Bilaga till Årsredovisning 2013. Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling

Bilaga till Årsredovisning 2013 Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling 1

2

Redovisning av indikatorer med tillhörande trender för Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling Bakgrund och utgångspunkter Karlshamns kommun framhåller att hållbar utveckling är en överordnad strategi för framtidens Karlshamn. Den politiska ambitionen om detta är också inskriven i program och styrdokument. Hållbara Karlshamn är en angelägenhet för alla som bor och verkar i kommunen. I kommunens hållbarhetsprogram initieras ett arbete med att ta fram lämpliga indikatorer med tillhörande trender som kan utgöra underlag för arbetet med hållbar utveckling i Karlshamns kommun. Kommunstyrelsen har detta åtagande på sin lott. Nedanstående förslag till HUT-indikatorer och trender ger inga definitiva svar om utvecklingen är hållbar eller inte utan har till syfte att stimulera till eftertanke och diskussion i komplexa utvecklingsfrågor. Indikatorerna/trenderna belyser riktning och trender avseende hållbar utveckling i det geografiska Karlshamns kommun och utgår från offentlig statistik från SCB med flera. Tidsserierna varierar med hänsyn till vilka uppgifter som finns tillgängliga. Kommunkoncernens bidrag Aktörernas bidrag Ambitionen är att kommunkoncernen och förhoppningsvis också andra aktörer i kommunen ska arbeta med de gemensamma indikatorerna. Kommunkoncernen avser, för egen del, att i nästa steg bryta ner indikatorerna så att man visar på den egna organisationens (nämndens, styrelsens, bolagets, förvaltningens) bidrag. Indikatorerna har sorterats utifrån kopplingen till socialt hållbar utveckling, ekologiskt hållbar utveckling och ekonomiskt hållbar utveckling. Vissa indikatorer kan passa in i två och kanske alla tre perspektiven. Detta har i sig ingen avgörande betydelse eftersom det är helheten och sambanden mellan indikatorerna som speglar den hållbara samhällsutvecklingen. Redovisning Formen för redovisning av kommunens arbete med hållbar utveckling arbetades fram i samverkan mellan Per-Ola Mattsson, politisk samordnare, Hans Hyllstedt, förvaltningschef, verksamhetscontroller Lena Lund och förvaltningssamordnare Bernt Ibertsson. Samråd genomfördes med gruppledarna för de politiska partierna samt med koncernlednings-gruppen. Kommunstyrelsen fastställde indikatorerna 2010-02-16. 3

Förhoppningen är att redovisningen ska stimulera diskussionen om hur utvecklingen kan vändas, bibehållas eller förstärkas i hållbar riktning samtidigt som möjlighet ges att sätta in Karlshamns utveckling i ett omvärldsperspektiv. Jämförelser görs med den egna regionen och riket. 17 indikatorer med tillhörande trender har nu uppdaterats och presenteras nu för sjätte året i ett försök att ge information om hur hållbar utvecklingen i kommunen är. De 17 hållbarhetsindikatorerna/trenderna redovisas enligt nedan och beskrivs med trendbild med tillhörande beskrivning av indikatorn. De beslutade indikatorerna/trenderna är: Socialt hållbar utveckling Ohälsotal Ekonomiskt bistånd, bidragsmottagare Ekonomiskt bistånd, kostnader Andel barn som finns i ekonomiskt utsatta husåll Andel behöriga till gymnasieskolan Anmälda brott Ekologiskt hållbar utveckling Energianvändning totalt Indikatorn finns inte längre tillgänglig Energianvändning per invånare och sektor Indikatorn finns inte längre tillgänglig Andel miljöbilar i beståndet respektive nyregistrerade Körsträcka per invånare Skyddad natur Insamlat hushållsavfall per person Indikatorer och trender avseende socialt hållbar utveckling Beskrivning: Ohälsotalet har stadigt sjunkit mellan åren 2003 och 2012 för både män och kvinnor i såväl Karlshamn som i landet. I Karlshamn har dock trenden brutits och både män och kvinnor har ett något högre ohälsotal 2013. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning (före 2003 förtidspension/sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) 16-64 år. Alla dagar är omräknade till heltidsdagar. Sjuk- och aktivitetsersättning står för den större delen av ohälsotalet, medan sjukskrivning står för den mindre. Försäkringskassan har beslutat att den tidigare månatliga uppföljningen av ohälsotalet ersätts med en redovisning av ett nytt sjukpenningtal. För att följa utvecklingen när det gäller stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom lanseras måttet nybeviljad sjukersättning eller aktivitetsersättning per 1000 registrerade försäkrade. De nya måtten reagerar snabbare på förändringar och speglar bättre utvecklingen inom sjukförsäkringen. Försäkringskassan testar för närvarande ett nytt sätt att sammanställa statistik. Ohälsotalet redovisas nu enbart för kalenderår på kommunnivå. Ekonomiskt hållbar utveckling Befolkningsförändringar Skillnad i medianinkomst män - kvinnor Nystartade företag Arbetslöshet Försörjningsbörda Källa: Socialstyrelsen Källa: Försäkringskassan Beskrivning: Antalet bidragsmottagare ökade mellan 2010 och 2011 med 58 personer men sjönk mellan 2011 och 2012 med 65 personer i Karlshamn. Andelen bidragsmottagare ökade från 3,2 till 3,4 procent respektive minskade till 3,2 procent till 2012. Motsvarande siffror för Blekinge är 4,0 respektive 4,0 och 4,0 medan andelen i riket var 4,7 respektive 4,4 och 4,2 procent. 4

Mer finns att läsa i Rädda Barnens årsrapport 2013 Barnfattigdom i Sverige. Redovisning finns för enskilda kommuner och för bl a ensamstående föräldrar och familjer med utländsk bakgrund. Källa: Socialstyrelsen När det gäller kostnaden för utbetalt ekonomiskt bistånd står Karlshamn sig väl i en nationell jämförelse. Kostnaden 2012, räknat per invånare, var i Karlshamn 626 kronor medan medelvärdet i riket var 1 116 kronor. Ser man till den totala kostnaden för ekonomiskt bistånd (inklusive utredningskostnader) ligger Karlshamn på 922 kronor medan medelvärdet (ovägt) för alla kommuner är 1 089 kronor och för riket (vägt medeltal) är 1 420 kronor. I utredningskostnaderna finns förutom personalkostnader kostnader för vissa arbetsmarknadsåtgärder samt övriga interna och externa kostnader. Källa: Skolverket Beskrivning: Elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, andel (%). För att en elev ska vara behörig till nationellt program krävs lägst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. Andelen beräknas av de som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar betyg i alla ämnen och lämnat årskurs 9 ingår således). Uppgiften avser läsår. Fr o m 2011 gäller olika behörighetsregler till olika program inom gymnasieskolan. Fyra olika behörighetsnivåer finns nu. Ovan redovisas en jämförelse för andelen behöriga till ett yrkesprogram. Källa: Barnfattigdomsindex, SCB, Folkhälsoinstitutet, Rädda Barnen Beskrivning: Andel barn 0-17 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. Källa: Brottsförebyggande rådet Beskrivning: Det totala antalet anmälda brott ökade under 2012 i Karlshamn efter flera års minskning. Även i länet var det en ökning under 2012, medan det var en minskning i riket totalt. De anmälda våldsbrotten minskade dock något både i Karlshamn, Blekinge och landet som helhet. 5

Indikatorer och trender avseende ekologiskt hållbar utveckling för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Beskrivning: Energianvändningen totalt i Karlshamns kommun minskade med nära 10 procent mellan 2007 och 2008. Minskningen i Blekinge och riket var 8 respektive 2 procent. Indikatorn finns inte längre tillgänglig. Energianvändning totalt, kwh/invånare 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Sveriges kommuner har en rad viktiga roller inom eller direkt kopplat till energiområdet. De ansvarar exempelvis för den fysiska planeringen, förvaltar fastigheter och energibolag, de är lokal miljömyndighet, arbetar med lokal näringslivsutveckling och tillhandahåller energi- och klimatrådgivning till konsument samt små och medelstora företag. Det är framförallt energianvändningen i industrin som minskat mellan 2007 och 2008 med 14 procent. Minskningen för hushåll är 5 procent medan transportsektorn i stort är oförändrad. Indikatorn finns inte längre tillgänglig. Karlshamn Blekinge Riket Källa: SCB, Statens energimyndighet Beskrivning: Energimyndigheten verkar, på riksdagens uppdrag, inom olika samhällssektorer för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Sveriges kommuner har en rad viktiga roller inom eller direkt kopplat till energiområdet. De ansvarar exempelvis för den fysiska planeringen, förvaltar fastigheter och energibolag, de är lokal miljömyndighet, arbetar med lokal näringslivsutveckling och tillhandahåller energi- och klimatrådgivning till konsument samt små och medelstora företag. Det är framförallt energianvändningen i industrin som minskat mellan 2007 och 2008 med 14 procent. Minskningen för hushåll är 5 procent medan transportsektorn i stort är oförändrad. Indikatorn finns inte längre tillgänglig. Källa: SCB: Transporter, Trafikanalys Beskrivning: Miljöbil enligt definitionen för skattebefrielse i Vägtrafikskattelagen i lydelse innan 2013-01-01. Ändrade regler gäller fr o m 2013-01-01. Uppgifter om miljöbilar i beståndet saknas för 2013. 200000 Energianvändning Karlshamn, kwh/invånare och sektor 150000 100000 50000 0 1990 1995 2000 2001 2002 Slutanv Jordbruk, skogsbruk, fiske 2003 2004 2005 2006 2007 Slutanv industri, byggvarksamhet 2008 Slutanv offentlig verksamhet Slutanv transporter Slutanv övriga tjänster Slutanv hushåll Källa: SCB, Statens energimyndighet Beskrivning: Energimyndigheten verkar, på riksdagens uppdrag, inom olika samhällssektorer för att skapa villkoren Källa: SCB: Transporter och kommunikationer/körsträckor och bränsleförbrukning RUS: Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet; lansstyrelsen.se Beskrivning: Vägtrafikens utsläpp påverkar klimatet, bidrar till övergödning, försurning och bildning av marknära ozon. Bilarnas avgaser, buller och slitagepartiklar har stora hälsoeffekter. Trafiken tar också naturresurser och utrymme i anspråk. Utvecklingen inom transportområdet kommer därför att ha en avgörande betydelse i arbetet för att nå flera av miljökvalitetsmålen. Indikatorn kan hjälpa till att belysa en 6

del av detta åtgärdsområde. Den visar hur mycket en person bosatt i Sverige reser med bil. I Sverige har 80 procent av hushållen tillgång till bil. Vart fjärde hushåll har mer än en bil. Utvecklingen har tidigare gått åt fel håll, transportbehovet och resandet med bil har ökat. Under 2009 minskade körsträckorna. Under 2010 och 2011 har denna utveckling fortsatt. verksamheter som samlas in på ovanstående sätt räknas som kärl- och säckavfall. Mängden insamlat hushållsavfall (avfall från hushåll samt därmed jämförligt från annan verksamhet), kg per person är mindre i Karlshamns kommun än i Blekinge respektive riket. Under senare tid har mängden matavfall + restavfall minskat medan mängden återvinningsmaterial ökar. Indikatorer och trender avseende ekonomiskt hållbar utveckling Källa: SCB, Naturvårdsverket Källa: SCB Beskrivning: Vid utgången av 2012 fanns 3 911 naturreservat i Sverige, 112 fler än året innan. Reservatens sammanlagda yta är 4,4 miljoner hektar, vilket motsvarar 9,1 procent av landets yta. Av den sammanlagda skyddade totalarealen i Sverige utgör naturreservaten 84 procent. Nationalparkernas area står för 14 procent. Naturreservat är den vanligaste skyddsformen. Beslut om inrättande av naturreservat får tas av länsstyrelse eller kommun. De allra flesta reservatsbesluten har tagits av länsstyrelse men andelen kommunala beslut har ökat de senaste åren. Beskrivning: Den sista december 2013 uppgick Sveriges befolkning till 9 644 864 personer, vilket innebär en ökning med 88 971 personer jämfört med året innan. Folkökningen är den antalsmässigt största som uppmätts mellan två enskilda år sedan 1946. Till följd av stor invandring från länder med oroligheter, bland annat Syrien och Somalia, var invandringen till Sverige under 2013 den högsta någonsin med 115 845 personer. I 84 av Sveriges kommuner minskade folkmängden under 2013, medan den ökade i övriga 206 kommuner. År 2012 hade 129 kommuner en folkminskning. Den andelsmässigt största folkökningen 2013 stod Sundbyberg för med 4,5 procent, följd av Sigtuna med 2,6 procent. Under 2013 föddes 113 593 barn, något fler än året innan. De vanligaste födelsemånaderna var maj, juli och augusti. Jämfört med 2012 minskade antalet döda något under 2013 och uppgick till 90 402 personer. Antalet döda har legat stabilt mellan 90 000 92 000 personer under de senaste tio åren. Källa: Avfall Sverige (VMAB) Beskrivning: Kärl- och säckavfall är det avfall som normalt uppstår i hushållet och som läggs i ett kärl eller i en säck, som samlas upp i containrar, i underjordsbehållare eller i sopsugssystem. Även så kallat jämförligt hushållsavfall från I Karlshamns kommun ökade befolkningen med 140 personer under 2013, en ökning med 0,4 procent. Antalet födda i Karlshamn under 2013 var något högre än prognostiserat 311 barn. Antalet döda var 361 personer vilket innebär ett födelseunderskott med 50 personer. 7

Flyttningsnettot i Karlshamn var positivt, 189 personer, framförallt beroende på inflyttningar från utlandet. Källa: Arbetsförmedlingen, Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % av befolkningen. Källa: SCB, Kommunfakta Beskrivning: Skillnaden i medianinkomst minskade 2012 mellan män och kvinnor i Karlshamn. I både Blekinge och riket har skillnaden successivt ökat under de senaste åren. Skillnaden är dock störst mellan män och kvinnor i Karlshamn med 75 600 kronor per år jämfört med 72 600 kr i riket. Beskrivning: Arbetslösheten i Karlshamn minskade under 2013 medan antalet sysselsatta i program ökade. Totalt sett var det en ökning från 8,4 till 8,5 procent. I riket som helhet ökade såväl antalet arbetslösa som antalet personer i program, totalt från 6,5 till 6,7 procent. Källa: Befolkningsprognos för Karlshamns kommun 2013-2022. Källa: SCB: statistikportalen.tillväxtanalys.se Beskrivning: Försörjningsbördan är ett enkelt demografiskt mått som visar på relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning. Beskrivning: **Kriteriet för nyaktiveringar av företag förändrades under 2010. Dessa uppgifter följer dock äldre kriterier. ** Enligt nytt aktiveringskriterium. ***Data bygger på bearbetningar av SCB:s företagsregister. Äldre data baseras på enkätundersökningar. Antalet nystartade företag per 1000 invånare var inom Blekinge högst i Sölvesborg under 2012. Generellt för Sverige minskade nyföretagandet under 2012 efter en ökning 2011. Uttrycket kan sägas beskriva hur många extra personer en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. På riksnivå är försörjningsbördan cirka 0,7 extra personer. Framöver förväntas denna öka. Försörjningsbördan kan delas upp i två delar, den del som kommer från barn och ungdomar (0-19 år) och den från äldre (65+). 8

Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling Uppföljning av program för hållbar utveckling Fastighetsservice arbetar med de åtagande som nämnden ansvar för inom programmet avseende byggnader. Det gäller till exempel konvertering av anläggningar med olja eller el till förnyelsebar energi samt energibesiktningar som leder till åtgärder för att minska energianvändningen. Effektivisering av befintliga anläggningar (till exempel fjärrvärmen i Bellevueparken, Dans Inn) liksom ny ventilationsanläggning (energibesparande) samt uppförande av miljöhus för återvinning (även det i Bellevueparken). Inom kostenheten fortsätter arbetet med minskning av svinn (både tallriks- och köksdito), minskad köttkonsumtionen med fler helvegetariska dagar och ökning av andelen ekologiskt (arbete inför KRAV-certifiering har genomförts under 2013). VA-plan har utformats och antagits enligt programmet för hållbar utveckling. i frågor som rör värde, moral, mänsklighet, rättigheter, demokrati, delaktighet, jämställdhet, etnicitet, makt och vår relation till naturen. Kommunfullmäktige beslutade 2000-11-06 att samtliga skolor i Karlshamns kommun skall ha målsättningen att erhålla utmärkelsen Miljöskola. Skolverket har arbetat fram en reviderad upplaga av Miljöskola, varvid man valt att vidga begreppet miljö till hållbar utveckling. Arbetet med Skola för hållbar utveckling bygger på skrivningarna i Agenda 21, skollagen och läroplanerna. Ca 80 % av kommunens förskolor och skolor är certifierade; en siffra som under 2014 kommer att öka till drygt 90%. En representant från utbildningsförvaltningen finns i den hållbarhetsgrupp som leds av strategiska enheten och som bland annat arbetar med idékatalog och inventering av förvaltningarnas arbete med hållbarhetsfrågor. Med undantag av kulturnämnden är samtliga nämnders ansvarsområden styrda av ett regelverk, skollag, skolförordning och läroplaner, som tydliggör förskolans och skolans uppdrag vad beträffar arbetet med hållbar utveckling. Inom utbildningsförvaltningen har hållbarhetsarbetet ett speciellt fokus på barn och ungdomar. Ire natur- och kulturskola bidrar särskilt med insatser kring detta område. Kommunens dialogprocess har presenterats vid nationellt SKL-seminarium: Hur kan vi skapa lokalt engagemang för hållbar utveckling? På kvalitetsmässan i Göteborg var kommunen representerad av anställda vid olika förvaltningar. I en monter och vid miniseminarium presenterades Karlshamns satsning på hållbar utveckling. Målsättningen är att alla ska förvärva förmågor så att de kan ta medvetna, hållbara beslut nu och i framtiden beslut

10

11

12 karlshamn.se