Villa Fridhem, Särö - Winther- palatset

Villa Fridhem, Särö - Winther- palatset Maria Bergenstjerna Särö 2013

Innehållsförteckning INLEDNING...3 FAMILJEN WINTHERS ANKNYTNING TILL SÄRÖ...4 DIPLOMATLIV...7 VILLA FRIDHEM...8 WINTHER- PALATSET...10 FAMILJELIV...10 SOMMARLIV...13 Sammanfattning...15 REFERENSER... 15

Inledning Stiftelsen Särö Kulturarv bad mig 2013 att skriva om Villa Fridhem och familjen Winther. Tillsammans med Axel Bergenstjerna funderade jag igenom uppgiften. Vi kom fram till att jag skulle försöka ge en delvis talande bild av det hela. Många författare och konstnärer har ju lockats att skildra Särö, den gamla gården och den vackra naturen. Barcheus berättar 1773 om Särö, ett mantal Säteri, beläget på den skönaste holme i denna Skärgård, vilket ägdes av Fru Otterdahl på den tiden. Några årtionden senare skrev Bexell att Särö Sätesgård har det skönaste naturläge. Victor Rydberg talade också varmt om Särös vackra lunder. I Klas Heymans bok Särö genom tiderna finns såväl målningar som intressanta bilder och fastighetsinformation för nästa hela Särön. Numera bläddrar vi också bland bilderna i Särö Kulturarvs virtuella museum. Bilderna väcker nyfikenhet och undran om livet förr. Faktablad och enskilda berättelser säger en hel del om de gamla Säröfamiljerna, deras familje- och vänskapsband. Men tänk om det gick att höra människors röster. Tänk om det gick att få en lite mer ingående bild av de åretruntboendes betydelse för Särös sommarfamiljer. Här har jag velat skildra någonting sådant. Tiden är mitten av 1960- talet, en period i mitt liv då jag varje sommar vistades hos min farmor och farfar, Cornelia och Wilhelm Winther i Villa Fridhem på Särö tillsammans med min syster Anna och vår kusin Helena. Innehållet är skapat med stöd av bilder ur familjen Winthers fotoalbum, min pappas minnen och mina, det jag som tonåring såg och hörde de vuxna säga och berätta. Släkttabeller ur stiftelsens samlingar över familjerna Oterdahl och Hammarberg har hjälpt mig att först berätta om familjen Winthers anknytning till Särö. Därefter nämner jag något om min farmor och farfar, Cornelia och Wilhelm Winther och deras yrkesliv som diplomater. Det gör jag för att vi ska förstå Villa Fridhems betydelse som samlande punkt för familjen, övrig släkt samt vänner och bekanta under många år. Som ekon ur minnet låter jag så farmor och farfars röster höras. De samtalar om förberedelserna inför någon av de större födelsedagstillställningar som arrangerades varje sommar. Till sist berättar jag om de Släpbor utan vars trofasthet och hjälp sommarlivet inte hade varit möjligt. Men historien börjar som så ofta när det gäller Särö, i Göteborg. 3 (14)

Familjen Winthers anknytning till Särö Kring sekelskiftet 1700/1800 levde Anna Maria Bauck tillsammans med sin make, grosshandlare Johan Christoffer Bauck i Göteborg. Han var född i Hamburg 1769 och dog i Göteborg i maj 1841. Paret hade två döttrar, Jeanna Elisabeth, född 1798 och Maria Vilhelmina, född 1802. Bild 1-3. Från vänster, Anna Maria Bauck, Maria V. Bauck, gift Oterdahl samt Axel Evers och Nicoline Oterdahl. Figur 1. Familjen Winthers anknytning till Särö. För fortsättningen, se sidan 12. Den äldre dottern, Jeanna Elisabeth Bauck gifte sig 1817 med Anders Helmich Åkerman, ägare till Särö säteri under 1800- talets första hälft. Den yngre dottern, Maria Vilhelmina Bauck gifte sig 1827 med grosshandlare Anders Oterdahl. 4 (14)

Han och Anders H. Åkerman var barnbarns barn till Handelsmannens Oterdahlska, Fru Oterdahl som ägde Särö på slutet av 1700- talet. Anders H. Åkerman och Anders Oterdahl var följaktligen kusiner och de gifte sig med var sin syster Bauck. Bild 4-6. Från vänster, Mina Evers, Elisabeth Hammarberg och Cornelia Kuylenstierna. Anders H. Åkerman utökade säteriets verksamhet då han 1839 köpte ett varmbadhus vid Örgrytebäcken i Göteborg, flyttade och återuppförde det i Stallviken, viken där den gamla ångbåtsbryggan låg. Särö säteri förvandlades därefter steg för steg till en sommarbadort. Familjen Åkerman bodde i säteriet som låg mitt emot Stolpboden, det gamla magasinet. Anna Maria Bauk vistades hos dottern på Särö midsommarafton 1841 där hon, kort efter sin makes död, avled stilla i varmbadhuset. Knut H. Ekström gifte sig med Johanna, dotter till Anders H. och Jeanna Åkerman, Han fortsatte säteriets verksamhet fram till 1847. Hundra år efter det att Särö blivit en sommarbadort köpte min farfar, ambassadör Wilhelm Winther, Villa Fridhem 1939. Det är den större villan på högst upp på Nunnekullen vid Guntoftavägen. Han köpte det stora huset med omtanke om sin familj, sina fem barn och framförallt sin högt älskade hustru, Cornelia Winther, född Kuylenstierna 1897. Bild 7. Barnen Kuylenstierna vid tennisen på Särö sommaren 1906. Fr. v. Jan, Cornelia, Stella och Egmont samt sannolikt en kusin Blattman. Foto: Ch. Hollingworth. Innan dess hade han hyrt Villa Vesta och Villa Flora under två somrar av Cornelias moster, Ingrid Keiller, född Hammarberg. 5 (14)

Cornelia Winther hade upplevt sin barndoms alla somrar, åren 1899-1917, i Villa Lyckan på Särö tillsammans med sina tre yngre syskon, Jan, Stella och Egmont. Deras föräldrar hette Elisabeth Kuylenstierna, född Hammarberg och Oswald Kuylenstierna, major och skriftställare. Oswald köpte Villa Lyckan 1899. Cornelia önskade som liten flicka att hon sluppit heta Andrea Cornelia Elisabeth Amalia Kuylenstierna. Det var många och krångliga namn för ett litet barn att lära sig skriva i skolan. Istället drömde hon om att få heta Elsa Björk. Namnet valde hon efter en stor björk som växte utanför fönstret på Villa Lyckan, nära Bassängbacken. Barnen Kuylenstiernas mormor, änkefru Wilhelmina Mina Hammarberg, född Evers, bodde i Villa Flora, inte långt från Villa Lyckan, 1898-1924 med döttrarna Helfrid och Ingrid Hammarberg. Mina var dotter till Nicoline och Axel Evers, grosshandlare i Göteborg. Elisabeth Kuylenstierna samt Helfrid och Ingrid Hammarbergs mormor var således Charlotte Nicoline Evers, född Oterdahl 1827. Hon var äldsta dotter till Anders och Maria Vilhelmina Oterdahl. Handelsmannens Oterdahlska var med andra ord Nicolines farfars farmor. För senare släktingar har Oterdahlskan beskrivits som anmoder. Bild 8-10. Från vänster Peter Hammarberg, Mary Campell- Barclay samt Mina Evers och James Hammarberg. Mina Hammarberg vistades även på Särö i sin ungdom under kung Carl XV:s tid. Hon gifte sig 1873 med James Hammarberg. Som nygift var Mina en tid elev hos Mary Nonnen på Lisebergs landeri i Göteborg. James Hammarberg var grosshandlare i Göteborg och riksdagsman, liksom sin far Peter Hammarberg. Peter Hammarberg, född 1814 var gift med Mary Campell-Barclay, född 1811 i Skottland. Mary var barndomsvän med Emily Nonnen, en annan av systrarna på Lisebergs landeri. Peter Hammarberg vistades på Särö sommaren 1853 och 1864-71 tillsammans med sin hustru och barnen, James och Mary. Sommaren 1870 hyrde han till exempel fyra rum för familjens boende, vagnsrum för åkdon och bete för två ridhästar. Dottern Mary gifte sig 1869 med grosshandlare James B. Leffler, Göteborg och vistades i Villa Beau Rivage på Särö. Mary Campell- Barclays syster Jacobina gifte sig med John Henry Scott, präst i den engelska församlingen i Göteborg. De fick en dotter, Mary Scott som också vistades på Särö tillsam- mans med kusinerna James Hammarberg och Mary Leffler. Mary Leffler förvärvade senare en aktie i Särö Aktiebolag som verkade 1892-1897 med att försköna Särö på olika sätt. Bland annat anlades en ny ångbåtsbrygga och byggdes ett nytt varmbadhus. Fröken Ingrid Hammarberg och Fru Mina Hammarberg förvärvade en respektive två aktier i det andra Särö Aktiebolag som verkade 1917-1929. Bolaget köpte 6 (14)

hemmanet Särö, förvaltade och sålde olika delar med undantag för de områden i Väster- skog och Nordanskog som professor Rutger Sernander utmärkt som naturskyddsområde vars natur och utseende inte fick förändras eller äventyras. Diplomatliv Cornelia Kuylenstierna gifte sig med Wilhelm Winther i Stockholm 1922. Wilhelm var född i en grosshandlarfamilj från Helsingborg och hade 1916 blivit anställd som attaché på Utrikesdepartementet. Tillsammans kom de som diplomater att bo och verka i sammanlagt tolv länder. Wilhelm arbetade som envoyaée eller sändebud i England, Norge, Frankrike, Bulgarien, Grekland, Turkiet, Socialistiska Rådsrepublikernas Union (Sovjetunionen), Paraguay, Argentina, Uruguay (1939-1945) och i Tjeckoslovakien. Under sina sista aktiva år arbetade Wilhelm som ambassadör i Spanien. Bild 11. Från vänster Otto, Christian, Cornelia, Jan, Wiveka och Henry på trappan till Villa Fridhem sommaren 1945. Under andra världskriget, 1939-1945 levde familjen åtskiljd på var sin sida om Atlanten. I Sverige gick de två äldsta sönerna på internatskolan i Sigtuna. Somrarna tillbringade de på Särö tillsammans med sin mormor, Elisabeth Kuylenstierna och goda vänner, bland annat Ernst Lall Nilsson och bröderna Diego och Bruno Carlström. I Argentina, Sydamerika bodde de tre yngre barnen med mamma och pappa. Det var inte förrän sommaren 1945 som hela familjen Winther kunde samlas på Särö i Villa Fridhem. De äldsta sönerna var då i tjugoårsåldern och den yngste sonen var fem år gammal. Det var första gången i livet som alla syskonen var tillsammans på en gång, se bilden ovan. 7 (14)

Villa Fridhem Villa Fridhem låg på 1860- talet i den lägre delen av Nunnekullens sydvästliga sluttning gränsande till sänkan mellan Stallarbergen och Nordanskog som på den tiden var åker men numera är en golfbana. Huset köptes av grosshandlare Gustaf Örnberg 1898. Han var en av de som friköpte tomter efter ägostyckningen av Särö säteri år 1897. Bild 12. Karta över lägenheten Fridhem 1917. Bild 13-14. Det gamla Fridhem, uppfört 1858. Huset överflyttades 1907 till Kungsbacka sedan grosshandlare Öhrnberg låtit bygga den nuvarande villan med samma namn. Huset monterades så småningom ned och överflyttades till Kungsbacka för att ge plats åt ett nytt hus högre upp på kullen. Örnberg lät uppföra det nya Fridhem 1907 i nationalromantisk anda med röd fasad, mycket snickarglädje och ett torn som reste sig över skogen på Nunnekullen. Gustaf Örnberg var född i Kristinehamn 1848. Hans hustru, Anna Lundberg var född 1854 i Karl Johan, Göteborg. Dottern Birgit, född 1895 berättade i början på 1980- talet att hon bodde i huset som liten flicka. Hon gifte sig med Clase och bodde som gift i Clasegården, Särö. Hon spelade tennis, även i mycket hög ålder. 8 (14)

Ernst Bratt köpte huset den 1 oktober 1917. Huset brann delvis och ombyggdes enligt ritningar av arkitekt Oswald Westerberg 1917-18. Tornet togs då bort. Det så kallade Blå rummet och hembiträdesrummet vid köket byggdes till. Huset fick också en ny sockel och fasadbeklädnad. Fasaden målades gul med vita detaljer och taket rött. Innan Wilhelm Winther köpte huset av Georg Lithander 1939 ägdes det av Helge Lindeberg. Winthers köp fick genomföras snabbt eftersom han kort därpå skulle avresa till Argentina. Sonen Jan Winther fick följa med sin pappa när han besökte Lithander på Fridhem sommaren 1939. Bild 15-16. Villa Fridhem 1909, högre upp på Nunnekullen. Tornet stack upp över skogen 1910. Huset brann ytterligare en gång 1956. Det var den varma askan från AGA- spisen som tände eld på några handdukar i köket. Huset fick rök- och vattenskador och reparerades. En svag, men ändå märkbar doft av brandrök kunde kännas i huset flera år efter branden. Bild 17. Uppfarten till Villa Fridhem på Nunnekullen. Källa: Sundstedt 1938. I slutet av 1970- talet delades fastigheten, Särö 1:25 mellan Wilhelm Winther och de fem barnen. En styckning av tomten gjordes därefter 1983. Maria (barnbarn) och Axel Bergenstjerna, arkitekt SAR köpte och lät 1984 uppföra ett nytt hus på Särö 1:491. Samtidigt byggdes ett mindre hus för trädgårdsredskap, Röda Boden om till fritidshus. Ethel Florén- Winther, gift med Otto (äldsta sonen) löste 1986 ut övriga delägare. I september 2007 bjöds Villa Fridhem, nu Särö 1:490, ut till försäljning. Huset hade då varit i familjen Winthers ägo i 68 år. 9 (14)

Winther- palatset Under sin tid i diplomatiska kåren i Moskva på 1930- talet besökte Cornelia och Wilhelm Winther gärna Eremitaget i Vinterpalatset, i dåvarande Leningrad, ett museum berömt för sina konstskatter. Senare, när de kunde återvända till Villa Fridhem på Särö, döptes huset snart till Winther- palatset. Det var en påminnelse om tiden i Sovjetunionen och ett uttryck för Säröhemmets centrala betydelse för Wilhelm och Cornelias hela stora familj, som under och efter andra världskriget fanns utspridd i Sverige, Tyskland, Danmark, Argentina och USA, men inte minst för Cornelia Winther. I en artikel i Svensk Damtidning 1948 förstår vi hur hon på väg hem från Prag med flyg förväntansfullt letar efter Särö och Fridhem från luften: Nu sitter jag på helspänn, ty nu vet jag att jag om ett ögonblick skall få syn på min barndomsö Särö. Där ligger den, grön och lummig och bland ekarnas kronor ser jag ett rött tak det är vårt hem. Så tänds skylten bakom förarhytten med uppmaningen No smoking. Fasten the belts. Motorerna börjar sakta av och maskinen går ner på Torslanda flygfält, där flygpersonalen är vänligheten och hjälpsamheten själv. Och efter en kort biltur är jag hemma igen på Särö. Vi har haft vårt hem i tio länder. Det är kanske därför, det är så underbart att äga en liten fläck svensk jord, dit tankarna ofta vandrar, när man sitter långt borta i främmande land och tänker på Sverige. Bild18-20. Från vänster. Kusinerna Cornelia Winther och Stig Kempe på trappan till Villa Fridhem 1967 samt matsalen och salongen som de såg ut före branden 1956. Stig Kempe, son till Helfrid Kempe och kusin till Cornelia skrev 1971 om Cornelia och Wilhelm: Under sommartid samla de barn och barnbarn hos sig i stora fång i gammal god Hammarbergstil. Familjeliv Wilhelm och Cornelias barn, Otto, Jan, Wiveka, Henry och Christian, födda mellan 1923 och 1940, bodde och vistades mycket på Särö under somrarna. Villa Fridhem var också öppet för Cornelias syskon och deras familjer. Även Cornelias mostrar och deras barn var självklara gäster någon gång varje sommar. Barnbarnen kom också ofta på besök, både vår och sommar. Det var följaktligen inte ovanligt att räkna mellan åtta och tio personer runt bordet i matsalen. Färre personer brukade Cornelia med en road blick kommentera: Idag är vi bara fem personer till middag. 10 (14)

Det var många förberedelser inför en större middagstillställning. Så här kunde till exempel samtalet vid köksbordet utspinna sig mellan Cornelia och Wilhelm dagarna innan det hela skulle gå av stapeln. - Käre William, vill du plocka rosor till blomsteruppsättningen på bordet och gärna några stora blåklockor från ängen också. Och vill du vara så snäll och köpa prästkragar och blåklint i den lilla staden Kungsbacka när du far dit för att göra dina ärenden. - Javisst kära Cornelia. Jag far med bussen i morgon förmiddag från Gröna Stugan. Idag ska jag ta bort ogräs och kratta gången så den är riktigt fin tills alla kommer. Men vem kan gå till Borgströms Bageri och hämta den skotska tårtan? Vill du att jag gör det också? Jag kan passa på när jag ändå ska gå till posten vid Släps station för att hämta ett paket från min gamle vän i Spanien. Bild 21-23. Från vänster. Cornelia Winther, barnbarnet Madelaine Daller och Wilhelm Winther i matsalen, Villa Fridhem 1967. - Det är snällt av dig mitt sändebud. Själv ska jag sätta mig och ringa till Berntssons och beställa alla varor som behövs till middagen. Greta Karlsson ska laga maten och då behöver vi ha allting hemma. Hon kommer tidigt på morgonen och vill gärna arbeta ostörd i köket. Vi får hålla oss undan. - Hjälper småflickorna dig? - Ja, de har lovat att hjälpa mig med dukningen. Men jag ska be Henry hjälpa mig med extraskivorna till bordet i matsalen och med att lägga på den stora duken. Tvätten kom med bud i förrgår från tvätteriet i Kungsbacka. Jag tror vi tar den ljusblå duken och det ostindiska porslinet den här gången. Det blir så vackert tillsammans med löparen i guldbrokad från Turkiet, blommorna och de blå ljusen. Servetterna viker vi som små båtar. Det påminner om lejdbåten vi for med till Sydamerika under brinnande krig. - Säg mig kära Cornelia vad bjuder du på till middagen? - Först får vi en vol- au- vant med champinjonstuvning. Till huvudrätt blir det sedan oxfilé Provencale med Hasselbackspotatis, färska sockerärter, färsk potatis och gräddsås. Och som efterrätt, skotsk tårta och trädgårdssmultron. Det är inte lätt att få tag i smultron till så många. Men Asta Eriksson hon har lovat att jag ska få köpa smultronen av henne. 11 (14)

Matsalen, vardagsrummet och det Blå rummet låg i en fil med stora fönster mot öster. I matsalen såg gästerna ut över ett hav av vita syrener. På de svagt gula väggarna hängde porträtt av tidigare generationer som bott på Särö. Cornelia underhöll gärna både gäster och familjemedlemmar med att berätta vad de hette, när de levde och om deras livsöden. Som den vana diplomathustrun hade hon en fantastisk förmåga att komma ihåg namn och koppla samman dessa med olika händelser. Figur 2. Familjen Winther anknytning till Särö, fortsättning från sidan 4. - Där över den öppna spisen hänger porträttet av Anna- Maria Bauck. Hon var en glad och varm person. Hennes barnbarn hette Nicole Oterdahl. Nicoles barnbarn i sin tur var Mina Hammarberg. Där på fotografiet till höger ser du Mina, min mormor. Hon är klädd för att gå på Amarantherbalen i Göteborg. Och där till vänster, hänger hennes fästman James. Han var min morfar. - Vem föreställer det där? Hon i blått som hänger på väggen intill de andra? - Jo, det är Mary Campbell- Barclay. Hon kom från Skottland tillsammans med sin syster och sin gamla mamma. Porträttet som hänger i hallen på övervåningen är grand maman. De hade flera ordspråk de tyckte om och ofta sa. Ett var Never cry over spilled milk. Ett annat Enough is as good as a feast och det tredje Cry and you will cry alone, smile and the world will smile with you. När middagen var över gick Wilhelm alltid ut till Greta Karlsson eller Aina Thorsson, två skickliga festkokerskor och Ellen Karlsson eller Karin Karlsson som serverade vid dessa speciella tillfällen. Han tackade dem för deras storartade insats som gjort middagen så lyckad. Även barnbarnen som hjälpt till fick ett varmt tack. När porslinet, som alltid diskades för hand, var rent och de vuxna drack kaffe och pratade för fullt i salongen gick flickorna ut till vännerna som väntade vid Schappet som omkring 1965 låg intill Stolpboden. 12 (14)

Sommarliv Vattnet från den egna brunnen gick inte att dricka. Det var för bräckt. Läsk och bordsvatten beställdes därför, samtidigt med maten, på telefon ett par gånger i veckan från både Gröna Stugan och från Berntssons Livs. Varorna kom i en låda av trä. De levererades med bil och bars upp för den långa backen av springpojken till baksidan av huset och in i köket. Där väntade Cornelia för att pricka av varorna på sin beställningslista. Bild 24-25. Från vänster. Fru Palmblad och Ruth Wennerbäck. Borgströms Bageri levererade bröd, bullar och kakor. Skotska tårta beställdes till finare middagar. Den fick beställas i god tid, men den fanns alltid i sortimentet för den händelse någon familj med skotskt påbrå efterfrågade den. Borgströms bakade även mycket omtyckta pepparkakor med mandel i och mazariner, gröna på utsidan och fyllda med choklad. De köpte Wilhelm gärna på vägen hem från posten i Släps gamla stationshus där Fru Palmblad arbetade som postmästare. Ruth Wennerbäck från Sandö, Vallda hjälpe Cornelia och Wilhelm med städning och enklare tvätt. Hon cyklade från sitt hem på den slingrande vägen utmed Brandshultsviken, förbi Hördalen och till Särö. Cykel lutade hon alltid mot den stora eken intill muren vid Guntoftavägen. På den tiden var det tillåtet för allmänheten att ta en genväg, nere vid muren intill åkern, genom Villa Fridhems och Ellensberg trädgårdar och ut till Solallén. Under flera år kom Kalle med hatten för att sälja grönsaker och frukt. Han kom varje vecka och knackade på köksdörren. Beroende på säsongen fanns det gurka, små runda morötter, sockerärter, potatis, rödbetor, krusbär, röda och svarta vinbär, jordgubbar och ibland också hallon att välja på. Han log alltid ett brett, vänligt leende när han ställde upp sin korg på köksbordet. I slutet av 1950- talet gick vi till fiskaffären som låg i källaren i en av villorna på vägen ner till Sörvik, Stallviken. När fiskaffären upphörde hände det någon gång om sommaren att en fiskare kom och sålde fisk vid dörren. Asta Eriksson i Brandshult hade en fästman som hette Gösta Lindblom. Gösta hade egna bin och gjorde ljunghonung som levererades på beställning. Hilding Wennerbäck i Kyrkoby- Dala var också biodlare och sålde den omtyckta honungen. Det var en speciell händelse på sensommaren när honungen var klar och kunde hämtas, ofta i Gröna Stugan. Varje år kom en trädgårdsmästare och klippte den långa lindhäcken utmed muren mot åkern och vägen. Han bodde i Valldabacken, på vägen till Kungsbacka. Rosorna utmed huskanten skötta Wilhelm själv om. Nils Sme - Nisse Johansson hjälpte alltid Wilhelm med 13 (14)

oljepannan och elementen i huset. Han luftade dem och bytte ut dem efter hand. Han stängde av vattnet på vintern och satte på det igen innan Cornelia och Wilhelm kom med tåget från Stockholm i början av april. Uno Peterson i Solbyn var målare och hjälpte Wilhelm att måla om huset. Bild 26-28. Från vänster. Festkokerskorna Aina Thorsson och Greta Karlsson samt Ellen Karlsson, som hjälpte till med serveringen. Bilder från Villa Fridhem ca 1967-1974. En av Säröbussarnas chaufför, Åke Wiklund i Sannå- Dala var alltid mycket snäll mot Wilhelm och släppte av honom utanför grinden till Fridhem när han varit i Kungsbacka och hade famnen full av paket. Då slapp han gå från busshållplatsen vid Gröna Stugan. Bild 29. Cornelia och Wilhelm Winther i salongen, Villa Frihem 1974. Från diplomatlivet följde Cornelia och Wilhelm vanan att hålla sig väl underrättade om världsläget. De tog alltid intresserat del i händelseutvecklingen. Vid sidan om televisionen läste de varje dag flera olika tidningar för att bilda sig en så neutral och objektiv bild som möjligt. Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter kom med posten i brevlådan. Expressen och Aftonbladet köptes varje dag i Schappet. Till söndagsmiddagarna kompletterades inköpen med vaniljglass och Marabou Guldnougat. Barnbarnen köpte isglass med mintsmak, kolor, tuggummi och veckotidningar, bland annat Illustrerade klassiker för sina veckopengar. Cornelia och William hade inte körkort och ägde aldrig någon bil. De färdades alltid med tåg eller buss, någon gång tog de taxi. All packning skickades varje år som gods på tåget, fram och åter mellan Stockholm och Göteborg. På Särö gick de alltid till fots. Wilhelm 14 (14)

tyckte mycket om att göra långa promenader in mot Släp och upp i Solbyn. Otto tyckte om att springa i Särö Västerskog, bada vid Snäckstrand och framför allt spela tennis. Cornelia promenerade till badhuset, via Bassängbacken för sin nästan dagliga simtur i havet. På vägen passerade hon villorna Lindenhof, Beau Rivage och Lyckan där tidigare generationer i familjen bott och där hon lekt i sin barndom. Sammanfattning Med det fantastiska stödet från alla vänliga och som farfar alltid framhöll, trofasta människor som bodde och verkade i Släp, säkert fler än de som nämnts här, kunde Cornelia och Wilhelms långa diplomatliv förvandlas till ett efterlängtat familjeliv på Särö i Villa Fridhem, deras Winther- palats. Referenser Böcker Barchaeus, Anders, G. Underrättelser angående landthushållningen i Halland, samlade under en resa, som, höglofl. Kongl. Wetenskaps-Academiens instruction, anträddes ifrån Stockholm den 6 Jun. 1773. I Sahlgren, J. I Sahlgren Svenska Bygder i äldre beskrivningar, C. W. K. Gleerups förlag, Lund 1924. Heyman, Claes. Särö genom tiderna. En bok om fastigheterna och familjerna på Särö. Tre Böcker, Göteborg 1991. Jernberg, Torgny. Diplomatminnen från tio länder. Svensk Damtidning, Nr 39, 1948. Kuylenstierna, Elisabeth. När mormor var liten. Fru Nicoline Evers barndomsminnen. Nedtecknande julen 1934. Lagerberg, M. Göteborgare. Del I och II. Åhlén och Åkerlunds Förlag. Ernfried Nybergs Boktryckeri, Stockholm 1914. Nonnen, Emily E. Systrarna på Liseberg. Aktiebolaget Perssons Förlag, Göteborg 1922. Pihl Atmer, Ann Katrin och Jan Tham. Sommarnöjen vid vattnet. Bonniers Förlag 2002. Prytz, A. Särö. Anteckningar från hemmanet och badorten Särö i Hallands län, Fjäre härad och Släps socken. Oscar Isacsons Boktryckeri AB 1930. Rydberg, Viktor. Särö i Vandringar i Göteborg, Albert Ekmans fond, Göteborg 1963. Räkenskaper för Särö Badinrättningar 1870, Hammarberg. Släps Hembygdsgille. Boken om Släp en bygd att älska, Del II.. Bröderna Carlssons Boktryckeri AB, Varberg 1995. 15 (14)

www Edholm, Edward. Från Carl XV:s dagar. Minnen brev och anteckningar. Stiftelsen Särö Kulturarvs samlingar. http://www.sarokulturarv.se/getcontent?idexternal=djlnvzrhiouxo3bk8wsznjbi48xt94172 Besökt 2013-01- 19 Margareta Hartelius släktforskning Tjocka Släkten. Släkttabeller över bland annat familjen Oterdahl, http://www.tjocka.nu/heritage/i103.htm#i4968 Besökt 2013-01- 27 Släkttabeller över familjen Oterdahl, Stiftelsen Särö Kulturarvs samlingar. http://www.sarokulturarv.se/getcontent?idexternal=dqze4bkflwhak2lb6aw6aafpixa5si791 Besökt 2013-01- 10 Stig Kempe om Hammarbergarnas Säröanknytning, Stiftelsen Särö Kulturarvs samlingar. http://www.sarokulturarv.se/getcontent?idexternal=dbexxnxalgbgpaxklypq7xtbz3lyeu391 Besökt 2013-01- 10. Statens Arkiv. Register över Sveriges beskickningschefer. http://www.statensarkiv.se/default.aspx?id=17187 Besökt 2013-01- 01. Bilder Första sidan - Villa Fridhem, Särö. Fotografi av Kai Merchel Christensen, Särömålaren akvarell 1966. Gåva till Wilhelm Winther på födelsedagen av Margaretha Hallencreutz, Särö. Bild 12 Lägenheten Fridhem, scannad från originalritning som tillhört Wilhelm Winther. Gåva till Axel Bergenstjerna cirka 1990. Bild 17 Uppfarten till Villa Fridhem, scannad ur Sundstedt Fredrik, Västkusten II, Halland, Åhlén & Söners naturböcker för sommarsemestern, Åhlén & Söners boktryckeri, Stockholm 1938. Scannade fotografier ur Cornelia och Wilhelm Winthers fotoalbum. Noteringar på fotografierna gjorda av Wilhelm Winther. Figurer över familjen Winthers anknytning till Särö gjord i PowerPoint av Maria Bergenstjerna. 16 (14)