Helhet och delar i Ordspråksboken 30

Uppsala universitet Bibelvetenskap, GTs Datum för seminarieprövning: 2015-06-04 Skriven av Anna Littmarck 5909241027 Handledare: Göran Eidevall Examinator: Mikael Larsson Helhet och delar i Ordspråksboken 30

Innehåll 1. Inledning 3 1.1Syfte och frågor 4 1.2.Definitioner 4 1.3. Metod och perspektiv 5 2. Tidigare forskning 7 3. Analys 12 3.1. Översättning med markerade ord 12 3.2. Sammanställningar av ord 14 3.2.1. Ord som binder ihop inom och mellan verserna 15 3.2.2. Ledord. 16 3.2.3. Kiasmer. 16 3.2.4. Bindningar inom och mellan verserna 17 3.3. Innehållsanalys 21 3.4. Struktur 32 3.5. Början och slutet 34 4. Sammanfattning med svar på frågorna 34 5. Bibliografi 37 2

1. Inledning Till denna uppsats är ett stycke ur Bibelns vishetshetslitteratur vald att arbeta med. Den valda texten är ur Ordspråksboken och i denna är hela kapitel 30 valt. I texten är det uppbyggnaden som ska undersökas att se om det finns en helhetssyn i det valda kapitlet. Min bakgrund som vävare gör att jag tänker mig en text som ett stycke tyg. När ett tyg analyseras är det bindningar av enskilda trådar som undersöks, därefter växer det fram en förståelse för hur tätt tyget sitter ihop och därmed hur hållfast det är. Olika mönster kan också växa fram beroende av vävbindningen. Bindningen av trådar är det som avgör både hur tyget kommer uppföra sig då det är vävt, men också vilka mönster som uppstår. Jag tänker undersöka hur en text vävts ihop på samma sätt som ett tyg. I ett tyg är det bindningen i varp och väv som skapar mönstret efter noggrant framräknade regler för att ge en hållbar och smidig textil med olika mönster. Undersökningen av ett stycke text görs här på motsvarande sätt. Texten studeras för att se hur den binds ihop och vilka mönster som bildas. Ordspråksboken 30 har en svårighet då den innehåller en del text som är skadad, men jag ser det som ett skadat gammalt tyg där man kan ana vilka trådar som binder ihop trots skadan. Då det gäller översättningar av gamla texter finns det också svårigheter just beroende på åldern. Samhällen ändras och kulturer ändras men även den biologiska mångfalden. Det finns till exempåel ett ord,,נּ שׁ ר i texten som vanligen har översatts till örn, men det kan också översättas till gam och i Palestina vid tiden då texten kan ha satts samman så var den tyngsta fågeln på platsen just en stor gam. 1 Kanske vidgas betydelsen eller fantasin om det översätts till gam i stället för örn. Det finns andra motsvarande översättningsproblem men detta gäller ju alltid översättning och tolkning i en annan samhällskontext än där texten skapades. 1 Bruce Waltke, 2005, s. 491. 3

1.1. Syfte och frågor Syftet är att undersöka uppbyggnaden av Ordspråksboken 30 och att klarlägga hur en vers sitter ihop och hur ord eller förståelse från en vers bärs över till en annan vers. En fråga som jag ställer är på vilket sätt helheten kan byggas upp av delarna. En annan fråga är hur grunden i så fall kan se ut för att se texten som en helhet. För att finna svaren eftersöks vad som skulle kunna förena och om det är enskilda ord och ordens mening som kan förena och bilda större mönster. 1.2. Definitioner Under denna rubrik kommer tre definitioner av namn på ordgrupper som jag kommer använda. Därutöver kommer en definition på bridge-och catchwordstes samt en definition av kiasm. Enstaka ord kommer grupperas i tre olika grupper. En grupp utgörs av ledord efter engelskans catchword. Att märka ut vissa ord som ledord är vedertaget inom exegetiken och till denna grupp kommer endast de ord föras som de valda forskarna märkt ut som ledord. En annan grupp är bindningsord. De skulle kunna ses som en utveckling av ledorden, men ingen annan har hittills märkt ut dessa ord i Ordspråksboken 30 och därför väljer jag att ha ett annat namn på dessa ord. Till denna grupp av ord som jag själv uppmärksammar för jag även en grupp som jag kallar för omformade ord. Omformningen består av att ordet kan ha samma rot eller grund som det uppmärksammade ordet. Ibland kan det så kallade omformade ordet bilda en hel grupp av ord. Ett sådant exempel på grupp är vad jag kallar jag för ord som har med äta att göra. För att tydliggöra detta ges här ett exempel: ordet א כ ל från första versen översätter jag till uräten där Bibel 2000 översätter det till trött och uppgiven som är en nutidstolkning som inte helt motsvaras av uräten som är ett symboliskt mer kraftfullt språk. Då jag översätter det till uräten kommer ordet hamna i gruppen av omformade ord som har med äta att göra. När jag skriver binder i texten avser jag att det är bindningsord som binder ihop texten. När jag skriver leder avser jag att det är ledord som ligger bakom denna ledning. Dessa ledord är de som forskarna märkt ut som sådana. 4

Förutom dessa grupperingar av enskilda ord finns signalord som kan ses som nyckelord för hela Ordspråksboken 30. En bridge-och catchwords- tes avser att ett sk catchword leder tanken vidare över en brygga eller bro. Detta uttryck kommer användas på engelska om det är tesen som avses, men om det bara är ett catchword så kommer det oftast översättas till ledord. En kiasm är ett sätt som strukturerar ex ord eller fraser genom att balansera dem enligt formen A B B 1 A 1. Konstnärligt fokus ligger vanligen på centrum av kiasmen, i detta fall B B 1. 2 1.3. Metod och perspektiv Den valda metoden för studiet är retorisk kritik då den passar sig väl när en struktur och en uppbyggnad ska undersökas. Metoden har utvecklats ur den formkritiska metoden som introducerades av Hermann Gunkel (1862-1932) och undersöker muntligt traderande, genre, livssituationer och extra-bibliska paralleller. Ur formkritiken uppstod sedan en retorisk kritisk metod år 1968 när James Muilenburg presenterade sin bok Form Criticism and Beyond. 3 Skillnaden mellan traditionell formkritisk metod och retorisk metod är att man tar fasta på struktur (form) och genre i formkritisk metod, men retorisk kritisk metod tar man endast fasta på strukturen och bryr sig inte alls om genren. Eftersom det är just uppbyggnaden av texten som ska undersökas och inte genren syns den retoriskt kritiska metoden intressant att använda. Retorisk kritik som metod söker mening, men den är hela tiden öppen för att det inte finns bara en mening utan egentligen många betydelser av en text. Texten kan sägas ha många ansikten och därför inbjuder den till mängder av läsningar som beror av olika definitioner, olika närmanden och olika perspektiv. Den slutliga formen av en text nås efter analys. Retorisk kritik arbetar med textens innehåll och inte med dess 2 Gale A Yee, 2007, s. 237. 3 Phyllis Trible, 1994, s. 5. 5

yttre som historia och dess förhållande till en yttre värld. Metoden kan användas både på ett litet stycke text och på en helhet av ett större antal texter. 4 Analysmetoden söker innehåll i texten, dock med en övertygelse om att en mening inte kan fixeras. Metoden ger texten en mening genom en beskrivning och en tolkning av bilden. Med retorisk kritisk metod är man alltid medveten om att det ligger en annan mening och väntar på att bli upptäckt, tolkad. Metoden inbjuder till intuition och lek. 5 Svårigheten med metoden kan vara att lockelsen till lek blir alltför stor så att risken för övertolkning föreligger. Perspektivet som kommer att användas är vävarens. En del ord kommer därför grupperas som bindningsord då orden binder ihop texten som om de vore trådar som binder ihop en väv. Både dessa nämnda bindningsord och forskares utvalda ledord kommer fungera som varptrådar i en väv när texten binds samman. Den grupp av ord som jag kallar för bindningsord är talrika och de valda forskarnas uppmärksammade ledord är få. Angående om Ordspråksboken 30 ursprungligen är en helhet eller inte har det diskuterats länge. I Septuaginta föreslås att Ordspråksboken 30 är indelad i två fristående stycken som inte ens ska ligga jämte varandra, denna läsart har jag inte valt utan jag hanterar texten som om den vore en sammanhängande helhet. 4 Trible, 1994, s. 93-94. 5 Trible, 1994, s. 97-101. 6

2. Tidigare forskning I slutet av 1800-talet började kristna teologer tolka Ordspråksboken 30 utifrån textens struktur på originalspråket och då började man finna nya tolkningsmöjligheter. De senaste åren har man analyserat texten bland annat utifrån retorisk kritisk metod. Crawford H Toy skrev en bok om Ordspråksboken 30 som utgavs år 1899 och hans tankar refererar man fortfarande till i forskningen. Han var en banbrytande forskare på den tiden och ifrågasatte om gamla testamentet i Bibeln verkligen kunde läsas som profetia om Jesus i Nya testamentet. Toy använde inte termerna catchword och bridges men undersökte Ordspråksboken 30 angående struktur och parallellismer vilket kan ses som något av en formkritisk metod och det är kanske därför som hans forskning fortfarande är relevant. Angående Ordspråksboken 30 lyfte han att det knappast var möjligt att säga vilken del av boken som kunde anses vara just Agurs ord. 6 Han funderade på var delningen i Ordspråksboken 30 skulle ligga och såg den inte som en helhet. Angående vers 20 ansåg han att den var en kommentar av humoristisk prosa avsedd att förklara v 19. Vers 20 lyder enligt Toy: So is the way of an adulteress: she eats and wipes her mouth and says: I have done nothing wrong. Toy menade att versen är en aforism för att förklara att den unga kvinnan från vers 19 inte är en jungfru, en oskuld. Vers 19 lyder enligt Toy: The way of the vulture in the air, The way of a serpent over a rock, The way of a ship on the high sea; And the way of a man with a woman. 7 William McKane avvisar 70 år senare Toys förslag om vers 20 och menar i stället att versen beskriver det som vuxna gör: att kvinnan efter en hel dags arbete njuter av att äta lite mat. Alternativt detta förslag menar dock McKane att det troligaste är att versen avser sexuellt umgänge. 8 McKane använder catchwords för att göra sin analys och menar att det är principen om dessa ledord som förklarar varför Toys tanke faller 6 Crawford H Toy, 1899, s. 517. 7 Toy, 1899, s. 530-531. 8 To eat betydde i Talmud to sleep with och mouth kan syfta på vulvan enligt Clifford, 1999, s. 266. 7

om att vers 20 är en senare tillagd vers på prosa. 9 McKane undersöker form och parallellism i Ordspråksboken 30. Roland E Murphy tar upp att vägarna i vv 18-19 är mystiska framför att de inte ska lämna spår och då blir v 20 avvikande mot övriga delen av kapitlet och han menar därför att den inte kan ses tillhöra helheten i Ordspråksboken 30. 10 Richard J Clifford är även han en forskare som är intresserad av hur Ordspråksboken 30 är uppdelad och lyfter fram indelningen som Septuaginta föreslår. 11 Denna indelning förkastar han dock när han lägger fram problematiken med att de första tio verserna av Ordspråksboken 30 är så svåra språkligt att de är svårast att tolka i hela Ordspråksboken. Clifford lyfter också att första versen i Ordspråksboken 30 delvis är förstörd och menar att fortsättningen i det närmaste består av löst ihopsatta oklarheter. Clifford argumenterar för sin bridge-och catchwords-tes och undersöker strukturen i texten. Clifford menar att Ordspråksboken 30 bildar en helhet, dock med undantag från 20e versen som ska vara ditskriven. Bruce K Waltke analyserar texten med den retoriskt kritiska metoden och använder sig av flera ledord än Clifford och Fox. Waltke argumenterar för att texten är skriven som en helhet, utan undantag. Texten är helt igenom Agurs tal till Itiel. 12 Textens helhet är indelad enligt hans förslag i en introduktion (vv 1-9), en huvuddel (vv10-31) och en slutsats (vv32-33). I de första sex verserna bildas en cirkel i den första delen. Cirkeln består av Agurs ord som blir gudens ord som i sin tur bara blir ord. Waltke menar att då Agur sluter cirkeln med orden lägg inte till ytterligare ord så uppfattar åhörarna därmed att Agus ord blir upphöjda till gudsord, att hans ord är profetiska. Inuti cirkeln ligger ledorden vem och vad -frågorna. Waltke kommenterar att 9 William McKane, 1970, s. 658. 10 Roland E Murphy, 1999, s.149. 11 Septuaginta föreslår att de första 14 verserna som en del då de har Gud och gudsnamnet i sig. De därpå följande verserna har ett folkligt språk med uppräkningar och är helt utan Gud och gudsnamnet i sig och skulle därmed enligt Septuaginta utgöra en egen del av Ordspråksboken 30. Clifford, 1999, s. 256. 12 Waltke, 2005, s. 466-467. 8

vikten av frågorna (inom cirkeln enligt ovan) är att de ska vara utan svar och detta ska visa på att ett begränsat sinne aldrig kan nå en obegränsad sanning. 13 Waltke visar hur hans förslag på introduktionsdel av Ordspråksboken 30 binds ihop med huvuddelen av ledordet på det att inte i v 9 som leder vidare till vv 15 och 16. Huvuddelen består enligt honom både av en tematisk såväl som en strukturell enhet. I vers 10 finns en enkelrad som fördömer omstörtande av social ordning. Denna vers följs sedan i vv 11-16 av tre sorters uppräkningar för att fördöma girighet. Waltke kallar de uppräkningarna för att de är utan titel och de tre sorterna enligt honom är släkten i allmänhet, blodiglar och sådant som är omättligt. Därpå kommer i Ordspråksboken 30 en ny enkelrad i vers 17 som fördömer omstörtande av social ordning och sedan följer fyra preciserade uppräkningar på sådant som bryter bindningar i vv 18-31. De fyra uppräkningarna som Waltke avser är vägar, sådant som får jorden att skälva, små saker på jorden och sådant som bäst träder (går, rör sig). Därmed har vi sju olika sorters uppräkningar och vid ett närstudium av dessa finner han att vid den första enheten (vv 11-16) kommer först en upprepning av ordet släkten fyra gånger- i den första uppräkningen. Den andra enheten (vv 18-31) delar Waltke upp i två stycken varav den första (vv 18-20) börjar med att beskriva fyra vägar och det andra stycket (vv 21-31) inleds med att upprepa ordet underbördan av fyra gånger. 14 Om vi ser huvuddelen på detta sätt med sju olika sorters uppräkningar i tre sjok varav varje sjok börjar med en beskrivning av fyra olika detaljerade beskrivningar så ser vi att både struktur och tematik är enhetliga. De två första fyrfaldiga anafororna i vv 11-14 ( släkte ) och i v 19 ( väg ) i det som Waltke kallar för huvuddelen kompletteras senare med en trefaldig anafora ( pressa ) i slutsatsen (vv 32-33). 15 Därmed är alla de tre delarna sammanbundna till en enhet. Vad gäller ledord så tar Waltke upp flera exempel och det första ledordet i huvuddelen är förbannelse som binder ihop vv10 och 11, sedan binds vv 11 och 17 13 Waltke, 2005, s. 475-477. 14 Waltke, 2005, s. 481. 15 Waltke, 2005, s. 482. 9

ihop med ledorden far och mor. Bindningen mellan vv 11 och 17 förstärks till en inre kärna bestående av trefaldigadendet av ledordet ögon. 16 Då det gäller v 20 tolkar Waltke den som sexuell och att den sexuella aktiviteten inte lämnar något spår efter sig. Ingen lägger märke till den gifta kvinnans bedrägeri och våldsamhet menar han. 17 Andrew E Steinmann delar upp kapitlet i två delar varav en innehåller vv 1-10 och den andra delen vv 11-33. Steinmann tar upp i sin slutsats att de två delarna inte ska ses isolerade från varandra eftersom det finns tre bindningar som binder ihop de två delarna. En bindning utgörs av ledordet förbannelse som binder ihop vers 10 med vers 11. En annan förbindelse är den direkta adressaten som anges i v 32-33 som knyter ihop slutet med hela den första delen. Den tredje förbindelsen är antalet uttalanden i texten. Det är sex stycken i vv 11-33 och ett ensamt i vv 1-10 (vv 7-9) och totalt utgör det sju uttalanden vilket är Ordspråksboken 30s tal för organisation av texten. Oavsett om texten är ett originalarbete av Agur eller om det är en redaktör som skickligt sätter ihop visdomsord så ger det enligt Steinmann intrycket av att komma från en och samma författare. 18 Steinmann ser en sjufaldig struktur i den andra delen. Han utgår från kiastiska 19 paralleller som egenskap hos texten och får då enheterna A-B-C-D-C 1 -B 1 -A 1. A= vv11-14, B=vv15-16, C= vv17-20, D= vv21-23, C 1 =vv24-28, B 1 =vv29-31, A 1 =vv32-33. A och A 1 innehåller en lista utan siffror. A innehåller en lista på fyra och A 1 en lista på 3. B och B 1 innehåller en lista som börjar med siffror (tre saker/fyra saker). Listan består av fyra saker fördelat i två par. C och C 1 innehåller en lista som också börjar med siffror (tre saker/fyra saker) och en lista bestående av fyra saker. Listan i enheten C föregås av ett icke-listat uttalande som länkas ihop med ledordet gam/ örn Listan i enheten C följs av ett icke-listat uttalande som binds ihop med ledordet.(נּ שׁ ר) 16 Waltke, 2005, s. 484. 17 Waltke, 2005, s. 492. 18 Andrew E Steinmann, 2001, s. 65. 19 En kiasm är ett sätt som strukturerar ex ord eller fraser genom att balansera dem enligt formen A B B 1 A 1. Konstnärligt fokus ligger vanligen på centrum av kiasmen, i detta fall B B 1. Gale A Yee, 2007, s. 237. 10

väg (.(ר ךדּ Enheten D innehåller en lista som börjar med under det att (תּ ח ת) som används totalt fyra gånger. Listan innehåller också siffror (tre saker, fyra saker) och den består av fyra saker fördelad på två par. Strukturen i vv 11-33 blir sjufaldigad där fem enheter ringas in av två enheter (listor utan siffror). Den centrala enheten (vv 21-23) blir på detta sätt en lista med både ledord som binder ihop och upprepas fyra gånger och dessutom har siffror och listar fyra saker i två par. 20 Michael V Fox belyser också frågan hur texten är uppdelad och om den är en helhet. Han behandlar texten som en helhet dock med undantag av vers 20 som han menar vara ditskriven efter det att den ursprungliga texten sattes samman. Fox undersöker texten avseende struktur och delvis med ledord. Fox delar in kapitlet annorlunda än andra. Han har en första del (vv1-9) och sedan en andra del (vv10-33) med aforismer och epigram. Han redovisar en uppbyggnad först av fyra steg i de första nio verserna, sedan kommer (tre) aforismer och (sju) epigram i de resterande verserna. Epigrammen hör ihop inbördes med likheter och ordlekar och de avslutas med en avvikelse. Epigrammen och aforismerna bildar tillsammans en helhet. Sammantaget är det flera forskare som använder sig av ledord i sina metodiska analyser, men det är bara ett fåtal ledord som de använder sig av. De flesta forskare koncentrerat sig på hur kapitlet ska delas upp i skilda enheter i likhet med vad som gjordes då Septuaginta skrevs. Fox är dock en som tar upp att boken skulle kunna vara skriven i en helhet, men då med undantaget av 20e versen. Waltke och Steinmann argumenterar för att boken ska ses som en sammanhängande helhet även om de delar upp den. Jag vill undersöka om Ordspråksboken 30 kan ses som en helhet utan undantag. 20 Andrew E Steinmann, 2001, s. 62. 11

3. Analys Inledningsvis i analysen görs en översättning av texten utan kommentarer men med ord markerade i fet stil som binder och leder vidare i texten. Det hebreiska ordet är skrivet inom parentes efter det markerade ordet. Efter översättningen kommer en sammanställningar av ord och kiasmer och sedan görs innehållsanalysen som leder fram till att en struktur framträder. 3.1. Översättning med markerade ord. I följande översättning markeras med fet stil de enstaka ord som binder ihop texten. När det är de nämnda forskarnas ledord är orden markerade med fet stil och dessutom understruket. Då flera ord binder ihop texten med ett sammanhang markeras det med fet stil och kursiverat. Ord som är värda att notera markeras med fet blå stil och kommer förklaras i innehållsanalysen. Agurs- Jakehs son från Masa -(ה מּ שּׂ א) ord.(דּ ב ר י) Mannens (ה גּ ב ר) yttrande (נ א ם) till Itiel; Jag är uräten.(ו א כ ל) Ty (כּ י) jag förstörs som man,(מ א ישׁ) och mänskligt varseblivande fattas אָד ם) (ו לא-ב ינ ת mig. Jag har inte lärt mig visheten eller fått veta.(ק ד שׁ ים) om det heliga (ו לא ו ד ע ת ( Vem (מ י) stiger upp (ע ל ה) till himlen? Vem (מ י) går ned (ו יּ ר ד) och samlar ihop vind i handen? Vem (מ י) binder ihop vatten (מ י ם) i manteln? Vem (מ י) har ställt ut hela jordens אָר ץ) )gränser? Vad (מ ה) är hans namn?(שּׁ מוֹ) Och vad (וּמ ה) är hans sons namn?(שּׁ ם-בּ נוֹ) (Ty?(ת ד ע) Vet ((כּ י) du Alla gudens ord ( א לוֹהּ (א מ ר ת är rena (צ רוּפ ה) och är till en sköld inuti tillflyktsorten. Lägg inte till ytterligare ord (דּ ב ר יו) (till gudsorden) på det att du inte kan bli klandrad.(ו נ כ ז ב תּ ( lögnare och förklarad som Två (שׁ תּ י ם) saker ber jag dig och undanhåll de inte från mig מ מּ נּ י) (אַל-תּ מ נ ע innan jag (ה ר ח ק מ מּ נּ י) håll detta ifrån mig ;(וּד ב ר-כּ ז ב) och lögnaktigt tal (שׁ ו א) dör. Bedrägeri och gör mig inte fattig (ר אשׁ) eller rik (ו ע שׁ ר) utan föd upp mig (ה ט ר יפ נ י) på lagstadgat 12

bröd.(ל ח ם) På det att jag inte (פּ ן) är mättad (א שׂ בּ ע) och luras (ו כ ח שׁ תּ י) och undrar vem Gud ( (י הו ה är. På det att jag inte (פּ ן) är fattig och stjäl (ו ג נ ב תּ י) och hanterar 21.(שׁ ם) namn (א לה י) respektlöst min guds Inte heller på din tjänare ska du sladdra (אַל-תּ ל שׁ ן) för hans herre,(א ד נ ו) på det att.(ו א שׁ מ תּ ( skyldig )och du blir י ק לּ ל ך) förbannar (פּ ן) dig han inte I varje släkte (דּוֹר) finns de som förbannar (י ק לּ ל) sin far (אָב יו) och inte välsignar.(א מּוֹ) sin mor ( לא י ב ר ך) I varje släkte (דּוֹר) finns de med rituellt renade (ט הוֹר) ögon (בּ ע ינ יו) fast de inte är.(וּמ צּ אָתוֹ) utan fulla av smuts ( לא ר ח ץ) tvättade (י נּ שׂ אוּ) och (ר מוּ) lyfter upp som förråder (ע ינ יו) finns de med ögon (דּוֹר) I varje släkte.(ו ע פ ע פּ יו) ögonlocken I varje släkte (דּוֹר) finns de som har tänder som svärd och äter (וּמ א כ לוֹת) med käkarna.(מ א ר ץ) från deras jord (ו א ב יוֹנ ים) de fattiga (ל א כ ל) och de äter Blodigeln har två (שׁ תּ י) döttrar Ge och Ge. Tre (שׁ לוֹשׁ) är icke mättade (ת שׂ בּ ע נ ה) och fyra (אַר בּ ע) säger de är inte tillräckligt. Dödsriket, det ofruktbara (torra) skötet, jord Den som.(אָמ ר ה) och eld inte av ord (מּ י ם) av vatten (שׂ ב ע ה) som inte blir mättat (א ר ץ) (ע י ן) hans öga ;(א ם) över sin mor (ו ת ב ז) och häller ut förakt (ל אָב) sin far (תּ ל ע ג) hånar.(ו י אכ לוּה ( äta söner (נ שׁ ר) ska floddalens korpar hacka ut och gamens י ד ע תּ ים) har jag inte kunskap (ו אַר בּ ע ה) ting är för svårt för mig och fyra (שׁ לשׁ ה) Tre över (דּ ר ך) över klyftor och ormens väg (דּ ר ך) väg (ה נּ שׁ ר) (för att fatta). Gamens ( לא (דּ ר ך) väg (גּ ב ר) ut ur havets hjärta och mannens (דּ ר ך) väg skeppets (צוּר) rena klippan ur den unga kvinnan.(בּ ע ל מ ה) På en väg (דּ ר ך) begår kvinnan ( ה( א שּׁ äktenskapsbrott, hon äter (אָכ ל ה) ur ett fyrfat med sin mun och sade; jag gör ingen synd. Under bördan av (תּ ח ת) tre (שׁ לוֹשׁ) saker skälver jorden, under bördan av (תּ ח ת) fyra att en (תּ ח ת) den till att bli ofullständig. Under bördan av (שׂ א ת) saker sväller (אַר בּ ע) tjänare (ע ב ד) blir kung (י מ לוֹ ך) och att en dum (ו נ ב ל) blir mättad (י שׂ בּ ע) av bröd 21 Vem och namn är ledord enligt Waltke, eftersom båda syftar på Gud. De läggs ut i v 4 och leds till v 9. 13

blir gift och en (שׂ נוּאָה) att en hatad kvinna (תּ ח ת) Under bördan av.(ל ח ם).(ת יר שׁ) med eget land (גּ ב ר תּ הּ) blir (mäktig) föreståndarinna (ו שׁ פ ח ה) tjänarinna Fyra (אַר בּ ע ה) är små på jorden (אָר ץ) och ändå blir de visast bland visa.(ח כ מ ים) Myror (ל ח מ ם) men ändå samlar de bröd,(ע ם) som folk ( לא -ע ז ( starka är inte om sommaren. Klippgrävlingar är inte mäktiga ( ע צוּם ( לא som folk,(ע ם) men bygger hus (בּ ית ם) bland klipporna.(ב סּ ל ע) Gräshoppan har ingen kung,(מ ל ך) men den kan (ändå) skilja smuts (ו יּ צ א) (åt). Ödlan kan fångas med händerna i kungens.(בּ ה יכ ל י) palats (מ ל ך) Tre (שׁ לשׁ ה) är de som bäst träder fram (rör sig ståtligt) och fyra (ו אַר בּ ע ה) är de som bäst har ståtlig gång. Lejonet är den mäktigaste (גּ בּוֹר) besten och sitter inför allt. (וּמ ל ך) Omgjordade länder (njurtrakter) och bocken 22 samt kungen.(ע מּוֹ) för sitt folk (אַל קוּם) (som) står upp Om han är dum ( (נ ב ל תּ lyfter han sig själv (ב ה ת נ שּׂ א) och placerar sin hand över mun. Ty (כּ י) när mjölken pressas (מ יץ) kommer det ut (יוֹצ יא) ystat smör. När ilska (/en näsborre) pressas (וּמ יץ) kommer det ut (יוֹצ יא) blod. När näsborrar (två) pressas (וּמ יץ) kommer det ut (יוֹצ יא) konflikt och gräl. Nedan följer en sammanställning av ord. 3.2. Sammanställning av ord. Nedan tas det upp sammanställningar av ord som binder ihop texten inom och mellan verserna. Först kommer en sammanställning av enstaka ord, sedan kommer en sammanställning av olika forskares ledord och kiasmer. 22 Översättningen blir ofullständig, möjligen skulle det kunna vara att kungen står med omgjordade länder på samma sätt som bocken har det. Jag har valt denna ofullständiga översättning då jag tror att de omgjordade länderna, bocken och kungen är viktiga alla tre. 14

3.2.1 Ord som binder ihop inom och mellan verserna (א ישׁ) 2: man, neutral ), ה גּ ב ר) man: vv 1: mäktig man ord/tala: vv 1: tal, ord,(דּ ב ר י) 1: uttalande,(ה מּ שּׂ א) 1: profetiskt yttrande,(נ א ם) 5: ord, (אָמ ר ה) 16: säga (תּ ל שׁ ן) 10: sladdra, slinta med tungan (דּ ב ר יו) 6: ord,(א מ ר ת) tala 9:,(ה ט ר יפ נ י) 8: föda upp,(ו א כ ל) ord som har med att äta att göra: vv 1: uräten,(ת שׂ בּ ע נ ה) (mätt) 15: tillfreds,(וּמ א כ לוֹת) 14: äta,(א שׂ בּ ע) (mätt) tillfredsställd och nöjd 16: mättad,(שׂ ב ע ה) 17: äta, förstöra (,(ו י אכ לוּה 20: äta,(אָכ ל ה) 21: svälla (inuti), fetma (ל ח מ ם) (pl) 25: bröd,(שׂ א ת) lögnare, lura, bedraga: vv 6: bli förklarad som lögnare (,(ו נ כ ז ב תּ 9: lura, bedraga (ו כ ח שׁ תּ י) (שׁ תּ י) 15: två,(שׁ תּ י ם) två: vv 7: två jord; vv 4: mark, (אָר ץ) 14: jord,(מ א ר ץ) 16: jord,(א ר ץ) 21: jord,(א ר ץ) 23.: land (אָר ץ) :24 jord,(ת יר שׁ) (י ם) 19: hav,(מּ י ם) 16: vatten,(מ י ם) vatten: vv 4: vatten ח כ מ ה) 3: icke lär jag vishet ), ו לא ב ינ ת) människa) en dum: vv 2: inte bli varse (som (נ ב ל תּ ( dum 32: vara,(ו נ ב ל) 22: vara dum,(נ פ ל אוּ) 18: för svårt ), ו לא- ל מ ד תּ י 27:,(ע צוּם) 26: mäktiga,(גּ ב ר תּ הּ) 23: mäktig kvinna,(ה גּ ב ר) mäktig: vv 1: mäktig man (גּ בּוֹר) lejon- 30: mäktig syftar på,(מ ל ך) mäktig- kung -är ju (ו א ב יוֹנ ים) 14: fattiga, behövande,(ר אשׁ) fattiga: vv 8: fattigdom kvinna: vv 19: ung kvinna,(בּ ע ל מ ה) 20: kvinna, neutral,(א שּׁ ה) 23: oälskad, hatad (גּ ב ר תּ הּ) 23: mäktig kvinna,(ו שׁ פ ח ה) 23: tjänarinna ;(שׂ נוּאָה) kvinna (ע מּוֹ) 31: folk,(ע ם) 26: folk,(ע ם) folk: vv 25: folk (ב סּ ל ע) 26: klippa,(צוּר) klippa: vv 19: ren klippa,( לא ר ח ץ) smutsig- 12: icke tvättad,(וּמ צּ אָתוֹ) smuts: vv12: smuts, orättvisa, ondska (ו יּ צ א) 27: smuts, exkrement (בּ ה יכ ל י) 28: palats, tempel,(בּ ית ם) hus->palats: vv 26: hus (י נּ שׂ אוּ) 13: lyfta upp blicken,(ע ל ה) himlen- stiga upp: vv 4: stiga upp- till,(אַל קוּם) 31: stå upp,(אוּי נּ שׂ ( upp lyfta upp> stå upp> lyfta sig själv upp: vv 13: lyfta (ב ה ת נ שּׂ א) 32: lyfta sig själv upp på det att inte :(פּ ן) vv 9, 9, 10. (א לה י) 9: (א לוֹהּ ( 5: gudsnamnet Eloah: vv släkte :(דּוֹר) vv 11, 12, 13, 14. (ע י ן) öga : 17 (ע ינ יו) 13:,(בּ ע ינ יו) 12: ögon: vv ) ט הוֹר) ögon- 12: rituellt renade,(צ רוּפ ה) -gudsord- rena: vv 5: rena 15

väg :(דּ ר ך) vv 19, 20. under bördan av :(תּ ח ת) vv 21, 22, 23. (שׁ אוֹל) 16: dödsriket,(אָמוּת) dö: vv 7: dör tre fyra ( אַר בּ ע :(שׁ לוֹשׁ.. vv 15, 18, 21, 29. 3.2.2. Ledord Vem och namn i vv 4 och 9 är ledord enligt Waltke. 23 Tillfreds, nöjd, mätt i vv 9 och 15 är ledord enligt Waltke. 24 Förbannelse i vv 10 och 11 är ledord enligt Waltke, 25 och Clifford. 26 Far och mor i vv 11 och 17 är ledord enligt Waltke. 27 Ögon i vv 12,13 och 17 är ledord enligt Waltke. 28 Örn/ gam i vv17 och 19 är ledord enligt Waltke. 29 Mäktig man/kvinna i vv 19 och 23 är ledord enligt Waltke. 30 Kung i vv 22, 27, 28, 31 är ledord enligt Waltke. 31 3.2.3. Sammanställning kiasmer vv 2-3. Den yttre ramen utgörs av dilemmat att Agur är mindre än en människa och att han önskar lära känna det gudomliga. Den inre kärnan i kiasmen binds ihop med icke där det förklaras att han är mindre än en människa just för att han saknar förståelse för gudomlig moral. Hela kiasmen är förklara av Waltke. 32 v 4. Det är fyra stycken vem som utgör kiasmens ändar där det yttre ramen är himmel och jord. Himlen representerar då den vertikala axeln i korset och den horisontella axeln utgörs av jordens ändar enligt Waltke. 33 23 Waltke, 2005, s. 478. 24 Waltke, 2005, s. 478. 25 Waltke, 2005, s. 484. 26 Clifford, 1999, s. 257. 27 Waltke, 2005, s. 484. 28 Waltke, 2005, s. 484. 29 Waltke, 2005, s. 491. 30 Waltke, 2005, s. 492. 31 Waltke, 2005, s. 499. 32 Waltke, 2005, s. 469. 33 Waltke, 2005, s. 471. 16

vv 21-23. Kiasmens yttre ram utgörs av hoten mot kungen (och ev drottningen). Kiasmens inre kärna utgörs av de som hotar social ordning i samhället enligt Waltke. 34 3.2.4. Bindningar inom och mellan verserna,(דּ ב ר י) V 1: Binds inom sig ihop med tre synonymer för tala. Dessa synonymer är ord.(נ א ם) orakel, yttrande (ה מּ שּׂ א) uttalande.(אָד ם och מ א ישׁ) V 2: Binds ihop inom sig och till v 1 med två synonymer för man V 3. Binds ihop inom sig med inte lära vishet och mänskligt varseblivande fattas. Binds till v 2 med icke bli varse. V 4. Binds ihop inom sig med upprepning av vem, vad och namn. Möjligen kan versen bindas till v 3 där heligt och vist efterfrågas, men då också med vers 1 där det kan vara ett orakel det handlar om. V 5. Binds ihop inom sig av innehållet att alla gudens ord är rena. Binds till v 4 då den kan utgöra svaret på frågorna, men också till v 1 med ev de tre synonymerna för ord, tal. V 6. Binds inom sig med likheter i ord som klander och bli förklarad som lögnare. Binds till vv 5 och 1 med ord. V 7. Ingen bindning finns här inom versen och ingen till tidigare verser. Ett så att säga nytt inslag i väven. (Denna vers kommer bindas framåt med v 15). V 8. Bedrägeri och lögn binder versen ihop inom sig som likheter, men också fattig och rik som motsatser. Bedrägeri och lögn binder också versen till till v 6, men också ord, tal till vv 6, 5 och 1. 34 Waltke, 2005, s. 493-494. 17

V 9. Versen binds ihop inom sig av upprepning på det att inte och motsatserna mätt och hungrig, fattig och rik samt två olika gudsnamn och till vers 5 med gudsnamnet Eloah. Versen leder också till v 4 med ledorden vem och namn. V 10. Versen binds främst ihop till v 9 med på det att inte men också möjligen med ordet herre som då binder till gud i v 9. Möjligen binds ordet sladdra till lögn i vv 9 och 8. V 11: Versen binds ihop inom sig av snara likheter; att förbanna sin far och intevälsigna sin mor. Far och mor är ledord enligt Waltke och leder framåt till v 17. Förbannelse är ledord enligt Waltke och Clifford och slår en brygga mellan v 10 och v 11. V 12: Ordet släkte binder till v 11. Rituellt rena binder till v 5. Ögon är ledord enligt Waltke och leder versen till v 17. V 13: Ordet släkte binder till v 12. Ordet förråder binder till v 8 ( bedrägeri ). V 14: Ordet äter upprepas och binder ihop versen och till 9. 8 och 1. Fattig binder till vv 9 och 8. Ordet släkte binder versen till vv 12 och 13. Jord binder till v 4. Sammantaget binder versen till vv 13, 12, 9, 8, 4, 1. V 15: Räkneorden två, tre och fyra binder ihop versen. Räkneordet två binder till v 7 och talen tre och fyra binder framåt till v 18. V 16: Versen binds ihop av att det är en uppräkning av sådant som har det gemensamma att det inte kan bli mättat. Jord binder till vv 4 och14. Vatten binder till v 14. Båda signalorden (äta och ord) finns i denna vers. Ett ord som har med äta finns här i ordet i ändrad form som mättad och binder då till vv 15, 14, 9, 8 och 1. Ord binder till 10, 6, 5 och 1. V 17: Versen binds ihop av ordparen far och mor, hån och förakt, korpar och gamen. Ledorden är öga från vers 13 och far och mor från vers 12. 18

Bindeordet är ett ord i gruppen som har med äta att göra ( gamens söner äter, förstör) och då binder versen till vv 16, 15, 14, 9, 8 och 1. V 18: Versen binds ihop av att det är en uppräkning av räkneorden tre och fyra men binds också till v15 med siffrorna tre och fyra. Bindeordet är inte-kunskap som binder till v 3. V 19: Versen binds ihop av att de utlovade fyra sakerna räknas upp, men också av att ordet väg upprepas fyra gånger. Versen är ledd från vers 1 med ordet den mäktige mannen och från v17 med ordet örn, gam. Versen kan också bindas ihop genom hav i denna vers till vatten i vv 4 och 16. V 20: versen binds till vv 19 och 18 genom ordet väg, men också till vv 17, 16, 15, 14, 9, 8, och 1 med gruppen av ord som har med äta att göra. V 21: Versen binds ihop av att det är en uppräkning av räkneorden tre och fyra men binds också till vv 15 och 18 med räkneorden tre och fyra. I gruppen av ord som har med äta att göra binder versen till vv 20, 17, 16, 14, 9, 8 och 1. Ordet jord binder versen till vv 16, 14 och 4. V 22: Versen binds ihop av motsatserna tjänare och kung. Kung är också ett ord som leder fram till v 27. Orden under bördan av binder versen till v 21. Ord som har med att äta att göra blir här: bli mättad av bröd och versen binds då till vv 21, 20, 17, 16, 14, 9, 8 och 1. En dum kan bindas ihop till vers 2 och 3 om man ser det som en omskrivning av mänskligt varseblivande fattas och inte ha kunskap. V 23: Versen binds ihop med motsatserna tjänarinna och föreståndarinna på motsvarande sätt som i v 22 och därmed binds verserna ihop. Bindningsordet är under bördan av. Möjligen så är det också den mäktiga mannen från v1 som kommer igen i en kvinnlig form. Versen kan också binda till vv 4, 14, 16 och 21 genom jord som i denna versen är land. 19

V 24: Versen binds möjligen ihop med visa och visast. Versen binds med räkneordet fyra i vv 15 och 18, men också till vv 23, 21, 16, 14 och 4 genom ordet jord. V 25: Versen binds till andra verser genom ett omformat ord som har med gruppen av ord som har med äta att göra. Bröd binder då till vv 22, 21, 20, 17, 16, 14, 9, 8 och 1. V 26: Versen binds till v 25 genom ordet folk och till v 19 med ordet klippa. V 27: Ordet smuts binder till v 12. Ordet kung leder till v 22. V 28: Ledordet kung från vv 27 och 22. Ordet hus från v 26 blir här palats och binder på så vis ihop verserna. V 29: Versen binds ihop av att det är en uppräkning av räkneorden tre och fyra men binds också till vv 21, 18 och 15 med räkneorden tre och fyra. V 30: Versen binds möjligen ihop med lejon och mäktig. Versen binds till v 26 med mäktig. V 31: Möjligen binds versen ihop i sitt innehåll; en kung som prålar med omgjordade länder och kanske krumbuktar som en bock stående framför eller på sitt folk. V 32: Versen binds till 31 genom omformande av ordet stå upp till att lyfta sig själv upp. Versen kan också bindas till vv 22, 3 och 2 genom omformning av dum. V33: Versen binds ihop av tre stycken pressas och tre stycken kommer det ut. Versen kan ses som ett svar på en sjufaldig struktur. Versen binds till vers 2 genom att det också börjar med småordet ty. Därmed inringas hela kapitlet av klimax. 20

3.3. Innehållsanalys Analysen inleds med en översättning av varje vers för att därefter följas av kommentarer på versen. Det är både enskilda ord och ibland större sammanhang som kommer tas upp. När jag stöder en forskares tanke eller val av ledord finns fotnoter till detta. V 1: Agurs- Jakehs son från Masas- ord. Mannens yttrande till Itiel; Jag är uräten. Orden (גּ ב ר) man och äta (א כ ל) kan signalera vad kapitlet kommer handla om. En makt. 35 är en man med גּ ב ר Ordet Masa (מּ שּׂ א) kan förutom att vara namnet på en plats också betyda uttalande, orakel. Yttrande (נ א ם) avser profetiskt yttrande. Möjligen kan man tänka sig att det är mäktig man, äta och ord,tala som är signalord för hela Ordspråksboken 30. Agur är Jakehs son och sedan kommer en dubbeltydighet; Agur är från Masa och denne Agur uttalar sig som om det vore ett orakel. Uttalandet blir sedan till ett profetiskt yttrande som möjligen är riktat till Itiel. Bibel 2000 översätter א ית יא ל till den som gud inte är med i stället för namnet Itiel. Jag har valt Itiel vid översättningen för att i möjligaste mån nå kravet i retorisk kritisk metod på att en översättning ska ha samma antal ord som den hebreiska grundtexten.,(מּ שּׂ א) uttalande, (דּ ב ר י) Ord Versen binds inom sig ihop med synonymer på tala. yttrande.(נ א ם) Versen kan också bindas ihop med innehållet i namnet Itiel om det betyder den man som gud inte är med och den som är uräten, håglös. Versen riktar sig också framåt med ingångsorden mäktig man (גּ ב ר) och uräten.(ו א כ ל) V 2: Ty jag förstörs som man, och mänskligt varseblivande fattas mig. 35 David J A Clines, 2009, s.61. 21

Ordet ty (כּ י) introducerar klimax. 36 Här finns ett annat ord för man (א ישׁ) samt ordet för människa, mänskligt,(אָד ם) vilka båda kan vara omskrivningar för man makt. i föregående vers men i denna vers är det alltså en man utan (גּ ב ר) Versen binds till vers 1 med parallellerna för man. V3: Jag har inte lärt mig visheten eller fått veta om det heliga. Inte veta ( ( לא...ד ע ת är en parallell till icke bli varse ( ( לא-ב ינ ת i vers två och därmed binds verserna ihop. V 4: Vem stiger upp till himlarna? Vem går ned och samlar ihop vind i handen? Vem binder ihop vatten i manteln? Vem har ställt ut jordens gränser? Vad är hans namn? Och vad är hans sons namn? (Ty) Vet du? Vem-frågorna utgör tillsammans utgör en kiasm mellan himmel och jord där vinden och vattnet rör sig. I gapet mellan himmel och jord ligger avståndet mellan mänsklighet och gudomlighet. I detta gap väller visheten fram. För den som markerat jordens begränsning är inget fördolt, för den som kan kontrollera vind och vatten står inget bortom dennes förmåga. 37 Om frågorna ses retoriska och kan besvaras med jag vet så är det en liten del av en större inbjudan för att kunna ta sig till bryggan över gapet mellan mänsklighet och gudomlighet. 38 Förutom upprepningen av vem, vad och namn som håller ihop versen så hålls den också ihop av motsatserna att stiga upp och att gå ned. Versen hålls också ihop av 36 Trible, 1994, s. 29. 37 Waltke, 2005, s. 471-472. 38 Waltke, 2005, s. 475. 22

storheterna i det omöjliga att kunna samla ihop all vind i sin kupade hand och att kunna märka ut gränserna för jorden. V 5. Alla Eloahs ord är rena och är till en sköld inuti tillflyktsorten. Guden Eloah ( (א לוֹהּ är unik i Ordspråksboken. 39 Eloha kan vara gud i ändrad form och det outtalade svaret på frågorna i v 4. Ordet ord (א מ ר ת) binder ihop vers fem med den första versen. Parallellerna, profetiskt tal och gudens ord, inringar verserna 1-5 enligt Clifford. 40 Rena צ רוּפ ה) ) innehåller en verbrot som översätts av Clines till att testa, pröva, rena genom nedsmältning som man gör med metall. Den metall som nämns vid ordet då det används i bibeln är silver. 41 När orenat silver smälts ner och slagg skiljs ut kommer den bländvita metallen fram. Att ord som är renade på detta vis skulle kunna fungera som metallen i en sköld skulle kunna kan anses rimligt. V 6: Lägg inte till ytterligare ord på det att du inte kan bli klandrad och förklarad som lögnare. Här finns ett annat ord för ord (דּ ב ר יו) men synonymen binder till vv 5 och 1. Här bildas en cirkel bestående av ord från vers 1 som börjar med Agurs ord och övergår till gudens ord i v 5 för att nu bara ha blivit ord i v 6. Waltke kommenterar att vikten av frågorna i v 4 ligger inom cirkeln och vitsen är att de ska vara utan svar för att visa på att ett begränsat sinne aldrig kan nå en obegränsad sanning. 42 V 7: Två saker ber jag dig och undanhåll de inte från mig innan jag dör. 39 Fox, 2009, s. 858. 40 Richard J Clifford, 1999, s. 260. 41 Clines, 2009, s. 385. 42 Waltke, 2005, s. 475-477. 23

En uppräkning annonseras, och på detta sätt binds den följande uppräkningen till versen. Två (שׁ תּ י ם) saker efterfrågas. V 8: Bedrägeri och lögnaktigt tal; håll detta ifrån mig och gör mig inte fattig eller rik utan föd upp mig på lagstadgat bröd. Vv 7 och 8 binds ihop med undanhåll inte från mig ( מ מּ נּ י (אַל-תּ מ נ ע och håll detta ifrån mig ( מ מּ נּ י (ה ר ח ק som är positiva och negativa synonymer till varandra. 43 (ו נ כ ז ב תּ ( lögnare kan fungera som omskrivning på (כּ ז ב) lögn och (שׁ ו א) Bedrägeri från v 6. På det viset binds v 8 till v 6 och då både 7 och 8 är bundna till varandra binds de båda till v 6 som i sin tur bildar en cirkel med första versen.,(ל ח ם) bröd och (ה ט ר יפ נ י) upp I v 8 finns två ord som har med att äta att göra, föd dessa kan också bindas ihop till första versens ord som har med äta att göra. V 9: På det att jag inte är mättad och luras och undrar vem Jahve är. På det att jag inte är fattig och stjäl och hanterar min gud (Elohas) namn respektlöst. Två stycken på det att (פּ ן) inte fungerar som bindningsord då de repeteras. Eloha 5. binder versen till v (א לה י) Vem (מ י) och namn (שׁ ם) är ledord som har lett till versen från v 4. 44 Ordet fattig (א וּ ר שׁ) binder versen till v 8. Jag är mättad (א שׂ בּ ע) tillhör orden som har med äta att göra och binder då ihop versen med v 8 som i sin tur binds ihop med v 1 genom ord som har med äta att göra. Versen innehåller motsatser i innehåll av att vara övermätt eller hungrig. Versen innehåller också två olika namn på en gud eller möjligen två olika gudar. 43 Waltke, 2005, s. 478. 44 Waltke, 2005, s. 478. 24

Jag tolkar detta som att är man alltför mätt och tillfreds så finns risken att man luras och sätter sig och undrar vem guden är. Är man alltför hungrig så riskerar man att börja stjäla och bespottar gudens namn. Det skulle kunna visa att det finns en baksida både med att vara alltför mätt men också att vara alltför hungrig. V 10: Inte heller på din tjänare ska du sladdra för hans herre, på det att han inte förbannar dig och du blir skyldig. Ett på det att (פּ ן) inte binder ihop versen med v 9. Möjligen är herre (א ד נ ו) en bindning till gud i v 9. Ordet med roten tunga (תּ ל שׁ ן) betyder här att slinta med tungan, att sladdra. 45 Ordet gör att versen kan bindas till luras i v 9 och lögnaktigt tal i v 8. V 11: I varje släkte finns de som förbannar sin far och inte välsignar sin mor. Ordet förbanna ( (י ק לּ ל är ett ledord och är lett från v 10. 46 V 12: I varje släkte finns de med rituellt renade ögon fast de inte är tvättade utan fulla av smuts. (ט הוֹר) renade binder här ihop till v 11. Ögonen som är rituellt (דּוֹר) släkte Ordet är en synonym till rena gudsord i v 5 och verserna binds ihop. V 13: I varje släkte finns de med ögon som förråder och lyfter upp ögonlocken. Ordet släkte (דּוֹר) binder versen till v 12 och förråder (ר מוּ) binder versen till bedrägeri i v 8. Ögon (ע ינ יו) är lett från v 12. 47 45 Fox, 2009, s. 864. 46 Clifford, 1999, s. 257 och Waltke, 2005, s. 484. 47 Waltke, 2005, s 484. 25

I ordet lyfta upp (י נּ שׂ אוּ) är det samma rot som i att stiga upp i v 4 och verserna kan därmed bindas till varandra. I v 4 kan det vara guden som stiger upp till himlen och här är det ögon som hålls öppna fast de är falska. En öppen, rak och stadig blick kan även då ha signalerat hederlighet och den som ljuger fäller bort blicken. Det som stiger upp i v 4 och det som lyfts upp i denna vers är varandras motsatser: det mycket rena, guden, och det falska, människans ögon. V 14: I varje släkte finns de som har tänder som svärd och äter med käkarna och de äter de fattiga från deras jord. Två ord finns här som har med att äta att göra מ א כ לוֹת) och.(א כ ל Orden binder då ihop versen till vv 9, 8 och 1. Ordet fattig (ו א ב יוֹנ ים) binder också versen till vv 9 och 8. Ordet släkte (דּוֹר) binder till vv 13 och 12 och ordet jord (א ר ץ) binder till v 4. Därmed binder versen till vv 13, 12, 9, 8, 4, 1. V 15: Blodigeln har två döttrar Ge och Ge. Tre (ting) är icke mättade och fyra (ting) säger de (om) att det inte är tillräckligt. Mättad (ת שׂ בּ ע נ ה) är ett ledord som är lett från v 9. 48 Versen binds ihop med föregående beroende på dess innehåll, att äta glupskt, att bli girig. Versen binds också ihop med räkneord, två,(שׁ תּ י) tre שׁ לוֹשׁ) ) och fyra.(שׁ תּ י) två Versen kan bindas till v 7 med räkneordet.(אַר בּ ע) V 16: Dödsriket, det ofruktbara (torra) skötet, jord som inte blir mättat av vatten och eld inte av ord. Versen binds ihop av att det är en uppräkning av sådant som inte kan bli mättat. Jord (א ר ץ) binder versen till vv 14 och 4. Vatten (מּ י ם) binder ihop versen med v 4. Ord (אָמ ר ה) binder ihop till vv 10, 6, 5 och 1. 48 Waltke, 2005, s 478. 26

Ord som har med att äta att göra finns här omformat till mättad (שׂ ב ע ה) och binder då versen till vv 15, 14, 9, 8 och 1. Jag argumenterar för att det kan finnas en liten ordlek här där eld kan släckas av/bli mätt på vatten men aldrig bli släckt av ord. Jorden kan bli torrlagd av eld men får aldrig nog av vatten. Vatten och eld kan ses som motkrafter och möjligen så kan jord och ord ses som motsatser om man ser ord som något man inte kan ta på och jord som det konkreta, påtagliga. V 17. Den som hånar sin far och häller ut förakt (över) sin mor; hans öga ska floddalens korpar hacka ut och gamens söner äta. Ledorden är öga (ע י ן) från vv 13 och 12, (אָב) far och mor (א ם) från v 12. 49 Versen binds ihop av hån (תּ ל ע ג) och (ו ת ב ז) förakt samt (ע ר ב י) korpar och gam.(נ שׁ ר) Versen binds också ihop med ord som har med äta att göra ( (ו י אכ לוּה och binder då versen till vv 16, 15, 14, 9, 8 och 1. Då ögon förekommer en tredje gång utgör det en trefaldig tillbakasyftning och förstärker därmed versens koppling till v 11- att inte förbanna sin far eller att underlåta att välsigna sin mor. 50 V 18: Tre ting är för svårt för mig och fyra har jag inte kunskap (för att fatta). ה( och שׁ ל שׁ ( tre Versen binds ihop av sitt innehåll av uppräkning av räkneorden י ד ע תּ ים) inte-kunskap och på det sättet till v 15. Bindningsordet är (ו אַר בּ ע ה) fyra 3. från v ( לא V 19: Gamens väg över klyftor och ormens väg över rena klippan, 49 Waltke, 2005, s. 489. 50 Waltke, 2005, s. 484. 27

skeppets väg ut ur havets hjärta och mannens väg ur den unga kvinnan. Versen binds ihop av att väg (דּ ר ך) upprepas fyra gånger. Versen binder till v 1 med mannen med makt.(גּ ב ר) Versen kan också bindas ihop genom hav i denna vers till vatten i vv 4 och 16. 51.(נּ שׁ ר) gam Versen är ledd från v 17 med ordet V 20: På en väg begår kvinnan äktenskapsbrott, hon äter ur ett fyrfat med sin mun och sade; jag begår ingen synd. Ordet väg (דּ ר ך) gör att versen binder till vv 19 och18. Ordet som har med äta att göra är här (אָכ ל ה) och binder så versen till vv 17, 16, 15, 14, 9, 8 och 1. Denna vers kan avse en kvinnas sexuella aktivitet då det står att hon äter. 52 V 21: Under bördan av tre saker skälver jorden, under bördan av fyra saker sväller den till att bli ofullständig. Versen binds ihop av räkneorden tre (שׁ לוֹשׁ) och fyra (אַר בּ ע) på samma sätt som vv 18 och 15 och binds därmed till dessa verser. Ordet jord (א ר ץ) gör att versen kan bindas till vv 16, 14 och 4. I förlängningen kan sväller (שׂ א ת) vara ett ord som har med äta att göra och versen skulle då kunna bindas till vv 20, 17, 16, 14, 9, 8 och 1. V 22: Under bördan av att en tjänare blir kung och att en dum blir mättad av bröd..(י מ לוֹ ך) kung och (ע ב ד) tjänare Versen binds ihop av motsatser- 51 Waltke, 2005, s. 491. 52 Waltke, 2005, s. 492. 28

Kung blir också ett ord som leder framåt mot v 27. 53 Orden under bördan av (תּ ח ת) binder versen till v 21. Ord som har med äta att göra är här bli mättad av bröd ( (י שׂ בּ ע-ל ח ם och versen binds då till vv 21, 20, 17, 16, 14, 9, 8 och 1. En dum (נ ב ל) kan bindas ihop till vv 3 och 2 om man ser det ordet som en omskrivning av mänskligt varseblivande fattas och inte ha kunskap. V 23: Under bördan av att en hatad kvinna blir gift och en tjänarinna blir (mäktig) föreståndarinna med eget land. (גּ ב ר תּ הּ) föreståndarinna och (ו שׁ פ ח ה) tjänarinna Versen binds ihop med motsatserna på motsvarande sätt som i v 22 och därmed binds verserna ihop. Waltke översätter גּ ב ר תּ הּ till mäktig kvinna och ser då ordet som ett ledord, och då blir versen ledd till v 19 där det var en mäktig man. 54 Ordet som binder ihop versen är under bördan av (תּ ח ת) Möjligen så är det också den mäktiga mannen från v 1 som kommer igen i en kvinnlig form (גּ ב ר תּ הּ) och då binds versen till v 1. Ordet גּ ב ר תּ הּ betyder älskarinna eller föreståndarinna, ofta med mycket makt. Det kan vara en drottning eller en kungamoder. 55 Versen kan också binda genom land till jord i vv 21, 16, 14 och 4. Vv 22 och 23 innehåller en kiasm mellan en manlig kung, en kvinnlig föreståndarinna, en manlig tjänare och en tjänarinna. Inuti kiasmen finns olika hot mot kungen. Den inre kärnan i kiasmen visar hoten utifrån mot en social ordning. Hoten mot social ordning är den hatade kvinnan och en dum en (manlig sådan). 56 V 24: Fyra är små på jorden och ändå blir de visast bland visa. 53 Waltke, 2005, s. 499. 54 Den mäktige mannen finns ju också i v 1 men där kallar inte Waltke ordet för ett ledord. 55 Waltke, 2005, s. 495. 56 Waltke, 2005, s. 493. 29

(אָר ץ) jord kan ses binda till versen till vv18 och 15. Ordet (אַר בּ ע ה) fyra Räkneordet binder till vv 21, 16, 14 och 4, men kan också bindas till v 23 där ordet är land. V 25: Myror är inte starka som folk, men ändå samlar de bröd om sommaren. Ordet som har med äta att göra är här bröd (ל ח מ ם) och binder då versen till vv 22, 21, 20, 17, 16, 14, 9, 8 och 1. V 26: Klippgrävlingar är inte mäktiga som folk, men bygger hus bland klipporna. Ordet som binder versen till v 25 är folk.(ע ם) Ord som har med mäktiga (ע צוּם) att (צוּר) göra binder versen till vv 23 och 1. En omskrivning av den rena klippan i v 19 blir här till klippan (סּ ל ע) och så binds versen till v 19 också. V 27: Gräshoppan har ingen kung, men den kan (ändå) skilja 57 smuts (åt). Ordet kung (מ ל ך) är ett ledord enligt Waltke och kommer från v 22. Ordet smuts (ו יּ צ א) binder till v 12 och en syftning om att människan tror sig ha rituellt rena ögon fast de är fulla av smuts. I den här versen har vi något så litet som en gräshoppa som kan skilja på smuts. V 28: Ödlan kan fångas med händerna i kungens palats. Ledordet kung (מ ל ך) kommer från vv 27 och 22. Här finns en omformning av ordet hus från v 26 som här blir till palats (בּ ה יכ ל י) och så binds verserna ihop. V 29: Tre är de som bäst träder fram (rör sig ståtligt) och fyra är de som har bäst har ståtlig gång. 57 Clines, 2009, s. 129. 30

Versen binds ihop av räkneorden tre (שׁ לוֹשׁ) och fyra (אַר בּ ע) på samma sätt som vv 21, 18 och 15 och därmed med dessa verser. V 30: Lejonet är den mäktigaste besten och sitter inför allt..(גּ בּוֹר) mäktig Versen binds till v 26 med ordet V 31: Omgjordade länder (njurtrakter) 58 och bocken 59 samt kungen (som) står upp för sitt folk. Om man är vidsynt så binds versen möjligen ihop i sitt innehåll; djur eller människor som prålar och kanske krumbuktar sig (som bocken). Då skulle det kunna bli att en flärdfull kung motsvarar någon som med omgjordade länder prålar och krumbuktar sig. Folk (ע מּוֹ) binder versen till vv 26 och 25. Ledordet är kung (מ ל ך) och är lett från vv 28, 27 och 22. Ev är bocken (ת י שׁ) inskriven för att den rimmar på (ל י שׁ) lejon i v 30. 60 V 32: Om han är dum lyfter han sig själv och placerar sin hand över mun. Stå upp från v 31 omformas här till lyfta sig själv upp (ב ה ת נ שּׂ א) och därmed binds verserna ihop. Ord som binder till andra verser är dum ( (נ ב ל תּ som kanske kan ses som en synonym till inte bli varse i v 2, inte veta i v 3 och dum i v 22. Men dum ( נ ב ל תּ ) i denna versen kan också just här betyda helgerån, vanhelgande. 61 V 33: Ty när mjölken pressas kommer det ut ystat smör. När ilska (/en näsborre) pressas kommer det ut blod. 58 Clines, 2009, s. 104. 59 Se not 22. 60 Waltke, 2005, s. 499. 61 Clines, 2009, s. 257. 31