Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

1 (46) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 2 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521

2 (46) Inledning Den plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling som Försäkringskassan lämnade till regeringen den 15 februari 2013 innehöll redovisningar vid tre tillfällen, i mars, juni och november. Grunden för redovisningarna utgår från utvecklingen av sjukpenningtalet, nybeviljad sjuk- och aktivitetsersättning per 1000 invånare och ohälsotalet. De tre redovisningarna kommer dock att ha olika fokus: Mars Analys av inflödet av nya sjukfall, sjukfallens varaktighet och de pågående sjukfallens utveckling. Juni Särskilt fokus på de individer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen, både för första och andra gången. Uppföljning över tre års tid av sjukfall som under olika år passerade 1 års sjukskrivning. Kombinerat med eventuella nya eller uppdaterade kunskaper utifrån analysen i marsrapporten. November Marsrapportens analyser uppdateras och kompletteras med analyser av hur regelförändringarna kring sjukersättning påverkat utvecklingen inom sjukskrivningsområdet, samt fördjupade analyser av faktorer som påverkat sjukfallens varaktighet under olika år. Detta är den andra av årets tre rapporter som lämnas till regeringen. Sammanställningar och analyser har gjorts av Carlos Arreyes, Axel Arvidsson, Peje Bengtsson, Sofia Bill, Andreas Ek och Erik Jönsson vid Försäkringskassans avdelning för analys och prognos. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Dan Eliasson i närvaro av rättschef Eva Nordqvist, försäkringsdirektör Laura Hartman, försäkringsdirektör Birgitta Målsäter, försäkringsdirektör Svante Borg, verksamhetsområdeschef Jan Larsson och analytiker Peje Bengtsson, den senare som föredragande. Dan Eliasson Peje Bengtsson Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521

3 (46) Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 4 1. De centrala ohälsomåttens utveckling... 6 2. Inflöde, varaktighet och sjukfrånvarons utveckling... 7 2.1 Centrala slutsatser i senaste rapporten...7 2.2 En uppdatering av slutsatserna från förra rapporten...7 2.3 Regionala variationer... 10 2.4 Inrikes och utrikes födda... 13 3. Analys av de som nått maxtiden i sjukförsäkringen... 16 3.1 Flöden efter uppnådd maxtid... 17 3.2 Inkomster och ekonomi efter uppnådd maxtid... 20 3.3 Maxtid för andra gången... 26 4. Vad händer med sjukfallen som passerar ett år?... 27 5. Utvecklingen av avslag och indragen sjukpenning... 30 6. Sannolikheten att gå från sjukskrivning till arbetslöshet... 32 7. Diskussion... 34 Bilaga... 35

4 (46) Sammanfattning I denna delrapport sammanfattas de centrala ohälsomåttens utveckling. Tidigare analyser av inflödets, varaktighetens och de pågående sjukfallens utveckling uppdateras och kompletteras med analyser av eventuella regionala skillnader och för försäkrade med olika härkomst. Vidare analyseras hur inkomster och ekonomi utvecklats över tid för de försäkrade som uppnått den maximala tiden i sjukförsäkringen fram till den sista december 2011. Därefter presenteras en analys av utvecklingen över tid för sjukfall som passerat ett års sjukskrivning under olika år under inledningen av 2000-talet. Avslutningsvis redovisas en inledande analys av utvecklingen med avseende på avslag och indrag av sjukpenning, samt hur sannolikheterna för övergång från sjukskrivning till arbetslöshet utvecklats. Sjukfrånvaron i form av sjukskrivningar visar en fortsatt svag ökning, nybeviljandet av sjukersättningar är sakta på väg uppåt, men genomslaget på ohälsotalet motverkas fortfarande av fortsatt stora grupper med sjukersättning som uppnår den allmänna pensionsåldern. Vilket innebär att den sammanlagda sjukfrånvaron, i form av ohälsotalet, fortfarande minskar. De slutsatser som formulerades i den förra rapporten kring inflöde, varaktighet och pågående sjukfall håller fortfarande. Det är i huvudsak samma mönster som kan iakttas. Men ökningen i de arbetslösas varaktighet kan vara på väg att stagnera medan den för de anställda visar tecken på en svag ökning. Detta bör tas på allvar och noga följas upp framöver. Den aktuella utvecklingen av inflöde och varaktighet pekar i riktning mot en avtagande ökning i antalet pågående sjukfall. Ökningstakten i det totala antalet pågående sjukfall är sedan mitten av 2012 i avtagande. Det handlar dock fortfarande om en ökning i medelantalet pågående fall för varje månad. Den regionala spridningen i sjukpenningtalet minskade mycket tydligt under nedgångsperioden fram till 2010. Den nuvarande uppgången har inte kombinerats med en motsvarande uppgång i variationen mellan länen. I rapporten jämförs länen utifrån nivån på sjukpenningtalet 2010 och förändringen i detsamma fram till april 2013. Vi kan se en variation, men ingen konsekvent sådan, t.ex. baserad på att län med högre eller lägre sjukpenningtal 2010 skulle ha en gemensam utveckling i form av en kraftigare eller svagare ökning fram till april 2013. De regionala variationer i inflöde, varaktighet, pågående sjukfall och sjukpenningtal som vi kan observera framstår inte som systematiska i den meningen att samma län konsekvent avviker i de olika dimensionerna och över tid. Utvecklingen med avseende på den försäkrades bakgrund har också studerats. Vi har valt att inleda med att analysera eventuella skillnader mellan försäkrade som är födda i Sverige eller i något annat land. Skillnader mellan inrikes och utrikes födda syns främst i varaktigheten för arbetslösa sjukskrivna. En slutsats som kan dras är att sammansättningen av gruppen arbetslösa och sjukskrivna, oavsett ursprung, troligen har förskjutits så att försäkrade med svagare anknytning till arbetsmarknaden utgör en större andel. I analysen av hur inkomsterna utvecklats för de som uppnått den maximala tiden i sjukförsäkringen har vi haft möjligheter att också lägga på inkomstuppgifter för 2011, vilket gör det möjligt att studera förändringarna från inkomståret 2009 till 2011. För årsskiftesgruppen blir resultatet att andelen med en minskad

5 (46) förvärvsinkomst är lika med 13-18 procent beroende på vilket krav på inkomstförändring som väljs, andelen med oförändrad förvärvsinkomst är 42-52 procent och andelen med ökad inkomst ligger på 35-40 procent. För gruppen som uppnådde maxtiden under resterande delen av 2010 upplevde 9-13 procent en minskning i förvärvsinkomsten från 2009 till 2011 och 30-37 procent en ökning. Andelen med en oförändrad inkomst var då 50-61 procent. Den lägre andelen med ökad inkomst jämfört med årsskiftesgruppen påverkas av att denna grupp uppnådde maxtiden under hela 2010 och därmed har kortare tid för att eventuella förändringar ska slå igenom. Det kommer därför att vara av stort intresse att i framtiden se hur förändringarna ser ut för inkomståret 2012. Det sker en ökning i andelen med ekonomiskt bistånd efter att den maximala tiden i sjukförsäkringen nåtts. För årsskiftesgruppen sker en uppgång i andelen från 2009 (6,1 %) till 2010 (11,3 %) och därefter en nedgång år 2011 (7,9 %). För dem som uppnådde maxtiden under resten av 2010 ökar andelen med ekonomiskt bistånd från 2009 (8,6 %) till 2010 (14,6 %) men ingen nedgång år 2011 (14,5 %). Den tredje gruppen som studeras, som uppnådde maxtiden under år 2011, har en uppgång från 2010 (8,4 %) till 2011 (15,5 %). Utvecklingen för sjukfall som passerat ett års sjukskrivning analyseras utifrån fyra kohorter, de som passerade ett års sjukskrivning 2003, 2005, 2007 samt 2009. Den centrala förändringen i utvecklingen för de studerade kohorterna kännetecknas främst av att andelen som har sjukersättning eller befinner sig i sjukskrivning tre år senare har minskat. I och med att vi samtidigt har haft en kraftig minskning i antalet försäkrade som passerar ett års sjukskrivning innebär det att antalet som övergår från sjukskrivning till sjukersättning minskat i betydande utsträckning från mitten av 00-talet fram till idag. Vilket är en utveckling som är väl känd när vi följer utvecklingen av nybeviljandet av sjukersättning antingen i absoluta tal eller i relation till 1000 inskrivna försäkrade. Avslag och indragningar av sjukpenning redovisas för åren 2009 till 2012. Både som antal och andelar av totala antalet ärenden har avslag och indragningar minskat påtagligt under perioden. En förklaringsfaktor är förändringar i diagnossammansättningen, med en hela tiden ökande andel psykiska diagnoser bland de pågående fallen. Påverkan från rehabiliteringskedjans tidsgränser för olika bedömningar av rätten till sjukpenning markeras tydligt i sannolikheten för övergång till arbetslöshet i anslutning till dag 90, 180 och 365. Men det har skett en förändring över tid, som är tydlig för sjukfallen som startades 2012. Sannolikheten för övergångar till arbetssökande är tydligt lägre i samband med 180- och 365- dagarsbedömningarna för dessa sjukfall jämfört med tidigare år. Vid rehabiliteringskedjans tidsgränser runt dag 180 och 365 handlar det framförallt om övergång till öppen arbetslöshet, vilket bör ha en starkare koppling till själva sjukpenningrättsbedömningen. Detta talar för att sambanden mellan dessa övergångar, indragningarna och den förändrade diagnossammansättningen utgör en relevant hypotes för att förklara utvecklingen. I det avslutande diskussionsavsnittet pekar vi på områden och frågeställningar som är centrala för att fortsätta fördjupa analysen av utvecklingen inom sjukförsäkringen.

6 (46) 1. De centrala ohälsomåttens utveckling Ohälsotalet fångar utvecklingen inom hela sjukförsäkringen. Ohälsotalet har minskat med en tiondels dag från årsskiftet till april. Det fortsätter att minska på grund av att nedgången i ohälsotalets sjuk- och aktivitetsersättningsdel är större än uppgången i sjukpenningdelen. Diagram 1. Utvecklingen av ohälsotalet, sjukpenningtalet och nybeviljandet av sjuk- respektive aktivitetsersättning. a) Ohälsotalet b) Sjukpenningtalet c) Nybeviljade sjukersättningar per 1000 d) Nybeviljade aktivitetsersättningar per 1000 Sjukpenningtalet ökar fortfarande. Från årsskiftet 2012-13 fram till april 2013 är ökningen 0,2 dagar. Nybeviljade sjukersättningar har sedan april 2012 ökat med 0,7 personer per 1000 försäkrade för kvinnor och med 0,3 för män. Under samma period har förändringarna i nybeviljade aktivitetsersättningar för kvinnor respektive män varit plus 0,1 respektive minus 0,1 personer per 1000 försäkrade. Nivån på nybeviljandet av aktivitetsersättning har legat på en relativt stabil nivå sedan 2007. Sammanfattningsvis innebär detta att sjukfrånvaron i form av sjukskrivningar visar en fortsatt svag ökning, att nybeviljandet av sjukersättningar sakta är på väg uppåt, men att genomslaget på ohälsotalet fortfarande motverkas av fortsatt stora grupper med sjukersättning som uppnår den allmänna pensionsåldern. Vilket innebär att den sammanlagda sjukfrånvaron fortfarande minskar.

7 (46) 2. Inflöde, varaktighet och sjukfrånvarons utveckling I detta kapitel sker en uppdatering av den analys som presenterades i den första delrapporten i mars. Analysen kompletteras också med ett par ytterligare dimensioner, den regionala utvecklingen samt inrikes och utrikes födda. 2.1 Centrala slutsatser i senaste rapporten Några av de mest centrala slutsatserna i delrapport 1 som lämnades i mars är: - Den nuvarande uppgången i sjukfrånvaron drivs av olika faktorer för olika grupper av sjukskrivna. - Uppgången i sjukpenningtal drivs inte av ett ökat inflöde av arbetslösa sjukskrivna. Däremot ökar varaktigheten i de arbetslösas sjukfall kraftigt, även om återvändarna exkluderas. - Inflödet av anställda sjukskrivna ökar kraftigt. För anställda handlar det om mindre ökningar i sjukfallens varaktighet. - Ökningen i inflödet av anställda, både män och kvinnor, inleddes i åldrarna över 30 år, men den relativa ökningen under senaste ett och halvt åren har varit kraftigast bland 20-29-åringar. - Ökningen i inflöde är mest markerad för de psykiska diagnoserna. Den genomsnittliga varaktigheten för sjukfall i dessa diagnoser är också längre än i t.ex. rörelseorganens sjukdomar, vilket innebär att de psykiska diagnosernas andel av de pågående fallen ökar och utgör den största diagnosgruppen både för kvinnorna (40 procent) och männen (30 procent). - Det är en större ökning i sjukpenningtalet för kvinnor än för män. - De skärpta kriterierna för att beviljas sjukersättning och avskaffandet av den tidsbegränsade sjukersättningen leder till att antalet pågående sjukfall ökar. Fler står kvar i sjukpenningen i stället för att gå över i sjukersättning. 2.2 En uppdatering av slutsatserna från förra rapporten I den nu genomförda analysen har slutsatserna från förra rapporten följts upp och aktualiserats. De slutsatser som formulerades i den förra rapporten håller fortfarande. Det är i huvudsak samma mönster som kan iakttas. Inflöde: Ökningen i inflödet av nya sjukfall har främst drivits av anställda med sjuklön. Det kan noteras att ökningstakten för de anställda kan ha dämpats. Den idag tillgängliga statistiken om utvecklingen under inledningen av 2013 indikerar ett årsinflöde som ligger runt 400 000 nya sjukfall, se diagram B1 i bilagan. Kommande uppdateringar av statistiken kan dock leda till andra slutsatser då det kan finnas variationer i eftersläpningen i tiden då informationen är fullständig. För de arbetslösa, inklusive återvändarna, är det ett i stort sett stabilt årligt inflöde av nya sjukfall på ca 42 000, se diagram B2 i bilagan. Exklusive återvändarna syns dock en tendens till ökat inflöde sedan slutet av 2011. I och med att det totala inflödet för arbetslösa ligger relativt stabilt innebär det att inflödet av återvändare har minskat i stort sett i motsvarande grad. I diagram B3 i bilagan beskrivs inflödet av arbetslösa återvändare separat. Även dessa slutsatser är preliminära med samma förklaring som gäller för inflödet av anställda.

8 (46) Diagram 2. Inflödet av sjukfall 2005 februari 2013 Rullande 12 månaders summering Slutsatserna kring inflödets utveckling i olika åldersgrupper och olika diagnosgrupper kvarstår. Men den möjliga tendensen till avtagande ökningstakt i inflödet avspeglas i samtliga diagnos- och åldersgrupper. Varaktighet: Slutsatserna kring skillnaderna mellan anställda och arbetslösa sjukskrivna kvarstår. I diagram 3 redovisas varaktigheten både i form av skattningar av median- och medelfallängden. Redovisningen av medelfallängden ska enbart ses som ett analytiskt komplement till skattningarna av medianfallängden. Skattningarna görs med Kaplan-Meiermetoden och baseras på alla startade sjukfall som passerat 14 dagars sjukskrivning under 12-månadersperioden före det datum som anges i diagrammet. Fallen följs 365 dagar framåt i tiden och fall som inte avslutats censureras vid dag 365. Det innebär goda skattningar av medianen, men konsekventa underskattningar av medelvärdet. Med antagandet att dessa underskattningar inte uppvisar stora variationer över tid så bedömer vi att de kan fånga förändringar i de längre fallens utveckling som är av värde i analysen, dvs. nivån på skattningarna kan innehålla fel men de är av samma karaktär så att förändringar i nivån kan användas som en tillräckligt bra indikator för riktningen på utvecklingen. För arbetslösa sjukskrivna rör det sig om en mycket kraftig uppgång i sjukfallens varaktighet som avspeglas i både median- som medelfalltiden. För de anställda sjukskrivna har däremot medianfalltiden i stort sett varit oförändrad sedan 2006. Medelfalltiden sjönk samtidigt fram till 2010 med ca 20 procent och har därefter ökat med nästan 7 procent.

9 (46) Sammanfattningsvis kan ökningen i de arbetslösas varaktighet vara på väg att stagnera medan den för de anställda visar tecken på en svag ökning. Detta bör tas på allvar och noga följas upp framöver. Diagram 3. Sjukfallens varaktighet (exklusive återvändare) Skattningar baserade på årsinflödet av sjukfall fram till angivet datum i diagrammen*. a) Medianfallängd b) Medelfallängd * I skattningarna ingår alla sjukfall som passerat 14 dagars sjukskrivning. De har följts ett år framåt i tiden och censurerats vid dag 365. Skillnader i varaktighet mellan olika diagnosgrupper står sig från analysen i föregående rapport, se diagram B5 i bilagan. Sjukfallens varaktighet är längre i de psykiska diagnoserna jämfört med rörelseorganens sjukdomar och övriga diagnoser. Pågående sjukfall: Den aktuella utvecklingen av inflöde och varaktighet pekar i riktning mot en avtagande ökning i antalet pågående sjukfall. Utvecklingen går också i den riktningen. Ökningstakten i det totala antalet pågående sjukfall är sedan mitten av 2012 i avtagande. Det handlar dock fortfarande om en ökning i medelantalet pågående fall för varje månad. Från januari till februari 2013 är ökningen 0,5 procent i pågående sjukfall under den senaste 12-månadersperioden. Denna slutsats bygger på att inflödet efter årsskiftet 2012/13 inte skrivs upp mycket vid uppdateringar av den statistiska informationen (se förklaringen på sid. 7 i avsnittet om inflödet).

10 (46) Diagram 4. Pågående sjukfall 2005- februari 2013 Rullande 12 månaders medelvärden 2.3 Regionala variationer Inledningsvis åskådliggörs utvecklingen från 2005 fram till idag med hjälp av de länsvisa sjukpenningtalen. Diagram 5. Sjukpenningtalet för landets län från januari 2005 april 2013. Den regionala spridningen minskade mycket tydligt under nedgångsperioden fram till 2010. Den nuvarande uppgången har inte kombinerats med en motsvarande uppgång i variationen mellan länen. Den absoluta variationen mellan länen är beroende av sjukpenningtalets nivå. För att jämföra variationen med hänsyn tagen till nivåskillnaderna över tid beräknas den relativa variationsvidden. Högsta och lägsta sjukpenningtal divideras med rikets sjukpenningtal varje månad. Sedan summeras dessa till den to-

11 (46) tala relativa variationsvidden. 1 Den nuvarande relativa variationsvidden ligger på 0,456, vilken t.ex. kan jämföras med maj 2009 då sjukpenningtalet på riksnivå låg på samma nivå som nu, 7,9, och då den relativa variationsvidden var större, 0,499. Variationen mellan länen var också större i både absoluta och relativa mått under sjukpenningtalets högsta nivåer i inledningen av 2000-talet, men lägre när sjukpenningtalet var som lägst i slutet av 2010, se diagram B7 i bilagan. Om man studerar utvecklingen av antalet pågående fall så framgår mycket klart betydelsen av utvecklingen i de stora länen för utvecklingen i hela riket. Det genomsnittliga antalet pågående sjukfall har i Stockholms län ökat med 6012 (26,7 procent) från 2010 till 2012. Motsvarande ökning för Västra Götalands län är 7145 (40,7 procent) och för Skåne län 2847 (29,4 procent). För de tre största länen är den sammanlagda ökningen 16005 sjukfall vilket motsvarar en ökning på 30,4 procent. För de övriga 18 länen handlar det om en sammanlagd ökning på 15005 sjukfall eller 29,4 procent. Diagram 6. Pågående sjukfall i länen från 2005 februari 2013. Rullande 12 månaders medelvärden I diagram 7 jämförs länen utifrån nivån på sjukpenningtalet 2010 och förändringen i detsamma fram till april 2013. Vi kan se en variation, men ingen konsekvent sådan, t.ex. baserad på att län med högre eller lägre sjukpenningtal 2010 skulle ha en gemensam utveckling i form av en kraftigare eller svagare ökning fram till april 2013. I stället så är det ett blandat mönster, bland län med ett lägre sjukpenningtal i utgångsläget finns både exempel på kraftigare och svagare ökningar och motsvarande gäller för län med högre sjukpenningtal i utgångsläget. 1 Exempel april 2013: Rikets sjukpenningtal var 7,9 och länet med lägsta hade 7,0 och det med högsta 10,6. 7,9-7,0=0,9 i avstånd till riksgenomsnittet från det lägsta och 10,6-7,9=2,7 för det högsta sjukpenningtalet. 0,9+2,7=3,6 i absolut variation runt riksgenomsnittets 7,9, och den relativa variationsvidden ges av 3,6/7,9=0,456. Ju större värde, ju större är variationen med hänsyn taget till nivån på sjukpenningtalet.

12 (46) Diagram 7. Sjukpenningtalet december 2010 och dess förändring till april 2013 för landets län. Inflöde: Utvecklingen av inflödet av nya sjukfall uppvisar likartade mönster även om tidpunkten för och kraften i förändringar uppvisar variationer. Om vi ser på de större länen så kan vi notera att t.ex. Västra Götalands län haft en längre period och kraftigare trend av ökat inflöde. Diagram 8. Inflödet av sjukfall i länen från 2005 februari 2013. Rullande 12 månaders summering

13 (46) Varaktighet: Sjukfallens varaktighet per län är mycket likartad. Det är endast Jämtland som avviker från det generella mönstret med en varaktighet som sedan 2005 legat högre än övriga län. Diagram 9. Sjukfallens varaktighet för länen. Medianfallängd Jämtland Dessa regionala variationer i inflöde, varaktighet, pågående sjukfall och sjukpenningtal som vi kan observera framstår dock inte som systematiska i den meningen att samma län konsekvent avviker i de olika dimensionerna och över tid. Kommande studier bör analysera hur stor del av variationen som förklaras av skillnader i sjukfallens sammansättning med avseende på andra faktorer som vi studerat, t.ex. diagnoser, sysselsättning, ålder och kön. Vi kommer att fördjupa analyserna av inflöde och varaktighet där samtidig hänsyn tas till olika faktorers betydelse för utvecklingen. Då kommer ny kunskap att kunna presenteras bland annat kring den regionala variationen. 2.4 Inrikes och utrikes födda Utöver de faktorer vi hittills analyserat har vi också studerat utvecklingen med avseende på den försäkrades bakgrund. Vi har valt att inleda med att studera eventuella skillnader mellan försäkrade som är födda i Sverige eller i något annat land. Inflöde: Den relativa ökningen i inflödet bland anställda sjukskrivna från slutet av 2010 är något större för utrikes jämfört med inrikes födda. Minskningen i inflödet för arbetslösa under motsvarande tidsperiod är något mindre för utrikes jämfört med inrikes födda. Skillnaderna motsvarar 5 respektive 4 procentenheter. Förändringarna i inflödet för försäkrade som är födda i Sverige eller utomlands uppvisar ganska små skillnader.

14 (46) Diagram 10. Inflödet av sjukfall för inrikes och utrikes födda från 2005 februari 2013. Rullande 12 månaders summering a) Anställda med sjuklön b) Arbetslösa Varaktighet: För anställda är det ingen skillnad i sjukskrivningarnas varaktighet mellan inrikes eller utrikes födda. Detta gäller oavsett om skattningarna görs inklusive eller exklusive återvändarna. När det gäller arbetslösa sjukskrivna så har ökningstakten varit kraftigare för utrikes födda sedan inledningen av 2010. Denna utveckling är ytterligare markerad då återvändarna ingår i skattningarna. Skillnaden i varaktigheten för arbetslösa är av en sådan storlek att den bör uppmärksammas mer än de mindre skillnaderna i inflödet. Diagram 11. Sjukfallens varaktighet för inrikes och utrikes födda. a) Exklusive återvändare b) Inklusive återvändare Pågående: Utvecklingen av inflöde och varaktighet för inrikes och utrikes födda sammanfattas i utvecklingen bland de pågående sjukfallen. I tabell 1 ser vi för de två stora grupperna, anställda med sjuklön respektive arbetslösa, att ökningen i pågående fall är större för de utrikes födda främst inom gruppen av arbetslösa sjukskrivna.

15 (46) Tabell 1. Pågående sjukfall utifrån karensdagstyp fördelat på inrikes och utrikes födda december 2010 och december 2012. Rullande 12 månaders medelvärden Anställda med sjuklön Anställda utan sjuklön Arbetslösa Övriga Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Dec 2010 67 706 12 635 1 052 316 11 815 3 425 5 713 1 433 Dec 2012 82 795 15 777 1 706 477 20 115 6 420 6 246 1 761 Ökning 15 089 3 143 654 162 8 300 2 995 533 328 Ökning (%) 22,3% 24,9% 62,1% 51,2% 70,3% 87,5% 9,3% 22,9% Skillnader mellan inrikes och utrikes födda syns främst i varaktigheten för arbetslösa sjukskrivna. En slutsats som kan dras är att sammansättningen av gruppen arbetslösa och sjukskrivna, oavsett ursprung, troligen har förskjutits så att försäkrade med svagare anknytning till arbetsmarknaden utgör en större andel. En sådan tolkning stöds av det Arbetsförmedlingen skriver i sin arbetsmarknadsrapport 2013 om att antalet inskrivna arbetssökande med en förhållandevis svag ställning på arbetsmarknaden personer med lägre utbildning, utrikes födda, och personer med en arbetsmarknadsrelaterad funktionsnedsättning har ökat kraftigt. Sedan 2008 har antalet personer som tillhör dessa grupper nästintill fördubblats och utgör numera majoriteten av dem som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. 2 2 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport 2013, http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/var-verksamhet/rapporter/arbetsmarknadsrapport/5-2-2013-arbetsmarknadsrapport- 2013.html.

16 (46) 3. Analys av de som nått maxtiden i sjukförsäkringen Från och med juli 2008 infördes som en del i det nya regelverket inom sjukförsäkringen en maxgräns för antalet dagar som kunde ersättas med sjukpenning. Samtidigt beslutades att den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffades. Detta resulterade i att försäkrade för första gången i anslutning till årsskiftet 2009/10 upplevde att ersättningen från sjukförsäkringen upphörde under en pågående ersättningsperiod. Tanken var att byta ut sjukskrivning med aktivitet hos Arbetsförmedlingen som syftade till att ta reda på individernas möjligheter att tillgodogöra sig åtgärder i Arbetsförmedlingens eller andra aktörers regi. Syftet var att fler sjukskrivna individer åter skulle komma ut i arbete genom införandet av maxtiden. Vidare antogs att ingen försäkrad skulle förlora ekonomiskt på övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Från årsskiftet 2009/10, då de första försäkrade nådde maxtiden i försäkringen i enlighet med de nya reglerna som infördes den 1 juli 2008, fram till och med den sista december 2011 är det 76 507 personer som nått den bortre gränsen för antalet dagar som kan betalas ut. Av dessa är det 354 personer som nått maxtiden i båda de aktuella förmånerna. Detta har inträffat vid olika tidpunkter, så totalt baseras den aktuella analysen på 76 861 observationer. Utvecklingen för dessa kommer att studeras baserat på tre grupper: 1) Årsskiftesgruppen, dvs. de som uppnådde maxtiden den 31 december 2009 till den 2 januari 2010, som omfattar 17 633 observationer. 2) 2010 års grupp som uppnådde maxtiden från den 3 januari till den 31 december 2010, som omfattar 36 541 observationer. 3) 2011 års grupp som uppnådde maxtiden från den 1 januari till den 31 december 2011, som omfattar 22 687 observationer. Orsaken till indelningen är att skapa förutsättningar för att identifiera skillnader i utvecklingen mellan de tre grupperna. Sådana kan förväntas, eftersom årsskiftesgruppen till övervägande del bestod av försäkrade som kom från sjukpenning och vars ersättningsperioder var väsentligt längre än två och ett halvt år. Den andra uppdelningen motiveras av att erfarenheterna från drygt ett års verksamhet hos både Försäkringskassans som Arbetsförmedlingen bör ha kunnat förändra innehåll och omhändertagande av den aktuella målgruppen. De tre grupperna kommer att analyseras utifrån hur många de var som uppnådde maxtiden, hur många som i anslutning till den beviljades sjukersättning eller sjukpenning enligt något av de undantag som infördes, hur många som gick till Arbetslivsintroduktion respektive lämnade ersättningen från sjukförsäkringen men inte kom till Arbetsförmedlingen. Därefter beskrivs statusen för individerna i de tre olika grupperna ett antal år efter maxtiden, så långt fram i tid det går att följa dem och identifiera deras status. Därefter kommer de tre grupperna att analyseras utifrån förändringar i deras inkomster och ekonomiska villkor. För årsskiftegruppen och 2010 års grupp kommer inkomster och utbetalt försörjningsstöd att studeras avseende åren 2009, 2010 och 2011. För 2011 års grupp kommer motsvarande analys att göras avseende år 2010 och 2011. Avslutningsvis kommer vi i detta kapitel att redovisa antalet individer som uppnått maxtiden en andra gång, och information om deras status därefter så långt det är möjligt att fånga den relevanta informationen.

17 (46) 3.1 Flöden efter uppnådd maxtid Antalet personer som uppnått maxtiden från sjukpenning är under den studerade perioden 30 176 och från tidsbegränsad sjukersättning 46 685. Den första gruppen som upplevde detta, den s.k. årsskiftesgruppen, bestod till nästan 94 procent av försäkrade som kom från sjukpenning. Under resten av 2010 och 2011 har det däremot varit fler personer som kommit från den tidsbegränsade sjukersättningen, 80 respektive drygt 72 procent. Tabell 2. Antal som uppnått maxtiden Grupp Från sjukpenning Från sjukersättning Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Årsskiftesgruppen 16 545 93,8% 1 088 6,2% 17 633 100% Resten av 2010 7 316 20,0% 29 255 80,0% 36 541 100% Gruppen 2011 6 315 27,8% 16 372 72,2% 22 687 100% Samtliga 30 176 39,3% 46 685 60,7% 76 861 100% Anm. 354 individer har uppnått maxtid i både sjukpenning och tidsbegränsad sjukersättning, vilket innebär att det är 76 507 individer som uppnått maxtiden. Partiella ersättningar förekom i 31 procent av personernas ärenden i årsskiftesgruppen och under resten av 2010, och i 28 procent under 2011. Detta gäller för både de som kom från sjukpenning som tidsbegränsad sjukersättning. Att uppnå maxtiden är inte detsamma som att lämna ersättningen från sjukförsäkringen. I samband med att maxtiden uppnås utreds också rätten till fortsatt ersättning från sjukförsäkringen, antingen baserat på något av undantagen som ger fortsatt rätt till sjukpenning eller sjukersättning. Eftersom utredning och beslut inte alltid kan göras i direkt anslutning till att maxtiden uppnås, så kan personer ha gått över till Arbetslivsintroduktionen på Arbetsförmedlingen för att sedan få beslut om ersättning från sjukförsäkringen. Detta resulterar i viss överlappning av uppgifter i redovisningen av antalet som övergått till Arbetsförmedlingen och de som erhållit fortsatt ersättning från Försäkringskassan. I de flöden som redovisas i diagram 12 och tabell 3 har hänsyn tagits till denna eftersläpning och retroaktiva utbetalningar, vilket innebär att de som gått över till Arbetsförmedlingen men sedan erhållit sjukpenning eller sjukersättning redovisas på någon av dessa förmåner vid tidpunkten t=0 i diagrammen och tabellerna. I flödesbeskrivningarna i diagram 12 så innebär det att för årsskiftesgruppen redovisas att 64 procent som uppnått maxtiden gått till arbetslivsintroduktionen. Andelen inskrivna var drygt 78 procent. Det innebär att skillnaden på 14 procentenheter, motsvarande nästan 2500 individer, fick ersättning från sjukförsäkringen efter maxtiden men att beslutet inte var klart vid övergången till arbetslivsintroduktionen. Under resten av 2010 är motsvarande andelar 59 procent jämfört med ca 74 procent, en skillnad på ca 16 procentenheter motsvarande drygt 5800 försäkrade. Ökningen förklaras med stor säkerhet av att fler kommer från tidsbegränsad sjukersättning och att de beviljats stadigvarande sjukersättning, men att utredning och beslut fattats efter övergången till arbetslivsintroduktionen och utbetalats retroaktivt. För 2011 års grupp handlar det i flödesdiagrammen om 63 procent som gått över till Arbetsförmedlingen, medan 79 procent skrivits in. Skillnaden är även här ca 16 procentenheter, och förklaringen densamma som ovan. Dessa 16 procent motsvarar 3600 personer. Utifrån detta kan vi gå över och beskriva flödena utifrån diagram 12. Siffrorna som figurerna baseras på redovisas i direkt anslutning till dessa i tabell 3. De kategorier som redovisas baseras på att varje individ hänförs till endast en kategori. Har individen ersättning från sjukförsäkringen, även partiell, så klassi-

18 (46) ficeras han eller hon i sjukersättning eller sjukpenning. Om man inte har det, men är inskriven på Arbetsförmedlingen så klassificeras man som inskriven där. Har den försäkrade uppnått 65 års ålder 3 och inte uppbär ersättning från sjukförsäkringen eller är inskriven på Arbetsförmedlingen så hamnar individen i denna kategori. Avslutningsvis har vi kategorin Övrigt. De individer som inte kunnat klassificeras i någon annan kategori placeras här. I figurerna och tabellerna som redovisas i diagram 12 och tabell 3 så redovisas vilken kategori individerna som uppnått maxtiden tillhör i anslutning till uppnåendet av maxtiden samt för årsskiftesgruppen också ett, två respektive tre år därefter. För gruppen som uppnådde maxtiden under resten av 2010 så sker uppföljningen ett och två år efter tidpunkten för att maxtiden uppnåddes, och för 2011 års grupp har uppföljningen kunnat ske ett år efter maxtiden. Det rör sig om 24-29 procent av de personer som uppnått maxtiden som omfattats av fortsatt ersättning från sjukförsäkringen, 3 procent har fått någon form av sjukpenning och 21-26 procent har beviljats sjukersättning. Det innebär att i årsskiftesgruppen så lämnade 76 procent av de som uppnådde maxtiden ersättningen från Försäkringskassan, under resten av 2010 var det 71 procent och under 2011 72 procent. De som lämnade ersättningen från Försäkringskassan utgjorde för den studerade perioden knappt 56000 av de nästan 77000 som uppnådde maxtiden. Merparten av dessa skrev in sig på Arbetsförmedlingen. Av alla som uppnådde maxtiden utgjorde de 64, 59 respektive 63 procent i de tre studerade grupperna. Ett år senare var andelen inskrivna vid Arbetsförmedlingen 29, 28 respektive 25 procent, och efter två år 24 och 21 procent för de två grupper som kunnat följas upp under så lång tid. Tre kategorier ökar under uppföljningsperioden. Det är dels andelen individer med sjukersättning och de som blivit 65 år. Dels de som hänförs till kategorin Övrigt. Den består av individer som i samband med att maxtiden uppnåddes inte skrev in sig på arbetslivsintroduktionen. De hade inte heller någon fortsatt ersättning från sjukförsäkringen. Övrigt-gruppens ökning över tid betyder att det sker övergångar till den från grupperna som är sjukskrivna och inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Analysen i nästa avsnitt kommer att ge oss mer information kring hur denna kategori försörjer sig, vilka inkomster de har från arbete, samt i vilken omfattning de har haft ekonomiskt bistånd från kommunen. Avslutningsvis kan noteras att andelen inskrivna på arbetsförmedlingen ökar från år 2 till 3 för årsskiftesgruppen, samtidigt som andelen med sjukpenning minskar. Detta är inget konstigt utan en direkt följd av att ett antal individer i denna grupp upplevt maxtiden för andra gången. Av de nästan 5500 personerna i årsskiftesgruppen som är sjukskrivna vid årsskiftet 2011/12 är det ungefär hälften som fortfarande är sjukskrivna vid nästa årsskifte, vilket stämmer väl överens med det antal som uppnått maxtiden och lämnat ersättningen från sjukförsäkringen för andra gången under hösten 2012. I detta kapitels tredje avsnitt kommer vi kort att redovisa det vi i dagsläget känner till om deras antal, övergången till Arbetsförmedlingen och eventuell återkomst i sjukförsäkringen efter deltagandet i arbetslivsintroduktionen. 3 Till denna kategori hänförs också ett fåtal personer som avlidit.

19 (46) Diagram 12. Status för individer i anslutning till uppnådd maxtid (t=0) samt ett, två och tre år efter denna tidpunkt. a) Årsskiftesgruppen 2009/10 Årsskiftesgruppen Tabell 3. Status för individer i anslutning till uppnådd maxtid (t=0) samt ett, två och tre år efter denna tidpunkt. t=0 09/10 t=1 10/11 t=2 11/12 t=3 12/13 Sjukskrivning 3% 33% 30% 15% Sjukersättning 21% 23% 26% 31% Inskriven AF 64% 29% 24% 30% Övrigt 11% 13% 15% 17% Blivit 65 0% 2% 4% 7% År 09/10 10/11 11/12 12/13 b) Resten av 2010 Resten av 2010 t=0 2010 t=1 2011 t=2 2012 Sjukskrivning 3% 28% 26% Sjukersättning 26% 28% 34% Inskriven AF 59% 28% 21% Övrigt 12% 15% 17% Blivit 65 0% 1% 3% År 2010 2011 2012 c) Gruppen 2011 Gruppen 2011 t=0 2011 t=1 2012 Sjukskrivning 3% 32% Sjukersättning 25% 30% Inskriven AF 63% 25% Övrigt 9% 12% Blivit 65 0% 2% År 2011 2012

20 (46) 3.2 Inkomster och ekonomi efter uppnådd maxtid Detta avsnitt baseras på information kring förvärvsinkomster och ekonomiskt bistånd under åren 2009, 2010 och 2011 för de personer som uppnått maxtiden i sjukförsäkringen från årsskiftet 2009/10 till och med den sista december 2011. Redovisningen sker som tidigare i de tre grupperna: gruppen runt årsskiftet 2009/10 (årsskiftesgruppen), resten av de individer som uppnådde maxtiden under året 2010 och de som uppnådde maxtiden under år 2011. Förvärvsinkomsterna (definieras här som inkomster som är pensionsgrundande) utgörs främst av lön från anställning och inkomst som egen företagare. Ersättningar från Försäkringskassan (t.ex. sjukpenning eller sjukersättning) liksom ålderspension och ekonomiskt bistånd ingår inte i de förvärvsinkomster vi studerar här. I och med att de grupper som studeras har uppnått maxtiden i sjukförsäkringen, så bör inte ersättningarna från Försäkringskassan vara det centrala intresset utan snarare hur förvärvsinkomster och ekonomiskt bistånd förändrats. Vi har valt att redovisa dessa per kalenderår för att kunna jämföra dem, eftersom informationen kring förvärvsinkomsterna endast finns per kalenderår. I kommande analyser kommer vi att återkomma till frågan om pensionsutbetalningar vilket kan vara särskilt intressant för de som var 60-64 år i samband med att den maximala tiden uppnåddes. 3.2.1 Hur har förvärvsinkomsterna förändrats för årsskiftesgruppen och de övriga två grupperna? Förändringarna redovisas utifrån andelen med minskad, ökad eller oförändrad förvärvsinkomst. Tre alternativa beräkningar görs med olika stor förändring i förvärvsinkomsten för att klassificeras som en förändring. De valda nivåerna är 5000, 12000 och 19000 kronor. I det första alternativet krävs det alltså en förändring i förvärvsinkomsten på minst 5000 kronor för att klassificeras som en ökning eller minskning av inkomsten mellan två år, i det andra 12000 kronor och i det tredje 19000 kronor. Det ger en uppfattning om hur känsliga slutsatserna om förändringarna är beroende på vilken gräns man väljer på förändringen. 4 Beräkningarna baseras på alla som uppnått maxtiden, exklusive de som blivit 65 år under det andra inkomståret som jämförs. Förändringarna i förvärvsinkomster i gruppen som inte återfinns hos Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen, dvs. den grupp som har benämningen Övrigt i uppföljningen efter tidpunkten då maxtiden uppnåddes, redovisas också. 4 I bilagans tabeller B1-B5 ges mer detaljerade beskrivningar av förändringar i förvärvsinkomster utifrån olika nivåer på inkomsterna i utgångsläget.

21 (46) Diagram 13. Förändring av förvärvsinkomster för årsskiftesgruppen. Förändring större än 5000, 12000 respektive 19000 kronor för att klassificeras som ökning eller minskning av förvärvsinkomsten. a) Från 2009 till 2010 (exkl. de som blivit 65 år) n = 17252 b) Från 2009 till 2011 (exkl. de som blivit 65 år) n = 16879 Inspektionen för socialförsäkringen, ISF (2013), har redovisat en uppföljning av de personer som lämnade sjukförsäkringen under 2010. 5 Den gruppen motsvarar den vi i denna analys delat i två grupper, årsskiftesgruppen och resten av de som uppnådde maxtiden under 2010. ISF hade i sin analys tillgång till inkomstuppgifter för 2009 och 2010. I deras jämförelse som enbart omfattade de som lämnade sjukförsäkringen skattade andelen med lägre, oförändrade eller ökade inkomster till ca en av tio, sex av tio respektive tre av tio personer, med en gräns för förändringens storlek på 12000 kronor. Detta stämmer väl med de skattningar som vi redovisar baserat på samtliga individer som nådde maxtiden. Resultaten kan betraktas som relativt stabila när vi varierar kravet på inkomstförändringen mellan 5-19000 kronor. I denna analys har vi haft möjligheter att också lägga på inkomstuppgifter för 2011, vilket gör det möjligt att studera förändringarna från inkomståret 2009 till 2011. För årsskiftesgruppen blir resultatet att andelen med en minskad förvärvsinkomst är lika med 13-18 procent beroende på vilket krav på inkomstförändring som väljs, andelen med oförändrad förvärvsinkomst är 42-52 procent och andelen med ökad inkomst ligger på 35-40 procent. För gruppen som uppnådde maxtiden under resterande delen av 2010 upplevde 9-13 procent en minskning i förvärvsinkomsten från 2009 till 2011 och 30-37 procent en ökning. Andelen med en oförändrad inkomst var då 50-61 procent. Den lägre andelen med ökad inkomst jämfört med årsskiftesgruppen påverkas av att denna grupp uppnådde maxtiden under hela 2010 och därmed har kortare tid för att eventuella förändringar ska slå igenom. Det kommer därför att vara av stort intresse att i framtiden se hur förändringarna ser ut för inkomståret 2012. 5 ISF: Rapport 2013:6, Personer som uppnår maximal tid i sjukförsäkringen.

22 (46) Diagram 14. Förändring av förvärvsinkomster för gruppen som uppnådde maxtiden under resten av 2010. Förändring större än 5000, 12000 respektive 19000 kronor för att klassificeras som ökning eller minskning av förvärvsinkomsten. a) Från 2009 till 2010 (exkl. de som blivit 65 år) n = 36138 b) Från 2009 till 2011 (exkl. de som blivit 65 år) n = 36138 Den grupp som uppnådde maxtiden under 2011 är till stor del jämförbar med den som omfattar de som under 2010 inte tillhörde årsskiftesgruppen. Vi kan också se att förändringarna i inkomster från året före till det under vilket maxtiden uppnåddes är mycket likartade. För 2011 års grupp minskade de för 8-12 procent (2010-gruppen: 8-13 %), ökade för 20-29 procent (22-30 %) och var oförändrad för 58-71 procent (58-70 %). Diagram 15. Förändring av förvärvsinkomster för gruppen som uppnådde maxtiden under 2011. Förändring större än 5000, 12000 respektive 19000 kronor för att klassificeras som ökning eller minskning av förvärvsinkomsten. a) Från 2010 till 2011 (exkl. de som blivit 65 år) n = 22687 b) Kan inte följa förändringen av inkomster för denna grupp under 2 år. 3.2.2 Hur har förvärvsinkomsterna utvecklats för gruppen som i uppföljningar vid olika tidpunkter efter maxtiden inte återfinns med ersättning från Försäkringskassan eller som inskriven vid Arbetsförmedlingen? Den aktuella gruppen klassificeras i kategorin Övrigt eftersom vi i uppföljningssammanhang ofta inte vet hur de får sin försörjning. De kan vara i arbete och egenförsörjning genom arbetsinkomster. Men inom denna kategori kan vi också ha försäkrade som varit hänvisade till ekonomiskt bistånd från kommunen, som lämnat arbetsmarknaden och försörjs av närstående eller genom att ta ut pension i olika omfattning.

23 (46) Diagram 16. Förändring av förvärvsinkomster för de i årsskiftesgruppen som ett respektive två år senare klassificeras i kategorin Övrigt. Förändring större än 5000, 12000 respektive 19000 kronor för att klassificeras som ökning eller minskning av förvärvsinkomsten. a) Från 2009 till 2010 (n = 2213) b) Från 2009 till 2011 (n = 2711) Det är ett helt annat mönster som framträder för denna grupp jämfört med för hela gruppen som uppnår maxtiden. Majoriteten av individerna i denna grupp upplever ökade inkomster, andelen från 2009 till 2010 är på 61-68 procent och 2009 till 2011 är den 64-69 procent i årsskiftesgruppen. Andelen med minskade inkomster ligger runt 10 procent, precis som för hela årsskiftesgruppen. Det är viktig information att skillnaden i utfall mellan denna grupp och hela gruppen gäller förskjutningar i andelarna mellan oförändrad och ökad förvärvsinkomst, medan andelen med minskad i stort sett är densamma. Diagram 17. Förändring av förvärvsinkomster för de i gruppen som uppnådde maxtiden under resten av 2010 som ett respektive två år senare klassificeras i kategorin Övrigt. Förändring större än 5000, 12000 respektive 19000 kronor för att klassificeras som ökning eller minskning av förvärvsinkomsten. a) Från 2009 till 2010 (n = 5378) b) Från 2009 till 2011 (n = 5378) För den övriga gruppen som uppnådde maxtiden under 2010 är andelen med ökad förvärvsinkomst något lägre än för årsskiftesgruppen, från 2009 till 2010 handlar det om 44-53 procent och från 2009 till 2011 om 44-54 procent. Samtidigt är andelen med oförändrad inkomst högre. En del av denna effekt ligger i det tidigare påtalade faktumet att maxtiden inföll under hela år 2010 för denna grupp. Annars är utvecklingen väldigt likartad med den för årsskiftesgruppen.

24 (46) Diagram 18. Förändring av förvärvsinkomster för de i gruppen som uppnådde maxtiden under 2011 som ett år senare klassificeras i kategorin Övrigt. Förändring större än 5000, 12000 respektive 19000 kronor för att klassificeras som ökning eller minskning av förvärvsinkomsten. a) Från 2010 till 2011 (n = 2718) Andelen med ökad inkomst från 2010 till 2011 för 2011 års grupp är väldigt lik förändringen mellan 2009 och 2010 för 2010 års grupp med en andel på 44-54 procent. Även här är det av stort intresse att i framtiden se hur förändringarna ser ut för inkomståret 2012. Kommer utvecklingen fortsatt att vara likartad med den för 2010 års grupp och i dess förlängning med årsskiftesgruppen? 3.2.3 Förändringar i ekonomiskt bistånd Förändringarna i ekonomiskt bistånd skiljer sig mellan de tre studerade grupperna. En hypotes, som vi inte haft utrymme att testa till denna rapport, men som vi avser att återkomma till, är att de tre gruppernas olikheter i sammansättning påverkar de skillnader i utfall vi kan se. 6 I årsskiftesgruppen kom en stor majoritet av personerna från sjukpenning medan personer från tidsbegränsad sjukersättning utgjorde majoriteten i de två andra grupperna. I denna rapport begränsar vi oss till att beskriva utvecklingen, se tabell 4 och 5. För årsskiftesgruppen ökade andelen med ekonomiskt bistånd från 6,1 procent året före maxtiden inföll till 11,3 procent år 2010 och 7,9 procent år 2011. Motsvarande andelar för dem med ekonomiskt bistånd under minst sex månader respektive år var 2,0, 3,8 och 2,9 procent. 6 En hypotes som stöds av de resultat som redovisas i ISF:s tidigare refererade rapport, ISF: Rapport 2013:6, Personer som uppnår maximal tid i sjukförsäkringen.

25 (46) Tabell 4. Ekonomiskt bistånd för de som uppnått den maximala tiden i sjukförsäkringen. a) Årsskiftesgruppen År 2009 År 2010 År 2011 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Har haft ekonomiskt bistånd under året 1 052 6,1% 1 955 11,3% 1 332 7,9% Har haft ekonomiskt bistånd under minst 6 månader under året 349 2,0% 662 3,8% 613 3,6% Utbetalningar på upp till 20 000 kr 693 4,0% 1 011 5,8% 626 3,7% Utbetalningar på minst 40 000 kr 187 1,1% 493 2,9% 445 2,6% b) Resten av 2010 års grupp År 2009 År 2010 År 2011 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Har haft ekonomiskt bistånd under året 3 113 8,6% 5 268 14,6% 5 225 14,5% Har haft ekonomiskt bistånd under minst 6 månader under året 923 2,6% 1 592 4,4% 2 916 8,1% Utbetalningar på upp till 20 000 kr 1 888 5,2% 2 770 7,7% 1 930 5,3% Utbetalningar på minst 40 000 kr 613 1,7% 1 154 3,2% 2 273 6,3% c) 2011 års grupp År 2010 År 2011 Antal Andel Antal Andel Har haft ekonomiskt bistånd under året 1 897 8,4% 3 527 15,5% Har haft ekonomiskt bistånd under minst 6 månader under året 582 2,6% 1 222 5,4% Utbetalningar på upp till 20 000 kr 1 119 4,9% 1 804 8,0% Utbetalningar på minst 40 000 kr 409 1,8% 792 3,5% För gruppen som uppnådde maxtiden under resten av år 2010 hade 8,6 procent ekonomiskt bistånd någon gång under år 2009. Andelen var 14,6 procent år 2010, dvs. under det år då maxtiden uppnåddes, och år 2011 var den 14,5 procent. Andelen som hade ekonomiskt bistånd under minst 6 månader år 2009 uppgick till 2,6 procent. Denna andel ökade år 2010 till 4,4 procent och till 8,1 procent år 2011. För 2011 års grupp jämförs året före maxtiden uppnåddes, 2010, med året då maxtiden inföll. Det var 8,4 procent i denna grupp som hade haft ekonomiskt bistånd någon gång under år 2010 och andelen steg till 15,5 procent år 2011. Andelen som haft ekonomiskt bistånd under minst 6 månader år 2010 var 2,6 procent och den andelen ökade år 2011 till 5,4 procent. Av särskilt intresse kan vara att redovisa motsvarande tabeller för den grupp som inte återfinns hos Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen ett respektive två år efter att den maximala tiden i sjukförsäkringen uppnåtts. Den skillnad som kan noteras vid en jämförelse mellan den senare, s.k. Övrigtgruppen, och hela årsskiftesgruppen är att andelen som haft ekonomiskt bistånd över huvud taget ligger lägre för Övrigt-gruppen. Däremot är andelen med utbetalningar under minst sex månader större år 2011. För resten av 2010 års Övrigt-grupp ökar andelen som haft ekonomiskt bistånd från 2009 till 2010 och 2011 och för de som haft det under minst 6 månader något mer jämfört med hela 2010 års grupp. För 2011 års grupp kan en jämförelse enbart göras mellan året före (2010) och det år maxtiden uppnås (2011). Här är ökningen något lägre i Övrigt-gruppen jämfört med hela 2011 års grupp.

26 (46) Tabell 5. Ekonomiskt bistånd för de som uppnått den maximala tiden i sjukförsäkringen och som ett respektive två år därefter inte finns hos Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. a) Årsskiftesgruppen År 2009 År 2010 År 2011 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Har haft ekonomiskt bistånd under året 80 3,6% 161 7,3% 170 6,3% Har haft ekonomiskt bistånd under minst 6 månader under året 28 1,3% 80 3,6% 113 4,2% Utbetalningar på upp till 20 000 kr 48 2,2% 57 2,6% 39 1,5% Utbetalningar på minst 40 000 kr 18 0,8% 79 3,6% 119 4,4% b) Resten av 2010 års grupp År 2009 År 2010 År 2011 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Har haft ekonomiskt bistånd under året 478 8,9% 747 13,9% 820 15,2% Har haft ekonomiskt bistånd under minst 6 månader under året 173 3,2% 296 5,5% 636 11,8% Utbetalningar på upp till 20 000 kr 249 4,6% 289 5,4% 120 2,2% Utbetalningar på minst 40 000 kr 134 2,5% 285 5,3% 592 11,0% c) 2011 års grupp År 2010 År 2011 Antal Andel Antal Andel Har haft ekonomiskt bistånd under året 232 8,5% 367 13,5% Har haft ekonomiskt bistånd under minst 6 månader under året 84 3,1% 161 5,9% Utbetalningar på upp till 20 000 kr 118 4,3% 133 4,9% Utbetalningar på minst 40 000 kr 70 2,6% 145 5,3% Sammanfattningsvis kan konstateras att det sker en ökning i andelen med ekonomiskt bistånd efter att den maximala tiden i sjukförsäkringen nåtts. För årsskiftesgruppen sker en uppgång i andelen från 2009 till 2010 och därefter en nedgång år 2011, dock inte tillbaka till 2009 års andel. De som haft ekonomiskt bistånd under året utgjorde 2009 6,1 procent, 2010 var de uppe i 11,3 % och 2011 7,9 %. Utvecklingen är annorlunda för resten av 2010 års grupp där andelen inte minskar igen år 2011. Gruppen som uppnådde maxtiden år 2011 har en utveckling som liknar 2010 års grupp. 3.3 Maxtid för andra gången Från september 2012 fram till årsskiftet uppnådde 2607 personer (1860 kvinnor och 747 män) maxtiden i sjukförsäkringen för andra gången. Av dessa så fick 369 kvinnor (20 procent) och 149 män (20 procent) fortsatt ersättning från sjukförsäkringen, antingen någon form av sjukpenning eller sjukersättning. Det är 1610 kvinnor och 634 män som skrivit in sig på arbetslivsintroduktionsprogrammet på Arbetsförmedlingen. Det innebär att det är en något högre andel, 86 procent, bland de som uppnått maxtiden för andra gången som gått över till arbetslivsintroduktionen jämfört med de som nådde den för första gången, då dessa andelar låg på mellan 74-79 procent. Hur stor andel som åter kommer att få ersättning från Försäkringskassan efter deltagandet i arbetslivsintroduktionen är det för tidigt att uttala sig om.

27 (46) 4. Vad händer med sjukfallen som passerar ett år? Under 2003 passerade nästan 98 000 sjukfall ett års sjukskrivning, under 2005 var de nära 73 000, under 2007 knappt 56 000 och 2009 blev drygt 28 000 sjukfall längre än ett år. Det är en dramatisk minskning i sjukskrivningarna. Samtidigt kan vi förvänta oss att det skett förändringar i dessa sjukfalls utveckling över tid. I diagram 13 så utgår vi från det totala antalet sjukfall som under det aktuella året passerar ett års sjukskrivning (ettårsfallen). Dessa utgör den population som studeras, lika med 100 procent vid startåret. Sedan undersöker vi vilken kategori de tillhör, ett, två och tre år därefter. Sjukförsäkringens regelverk har sett olika ut för de fyra studerade kohorterna. Ettårssjukfallen 2003 och 2005 har för den studerade uppföljningsperioden aldrig omfattats av rehabiliteringskedjans regler eller begränsningen av tidsperioden som sjukpenning kan utbetalas. Det är också bara ungefär hälften i 2005 års kohort som omfattas av förändringarna i reglerna för sjukersättning när det gått tre år efter de att de passerat ett års sjukskrivning (t=3 i diagrammet, 2008). För 2007 års fall så kom de att omfattas av rehabiliteringskedjans regler mellan tidsperioderna t=1 (2008) och t=2 (2009) i figuren, och de fortfarande pågående sjukfallen uppnådde maxtiden i sjukpenning mellan t=2 (2009) och t=3 (2010). Hälften av ärendena i denna kohort omfattas av förändringarna i reglerna för sjukersättning från t=1 (2008) och den andra hälften från tidpunkten t=2 (2009). Hälften av sjukfallen som passerade ett års sjukskrivning 2009 omfattas av rehabiliteringskedjans regler, liksom av förändringarna av sjukersättningsreglerna, från t=0 (2009) och den andra mellan denna tidpunkt och t=1 (2010) i diagrammet. De uppnådde den eventuella maxtiden mellan t=1 (2010) och t=2 (2011). Dessa skillnader i regelverket för de fyra kohorterna kommer att ha betydelse för de skillnader i utveckling vi kommer att redovisa. Den andra centrala faktorn som kommer att ha betydelse är storleken på antalet individer som passerar ett års sjukskrivning, då långvarig sjukskrivning är den främsta källan till sjukersättning. Sjukfallen som passerade ett års sjukskrivning under 2003, 2005, 2007 och 2009 fördelade sig på följande sätt tre år senare, dvs. under år 2006, 2008, 2010 och 2012: 2003 2005 2007 2009 Sjukskrivna 14 % (13 490) 13 % (9 558) 8 % (4 456) 19 % (5 415) Sjukersättning 43 % (41 725) 35 % (25 695) 26 % (14 417) 18 % (5 136) Inskrivna hos Af 9 % (8 (98) 7 % (5 399) 16 % (8 898) 16 % (4 599) Blivit 65 år 9 % (9 159) 11 % (7 659) 13 % (7 080) 16 % (4 420) Arbete 7 26 % (25 029) 34 % (24 433) 37 % (20 746) 31 % (8 849) 7 Kategorin innehåller de individer som avslutat sin sjukskrivning och inte tillhör någon av de andra kategorierna. Den består till övervägande delen av de som åter är i arbete. Andelen med en pensionsgrundande inkomst över 200 000 kr vid t=3 (för kohorten 2009 vid t=2 då pgi-uppgifter finns tillgängliga fram till 2011) i respektive kohort är 67 %, 74 %, 75 % och 72 %. Andelarna med en pensionsgrundande inkomst över 100 000 kr vid t=3 (för kohorten 2009 vid t=2 då pgiuppgifter finns tillgängliga fram till 2011) i respektive kohort är 86 %, 87 %, 87 % och 85 %.

28 (46) Diagram 13. Utvecklingen under de kommande tre åren för sjukfall som passerade 1 års sjukskrivning 2003, 2005, 2007 och 2009. År 2003 2004 2005 2005 2005 2006 2007 2008 År 2007 2008 2009 2010 2009 2010 2011 2012 Det finns ett antal förändringar mellan de studerade åren som framträder som särskilt intressanta. Det gäller först och främst utvecklingen av övergångarna till sjukersättning. I 2003 och 2005 års grupper har 23 procent av de ursprungliga fallen ett år senare beviljats sjukersättning, två år senare är det 38 respektive 32 procent och efter tre år handlar det om 43 respektive 35 procent. Tre år efter att fallen blivit ett år så är andelen sjukskrivna eller i sjukersättning 57 procent för 2003 års kohort och 48 procent för 2005 års. Om vi jämför detta med utvecklingen för 2007 och 2009 års kohorter så ser vi att i dessa så har 23 respektive 14 procent sjukersättning ett år senare. Här syns direkt effekten av skärpningen i reglerna för att beviljas sjukersättning genom den skillnad som uppträder mellan dessa kohorter. Samtliga sjukfall i den senare omfattas vid den aktuella tidpunkten av de nya reglerna medan detta inte gäller för sjukfallen i 2007 års kohort. Efter två år är andelen med sjukersättning 27 och 18 procent. Nu omfattas båda av det nya regelverket och ökningen ligger i båda grupperna på fyra procentenheter. Tredje året är andelarna 26 re- Samtidigt är andelarna med en pensionsgrundande inkomst över 300 000 kr vid t=3(för kohorten 2009 vid t=2 då pgi-uppgifter finns tillgängliga fram till 2011) i respektive kohort: 22 %, 30 %, 35 % och 36 %.

29 (46) spektive 18 procent. Andelen sjukskrivna eller i sjukersättning är vid denna tidpunkt 34 procent för 2007 års och 37 procent för 2009 års kohort. Utfallet tre år efter sjukfallens passage av ett års sjukskrivning skiljer sig för det första åt mellan kohorterna för 2003 och 2005 å ena sidan och kohorterna för 2007 och 2009 å den andra. I de två första är ca hälften av de ursprungliga sjukfallen kvar i sjukskrivning eller har beviljats sjukersättning. I de två senare handlar det om drygt en tredjedel, och det handlar främst om skillnader i andelarna som har sjukersättning. Den andra väsentliga förändringen gäller andelen inskrivna på Arbetsförmedlingen. Andelarna skiljer sig markant åt för det tredje året. Det är inte bara en direkt effekt av införandet av maxtiden i sjukförsäkringen. För 2007 års kohort syns effekten av maxtiden vid tidpunkten t=3 (2010). För 2009 års kohort inträffar det dock redan till tidpunkten t=2 (2011), men det intressanta är effekten på andelen inskrivna vid AF redan vid tidpunkten t=1 (2010) vilket inte är kopplat till uppnåendet av maxtiden. Den tredje huvudsakliga iakttagelsen gäller andelen som nått 65 års ålder under den studerade tidsperioden. Detta kan inte tolkas som annat än ett uttryck för att antalet sjukskrivna som passerat 1 års sjukskrivning de aktuella åren inte bara minskat drastiskt utan också att deras ålderssammansättning har förskjutits uppåt i åldrarna. Tabell 6. Andel individer i två sammanfattande kategorier tre år efter den tidpunkt de passerat ett års sjukskrivning. Passerade ett års sjukskrivning år: Status 2003 2005 2007 2009 Arbete, blivit 65 år eller inskriven hos Af 44% 52% 66% 63% Sjukskrivning eller sjukersättning 57% 48% 34% 37% I tabell 6 sammanfattas den centrala förändringen i utvecklingen för de studerade kohorterna. Den kännetecknas främst av att andelen som har sjukersättning eller befinner sig i sjukskrivning har minskat över tid för de sjukfall som passerar ett års sjukskrivning. I och med att vi samtidigt har haft en kraftig minskning i antalet försäkrade som passerar ett års sjukskrivning innebär det att antalet som övergår från sjukskrivning till sjukersättning minskat i betydande utsträckning från mitten av 00-talet fram till idag. Vilket är en utveckling som är väl känd när vi följer utvecklingen av nybeviljandet av sjukersättning antingen i absoluta tal eller i relation till 1000 inskrivna försäkrade.

30 (46) 5. Utvecklingen av avslag och indragen sjukpenning I detta kapitel beskrivs utvecklingen för avslag och indrag av sjukpenning. Beskrivningen kompletteras med en analys av eventuella förändringar i dessa besluts karaktär. Diagram 14. Avslag och indragningar av sjukpenning januari 2008 mars/april 2013. a) Avslag b) Indragningar Andelen avslag och indragningar av sjukpenning ligger på en fortsatt lägre nivå än 2009-2011 och det är ännu för tidigt att säga om den antydan till vändning i diagram 14 beror på en faktisk ökning eller är ett resultat av tillfälliga fluktuationer. Sammansättningen av gruppen som får avslag har inte förändrats nämnvärt över tid (se tabell B6 i bilagan). Utrikes födda får i större utsträckning avslag på sin sjukpenningansökan än vad svenskfödda får. Under perioden 2009 till 2012 utgörs 15-16 procent av inflödet av nya sjukfall av utrikes födda personer medan det i gruppen som får avslag är mellan 24-26 procent som inte är födda i Sverige. Tydliga skillnader mellan gruppen som beviljas sjukpenning och gruppen som får avslag syns även i diagnos. Sjukdomar i muskuloskeletala systemet är den vanligaste diagnosen bland nya sjukfall och ligger på omkring 22-24 procent den studerade perioden. Sett till gruppen som får avslag har andelen med muskuloskeletala diagnoser dock ökat från 27 procent 2009 till 32 procent 2012. Psykiska sjukdomar, som också utgör en stor andel av sjukfallen, har ökat sin andel av inflödet från 17 procent 2009 till 21 procent 2012. Under samma period har dock andelen som får avslag med psykiska diagnoser legat relativt konstant runt 28 procent. Personer med diagnoser såsom skador och förgiftningar, sjukdomar i andningsorganen och cirkulationsorganen, graviditetsrelaterade diagnoser samt tumörer får i mindre utsträckning avslag på sin sjukpenningansökan och det förhållandet gäller även över den studerade tidsperioden. Skillnaderna för gruppen som får sin sjukpenning indragen gentemot de som inte får det uppvisar liknande mönster som i avslagsstatistiken (se tabell B7 i bilagan). Jämförelsen för indragningar görs uppdelat på olika fallängder som motsvarar tidsgränserna för de olika bedömningsgrunderna i rehabiliteringskedjan: sjukfall som uppnår maximalt 90 dagar, 91-180 dagar, 181-365 dagar och mer än 365 dagar. Kvinnor får i mindre utsträckning sin sjukpenning indragen än vad män får, men utvecklingen de senaste åren (2009-2012) går mot en könsfördelning av indragen som bättre motsvarar könsfördelningen av de pågående fallen. Skill-

31 (46) naderna är som mest markanta för de kortare sjukfallen som blir maximalt 90 dagar och för sjukfall som ligger i intervallet 181-365 dagar. Skillnader i åldersfördelningen mellan de två grupperna blir tydligare för de längre sjukfallen. Efter dag 180 får exempelvis än större andel av de som är över 60 år sin sjukpenning indragen. Liksom för avslagen så är utrikesfödda överrepresenterade bland dem som får sin sjukpenning indragen. För varje fallängdsintervall utgör utrikesfödda cirka 15-19 procent av de pågående fallen och i gruppen som får indragning är 24-29 procent födda utomlands. Detta förhållande har heller inte förändrats under den studerade perioden. Personer sjukskrivna i diagnoser som rör det muskuloskeletala systemet får indrag i större utsträckning än andra diagnoskapitel. Skillnaden är som mest markant för sjukfall som blir mellan 181-365 dagar. För personer med psykiska sjukdomar är förhållandet i stort sett det omvända, det vill säga att man får indrag i mindre utsträckning och skillnaden är som störst för dag 181-365. En anledning till detta kan vara att personer med sjukdomar i det muskuloskeletala systemet som inte kan klara sitt ordinarie arbete på grund av den fysiska nedsättningen kan bedömas ha arbetsförmåga för andra normalt förekommande arbeten som inte kräver samma fysiska förmåga och det är i sådant fall efter dag 180 som denna prövning sker. För psykiska sjukdomar, där det vanligtvis inte är den fysiska arbetsbelastningen som är avgörande, är det istället mer troligt att arbetsförmågan bedöms vara nedsatt även gentemot normalt förekommande arbete om den bedöms vara det för det ordinarie arbetet. I övrigt liknar diagnosfördelningen det mönster som syns för avslagen. Tumörer utgör exempelvis en väldigt liten andel av dem som får sin sjukpenning indragen jämfört med andelen som uppnår olika fallängder bland de längre sjukfallen över 90 dagar ligger tumörer på runt 7-8 procent medan de bland indragen utgör cirka 1-3 procent över tidsperioden. För skador och förgiftningar däremot, där avslagen var mindre vanliga, är det dock en större andel som får sin sjukpenning indragen oavsett fallängd. För arbetslösa gäller andra bedömningsregler än för anställda arbetsförmågan prövas mot normalt förekommande arbete redan från första dagen. Således förväntas arbetslösa få sin sjukpenning indragen i större utsträckning under dag 1-180 jämfört med anställda. År 2009 utgjorde arbetslösa 12 procent av de pågående fallen dag 1-90 och 22 procent av dem som får sin sjukpenning indragen i samma fallängdsintervall. Tre år senare, 2012, är andelen arbetslösa bland de pågående fallen dag 1-90 fortfarande 12 procent, men har ökat till att utgöra 27 procent av indragen. För dag 91-180 har arbetslösa gått från 13 till 17 procent av de pågående fallen sen 2009 fram till 2012 och utgör under samma tidsperiod runt 15 procent av indragen. För fallängder efter dag 180 får arbetslösa sin sjukpenning indragen i mindre utsträckning. Både som antal och andelar av totala antalet ärenden har avslag och indragningar minskat påtagligt under perioden. Mot bakgrund av denna analys så är förändringar i diagnossammansättningen en förklaringsfaktor till utvecklingen, med en hela tiden ökande andel psykiska diagnoser bland de pågående fallen.

32 (46) 6. Sannolikheten att gå från sjukskrivning till arbetslöshet I detta kapitel beskrivs hur sannolikheten att övergå från sjukskrivning till att vara arbetssökande förändrats över tid. Diagram 15 och 16 redovisar sannolikheten att sjukfall där den försäkrade är anställd, som är pågående vid den aktuella fallängden, inom de närmaste 30 dagarna avslutas i kombination med en övergång till att vara arbetssökande (två definitioner, öppen arbetslöshet respektive öppen arbetslöshet eller sökande i program med aktivitetsstöd). Påverkan från rehabiliteringskedjans tidsgränser för olika bedömningar av rätten till sjukpenning markeras tydligt i diagrammet i anslutning till dag 90, 180 och 365. Men det har skett en förändring över tid, som är tydlig för sjukfallen som startades 2012. Sannolikheten för övergångar till arbetssökande är tydligt lägre i samband med 180- och 365-dagarsbedömningarna för dessa sjukfall jämfört med tidigare år. Det är mycket som talar för att detta har en direkt koppling till nedgången i förekomsten av indragningar av sjukpenning, och den hypotes till förklaring som restes där, dvs. att den förändrade diagnossammansättningen av de pågående sjukfallen, med en ökande andel psykiska diagnoser, även påverkar sannolikheten att övergå från sjukskrivning till arbetslöshet. Vid en jämförelse mellan diagram 15 och diagram 16 är det tydligt att övergångens karaktär förändras över tid. Vid rehabiliteringskedjans tidsgränser runt dag 180 och 365 handlar det framförallt om övergång till öppen arbetslöshet, vilket bör ha en starkare koppling till själva sjukpenningrättsbedömningen. Detta talar för att sambanden mellan dessa övergångar, indragningarna och den förändrade diagnossammansättningen utgör en relevant hypotes för att förklara utvecklingen. Diagram 15. Den betingade sannolikheten att gå från sjukskrivning till öppen arbetslöshet för sjukfall påbörjade under åren 2008-2012 8 8 För 2012 används endast fall startade under första halvåret för att minska sannolikheten data saknar information om övergångar. Beräkningarna är baserade på Försäkringskassans flödesdatabas.

33 (46) Diagram 16. Den betingade sannolikheten att gå från sjukskrivning till öppen arbetslöshet eller sökande i program med aktivitetsstöd för sjukfall påbörjade under åren 2008-2012 Initialt sker alltså övergången framförallt till öppen arbetslöshet men allt eftersom fallen blir längre ökar sannolikheten att övergången istället sker till arbetssökande i program med aktivitetsstöd. Av naturliga skäl är detta särskilt tydligt för fall som når 914 dagar, men är tydligt markerat även dessförinnan. Det innebär att när rehabiliteringskedjans tidsgränser passerats så avtar kopplingen mellan sjukpenningrättsbedömningen och övergången till arbetslöshet, och det blir i allt högre grad fråga om en övergång till förberedande eller direkta arbetslivsinriktade åtgärder hos Arbetsförmedlingen.

34 (46) 7. Diskussion När det gäller analyser av sjukfrånvarons utveckling pekar de analyser som hittills under året genomförts från Försäkringskassans sida på behovet av multivariata sambandsanalyser. De analyser som gjorts har bidragit med viktig information, men för att komma vidare i kunskapsbyggandet måste de kompletteras med sambandsanalyser där samtidig inverkan från flera faktorer hanteras i analysen. Två uppenbara områden rör inflödet av nya sjukfall och varaktigheten i de pågående sjukfallen. Försäkringskassan har för avsikt att återkomma med separata analyser av faktorer som driver inflödet respektive påverkar varaktigheten i sjukfallen. Det återstår analyser att göra på det underlag vi har kring försäkrade som nått den maximala tiden i sjukförsäkringen. Analysen av inkomsternas och de ekonomiska villkorens utveckling för gruppen kan fördjupas. Ett område utgörs t.ex. av i vilken omfattning de som nått maxtiden och är över 60 år tar ut ålderspension i olika grad. Likaså kan analysen kring det ekonomiska biståndet från kommunerna fördjupas, även här har denna rapport enbart inlett vägen till en ökad kunskap. De särskilda studier som genomförs kring psykisk ohälsa och kring kvinnors sjukskrivning kommer ytterligare att fördjupa kunskapen kring sjukförsäkringens utveckling. I förra rapporten lyftes också behovet av ny kunskap kring det aktuella sambandet mellan arbetsmarknaden och sjukförsäkringen. Slutsatser i dagens rapport kring de skillnader som finns mellan inrikes och utrikes födda understryker detta behov.

35 (46) Bilaga Diagram B1. Inflöde anställda Rullande 12 månaders summering a) Kvinnor b) Män Diagram B2. Inflöde arbetslösa Rullande 12 månaders summering a) Kvinnor b) Män

36 (46) Diagram B3. Inflöde av återvändare Rullande 12 månaders summering a) Arbetslösa b) Anställda Diagram B4. Sjukfallens varaktighet (inklusive återvändare) Skattningar baserade på årsinflödet av sjukfall fram till angivet datum i diagrammen*. a) Medianfallängd b) Medelfallängd * I skattningarna ingår alla sjukfall som passerat 14 dagars sjukskrivning. De har följts ett år framåt i tiden och censurerats vid dag 365.

37 (46) Diagram B5. Sjukfallens varaktighet i olika diagnoser (exklusive återvändare) Skattningar baserade på årsinflödet av sjukfall fram till angivet datum i diagrammen*. a) Medianfallängd b) Medelfallängd * I skattningarna ingår alla sjukfall som passerat 14 dagars sjukskrivning. De har följts ett år framåt i tiden och censurerats vid dag 365. Diagram B6. Pågående sjukfall Rullande 12 månaders medelvärden a) Anställda med sjuklön b) Arbetslösa

38 (46) Diagram B7. Relativa variationsvidden i sjukpenningtalet mellan länen 1995 till april 2013.