HE 20 SM 0301 Inkomster och bidrag 2001 Individuppgifter Income and allowances I korta drag Den sammanräknade förvärvsinkomsten ökade Den sammanräknade förvärvsinkomsten (inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet) var år 2001 194 000 kronor (medelbelopp för personer 20 år och äldre som var folkbokförda i Sverige 2001-12-31). Det innebar en ökning med 2,1 procent, räknat i fasta priser, mellan 2000 och 2001. Medelinkomsten för män är markant högre än för kvinnor, 231 900 kronor mot 158 700 kronor. Beloppet för kvinnor var därmed 68,7 procent av beloppet för män. År 1991 var motsvarande andel 65,2 procent. Inkomstskillnaden kan till stor del förklaras av att kvinnor i genomsnitt har kortare arbetstid och lägre lön. Mellan åren 2000 och 2001 ökade den sammanräknade förvärvsinkomsten procentuellt något mer för kvinnor än för män, 2,5 procent mot 1,8 procent. Räknat i kronor ökade dock skillnaden mellan könen med 300 kronor. Kraftigt minskade inkomster av kapital Inkomsttagarna (20 år och äldre) hade 2001 överskott av kapital på totalt 90 miljarder. Det var nästan 40 procent mindre än rekordåret 2000 och en tillbakagång till nivån 1998. Hans Heggemann, SCB, tfn 019-17 68 10, hans.heggemann@scb.se Håkan Schultz, SCB, tfn 019-17 60 26, hakan.schultz@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1651-0550 Serie HE Hushållens ekonomi. Utkom den 16 maj 2003. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.
SCB 2 HE 20 SM 0301 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Den sammanräknade förvärvsinkomsten ökade 3 Kraftigt minskade inkomster av kapital 4 Pensionerna ökade med knappt en procent 5 Tabeller 6 1. Sammanräknad förvärvsinkomst år 2001. Andelen personer efter inkomst och kön 6 2. Över- och underskott av kapital år 2001. Antalet inkomsttagare efter belopp på över-/underskott och kön 7 3. Pensioner år 2001. Pensionärer, 65 år och däröver, fördelade efter kön, ålder, pensionens storlek samt summa förvärvs- och kapitalinkomst 8 Diagram 9 1. Sammanräknad förvärvsinkomst år 2001. Medelvärden efter ålder och kön för den folkbokförda befolkningen 2001-12-31. 9 2. Sammanräknad förvärvsinkomst 1992 2001. Årlig utveckling i fasta priser efter kön. 9 Kartor 10 1. Sammanräknad förvärvsinkomst år 2001. Medelvärden i kommunerna för den folkbokförda befolkningen 2001-12-31. 10 2. Överskott av kapital år 2001. Medelvärden i kommunerna för den folkbokförda befolkningen, 20 år och äldre, 2001-12-31. 11 3. Pension år 2001. Medelvärden i kommunerna för den folkbokförda befolkningen, 65 år och äldre, 2001-12-31. 12 Fakta om statistiken 13 Detta omfattar statistiken 13 Definitioner och förklaringar 13 Så görs statistiken 14 Statistikens tillförlitlighet 15 Bra att veta 15 Annan statistik 15 In English 16 Summary 16 List of tables 16 List of terms 16
SCB 3 HE 20 SM 0301 Statistiken med kommentarer Den sammanräknade förvärvsinkomsten ökade Den sammanräknade förvärvsinkomsten (inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet) var år 2001 194 000 kronor (medelbelopp för personer 20 år och äldre som var folkbokförda i Sverige 2001-12-31). Det innebar en ökning med 2,1 procent, räknat i fasta priser, mellan 2000 och 2001. Medelinkomsten för män är markant högre än för kvinnor, 231 000 kronor mot 158 700 kronor. Beloppet för kvinnor var därmed 68,7 procent av beloppet för män. År 1991 var motsvarande andel 65,2 procent. Inkomstskillnaden mellan män och kvinnor kan till stor del förklaras av att kvinnor i genomsnitt har kortare arbetstid och lägre lön. Mellan åren 2000 och 2001 ökade den sammanräknade förvärvsinkomsten procentuellt något mer för kvinnor än för män, 2,5 procent mot 1,8 procent. Räknat i kronor ökade dock skillnaden mellan könen, men bara med 300 kronor. Mellan åren 1999 och 2000 var ökningen i procent större för män än för kvinnor och skillnaden räknat i kronor ökade med hela 4 600 kronor. Mellan åren 1996 och 2001 ökade medelinkomsten med 18,8 procent. Ökningen var större för kvinnor än för män; 19,5 procent mot 18,2 procent. 1 899 000 personer (28 procent) hade mindre än 120 000 kronor i sammanräknad förvärvsinkomst; 230 000 av dem (3 procent) hade 0 kronor. 512 000 personer (8 procent) hade mer än 360 000 kronor, 185 000 (3 procent) personer mer än 500 000 kronor och 21 000 personer (0,3 procent) mer än 1 000 000 kronor. Högst sammanräknad förvärvsinkomst 2001 hade åldersgruppen 50 54 år; män 280 000 kronor och kvinnor 203 500 kronor. I åldrarna 20 24 år var beloppen 114 400 kronor respektive 88 100 kronor och för ålderspensionärer 177 000 kronor respektive 108 300 kronor. (Se även diagram på sidan 9.) Av kommunerna hade Danderyd högst medelvärde (355 400 kronor), följt av Lidingö. Höginkomstkommunerna finns främst i Stor-Stockholm. Borgholm hade lägst medelvärde (153 700 kronor), följt av Årjäng. (Se även karta på sidan 10.) Kommunerna med de högsta medelvärdena ligger på en markant högre nivå än övriga kommuner. I Danderyd låg medelvärdet mer än dubbelt så högt som i nästan hälften av Sveriges kommuner. Sammanräknad förvärvsinkomst 2001. Kommunerna med högst respektive lägst medelvärde. Medelvärde i riket = 194 400 kronor Högst medelvärde Belopp Lägst medelvärde belopp Danderyd 355 400 Dorotea 158 100 Lidingö 299 900 Berg 158 100 Täby 290 700 Bjurholm 157 800 Sollentuna 262 200 Eda 157 700 Nacka 262 200 Högsby 157 000 Ekerö 256 900 Pajala 156 300 Vaxholm 246 100 Övertorneå 155 500 Lomma 241 500 Haparanda 155 200 Vellinge 240 900 Årjäng 154 600 Salem 239 300 Borgholm 153 700 För samtliga kommuner, se SCB:s hemsida 7,6 procent hade mer än 360 000 kronor i sammanräknad förvärvsinkomst. Störst var andelen i Danderyd (29 procent), följt av Täby. I 32 av kommunerna var andelen större än 10 procent. I hälften av kommunerna hade mindre än 4
SCB 4 HE 20 SM 0301 procent en sammanräknad förvärvsinkomst över 360 000 kronor och i kommunen med minst andel, Dorotea, var det endast 1,2 procent. Av länen hade Stockholms län störst ökning (2,9 procent i fasta priser) av medelinkomsten mellan åren 2000 och 2001, följt av Uppsala län. Minst ökning hade Gävleborgs län (0,9 procent). Också mellan åren 1996 och 2001 var ökningen av medelinkomsten störst i Stockholms län (23,7 procent), följt av Uppsala län. Minst ökning hade Norrbottens län (12,5 procent). Eftersom medelinkomsten redan tidigare var markant högst i Stockholms län har inkomstskillnaden mellan detta län och övriga län ökat. Av kommunerna hade Strängnäs störst ökning (3,9 procent) mellan åren 2000 och 2001, följt av Nacka. Sämst utveckling hade Bengtsfors (-0,8 procent), följt av Sandviken. Danderyd hade störst ökning (32,9 procent) mellan åren 1996 och 2001, följt av Sundbyberg och ytterligare sju kommuner i Stor-Stockholm. Minst ökning hade Bengtsfors (9,2 procent), följt av Jokkmokk. Kraftigt minskade inkomster av kapital Inkomsttagarna (20 år och äldre) hade 2001 överskott av inkomst av kapital på totalt 90 miljarder kronor. Det var 40 procent mindre än år 2000, räknat i fasta priser. Antalet med överskott 2001 var 2,5 miljoner; cirka 150 000 färre än 2000. Medelbeloppet 2001 för dem med överskott var 36 100 kronor (män 53 200 kronor och kvinnor 23 000 kronor). 3,6 miljoner personer hade underskott av inkomst av kapital, ungefär 300 000 fler än 2000, på i medeltal 16 400 kronor. Drygt 700 000 personer hade varken överskott eller underskott av kapital. Kapitalinkomsterna ökade kraftigt under 90-talets sista år och nådde en topp år 2000. Detta berodde främst på att realisationsvinsterna ökade markant. Orsaken till den kraftiga ökningen av realisationsvinster var främst börsens kraftiga uppgång under 1980- och 1990-talet. Trots den stora minskningen i inkomst av kapital under 2001 var det totala beloppet ändå högre än 1998 och tidigare år. Bland dem med överskott var medelbeloppet bland män störst i åldrarna 50 54 år (103 500 kronor) och bland kvinnor i åldrarna 45 49 år (33 700 kronor). I åldrarna 20 24 år var medelbeloppen 8 600 kronor respektive 7 000 kronor och bland personer som har fyllt 70 år var beloppen 35 000 kronor respektive 20 700 kronor. Personer med hög sammanräknad förvärvsinkomst hade i medeltal högre inkomst av kapital än dem med låg sammanräknad förvärvsinkomst. Bland dem med överskott 2001 hade de med sammanräknad förvärvsinkomst i intervallet 180 000 200 000 kronor i medeltal 25 400 kronor i kapitalinkomst; i intervallet 280 000 300 000 kronor var beloppet 38 200 kronor, i intervallet 400 000 500 000 kronor var beloppet 89 200 kronor och för personer med en sammanräknad förvärvsinkomst på över en miljon kronor var medelbeloppet drygt 1,6 miljoner kronor. 7,4 procent hade år 2001 överskott på minst 20 000 kronor. Bland kommunerna var andelen störst i Danderyd (19 procent), följt av Lidingö. Minst var andelen i Jokkmokk (4 procent), följt av Kiruna.
SCB 5 HE 20 SM 0301 Inkomst av kapital 2001. Kommunerna där störst respektive minst andel av befolkningen (20 år och äldre) hade minst 20 000 kronor i överskott av inkomst av kapital. Andel i riket = 7,4 procent Störst andel procent Minst andel procent 5 Danderyd 19 Grums 5 Lidingö 15 Älvsbyn 5 Båstad 13 Älvkarleby 5 Perstorp 12 Lilla Edet 4 Bjurholm 12 Timrå 4 Täby 12 Haparanda 4 Sävsjö 12 Surahammar 4 Leksand 11 Botkyrka 4 Ydre 11 Kiruna 4 Lomma 11 Jokkmokk 4 För samtliga kommuner, se SCB:s hemsida Pensionerna ökade med knappt en procent Pensionen för folkpensionärer 65 år och äldre var 2001 i medeltal 131 100 kronor; för män 166 600 kronor och för kvinnor 104 800 kronor. Det var, räknat i fasta priser, 0,7 procent mer än 2000 och nästan 11 procent mer än 1996. Antalet som enbart har folkpension minskade från 136 000 till 90 000 (77 000 kvinnor och 13 000 män) mellan 1996 och 2001. (Av dessa 90 000 var 25 000 kvinnor och 5 000 män under 75 år.) Medelbeloppet för gruppen med enbart folkpension var 51 000 kronor, vilket räknat i fasta priser var 2 procent mindre än 1996. Antalet med folkpension och ATP men inga andra former av tilläggspensioner minskade också mellan 1996 och 2001; från 425 000 till 386 000 (251 000 kvinnor och 135 000 män). Medelbeloppet för denna grupp ökade under perioden med drygt 13 procent till 102 200 kronor. Antalet som förutom folkpension och ATP också har någon form av tilläggspension ökade från 970 000 år 1996 till nästan 1 040 000 (541 000 kvinnor och 495 000 män) 2001. I denna grupp ökade medelbeloppet med drygt 6 procent till 148 900 kronor mellan 1996 och 2001.
SCB 6 HE 20 SM 0301 Tabeller 1. Sammanräknad förvärvsinkomst 1) år 2001 2). Andelen personer efter inkomst och kön 1. Total income from employment and business 2001. Individuals by income and sex. Sammanräknad förvärvsinkomst Kvinnor och män Kvinnor Män 20 år 20 64 år 20 år 20 64 år 20 år 20 64 år Antal 6 769 786 5 237 725 3 459 752 2 580 000 3 310 034 2 657 725 därav i procent 0 kr 3,4 4,2 3,3 4,2 3,4 4,2 1 kr 19,9 tkr 2,2 2,8 2,4 3,0 2,0 2,5 20,0 39,9 2,2 2,6 2,4 3,0 1,9 2,3 40,0 59,9 5,0 2,3 7,5 2,5 2,5 2,0 60,0 79,9 5,1 3,6 7,1 4,3 3,1 3,0 80,0 99,9 4,6 3,2 6,5 4,1 2,7 2,3 100,0 119,9 5,5 3,9 7,2 5,3 3,8 2,7 120,0 139,9 6,9 5,0 8,1 6,9 5,8 3,1 140,0 159,9 7,8 6,8 8,8 9,2 6,8 4,5 160,0 179,9 7,7 7,6 8,8 10,1 6,4 5,1 180,0 199,9 8,1 8,8 8,9 10,8 7,2 6,8 200,0 219,9 7,7 8,9 7,5 9,4 7,9 8,3 220,0 239,9 6,7 8,0 5,6 7,0 7,9 8,9 240,0 259,9 5,6 6,8 4,1 5,2 7,2 8,3 260,0 279,9 4,5 5,5 3,1 3,9 6,1 7,0 280,0 299,9 3,4 4,2 2,3 2,9 4,6 5,4 300,0 339,9 4,4 5,3 2,6 3,3 6,3 7,2 340,0 399,9 3,5 4,2 1,8 2,3 5,3 6,1 400,0 499,9 2,7 3,3 1,2 1,5 4,4 5,0 500,0 599,9 1,2 1,5 0,4 0,5 2,0 2,4 600,0 799,9 0,9 1,1 0,3 0,3 1,6 1,8 800,0 999,9 0,3 0,3 0,1 0,1 0,5 0,6 1 000,0 tkr 0,3 0,4 0,1 0,1 0,6 0,7 Medelvärde 1, tkr 3) 194,0 210,5 158,7 175,8 231,0 244,3 Medelvärde 2, tkr 4) 200,9 219,7 164,1 183,5 239,3 254,8 Summa inkomster, mkr 1 313 549 1 102 781 548 909 453 616 764 640 649 166 1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. 2) De som var 20 år och äldre och var folkbokförda i riket 2001-12-31. 3) Medelvärden beräknade för samtliga. 4) Medelvärden beräknade för dem som har inkomst.
SCB 7 HE 20 SM 0301 2. Över- och underskott av kapital år 2001 1). Antalet inkomsttagare efter belopp på över-/underskott och kön 2. Deficit and surplus of capital 2001. Income-earners by groups of income from capital and sex. Överskott och underskott av kapital Kvinnor och män Kvinnor Män Samtliga 20 64 år Samtliga 20 64 år Samtliga 20 64 år Överskott av kapital 2 480 446 1 474 685 1 402 899 797 730 1 077 547 676 955 1 000,0 tkr 8 699 6 649 2 472 1 629 6 227 5 020 500,0 999,9 12 866 8 452 4 792 2 839 8 074 5 613 400,0 499,9 7 164 4 605 2 890 1 659 4 274 2 946 340,0 399,9 6 212 3 892 2 517 1 434 3 695 2 458 300,0 339,9 5 691 3 561 2 286 1 320 3 405 2 241 260,0 299,9 7 441 4 759 3 077 1 829 4 364 2 930 220,0 259,9 9 907 6 283 4 118 2 392 5 789 3 891 180,0 219,9 14 400 9 085 6 027 3 499 8 373 5 586 140,0 179,9 21 910 14 005 9 190 5 403 12 720 8 602 100,0 139,9 36 796 22 910 15 173 8 667 21 623 14 243 80,0 99,9 30 121 18 547 12 811 7 274 17 310 11 273 60,0 79,9 47 396 28 804 20 294 11 370 27 102 17 434 40,0 59,9 85 021 50 616 37 591 20 849 47 430 29 767 20,0 39,9 205 148 116 564 98 047 52 386 107 101 64 178 1 kr 19,9 tkr 1 981 674 1 175 953 1 181 614 675 180 800 060 500 773 Medelöverskott, tkr 2) 36,1 42,3 23,0 24,7 53,2 63,0 Summa överskott, mkr 89 508 62 311 32 201 19 690 57 307 42 621 0 kronor 738 786 554 836 401 614 277 491 337 172 277 345 Underskott av kapital 3 550 554 3 208 204 1 655 239 1 504 779 1 895 315 1 703 425 1 kr 19,9 tkr 2 609 174 2 309 749 1 299 311 1 161 450 1 309 863 1 148 299 20,0 39,9 664 862 634 730 271 542 262 156 393 320 372 574 40,0 59,9 167 563 161 072 56 375 54 636 111 188 106 436 60,0 79,9 52 405 50 119 15 149 14 554 37 256 35 565 80,0 99,9 23 330 22 169 5 974 5 709 17 356 16 460 100,0 139,9 15 620 14 582 3 697 3 467 11 923 11 115 140,0 179,9 5 792 5 277 1 244 1 115 4 548 4 162 180,0 219,9 3 067 2 784 598 521 2 469 2 263 220,0 259,9 1 951 1 744 326 288 1 625 1 456 260,0 299,9 1 338 1 193 233 200 1 105 993 300,0 339,9 987 883 157 137 830 746 340,0 399,9 988 871 146 125 842 746 400,0 499,9 967 845 136 117 831 728 500,0 999,9 1 670 1 475 257 227 1 413 1 248 1 000,0 tkr 840 711 94 77 746 634 Medelunderskott, tkr 3) 16,4 16,9 13,0 13,5 19,4 19,9 Summa underskott, mkr 58 220 54 242 21 499 20 283 36 721 33 959 1) De som var 20 år och äldre och var folkbokförda i riket 2001-12-31. 2) Medelvärden är beräknade för dem som har överskott av kapitalinkomst.o 3) Medelvärden är beräknade för dem som har underskott av kapitalinkomst.
SCB 8 HE 20 SM 0301 3. Pensioner år 2001. Pensionärer, 65 år och däröver, fördelade efter kön, ålder, pensionens 1) storlek samt summa förvärvs- och kapitalinkomst 2) 3. Pensions 2001. Pensioners, 65 years or older, by sex, age, average pension and total earned and capital income Kön Ålder Totalt antal folkpensionärer Pension, medelbelopp, tkr Summa förvärvs- och kapitalinkomst, medelbelopp, tkr Andelen (procent) personer i inkomstklasser efter summa förvärvs- och kapitalinkomst, tkr 1 kr 79,9 80 159,9 160 239,9 240 319,9 320 Summa kvinnor 1 511 900 131,1 155,7 23,1 44,1 21,6 5,9 5,4 och män 65 år därav 65 69 år 369 334 152,2 189,8 12,7 39,5 28,6 10,0 9,3 70 74 år 354 416 138,6 162,7 18,2 45,6 24,6 6,0 5,5 75 79 år 326 487 126,6 146,8 23,6 47,1 20,9 4,5 4,0 80 89 år 395 139 115,7 133,7 31,1 46,5 15,3 3,7 3,5 90 år 66 524 87,8 104,2 56,9 32,1 6,3 2,3 2,3 Kvinnor 65 år 868 246 104,8 123,2 34,9 45,8 13,4 3,3 2,6 därav 65 69 år 192 468 121,6 148,7 19,9 49,0 20,8 6,1 4,2 70 74 år 192 541 110,6 128,8 28,9 49,8 15,3 3,3 2,7 75 79 år 185 507 101,9 117,5 36,2 47,1 12,2 2,5 2,1 80 89 år 248 340 94,8 109,5 43,9 43,2 9,0 2,0 1,8 90 år 49 390 78,3 91,5 66,4 26,0 4,7 1,3 1,5 Män 65 år 643 354 166,6 199,7 7,1 41,7 32,5 9,4 9,3 därav 65 69 år 176 866 185,5 234,5 4,8 29,1 37,1 14,2 14,8 70 74 år 161 875 171,9 203,0 5,4 40,7 35,8 9,2 8,9 75 79 år 140 980 159,1 185,3 6,9 47,1 32,3 7,2 6,6 80 89 år 146 799 151,1 174,7 9,3 51,9 26,0 6,5 6,3 90 år 17 134 115,1 140,8 29,6 49,8 10,8 5,1 4,7 1) Folkpension, privata pensionsförmåner samt ATP, ITP/STP och statlig/kommunal tjänstepension. 2) Summa förvärvs- och kapitalinkomst består av inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital (överskott).
SCB 9 HE 20 SM 0301 Diagram 1. Sammanräknad förvärvsinkomst år 2001. Medelvärden efter ålder och kön för den folkbokförda befolkningen 2001-12-31. Total income from employment and business 2001 by age and sex. Average values (SEK) Kronor 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 Kv innor Män 50 000 0 15 25 35 45 55 65 75 85 2. Sammanräknad förvärvsinkomst 1992 2001. Årlig utveckling i fasta priser efter kön. Total income from employment and business 1992 2001. Annual change in fixed prices, by sex. Ålder Procent 6 5 4 3 2 1 Kv innor Män 0-1 -2-3 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 År
SCB 10 HE 20 SM 0301 Kartor 1. Sammanräknad förvärvsinkomst år 2001. Medelvärden i kommunerna för den folkbokförda befolkningen 2001-12-31. (Medelvärde i riket = 194 000 kronor) Total income from employment and business 2001. Average values for municipalities. Average values (SEK) Medelvärde (antal kommuner) 194 000 kr till 355 400 kr (70) 178 000 kr till 193 999 kr (85) 166 000 kr till 177 999 kr (88) 153 700 kr till 165 999 kr (46) Stor-Göteborg Stor-Stockholm Stor-Malmö
SCB 11 HE 20 SM 0301 2. Överskott av kapital år 2001. Medelvärden i kommunerna för den folkbokförda befolkningen, 20 år och äldre, 2001-12-31. (Medelvärde i riket = 36 100 kronor) Surplus of capital 2001. Average values for municipalities. Average values SEK. Medelvärde (antal kommuner) 36 000 kr till 322 300 kr (49) 28 000 kr till 35 999 kr (63) 20 000 kr till 27 999 kr (114) 11 900 kr till 19 999 kr (63) Stor-Göteborg Stor-Stockholm Stor-Malmö
SCB 12 HE 20 SM 0301 3. Pension år 2001. Medelvärden i kommunerna för den folkbokförda befolkningen, 65 år och äldre, 2001-12-31. (Medelvärde i riket = 131 100 kronor) Pension 2001. Average values for municipalities. Average values SEK. Medelvärde (antal kommuner) 131 100 kr till 213 500 kr (61) 121 100 kr till 131 099 kr (66) 111 100 kr till 121 099 kr (112) 100 800 kr till 111 099 kr (50) Stor-Göteborg Stor-Stockholm Stor-Malmö
SCB 13 HE 20 SM 0301 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Statistiken i detta statistiska meddelande bygger på den totalräknade inkomststatistiken, IoF, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning. Statistiken presenteras i två Statistiska meddelande (SM) två gånger per år, HE 20 (Inkomster och skatter) och HE 22 (Taxering och skatter). Definitioner och förklaringar Sammanräknad förvärvsinkomst Summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Inkomst av tjänst I inkomst av tjänst ingick 2001: Lön, dvs. kontant bruttolön, arvode och skattepliktiga förmåner, t.ex. värde av bilförmån och fri kost. Vidare ingick sjuklön, ersättning från försäkringskassa, arbetslöshetskassa, vuxenutbildningsnämnd, delpension och livränta från arbetsskadeförsäkring. Traktamentsersättning utöver schablon, bilersättning över 16 kronor per mil och reseersättning för resor mellan bostad och arbetsplats behandlades också som lön. Vidare ingick kostnadsersättningar, t.ex. för telefon och arbetsmaterial, omkostnad vid vård i familjedaghem och andra ersättningar som inte inräknades i den pensionsgrundande inkomsten. Kostnadsersättningar enligt schablon eller som motsvarades av gjorda utlägg deklarerades ej. Avdrag för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats fick göras för den del som översteg 7 000 kronor om arbetsplatsen var belägen minst 2 km från bostaden. Avdrag erhölls för resor med allmänt kommunikationsmedel. För att få avdrag för resor med bil krävdes dels att avståndet var minst 5 km, dels att tidsvinsten uppgick till minst 2 timmar vid bilresa i stället för med allmänna kommunikationsmedel. Avdraget för bilkostnader var 16 kronor per mil. Avdrag för kostnader vid tjänsteresor kan ha förekommit då merkostnaden för alla förrättningar inom Sverige under året översteg utbetalat traktamente. Om egen bil användes i tjänsten utan att ersättning utgick härför kan avdrag ha erhållits med 16 kronor per mil. Även andra resekostnader för vilka ersättning ej erhölls kan återfinnas här. Avdrag för kostnader vid dubbel bosättning kan ha erhållits om anställning på annan ort gällde en kortare tid eller bedrevs på flera olika platser. Detsamma gällde om arbetet var tidsbegränsat till sin natur eller var av sådan art att en fast anknytning till bostadsorten krävdes eller om det av annat skäl inte kunde begäras att man skulle ha bosatt sig på arbetsorten. Avdrag kan också ha erhållits i de fall arbete tagits på annan ort och familjen på grund av svårigheter att skaffa lämplig bostad, makes förvärvsarbete eller liknande, inte hade möjlighet att genast flytta till den nya orten. Avdrag för övriga kostnader som representation, facklitteratur, arbetsverktyg, idrottsutövning, avgift till arbetslöshetsförsäkring, skyddskläder samt mätningsoch granskningsavgifter fick göras för den del som översteg 1 000 kronor. Allmän pension/tjänstepension utgjordes av folkpension, pensionstillskott, allmän tilläggspension (ATP) och tjänstepension. Med folkpension och tilläggspension avsågs ålderspension, pensionstillskott, förtidspension, sjukbidrag, omställningspension, särskild efterlevandepension, änkepension, hustrutillägg och skattepliktig del av barnpension. Skattefritt belopp var 40 procent av ett
SCB 14 HE 20 SM 0301 prisbasbelopp om pensionen utgick efter en förälder och 80 procent om den utgick efter båda föräldrarna. Ej pensionsgrundande ersättning avsåg t.ex. utbetalning från vinstandelsstiftelse eller ersättning till idrottsutövare under vissa villkor. Dessutom kunde royaltyinkomster återfinnas här om royaltyn var ärvd och ursprungligen hänfördes till inkomst av tjänst. Periodiskt understöd eller därmed jämförbar periodisk utbetalning beskattades i den mån givaren var berättigad till avdrag för understödet. Underhållsbidrag (och bidragsförskott) till barn redovisades ej, varken i barnets eller i vårdnadshavarens deklaration. Överskott av hobbyverksamhet var skattepliktig som inkomst av tjänst. För att skattereglerna om hobbyverksamhet skulle vara tillämpliga krävdes att verksamheten bedrevs varaktigt och självständigt. Det som skiljde hobby från näringsverksamhet var avsaknaden av vinstintresse. I princip var alla hobbyinkomster skattepliktiga och alla utgifter, som var att anse som kostnader för intäkterna förvärvande, avdragsgilla. Hade hobbyverksamheten lämnat överskott skulle egenavgifter alternativt särskild löneskatt betalas. Ersättningar från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag. De särskilda beskattningsreglerna för fåmansföretag syftar till att förhindra inte avsedda skatteförmåner genom sådana transaktioner mellan företaget och dess ägare som inte kan sägas vara motiverade i verksamheten, t.ex. köp och försäljning av näringsfrämmande egendom, felaktig prissättning vid köp och försäljning av egendom mellan ägare och fåmansföretag. Sådana förmåner och ersättningar beskattades som inkomst av tjänst i en särskild intäktspost. Inkomsten medförde varken uttag av socialavgifter och löneskatt eller rätt till schablonavdrag och grundavdrag. Inkomst av näringsverksamhet Inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet anses som inkomst av näringsverksamhet om inkomsten inte räknas in under inkomstslagen kapital och tjänst. Innehav av näringsfastighet, dvs. fastighet som inte utgör privatbostad, hänförs till näringsverksamhet. De flesta intäkter och kostnader som har direkt samband med verksamheten är skattepliktiga respektive avdragsgilla. En verksamhet är aktiv om man i inte oväsentlig omfattning (minst ca 500 timmar) har arbetat i verksamheten eller att verksamheten huvudsakligen har bedrivits med egen arbetsinsats. Verksamheter som är aktiv näringsverksamhet bildar tillsammans en förvärvskälla, även om verksamheterna är av helt olika slag. Om man inte har varit aktiv i verksamheten är det fråga om passiv näringsverksamhet. Varje verksamhet som är passiv bildar en särskild förvärvskälla. Övriga inkomstbegrepp Inkomst av kapital är bl.a. ränta på tillgodohavanden och andra fordringar, skuldränta, uthyrning av bostad och vinst eller förlust vid försäljning av aktier och fastigheter. Summa förvärvs- och kapitalinkomst är summan av inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital (överskott). Övriga definitioner Ålder avser uppnådd ålder 2001. Så görs statistiken Uppgifterna hämtas från Riksskatteverkets deklarationsmaterial som består av taxeringsuppgifter och kontrolluppgifter samt från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB).
SCB 15 HE 20 SM 0301 Statistikens tillförlitlighet Eftersom inkomst- och förmögenhetsstatistiken bygger på administrativa register och är totalräknad får den en mycket hög precision i sina beloppsberäkningar. Bra att veta Under senare år har bl.a. följande förändringar berört inkomststatistiken: Inkomståret 2001 Prisbasbeloppet uppgår till 36 900 kronor. Avdrag för resor med bil höjdes till 16 kronor/mil. Inkomståret 2000 Prisbasbeloppet uppgår till 36 600 kronor. Inkomståret 1999 Basbelopp kallas numera Prisbasbelopp och uppgår till 36 400 kronor. Tillfällig skattereduktion infördes. Skatten reduceras med 1 320 kronor för inkomster mellan 8 800 och 135 000 kronor. Därefter minskar reduktionen med 1,2 procent av inkomsten däröver och upphör helt vid 245 000 kronor. Inkomståret 1998 Sjuk- och föräldraförsäkringen höjdes från 75 till 80 procent av inkomsten. Egenavgifterna höjdes med en procentenhet till 6,95 procent. Avdrag för resor till och från arbetet medges för den del av kostnaden som överstiger 7 000 kronor. Avdraget för resor med bil höjdes från 13 kronor/mil till 15 kronor/mil. Inkomståret 1997 Allmän egenavgift höjdes till 5,95 procent. Nya regler för förmånsbeskattning av tjänstebil infördes. Beskattning av allemansfonder höjdes till 30 procent. Arbetslöshetsersättningen höjdes till 80 procent. Inkomståret 1996 Ersättningsnivån vid sjukdom, föräldraledighet och arbetslöshet sänktes till 75 procent av inkomsten. Allmän egenavgift höjdes till 4,95 procent. Möjlighet att kvitta underskott av nystartad näringsverksamhet mot inkomst av tjänst återinfördes. Annan statistik Vid SCB finns två statistikprodukter som belyser inkomstförhållanden för individer och familjer i riket. Den ena är den totalräknade inkomststatistiken vars uppgifter detta Statistiska meddelande bygger på. Den andra är inkomstfördelningsundersökningen, HEK, som baseras på ett urval av befolkningen. HEK används främst för att belysa allmänna inkomstfördelningsfrågor, arbetsmarknadsfrågor, boendepolitiska frågor och socialpolitiska frågor. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se.
SCB 16 HE 20 SM 0301 In English Summary Total income from employment and business increased 2.1 per cent on average in constant prices between 2000 and 2001, to SEK 194 000. Men s total income from employment and business is considerably higher than women s, on average SEK 231 900 as compared to SEK 158 700 for women. The difference can largely be explained by the fact that women have shorter working hours than men. Between 2000 and 2001 total income from employment and business increased more in percentage terms for women than for men (2.5 per cent versus 1.8 per cent). In actual money terms, however, the income gap between the sexes increased by SEK 300. List of tables 1. Total income from employment and business 2001. Individuals by income and sex. 6 2. Deficit and surplus of capital 2001. Income-earners by groups of income from capital and sex. 7 3. Pensions 2001. Pensioners, 65 years or older, by sex, age, average pension and total earned and capital income 8 List of terms antal arbetsinkomst avdrag befolkning därav ej pensionsgrundande ersättning en inkomst av kapital inkomst av näringsverksamhet inkomst av tjänst inkomstslag inkomstsummor inkomsttagare kapitalinkomst kapitalutgift kommun kostnadsersättningar kvinnor kön medelbelopp medelinkomst medelvärden median (värde) minst män pension resor till och från arbetet riket number of income from work deduction population of which non pension entitled one income from capital income from business income from employment type of income income amounts income-earners capital income capital expenditure municipality compensations for expenses women sex average amount average income average values median at least men pension commuting expenses the country, Sweden
SCB 17 HE 20 SM 0301 sammanräknad förvärvsinkomst samtliga summa summa förvärvs- och kapitalinkomst totalt två utan ålder äldre över överskott övriga kostnader övrigt total income from employment and business all, total amount total earned and capital income total two without age older over surplus other costs other, remaining