Bevarandeplan för Natura 2000-området SE0530149 Risvedens agkärr Bengtsfors Dals Ed Åmål Gullspång Strömstad Mariestad Tanum Munkedal Färgelanda Mellerud Götene Töreboda Karlsborg Sotenäs Lysekil Orust Vänersborg Uddevalla Grästorp Orust Trollhättan Essunga Lilla Edet Stenungsund Lidköping Vara Skara Falköping Skövde Tidaholm Tibro Hjo Tjörn Ale Vårgårda Alingsås Herrljunga Kungälv Lerum Ulricehamn Öckerö Partille Härryda Bollebygd Borås Göteborg Mölndal Mark Svenljunga Tranemo
Natura 2000 Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000 - områden bygger på krav som finns i EU:s fågeldirektiv och art- och habitat-direktiv. Syftet är att hejda utrotning av vilda djur och växter och att hindra att deras livs-miljöer förstörs. Alla medlemsländer ska peka ut områden dels för fåglar som anges i EU:s fågeldirektiv, dels för naturtyper och arter som anges i art- och habitatdirektivet. Genom utpekandet åtar sig länderna att de utpekade värdena i områdena ska bevaras långsiktigt. Natura 2000-nätverket är en av hörnstenarna i EU:s arbete för att bevara biologisk mångfald. I fågeldirektivet och habitatdirektivet listas 170 naturtyper och sammanlagt cirka 900 växtoch djurarter som särskilt värdefulla. 90 av naturtyperna och drygt 100 av djur- och växtarterna i habitatdirektivets bilaga 1 och 2 finns i Sverige. Därtill häckar regelbundet cirka 60 av fågeldirektivets fåglar i vårt land. Bevarandeplaner För varje Natura 2000- område ska Länsstyrelsen ta fram en beskrivning. Detta ska göras i särskilda bevarandeplaner eller i en skötselplan om området även är naturreservat. I planen ska det finnas en beskrivning av området med bevarandesyfte, bevarandemål och beskrivningar av de naturtyper och arter som ska bevaras och bidra till gynnsam bevarandestatus. Hot mot Natura 2000-områdets arter och naturtyper, och behov av bevarandeåtgärder, t ex skydd eller skötsel, ska beskrivas. Informationen ska underlätta förvaltningen av området och tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Bevarandeplanen ska fastställas av Länsstyrelsen, som även är ytterst ansvarig för att målsättningen med området uppfylls. Bevarandeplanen ska revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Den ska tas fram och hållas aktuell i dialog med berörda intressenter, och det är värdefullt om den som har ny information kontaktar Länsstyrelsen. Bevarandeplanen är inte ett juridiskt bindande dokument. För formell reglering av skydd eller skötsel kan andra beslut behövas, t ex skyddsbeslut för naturreservat. Föreskrifter enligt eventuella skyddsbeslut gäller parallellt med den tillståndsplikt som gäller inom Natura 2000. I bevarandeplanen redovisas gränser, naturtyper och arter enligt bästa tillgängliga kunskap. I de fall där ny kunskap har till kommit, har Länsstyrelsen för avsikt att föreslå dessa ändringar till regeringen när nästa tillfälle ges. Vid förvaltning och tillstånds prövning utgår man ifrån i verkligheten förekommande naturtyper, varför det är nödvändigt att bevarandeplanen redovisar dessa, även om de inte har hunnit beslutas av regeringen. Tillståndsplikt och samråd För att inte skada naturvärden krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Det kan även gälla åtgärder utanför Natura 2000-området, om de kan påverka miljön i området. Detta regleras i miljöbalken (7 kap. 27-29 ). Då det kan vara svårt att avgöra vilka åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturvärden behöver man samråda med Länsstyrelsen före genomförandet. Vid skogsbruksåtgärder hålls samråd med Skogsstyrelsen. Mer information finns hos Länsstyrelsen, läs på webben eller kontakta en handläggare. Kartor Information om naturtypers utbredning och arter i ett enskilt område går att hitta med hjälp av kartverktyget Skyddad natur. Det kan nås på Naturvårdsverkets hemsida genom att söka på kartverktyget skyddad natur. I kartverktyget söker du upp aktuellt område och klickar på namnet för mer information.
BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-20476-2016 1 av 7 Therese Ericsson Bevarandeplan för Natura 2000 - området SE0530149 Risvedens agkärr Kommun: Ale Områdets totala areal: 7,5 Markägarförhållanden: ha Delvis privata och delvis statligt ägda fastigheter. Bevarandeplanen uppdaterad av Länsstyrelsen: 2016-06-03 Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen: Regeringsbeslut, historik: SPA: Nej, psci: 2001-06-01, SCI: 2005-01-01, SAC: 2011-03-01, regeringsbeslut M2010/4648/Nm Naturtyper och arter som ska bevaras i området: 7210 - Agkärr 9010 - Taiga Bevarandesyfte Det överordnade bevarandesyftet för Natura 2000-nätverket är att bidra till bevarandet av biologisk mångfald genom att bibehålla eller återskapa gynnsam bevarandestatus för de naturtyper och arter som omfattas av EUs fågeldirektiv eller art- och habitatdirektiv. För det enskilda Natura 2000-området är det överordnade syftet att bevara eller återställa ett gynnsamt tillstånd för de naturtyper eller arter som utgjort grund för utpekandet av området. Prioriterade bevarandevärden: Att bevara områdets agkärr samt att bevara ett bestånd av naturskogskaraktär (taiga). Motivering: Trots agkärrens ringa storlek är de representaiva exempel på naturtypen. Naturtypen förekommer allmänt på Öland och Gotland, men förekommer sällsynt i södra och mellersta delen av landet. Dessa kärr är sannolikt en relikt från en varmare tidsperiod och bedöm generellt som skyddsvärda. Agkärr är klassade som prioriterad naturtyp inom Natura 2000-nätverket. Beståndet med taiga är även det ett representativt exempel på naturskogsartad barrskog och är därför också prioriterat i området. Taigans värde är också av större betydelse då det ingår i ett större bestånd med taiga inom naturreservatet Bergsjö. Prioriterade åtgärder: Att vid beov röja bort sly, buskar och täta vassbestånd som riskerar att tränga undan agen i agkärren. Att slutföra pågående reservatsbildning för reservatet
BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-20476-2016 2 av 7 Risvedens vildmark samt att upprätta ett långsiktigt skydd även för det tredje delområdet vid Stora Skarnhålan. Beskrivning av området Natura 2000-området Risvedens agkärr ligger cirka 5 km öster om Skepplanda i Ale kommun. Natura-området består av tre delområden, vilka är belägna vid de små sjöarna Stora Skarnhålan, Svällesjö och Bergsjön. Trakten Risveden kan generellt beskrivas som ett sjörikt kupperat område dominerat av barrskogar. I trakten finns flera skyddsvärda naturområden med gamla naturskoglika skogar med artrik flora och fauna, vilket också har bidragit till att det finns flera naturreservat och biotopskydd i trakten. Berggrunden i trakten dominderas av gnejs men fläckvis förekommer grönsten, vilket bidrar till förekomst av flera ovanliga och kalkgynnade arter. Ett exempel på en sådan art är ag, även kallat gotlandsag, som förekommer i mindre kärrpartier i strandkanten vid Natura-områdets sjöar. Ag är allmänt förekommande på Gotland och förekomer i övrigt sällsynt i södra och mellersta Sverige. I Risveden är ag troligtvis en relikt från en varmare tidsperiod. I det norra delområdet vid Bergsjön förekommer agkärr i små smala kärrpartier längs vissa sträckor längs sjöns strandkant. Kärrpartierna är något rikare med förekomst av bland annat korvskorpionmossa. Kring sjön finns gammal barrblandskog med naturskogskaraktär (taiga). Även vid delområdet i öst, vid Svällesjö, förekommer agkärr som mindre kärrpartier vid i strandkanten. Även här växer agen tillsammans med korvskorpionmossa. Agkärren vid Svällesjö förekommer som fläckar med rikare vegatation i ett i övrigt öppet fattigkärr. I det västra delområdet, vid Stora Skarnhålan, finns två mindre partier med agkärr i södra strandkanten samt i nordost vid sjöns utlopp. Stora Skarnhålan omges av skogbevuxen myr, vilken i dag är klassad som utvecklingsmark, mark som på sikt genom att tillåtas att utvecklas fritt, kan utvecklas till naturtyp. Sjöarna och deras omgivning karaktäriseras av förhållandevis ostörda skogar och våtmarker. Hela Natura 2000-området ligger inom ett större område av riksintresse för naturvård. Det norra delområdet ligger inom naturreservatet Bergsjön, beslutat 2009, och det östra delområdet ligger inom det föreslagna naturreservatet Risvedens vildmark. Det tredje delområdet är oskyddat, men Länsstyrelsen utreder lämplig skyddsform för området. Vad kan påverka negativt Naturtyperna hotas generellt av: - Dikning och andra markavvattnande åtgärder, vilka kan påverka naturtypernas hydrologi och hydrokemi och därmed förutsättningarna för naturtypernas typiska arter negativt. - Skogsbruk är ett direkt hot mot bestånd med naturskogskaraktär (taiga). Skogsbruk kan även medföra indirekt påverkan i form av näringsläckade och förändrad hydrologi på samtliga naturtyper i området. - Gödsling, spridning av aska och kalkning kan skada naturtypernas naturliga artsammansättningen. - Körning med skogsmaskiner eller andra terrängfordon t.ex. fyrhjuling kan direkt och indirekt (avvattnande effekt) påverka naturtyperna negativt, speciellt våtmarksmiljöerna. - Ökad våtdeposition av kväve (kvävenedfall) kan medföra att naturtypernas naturliga vegetationssammansättning förändras med resultat att täckningsgraden av karaktäristiska och typiska arter minskar. Exempelvis medför kvävenedfall att andelen vitmossor minskar och gräs, buskar och träd ökar i myrmarker. Surt nedfall är också ett hot mot naturtyperna.
BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-20476-2016 3 av 7 - Exploatering, exempelvis vägdragningar, samt i övrig förändrad markanvändning. Hotet mot områdets naturtyper bedöms som lågt till måttligt. Ett av av Natura 2000- områdets delområden är skyddat genom att det ingår i ett större naturreservat, ett delområde ligger inom ett annat större område där reservatsbildning pågår och det tredje delområdet är under utredning för långsiktigt skydd. Bevarandeåtgärder Gällande regler: - Förutom vad som i övrigt gäller enligt miljöbalken och annan miljölagstiftning krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Alla verksamheter/åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000-område är tillståndspliktiga, även om de utförs utanför Natura 2000-området. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av det berörda området (7 kap 28 a miljöbalken). - Förbud mot markavvattning gäller i hela länet. - Det råder koncession eller tillstånd för torvbrytning. - Det norra av Natura 2000-områdets delområden ligger inom Bergsjöns naturreservat. Beslutat 2009-04-14. - Bergsjön omfattas av strandskydd, 200 m. - Området ligger inom riksintresse för naturvård, NRO 14123 Risveden. Beslutat 2000-02- 07. Skydd: Utöver Natura 2000-regelverket ligger det norra delområdet inom naturreservatet Bergsjö. Det östra delområdet ligger inom förslaget till det blivande reservatet Risvedens vildmark. Det tredje delområdet är oskyddat, men Länsstyrelsen utreder lämplig skyddsform för området. Skötsel: - Vid behov ska agkärren röjas från sly, buskar och täta vassbestånd. - Beståndet med taiga ska lämnas för fri utveckling, vilket kommer att ske i enlighet med gällande beslut och skötselplan för naturreservatet Bergsjö. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för agkärren respektive taigan bedöms vara gynnsamt. Uppföljning av naturtyper och arter Länsstyrelsen ansvarar för att uppföljning av bevarandemål genomförs. Uppföljningen ska ske enligt de manualer för skyddade områden som har tagits fram av Naturvårdsverket. Mätbara mål, så kallade målindikatorer, ska registreras i databasen SkötselDOS. Dessa målindikatorer följs sedan upp. Målsättningen är att kunna se om de bevarandemål som satts upp i bevarandeplaner och skötselplaner uppfylls, att skötseln fungerar och att Natura 2000 - naturtyperna och arterna har gynnsamt tillstånd.
BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-20476-2016 5 av 7 Bevarandetillstånd Inga kända negativa ingrepp förekommer i naturtypen. Bevarandetillståndet bedöms vara gynnsamt. Igenväxningsvegetation bör dock hållas under uppsikt så att agen inte riskerar att trängas undan och konkurreras ut.
BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-20476-2016 7 av 7 Dokumentation - ArtDatabanken SLU. Artportalen. www.artportalen.se. 2016-06-01. - Länsstyrelsen Västra Götaland. 2008. Värdebeskrivning riksintresse för naturvård Västra Götalands län - NRO 14123 Risveden. beslut 2000-02-07, uppdaterat 2008-01-16. - Länsstyrelsen Västra Götaland. 2009. Beslut och skötselplan för Bergsjöns naturreservatet Bergsjön. Beslutat 2009-04-14. - Länsstyrelsen Västra Götaland. 2016. Remissversion av beslut och skötselplan för naturreservatet Risvedens vildmark. - Naturvårdsverket. Art- och naturtypsvisa vägledningar. www.naturvardsverket.se/stod-imiljoarbetet/vagledningar/natura-2000/. 2016-06. Bilagor Bilaga 1. Natura 2000-områdets avgränsning Bilaga 2. Naturtypskarta
Natura 2000 - SE0530149 Risvedens agkärr Map scale 1:15 000. Original printed 2012-02-14 GSD-Fastighetskartan Lantmäteriet O 250 500 Meters 125 0
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # Natura 2000-naturtypskarta, Risvedens agkärr SE0530149 Ale kommun - norra delområdet vid Bergsjön ± Natura 2000 Habitatdirektivet Naturreservat 7210 - Agkärr # # 9010 - Taiga # # Länsstyrelsen i Västra Götalands län Lantmäteriet Geodatasamverkan 0 50 100 150 Meter Skala (i A4):1:5 000
Natura 2000-naturtypskarta, Risvedens agkärr SE0530149 Ale kommun - östra delområdet vid Svällesjö ± Natura 2000 7210 - Agkärr Föreslagen gräns för Habitatdirektivet naturreservatet Risvedens vildmark Skala (i A4):1:3 000 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Lantmäteriet Geodatasamverkan 0 50 100 150 Meter
U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U Natura 2000-naturtypskarta, Risvedens agkärr SE0530149 Ale kommun - västra delområdet vid Stora Skarnhålan ± Natura 2000 Habitatdirektivet 7210 - Agkärr U U UUtvecklingsmark, icke U U UNatura-naturtyp Utvecklingsmarken består av skogbevuxen myr som på sikt genom att tillåtas att utvecklas fritt kan utvecklas till naturtypen skogbevuxen myr. Skala (i A4):1:3 000 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Lantmäteriet Geodatasamverkan 0 50 100 150 Meter