Sorter och odlingsteknik

Sorter och odlingsteknik I de följande kapitlen redovisas resultat från sortförsöken i regionen. I försöken ingår både marknadssorter och nya sorter som ännu inte har släppts ut på marknaden. Samtliga sorter ingår i alla försök, förutom i höstvete och vårkorn där ett antal basförsök innehåller samtliga sorter, medan kompletteringsförsöken innehåller de sorter som provats minst ett år tidigare. Det nordligare G-området har också separata serier för höstvete och tidigt vårkorn. I redovisningen jämförs skörden för de olika sorterna med en mätarsort, vars skörd redovisas som relativtal 100. Mätaren är som regel en allmänt odlad sort i området eller en blandning av flera sorter för att uppnå stabilitet mellan åren. Flerårsmedeltalen redovisas uppdelade på områden enligt nedan och ger den säkraste bedömningen av hur en sort kommer att bete sig i ett visst odlingsområde. Resultaten från samtliga försök har bearbetats av SLU och är beräknade med SAS Mixed Model, som tar hänsyn till obalanserade försöksserier. Ytterligare information om metodik finns att hämta i Sortval som ges ut av SLU. De enskilda försöksresultaten och stort antal sammanställningar finns publicerade på Internet på adresserna: www.forsoken.se och www.slu.se/faltforsk Odlingsområdena A - G. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 79

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete L7-101 Frontal och Mariboss är de högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford är ett fortsatt intressant alternativ i gynnsamma odlingslägen. Julius är ett nytt mycket intressant högavkastande alternativ till de äldre brödvetesorterna. Ellvis, Olivin och Kranich är tämligen likvärdiga avkastningsmässigt i hela området men Olivin är något säkrare i mer utsatta lägen. G-området saknar tillförlitliga siffror för de nya sorterna men årets resultat verkar lovande. I det Mellansvenska området lades det ut 16 försök i serien L7-101, Höstvete sort * behandling, med fördelningen 2 i det nordligare G- området, 7 i Mälar-Hjälmarbygdens F-område och 7 i det sammanslagna D- och E-områdena som ungefär motsvara Öster- och Västergötland (se karta i början av kapitlet). Av dessa försök kasserades ett försök i Dalsland på grund av vattenskador och i ett försök i Sörmland fick två block strykas av samma anledning. Antalet sorter varierar mellan 9 i de nordligare försöken och 51 i de största basförsöken. 7 försök såddes under perioden 16-18 september, därefter kom en veckas uppehåll på grund av regn innan sådden kunde komma igång igen. Mest fördröjd blev sådden i Västergötland där det ihärdiga regnandet fördröjde sådden in i oktober och det sista försöket kom i marken den 6:e oktober. Den sena sådden kompenserades av en lång mild höst och tidig vinter, med flera plusgrader ända fram till julhelgen, så till skillnad från föregående år han plantorna växa till och bestocka sig under hösten, trots den sena sådden. Efter den korta och milda vintern, som inte orsakade några nämnvärda vinterskador i området förutom i durumvetet Pentadur, kom en tidig värme i slutet av mars följt av en sval och nederbördsrik april. Bestockningen gynnades av vädret och grödorna var väl rustade att utnyttja den för vetet gynnsamma sommaren med gott om nederbörd, medeltemperaturer mellan 15 och 18 grader och nästan utan maxtemperaturer över 25 grader. Mognaden gick långsamt i detta gynnsamma väder, speciellt i de behandlade delarna av försöken där de tillika gynnade svamparna inte tilläts breda ut sig. Skördearbetet inleddes i de västra delarna av området i mitten av augusti. Medelvattenhalten i obehandlad mätare låg då på cirka 21 % medan det behandlade ledet låg cirka 3 procentenheter högre. I detta läge kunde flera av försöken inte tröskas trots att lantbrukaren tröskat omgivande gröda, beroende på mycket höga vattenhalter (>35%) i en del sent mognande sorter. Efter ytterligare en regnperiod så kom skörden i gång igen i slutet av månaden och fortsatte ett par veckor in i september. Vattenhalten i dessa försök varierade mellan 20 och 30 % men skillnaderna mellan obehandlat och behandlat var nu borta beroende på att de behandlade leden mognat ikapp. Skördenivåerna var mycket bra, framför allt i de östra delarna där det är att betrakta som rekordskördar i många fall. Alla försök i Östergötland hade en medelskörd för mätaren på över 10 ton medan enskilda sorter i behandlade led nådde nästan 14 ton! Även i Mälar-Hjälmarområdet var det flera försök som hade skördar över 10 ton med toppar på över 12 ton medan skördarna var något lägre i väst med medelskördar på något över 7 ton. I figur 1 redovisas medelavkastningen för mätaren Sortblandning (Olivin, Kranish, Ellvis och Boomer) i samtliga försök, och som redan nämnts var skördenivåerna mycket bra, förutom försöket i Värmland som gav en ganska måttlig skörd. Se figur 1 för mätarens skörd i de olika försöken och figur 2 och 3 för de dominerande bröd- och fodervetena relativskördar på de enskilda platserna. I tabell 1 redovisas alla sorter som provats i den regionala provningen i D-F områdena under året, 80 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

W-51-2011 S-33-2011 U-107-2011 U-105-2011 BC-103-2011 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 BC-105-2011 D-102-2011 D-104-2011 E-118-2011 Sortblandning T-34-2011 E-119-2011 R-733-2011 E-120-2011 R-732-2011 Figur 1. Sortblandningens avkastning 2012. R-731-2011 uppdelat i obehandlat och behandlat samt medeltalet för dessa. Sorterna är grupperade i tre grupper där grupp 1 omfattar de ledande marknadssorterna, grupp 2 sorter som är provade i området under flera år men ännu inte är att betrakta som huvudalternativ i området medan den tredje gruppen omfattar sorter som endast är provade något enstaka år eller ej längre är aktuella i området. Det nya fodervetet Frontal och den nästan alltid högavkastande, men något vinterkänsliga, Hereford är de sorter som avkastade högst i den första gruppens obehandlade delar, följt av Julius, Mariboss och Opus. Om man läser gruppen nerifrån så ser man att Harnesk har en avsevärt lägre skörd än mätaren, ett öde sorten delar med Olivin, Loyal och Nimbus. Dessa sorter tycks ha drabbats mest av det stora svamptrycket under sommaren och är också de sorter som svarat bäst på den kraftiga svampbehandlingen som görs i två av fyra block, nämligen med mellan 23- och 32 % i medelskördeökning! Denna skördeökning har dock inte räckt till för att nå upp till samma nivå som topparna Hereford och Frontal, då även de svarat bra på behandlingarna. Tillsammans ger detta att Herford, Frontal och Mariboss gav den högsta skörden i medeltal av fodervetena medan Julius följt av Ellvis gav den högsta skörden av brödvetesorterna. Avkastningen i den andra gruppen toppas även i år av hybridvetet Hymac medan durumvetet Pentadur är årets bottennapp med knapp halv skörd jämfört med mätaren efter att ha visat upp en mycket svag vinterhärdighet. I den tredje gruppen återfinns några intressanta nya sorter med hög avkastning, inte minst i de obehandlade leden, och flertalet finns kvar i provning även till 2013. De planmässiga svampbehandlingarna av halva försöken som görs gav som redan nämnts stora utslag i år, mellan 6 och 32 % i de olika försöken som medeltal över alla sorter, med över 300 % skördeökning för enskilda sorter där det funnits gulrost och över 150 % där svartpricksjuka dominerat! Medeltalssiffrorna redovisas i figur 4 och som synes så gav sorterna Harnesk, Nimbus och Loyal de största skördeökningarna såväl i % som i kg/ha medan Opus, Frontal, Ellvis och Julius gav de lägsta ökningarna av skörden. I tabell 2 redovisas flerårsmedeltal samt de senaste tre årens medelskördar områdesvis. Nedan kommenteras tabellen områdesvis. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 81

Tabell 1. Höstvete. Avkastning 2012 Område D-F, obehandlat och behandlat Sort Företrädare Relativ skörd Obehandlat Signifikans Relativ skörd Behandlat Signifikans Relativ skörd Medeltal Signifikans Antal försök Sortblandning kg/ha 8 740 10 260 9 360 13 Sortblandning *1 rel.tal 100 100 100 Hereford SW 107 108 ** 108 * 13 Frontal SSd 109 * 106 * 107 * 13 Mariboss SSd 103 106 * 105 13 Julius SW 105 103 104 13 Opus SSd 103 99 102 13 Audi NSd 100 103 101 13 Ellvis SSd 102 100 101 13 Kranich SW 99 101 100 13 Nimbus SW 92 * 103 98 13 Loyal SW 92 * 100 96 13 Olivin SSd 92 * 96 94 * 13 Harnesk SW 87 *** 98 93 * 13 Hymac SSd 110 * 108 ** 109 ** 13 Skagen NSd 105 103 105 13 Sj 6286003 SSd 103 107 * 105 12 Kepler SSd 107 101 104 13 Boomer SW 100 100 101 13 Inspiration SW 97 101 100 13 Praktik SSd 102 97 100 12 Jensen NSd 98 99 99 13 Skalmeje SSd 100 98 99 13 Beate SW 94 100 98 13 Brons SW 100 97 98 13 Cumulus SW 95 102 98 13 Kerubino SSd 99 97 98 13 Cubus SSd 96 100 97 13 SW 75107 SW 94 98 96 10 SW 75127 SW 90 * 99 94 * 11 Stigg SW 98 91 ** 93 * 13 Razzano SSd 89 ** 94 92 ** 11 Pentadur SSd 53 *** 51 *** 52 *** 12 *1 Sortblandning 2012: Kranish, Ellvis, Olivin och Boomer. 82 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

Tabell 1 forts. Höstvete. Avkastning 2012 Område D-F, obehandlat och behandlat Sort Företrädare Relativ skörd Obehandlat Signifikans Relativ skörd Behandlat Signifikans Relativ skörd Medeltal Signifikans Antal försök RAGT R10924 RAGT 112 * 106 109 * 7 Sec 175-99-4 SW 111 * 105 108 * 6 Br 8037b26 SSd 111 * 102 106 7 Linus SW 108 104 106 7 Af 33768-07 SW 103 106 105 6 Nord 05019/100 SSd 104 104 104 6 SW 85131 SW 103 104 104 6 Opal SW 102 100 101 7 SJ 7343505 SSd 99 100 100 6 RAGT R11065 RAGT 102 96 99 7 SW 75638 SW 96 98 98 6 Dacanto SSd 97 93 * 95 7 Estivus SSd 94 93 94 7 SW 75177 SW 92 95 94 6 SW 75450 SW 89 * 97 93 6 Orpheus SW 92 91 ** 92 * 7 Norin SW 91 91 ** 91 * 7 Gedser NSd 81 *** 81 *** 81 *** 7 SW 85593 SW 74 *** 83 *** 79 *** 6 *1 Sortblandning 2012: Kranish, Ellvis, Olivin och Boomer. Område C. I område C ligger det 1 försök/år i Mellansvensk regi medan övriga försök ingår i Animaliebältets försöksregion. För ytterligare information om C-området hänvisas till Animaliebältets försöksrapport. Område D och E. I det från och med förra året sammanslagna D- och E-området (norra Götaland) är de nya sorterna Mariboss och Frontal tillsammans med Hereford de högst avkastande fodervetena, såväl i år som i medeltal, vilket tyder på att sorterna har den vinterhärdighet som krävs för området. Det nya brödvetet Julius intar en tätposition bland brödvetena medan övriga veten formerar sig kring mätaren skörd. Område F. I F-området så inverkar Herfords svagare vinterhärdighet menligt på flerårsmedeltalet och Mariboss och Frontal intar tätpositionerna av fodervetena, medan resten avkastar i nivå med mätaren. Julius intar en särställning bland brödvetena, som den enda sort som överträffar mätaren, medan övriga brödsorter ligger någon eller några procent lägre än mätaren. Att observera är att Ellvis medeltalssiffra tyngs av låga skördar 2010, beroende på snömögelangrepp som möjligtvis beror på bristfälligt utsäde. Område G. Endast femårsmedeltalet redovisas då det endast skördas ett höstveteortförsök per år i området. Loyal och Harnesk är här de högst avkastande sorterna och är förstahandsvalet för foderproduktion medan Olivin och Kranich är ungefär likvärdiga avkastningsmässigt för brödveteproduktion. Det nyare sortmaterialet är dock under provning även här och har visat sig lovande under 2012. Sorternas kvalitets- och beståndsegenskaper redovisas i tabell 3 och 4. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 83

U-105-2011 T-34-2011 U-107-2011 BC-103-2011 120 115 110 105 100 95 90 85 80 BC-105-2011 D-102-2011 D-104-2011 Olivin Ellvis Kranich Julius R-733-2011 E-118-2011 R-732-2011 E-119-2011 R-731-2011 E-120-2011 Figur 2. Höstvete: Avkastning försöksvis för brödvetsorter 2012. U-105-2011 T-34-2011 U-107-2011 BC-103-2011 120 115 110 105 100 95 90 85 80 BC-105-2011 D-102-2011 D-104-2011 Harnesk Loyal Hereford Mariboss Frontal R-733-2011 E-118-2011 R-732-2011 E-119-2011 R-731-2011 E-120-2011 Figur 3. Höstvete: Avkastning försöksvis för fodervetesorter 2012. SORTBESKRIVNINGAR SORTBLANDNING består 2012 av en blandning av Olivin, Kranish, Ellvis och Boomer. Blandningen är komponerad för att ge så lite mellanårsvariationer som möjligt och för att fungera över hela landet. Sorterna kan bytas ut mellan åren. AUDI (NSd) är ett ganska sent mognande fodervete, med bra avkastning. Stråstyrkan är bra, kärnan liten och volymvikten medelmåttig. Vinterhärdigheten är något svag i utsatta lägen. ELLVIS (SSd) är ett tidigt mognande stråstyvt brödvete, med bra avkastning. Stråstyrkan är bra, proteinhalt och rymdvikt medelgoda och falltalet högt FRONTAL (SSd) är ett medelsent fodervete, med mycket bra avkastning. Stråstyrkan är medelmåttlig liksom proteinhalt, falltal och rymdvikt. 84 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

HARNESK (SW) är en kortstråig, medeltidig foder- och brödvetesort med god vinterhärdighet. Avkastningen är hög, stråstyrkan god, rymdvikten och proteinhalten är något låg. HERFORD (SW) är ett fodervete med mycket hög avkastning, stor kärna, låg rymdvikt och proteinhalt. Strået är medellångt och stråstyrkan medelgod. Vinterhärdigheten är något svag i utsatta lägen. JULIUS (SW) är ett något sent mognade brödvete med mycket bra avkastning. Stråstyrkan är bra, kärnan stor och rymdvikten god. Kärnkvaliteten är bra med medelhög proteinhalt och falltal. KRANICH (SW) är en mycket tidigt mognande kortvuxen brödvetesort med bra skörd, falltal och proteinhalt. Rymdvikten och stråstyrkan är medelgoda. LOYAL (SW) är en medellång, medeltidig foder/ stärkelsesort med god vinterhärdighet. Avkastningen är hög/mycket hög, stråstyrkan något under genomsnittet och rymdvikten och proteinhalt är ganska låg. MARIBOSS (SSd) är ett något sent mognande fodervete, med mycket bra avkastning. Stråstyrkan är medelmåttlig liksom proteinhalt, falltal och rymdvikt. NIMBUS (SW) är ett kortstråigt medelsent fodervete, med bra avkastning. Stråstyrkan är god medan proteinhalt, falltal och rymdvikt är medelmåttiga. OLIVIN (SSd) är en stabil vinterhärdig sort med medelgod stråstyrka, medellångt strå och medeltidig mognad. Avkastningen är hög och kvalitetsegenskaperna är mycket goda. OPUS (SSd) är ett högavkastande foder-/stärkelsevete med tidig mognad, strået är medellångt och något svagt. Stärkelsehalten är hög, proteinhalten och rymdvikten är låg. Övriga sorter är endast provade kortare tid eller ej längre aktuella i området. Hereford Mariboss Frontal Nimbus Audi Julius Kranich Loyal Sortblandning Ellvis Opus Harnesk Olivin 9350 9000 9520 8040 8740 9170 8650 8040 8740 8910 9000 7600 8040 1730 1870 1350 2520 1820 1390 1710 2220 1520 1350 1150 2450 1810 6000 7000 8000 9000 10000 11000 12000 Skörd Obehandlat Behandlingseffekt Kg Figur 4. Behandlingseff ekter i höstvete, 14 försök i område C-G. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 85

Tabell 2. Höstvete. Avkastning områdesvis 2008-2012 samt 5-årsmedeltal. Mätare: Sortblandning C-området D & E-området F-området G-området Sort/Årtal Medel 2008-2012 2010 2011 2012 Medel 2008-2012 2010 2011 2012 Medel 2008-2012 Medel 2008-2012 Sortbl. kg/ha 7 670 8 020 9 310 9 440 8 820 7 790 6 250 9 300 8 100 6 150 rel.tal 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Audi 104 90 97 100 100 94 105 100 Ellvis 98 89 96 100 99 80 98 103 96 97 Frontal 108 101 105 105 103 109 110 105 Harnesk 99 103 92 96 99 105 107 91 101 104 Hereford 105 108 102 109 105 97 106 107 101 Julius 108 103 102 105 111 112 106 107 Kranich 88 99 100 97 98 99 95 103 98 97 Loyal 100 96 97 99 104 109 95 102 106 Mariboss 106 104 107 117 106 108 Nimbus 101 96 100 100 103 107 96 101 Olivin 95 99 98 96 97 100 102 92 97 99 Opus 97 101 97 99 100 106 103 105 102 95 Tabell 3. Höstvete. Beståndsegenskaper för olika sorter. Femårsmedeltal från område D-F 2008-2012 Sort Planttäthet Vår % Stråstyrka % Strålängd cm Mognad dagar Vattenhalt Skörd % Fältgroning % Svensk sortblandning 89 89 79 319 20,6 12 Audi 81 90 73 321 21,5 14 Ellvis 83 91 75 319 20,6 6 Frontal 90 78 74 319 20,1 13 Harnesk 88 90 70 319 20,6 12 Hereford 85 87 74 319 21,3 35 Julius 90 92 79 321 22,6 12 Kranish 87 89 73 318 20,1 8 Loyal 89 84 74 319 20,1 6 Mariboss 88 83 77 322 20,8 Nimbus 85 88 70 319 21,0 12 Olivin 88 84 84 319 20,6 14 Opus 88 86 77 319 20,4 11 86 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

Tabell 4. Höstvete. Kvalitetsegenskaper hos olika sorter. Femårsmedeltal från område D-F 2008-2012 Sort Litervikt g Tusenkornvikt g Falltall sek. Proteinhalt % av ts Stärkelsehalt % av ts Huvudsakligt användnigsområde Svensk sortblandning 780 42,3 314 12,1 71,3 Skördemätare Audi 747 41,2 232 11,4 71,4 Foder/Bröd Ellvis 773 42,3 363 12,1 70,9 Bröd Frontal 760 44,4 209 11,7 71,8 Foder Harnesk 773 41,4 321 11,6 71,2 Foder/Bröd Hereford 748 45,1 193 11,1 72,0 Foder Julius 791 48,1 335 11,9 71,4 Bröd Kranish 776 42,5 343 12,4 72,0 Bröd Loyal 749 42,9 292 11,3 71,7 Foder Mariboss 739 43,1 271 10,8 71,2 Foder Nimbus 739 44,1 215 10,8 71,6 Foder Olivin 801 42,0 307 12,5 71,4 Bröd Opus 773 48,6 262 11,7 72,2 Foder/Bröd SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 87

SVEN-ÅKE RYDELL, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Höstråg L7-201 Ny mätarsort i rågförsöken från i år är Evolo som ersätter Amilo vilket medför att relativtalen blir omkastade. Caspian är en hybridsort från SW som lanserades under året men är välprövad i försöken sedan 2006. Herakles från SDd är tänkt att konkurrera med Amilo och Marcello. Palazzo som är en hybrid är ytterligare en nyhet från SSd med bra avkastning i hela området. Årets sortförsök L7-201 fanns på 6 platser i vårt område, 2 st i område D+E, 2 st i område F samt 1 st i område G. Totalt var det 20 led med i försöken och dessa jämförs som vanligt både som obehandlat och behandlade led. I de redovisade tabeller som är med i detta avsnitt är endast de sorter som finns på marknaden i närtid redovisade, för hela tabellen hänvisar vi till vår hemsida www.forsoken.se Trotjänaren Amilo har fått lämnat plats åt Evolo som mätarsort i försöken från 2012. Med tanke på att Evolo är en hybrid så har relativtalen kastats om i årets avkastningstabell. Amilo har även fått en ersättare bland populationssorterna från SW i sortförsöken och ersätts nu av Conduct som ligger något högre i skördenivå men har ett svagare strå och lägre falltal än Amilo, kommer säkert inte att uppskattas av alla odlare men Amilo finns dock kvar för försäljning även om den inte längre testas i försöken. Marcello från Ssd är en utmanare bland populationssorterna med en stabil avkastning, bra övervintring och klart bättre falltalsstabiletet vilket är en fördel. De flesta sorter som provas är hybrider som generellt avkastar klart mer och har en bra odlingssäkerhet. Numera har man dessutom i flesta fall kommet tillrätta med pollineringen genom olika förädlingsprogram även om det i vissa fall förekommer att det blandas i lite utsäde från populationssorter fortfarande. I tabell 1 redovisas skördenivåer inom våra olika områden som är uppdelat på årsvis avkastning för de senaste 3 åren och medeltal för 2008-2012, hybriderna är markerade med ett (H) efter namnet. Herakles från Ssd en syntetisk hybrid som kan förklaras som ett systematiskt urval i en population. Genom att korsa särskilt utvalda föräldrar och följande uppförökning genom öppen pollinering under isolering, åstadkommer man en syntetisk hybrid. Detta innebär en annan urvalsprocess än den vanligt, så Herakles får ett (SH) efter namnet men räknas ändå in som en populationssort. Bra och jämn avkastning, god stråstyrka och ok falltal i flerårsmedeltalet men har i enskilda försök något lägre falltal. I tabell 2 redovisas sortegenskaper för de provade sorterna men kompletteras även av tabell 3 med falltals prover från vårt område med lite mer utslag. Men detta är ett försök och sorter mognar lite olika så detta kan slå fel i ett enskilda försök. Evolo vår nya mätare var från början mer tänkt för södra och östra Götaland men ligger i topp inom nästan hela vårt område. Evolo har bra övervintringssiffror kort strå, svagare stråstyrka samt mycket bra falltalssiffror. Caspian är en nyhet från SW med bra avkastningssiffror framförallt i de norra delarna, har ett långt strå och bra stråstyrka men lite senare mognad och har testats i officiella försök sedan 2006. Ytterligare en hybrid från SW är Ottarp som har bra stråstyrka och hög skörd samt dessutom väldigt frisk sort med låg behandlingseffekt i försöken. Ottarp är främst tänkt för de mer norra områdena men hänger med bra i hela vårt område men har tyvärr något sämre falltalsstabilitet jämfört med övriga sorter. Visello börja bli en klassiker och är en hybrid från Ssd som har avkastat bra i medeltal och får ses som en stabil och odlingssäker sort med riktigt bra falltal men har tyvärr något svagare strå. Palazzo är en ny hybrid från Ssd som även denna kommer från det tyska pollen plus projektet liksom Visello. Palazzo som nu har testats i 3 år i våra försök har under dessa år avkastat riktigt bra. Den har ett långt strå, bra stråstyrka och så här långt en bra vinterhärdighet vilket gör den till en intressant nyhet, men har tyvärr något sämre falltal än Visello. I tabell 4 återfinns avkastningssiffrorna för hela regionen av obehandlat samt behandlingseffekt av 0,25 l Flexity + 0,25 l Tilt Top vid DC 31 samt 0,4 l Proline + 0,25 l Comet Pro vid dc 45. Både obehandlat och behandlat är insektsbekämpat vid DC 45 med 0,3 l Sumi Alpha. En bred behandling 88 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

Tabell 1. Höstråg. Avkastning årsvis 2010-2012 samt medeltal 2008-2012. Mätare: Amilo Område D+E F G Sort/Årtal 2010 2011 2012 Medel 2007-2011 2010 2011 2012 Medel 2008-2012 Medel 2008-2012 Evolo (H) kg/ha 8 450 8 880 9 960 8 670 6 440 8 710 7 610 7 530 6 510 rel.tal 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Sortblandning - 89 92 93-88 92 91 91 Conduct 77 73 80 80 73 78 86 80 83 Marcelo 82 80 82 85 75 83 89 86 86 Herakles (SH) 88 87 89 89 85 84 89 89 96 Caspian (H) 99 98 96 100 89 95 91 98 101 Helltop (H) 88 86 91 90-89 101 95 93 Ottarp (H) 90 93 94 94 88 95 93 95 96 Palazzo (H) 99 97 99 100 85 102 100 99 103 Visello (H) 99 98 96 98 73 92 96 96 100 Tabell 2. Höstråg. Egenskaper för rågsorter, medeltal 2008-2012 Sort Plantor vår % Stråstyrka % Strålängd cm Mognad tid dagar Tusenkornvikt g Litervikt g Fall tal sek. Evolo 90 75 119 316 37,4 762 282 Sortblandning 87 78 129 316 37,1 760 278 Conduct 87 77 134 316 36,9 761 207 Marcelo 90 77 133 316 37,1 757 227 Herakles (SH) 87 80 126 316 35,7 756 228 Caspian (H) 86 79 126 317 35,7 747 232 Helltop (H) 91 84 128 315 37,4 769 197 Ottarp (H) 87 82 125 315 33,2 761 210 Palazzo (H) 88 78 125 315 37,1 758 231 Visello (H) 90 75 120 317 36,7 760 273 som inte ska ses som en rekommendation utan enbart har valts för att visa vad sorterna kan prestera om de hålls friska. I årets försök har man sått hybriden Evolo och populationssorten Marcello med både 350 frö/m² samt reducerat detta till 75 och 50 % utsädesädes mängd. Den ganska höga utsädesmängd som är standard i sortförsöken kan förklaras med att utsädet tyvärr alltför ofta levereras sent och att man vill garanterar ett bra bestånd även under lite tuffare förhållanden. Nu har detta upplägg endast legat med under ett år och redovisas här i tabell 5. I de flesta fall har man tappat skörd vid lägre utsädesmängder men i ett av försöken är det faktiskt tvärsom. Men just detta försök har ett Cv som ligger ganska högt så skillnaderna blir inte signifikanta. Vi återkommer nästa år med tolkningar av detta när vi fått mer fakta och resultat. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 89

SORTBESKRIVNING CASPIAN (SW) är en svensk-tysk hybrisort med hög avkastning speciellt i område F-G, medellång och medelgod stråstyrka. CONDUCT (SW) är en tysk populationssort med något bättre avkastningsförmåga än Amilo. Sorten har relativt långt strå men något sämre stråstyrka. Tyvärr lite lägre falltal i sammanställningen. EVOLO (SW) är en tysk hybridsort med mycket hög avkastning. Sorten har god odlingssäkerhet, är kort, med sämre stråstyrka och har bra falltal. HERAKLES (SSd) är en tysk syntetisk hybridsort med medellångt strå och god stråstyrka och vinterhärdighet, har lite senare mognad och något lägre falltal. Sorten är provad tre år i officiella försök i Sverige. HELLTOP (SW) Är en tysk tidig hybridsort som har ett medellångt strå och bra stråstyrka, har bra vinterhärdighet men något lägre falltal. Sorten är provad tre år i officiella försök i Sverige. MARCELO (SSd) är en tysk populationssort med klart bättre avkastningsförmåga än Amilo. Sorten har medellångt strå och men en något sämre stråstyrka. Tabell 3. Höstråg. Falltal Sort 07BJ12 Hasslösa, Vinninge 2008-2012 Evolo 227 282 Sortblandning 235 278 Conduct 129 207 Marcelo 218 227 Herakles (SH) 128 228 Caspian (H) 196 232 Helltop (H) 122 197 Ottarp (H) 113 210 Palazzo (H) 144 231 Visello (H) 224 273 Skördedatum 16 aug 2012 OTTARP (SW) är en svensk tidig hybridsort med hög avkastningsförmåga. Sorten har medellångt strå och god stråstyrka. PALAZZO (SSd) är en tysk tidig hybridsort med hög avkastning. Sorten är medellång med bra stråstyrka men något lägre falltal. Sorten är provad tre år i officiella försök i Sverige. VISELLO (SSd) är en tysk hybridsort med hög avkastning. Sorten är kortvuxen med något sämre stråstyrka men bra falltal. Tabell 4. Höstråg. Behandlingseffekter i område D-F 2012 2008-2012 Sort/kg/ha Relativ skörd, Obehandlat Behandlingseffekt i kg Relativ skörd, Obehandlat Behandlingseffekt i kg Evolo 7 970 +1 580 7 860 +640 Sortblandning 7 510 +1 160 7 270 +400 Conduct 6 790 +1 030 6 330 +370 Marcelo 6 920 +1 240 6 790 +370 Herakles (SH) 7 200 +1 210 6 950 +590 Caspian (H) 7 320 +1 730 7 610 +930 Helltop (H) 7 850 +1 180 7 400 +250 Ottarp (H) 7 750 +1 960 7 470 +460 Palazzo (H) 7 870 +1 670 7 830 +530 Visello (H) 7 350 +2 120 7 530 +780 90 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

Tabell 5. Höstråg skörd vid olika utsädesmängder 2012 07BJ14 07BJ12 07BJ13 07BJ15 07BJ16 07BJ17 D E F F F G Omr D-F Sort/utsädesmängd Vikingstad Vinninga Kumla Västerås Vattholma Hedemora 2012 Evolo 350 frö/m 2 11 350 8 570 9 540 6 800 6 510 5 230 9 960 Evolo 75 % utsm -130-160 -2 070-1400 +1080-850 -1160 Evolo 50 % utsm -240-770 -1 480-40 +460-650 -1610 Marcelo 350 fröl/m 2 8 750 7 490 8 910 6 010 5 500 4 590 8 120 Marcelo 75 % utsm +80-100 -570-310 +20-30 -10 Marcelo 50 % utsm +420-650 -1 580-950 +1270-820 -120 Datum för sådd 5 sep 26 sep 10 sep 5 sep 18 sep 13 sep SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 91

SVEN-ÅKE RYDELL, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Rågvete L7-212 Rågvete har åter fått mångas intresse efter förra årets problem med gulrost. När även höstvete drabbades av detta gissel så fi nns ju fördelarna kvar med rågvete som är en mindre torkkänslig och viltkänslig gröda. Passar dessutom utmärkt till etanol och foder produktion på gården. 2012 var ett lugnt år när det gäller gulrost i rågvete. Under hösten var det många sorter som man hittade gulrost på men det verkar som de fl esta sorter har en form av vuxen resistent och står i mot detta. Största sort just nu är Tulus från SSd men nykomlingarna Empero från SW samt Borwo och Sequens från SSd är alla av intresse för odling som foderspannmål eller för etanolproduktion. Årets sortförsök L7-212 fanns på 7 platser i vårt område, 4 st i område D+E samt 3 st i område F. Totalt var det 9 sorter med i försöken och dessa jämförs som vanligt både som obehandlat och behandlade led. Tyvärr blev ett försök kasserat av vattenskador och ett blev sent sått och har låg skördenivå, båda dessa låg i område E som hade en väldigt blöt höst. I de redovisade tabellerna i detta avsnitt är endast de sorter som fått ett namn och legat med i provning i tre år redovisade, för hela tabellen hänvisar vi till vår hemsida www.forsoken.se Tulus från SSd är åter mätare i försöken med rågvete och fortsätter att hålla en bra avkastning. Tyskland är ursprungslandet för Tulus som är en medeltidig sort med ett långt strå men som ändå har klarat stråstyrkan riktigt bra samt har en bra vinterhärdighet. Dessutom har Tulus ett hängande ax som gör att sorten blir något mindre känslig för fältgroning. Sorten har ännu inte drabbats av gulrostproblem här men hösten 2011 hittades gulrost i Tulus främst i Skåne men även i Östergötland. Det verkar som sorten har vuxenresistent mot de stammar som var detta år hos oss och klarade dessa angrepp bra. Tyvärr så har Tulus visat sig känslig mot Ambitionrasen av gulrost i Danmark så risken finns för angrepp även här. Empero är en intressant sort från SW:s förädlingsprogram men med holländskt ursprung. Sorten har bra avkastning och lovande vinterhärdighet. Det är en medellång sort med bra stråstyrka och har klarat gulrosten bra. Empero har hög tusenkornvikt och är medeltidig. I tabell 1 finns årets skördesiffror och flerårsmedeltal uppdelade områdesvis. Borwo från Ssd har visat god avkastningsförmåga i D-E området men lite ojämnare i F. Ett medellångt strå samt hög volymvikt och tusenkornvikt. Stråstyrkan ser lovande ut och den har klarat sjukdomarna riktigt bra. Borwo har Polskt ursprung och har en sen mognad, vilket kan vara en intressant egenskap när man vill sprida ut tröskdagarna. Sequenz är ytterligare en sort från SSd som ser lovande ut med bra vinterhärdighet. Tyskt ursprung med ett ganska långt strå och bra Tabell 1. Rågvete. Avkastning årsvis 2009-2011 samt medeltal 2007-2011 Mätare: Tulus Område D+E F Sort/Årtal 2010 2011 2012 Medel 2008-2012 2010 2011 2012 Medel 2008-2012 Tulus kg/ha 7 500 9 410 9 080 8 290 7 740 6 550 10 650 9 130 rel.tal 100* 100* 100* 100 100 100 100 100 Borwo 95 100 103 98 105 101 95 95 Emporo 109 95 101 98 103 102 101 98 Sequenz 92 98 98 95 108 107 100 98 Remiko 100 101 102 100 97 105 101 92 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

stråstyrka och en av de friskaste sorterna i provningen, men tyvärr något sämre på fältgroningsegenskaper. I tabell 2 redovisas % fältgroning men man bör vara lite försiktig med dessa jämförelser då sorterna drabbas olika beroende på ganska stora skillnader i mognad. Remiko från SW är av polskt ursprung och ser ut att ha en lovande avkastningspotential i vårt område. Har klarat vintrarna bra men ser ut till att vara lite känslig för mjöldagg. I tabell 6 redovisas flerårsmedeltal av mjöldagg men även ett urval av försök med högre angrepp. Sortegenskaper för alla sorter redovisas i tabell 3. Här kan man se att övervintringen är bra på alla redovisade sorter men att det skiljer en del på strålängd och mognad vilket ger möjlighet att välja rätt sort efter sina behov. Behandlingseffekten i vårt område detta år beror inte på gulrost då även sorter utan angrepp har givit relativt höga behandlingseffekter. I tabell 4 redovisas behandlingseffekten för året och 5 årsmedeltal. I tabell 5 redovisas flerårsmedeltal av septoria samt det försöket i år med högst angrepp. Sortförsöken är behandlade blockvis med 0,25 l Flexity + 0,25 l Tilt Top vid dc 31 samt 0,4 l Proline + 0,25 l Comet Pro vid dc 45 samt 0,25 l Tilt Top vid dc 55-59. Både obehandlat och behandlat är insektsbekämpat vid dc 45-47 med 0,3 l Sumi Alpha. Denna omfattande behandling ska inte ses som en rekommendation utan har valts för att visa vad sorterna kan prestera om den hålls friska. SORTEGENSKAPER TULUS (SSd), är en tysk medeltidig sort med mycket hög avkastningspotential speciellt i område D-F. Den har ett långt strå och bra Tabell 2. Rågvete. Fältgroning %. Område D-F 2008-2012 Sort % Tulus 11 Borwo 10 Emporo 12 Sequenz 15 Remiko 12 stråstyrka samt har bra vinterhärdighet. Rymdvikten är relativt låg men den har en stor kärna. Mognar medeltidigt och har haft små sjukdomsangrepp. SEQUENZ (SSd) är en tysk sort med bra och jämn avkastning samt hög rymdvikt. Hög protein- och stärkelsehalt med relativt långt strå samt en god stråstyrka och lovande vinterhärdighet. BORWO (SSd) är en Polsk sen sort som visat god avkastningsförmåga. Den har ett medel långt strå och relativt hög volymvikt och tkv. Stråstyrkan ser lovande ut och den har små behandlingseffekter i försöken vilket tyder på att sorten klarat sjukdomarna bra. EMPERO (SW) är en holländsk kortstråig tidig sort med mycket bra stråstyrka. Tidig mognad och relativt hög tusenkornvikt. Bra avkastning och lovande vinterhärdighet. REMIKO (SW) är en Polsk sort med medellångt strå och bra stråstyrka. Bra avkastning och lovande vinterhärdighet. Ännu ingen marknadssort men kan komma i odling under 2013. Tabell 3. Rågvete. Beståndsegenskaper för olika sorter. Femårsmedeltal 2008-2012 Sort Plantor Vår % Strålängd cm Stråstyrka, % Mognad dagar Litervikt g Tusenkornvikt g Proteinhalt % Stärkelse % Tulus 92 100 92 316 709 48,7 11,7 72,6 Borwo 91 91 94 319 724 47,9 11,6 71,7 Emporo 91 85 97 317 710 49,0 11,3 73,0 Sequenz 93 93 95 318 723 46,7 11,6 72,6 Remiko 93 87 90 317 720 44,3 11,5 73,1 SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 93

Tabell 4. Rågvete. Avkastning 2012 samt 2008-2012 Obehandlat och behandlingseffekt i kg. Mätare: Tulus. Område D-F 2012 2008-2012 Sort Relativ skörd, obehandlat Behandlingseffekt i kg Relativ skörd, obehandlat Behandlingseffekt i kg Tulus 10 890 +790 9 250 +710 Borwo 10 730 +670 9 050 +270 Emporo 10 810 +1 180 9 070 +740 Sequenz 11 100 +530 8 990 +590 Remiko 11 190 +1 080 9 280 +670 Tabell 5. Rågvete. % Septoria 2012 i obehandat Plats Omr Adb nr Eskilstuna F 07BJ71 Sverige 2008-2012 Tulus 43 4 Borwo 18 3 Emporo 25 7 Sequenz 20 5 Remiko 25 8 Tabell 6. Rågvete. % Mjöldagg 2012 i obehandat Plats Omr Adb nr Vreta Kloster D 07BJ69 Eskilstuna F 07BJ71 Bålstad F 07BJ72 Sverige 2008-2012 Tulus 0 0 0 4 Borwo 60 0 5 7 Emporo 0 0 3 2 Sequenz 0 0 0 2 Remiko 75 8 18 13 94 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet Strängnäs SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstkorn L7-215 Matros och Apropos avkastar högst i fl erårsmedeltal. Av alla 8 st sorter som provades i årets försök så har Apropos högst avkastning och av nya sorter har California visat hög avkastningspotential. Inför 2012 så lades det ut 3 st höstkornsförsök i mellansvenska försöksområdet, i Östergötland, Västergötland och i Västmanland. Eftersom att underlaget av höstkornsförsök är så litet så redovisar flerårsmedel för hela landet samt område D-F tillsammans med egenskaperna i tabell 2 och i tabell 1 försöket från Västergötland. I årets försök fick vi litet utslag. Det blev endast försöket i Västergötland som kunde skördas, de övriga kasserades efter vintern. Det testades 8st sorter, samt att 2 sorter testade med en lägre utsädesmängd. Av alla försök i Sverige så avkastade sorterna med lägre utsädesmängd 4-5 % lägre än normal utsädesmängd. Försöken såddes i början av september. Försöket gödslades med ca 130 kg N/ha, ogräsbekämpades och skördades i början av augusti. Av höstkornsorterna avkastade Apropos högst, följt av California i årets försök. Sorten Wintmalt är maltkorn. När det gäller sorterna vinterhärdighet så klarade marknadssorterna vintern lika bra som de nyare sorterna. Av marknadssorterna så är avkastningspotential mellan Apropos och Matros jämförbar. På försöksplatserna utfördes blockvis svampbehandlingen med 0,25 l Flexity och 0,25 l Tilt top i begynnande stråskjutning samt 0,4 l Proline och 0,25 l Comet i axgång. Merskörden av svampbehandling av kornsorterna gav i område D-F i storleksordningen ca 600 kg/ha, det fanns mjöldagg och lite bladfläcksvampar. Resultaten från de enskilda åren och flerårsmedeltalen i tabell 2 är hämtade från försöksserien L7-215 på fältforskningsenheten på SLU, www.ffe.slu.se SORTBESKRIVNING ANISETTE (SW) är ett tvåradsfoderkorn från Danmark som avkastar något över mätaren. Sorten har medeltidig mognad och god vinterhärdighet. Anisette har ett kortare strå än mätaren och god stråstyrka. Rymdvikten och proteinhalten är något lägre än mätaren. APROPOS (SSd) (mätaren) är ett tvåradsmaltkorn från Danmark med mycket hög avkastningspotential och bra vinterhärdighet. Sorten har ett medellångt strå med god stråstyrka och mognar medelsent. Apropos har medelhög kärnvikt samt lägre rymdvikt och proteinhalt än mätaren. MATROS (SW) är ett tvåradskorn från Danmark med bra vinterhärdighet och mycket hög avkastningspotential. Matros är en systersort till Apropos. Sorten mognar medelsent och har ett medellångt strå med medelgod stråstyrka. Matros har medelhög kärnvikt och något lägre rymdvikt och proteinhalten än mätaren. WINTMALT (SSd) är ett tvåradsmaltkorn från Tyskland. Sorten har avkastningsförmåga i nivå med mätaren. Strået är kort med god stråstyrka. Lägre rymdvikt, kärnvikt och proteinhalt än mätare. Sorten mognar något senare än mätaren. NYARE SORTER SOM PROVATS Syn Hobbit (Syn), SJ Gospel (SW) KWS Cassia (SSd), SJ 087723 (SSd), Lim California (SSd) och SJ Talisman 063643 (SSd) har provats i området. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 95

Tabell 1. Höstkorn. Avkastning 2012, ett försök i Västergötland, obehandlat, svampbehandlat och medeltal för obehandlat och svampbehandlat Sort Relativ skörd Obehandlat Relativ skörd Behandlat Relativ skörd Medeltal Sej Apropos 047435 (SSd) kg/ha 6 790 7 300 7 040 rel.tal 100 100 100 Lim California (SSd) 94 96 95 SJ Matros 048330 (SW) 94 92 93 SJ 087723 (SSd) 93 94 93 Anisette 75% utsäde 87 94 91 Sej Anisette (SW) 87 93 90 KWS Cassia (SSd) 87 89 88 SJ Talisman 063643 (SSd) 88 85 86 SJ Gospel (SW) 84 85 84 Syn Hobbit (Syn) 82 82 82 Hobbit 75% utsäde 79 81 80 LP Wintmalt (SSd) 75 81 78 Tabell 2. Flerårsmedel, bestånds och kvalitetsegenskaper. Medeltal för 2008-2012, Hela Sverige Sort Skörd Skörd D-F Plantor vår % Stråstyrka 0-100* Strålängd cm Mognad dagar Rymdvikt g/l Tusenkornvikt g Protein % av ts Stärkelse i TS % av ts Apropos kg/ha 8 850 7 950 rel.tal 100 100 90 92 77 306 681 53,1 10,7 60,2 Anisette 92 91 86 94 73 306 687 57,1 11,4 60,4 Matros 99 101 89 88 80 306 689 56,9 11,1 59,8 Wintmalt 87 88 86 94 74 307 685 52,1 11,2 60,7 * 100 = fullt upprätt bestånd vid skörd. 0 = helt nedliggande bestånd vid skörd. 96 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

MARCUS ERIKSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Vårvete L7-301 Till 2013 års odling är det svårt att få tag på certifi erat vårveteutsäde. Diskett är med bra avkastning och bra värden på falltalet fortfarande huvudalternativ vid odling på mineraljordar. Triso ger högst skörd av alla sorter i försök på mulljord med lägre ph. Quarna ligger kvar cirka 15 % under mätaren Vinjett och kräver därmed en merbetalning för att vara intressant att odla om inte sortens stråegenskaper på mulljord eller tidigheten erftersträvas. Nya Hamlet avkastar bra men har en stor osäkerhet vad gäller falltalet. I det mellansvenska försökssamarbetet etablerades sju vårveteförsök men den regniga hösten gjorde att försöket i Örsundsbro (C-län) inte kunde skördas. Därmed finns resultat från sex försök med i årets sammanställningar. Antalet sorter fortsätter att öka och i årets serie har sjutton sorter varit med, dock har inte alla provats på alla försöksplatser. De sorter som presenteras i sammanställningarna i denna rapport har provats i minst två år och i totalt minst fem försök. Sett över hela område D-F har arknadssorterna i år avkastat i följande, fallande ordning, tabell 1; Triso Hamlet Vinjett Diskett Quarna. Diskett har alltså inte orkat hålla den topplacering den haft de sista två åren. Nytillskottet på marknaden, Hamlet, har haft bra avkastningsnivå de två år den varit med men det finns ett stort frågetecken när det gäller falltalet i vårt område. Då falltal inte analyseras i alla försök så tas siffror från hela landet för att få större underlag, tabell 2. Quarna har haft ett bättre 2012 än normalt men ligger på flerårsmedel fortfarande ca 15% under de högre avkastande sorterna, kravet på ett marknadstillägg för sortens proteinhalt är därmed fortfarande ett måste för att få ekonomi på odlingen. Quarna kan dock ha sin plats på skiften/gårdar där vårvetet lätt går omkull då den ser ut att ha ett något kortare och något styvare strå i försök på mulljord. Tabell 1. Vårvete. Medelavkastning årsvis i område D-F samt fl erårsmedel i delområden 2008-2012 D - F Medel D+E Medel F Sort 2009 2010 2011 2012 Medel 2008-2012 2008-2012 2008-2012 SW Vinjett kg/ha 7 210 6 450 7 180 6 830 6 580 6 640 6 550 rel. tal 100 100 100 100 100 100 100 IGP Triso (SSd) 102 97 99 104 101 98 103 DSP Quarna (SSd) 88 86 83 91 86 87 84 SW Diskett 99 103 104 99 101 100 102 LW Hamlet (SSd) 2 106 103 104 105 104 SW Sonett 104 105 105 104 104 106 104 SW 51047, Bagett 3 107 101 99 101 101 100 SW 71034 2 105 100 103 104 102 SW 71124 2 102 100 101 99 102 KWS Alderon 185 (SW) 2 114 114 115 111 GN Demonstrant (SW) 2 100 99 99 97 100 NSd Hovsa PA (SSd) 2 104 97 100 94 103 DSP Chasseral (SSd) 2 97 98 97 96 98 3 - Provad 2010-2012. 2 - Provad 2011-2012. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 97

Från de flerårsmedel som presenteras i tabell 1 ser man att skördeskillnaden mellan Triso och Vinjett har omvänt förhållande beroende på vilket delområde man tittar på. I D+E avkastar Vinjett något högre medan Triso avkastar bättre i F-området. I F-området slår resultaten från de försök som ligger på mulljord med lågt ph igenom. Triso ligger i regel 10-15 % över Vinjett på denna typ av jord och därmed dras flerårsmedel upp av de resultateten. I det eventuellt kommande sortmaterialet finns ett flertal sorter från SW som ser intressanta ut. SW Sonett ser ut att kunna ge ett litet lyft avkastningsmässigt jämfört med Vinjett och ser även ut att ha analysvärden och odlingsegenskaper som är bra. KWS Alderon (SW) har också bra odlingsoch kvalitetsegenskaper, högst avkastande sort och högst falltal i försöken men låg rymdvikt. Förbättringar som avkastningshöjning med bibehållna eller bättre kvalitetsanalyser har vi sett hos tidigare sorter som provats men sedan faller det ofta när sorten kommer till test hos kvarn och bakningstest. En sort som tidigare provats som nu kommer att importeras till 2013 är SW Kadrilj som odlingsmässigt gått bra i tidigare försök (2002-2007) i vårt område. Blockbehandlingen har i år givit mellan 7-30% i skördeökning sett till obehandlat-behnadlat på hela försöksplatserna. Störst skördeökning fick man i försöket i Vintrosa där marknadssorterna gav 10-43 % i merskörd vid behandling. Hamlet är den marknadssort som ger minst tillbaka för blockbehandling och hade alltså bäst motståndskraft mot de sjukdomar som fanns i försöken i år. Grundförutsättningar i de enskilda försöken presenteras i tabell 3 där även skördarna för obehandlat och behandlat led för marknadssorterna presenteras. Inför 2013 är det väldigt svårt att få fram bra certifierat utsäde. SW Diskett är om man kunnat välja och vraka bland sorterna fortfarande förstahandsval med tanke på det högre och som det verkar stabilare falltalet. Odlar man på mullrik jord med lite lägre ph så är Triso den högst avkastande sorten. Hamlet är intressant med tanke på avkastningen men falltalet är osäkert. Sorten har också en klart högre tusenkornvikt än de andra marknadssorterna vilket gör att den kräver en större utsädesmängd för att få fram optimalt antal plantor per kvadratmeter. Sorternas egenskaper presenteras i tabell 3. Tabell 2. Sortegenskaper vårvete. Medeltal 2008-2012, område D-F. Falltal hela landet Sort Proteinhalt % Rymdvikt g/l Falltal* sek Tusenkornvikt g Vattenhalt % Mognad dagar Strålängd cm Stråstyrka % SW Vinjett 13,0 775 254 38,7 21,1 117 91 84 IGP Triso (SSd) 13,0 793 274 40,4 22,4 117 88 87 DSP Quarna (SSd) 15,4 785 290 40,3 21,2 116 85 86 SW Diskett 12,9 785 352 38,7 21,2 117 88 87 LW Hamlet (SSd) 2 13,1 792 240 46,7 23,7 119 87 89 SW Sonett 13,1 779 262 38,9 21,0 118 86 92 SW 51047, Bagett 3 13,4 781 291 39,0 21,3 117 80 95 SW 71034 2 12,8 781 291 40,9 20,8 SW 71124 2 12,7 778 303 38,0 20.9 KWS Alderon 185 (SW) 2 12,6 756 376 43,1 22,8 122 79 95 GN Demonstrant (SW) 2 13,0 790 342 38,1 21,6 117 87 81 NSd Hovsa PA (SSd) 2 13,0 761 264 42,3 22,4 120 83 88 DSP Chasseral (SSd) 2 14,3 794 302 38,9 21,9 118 84 93 3 - Provad 2010-2012. 2 - Provad 2011-2012. 98 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

Tabell 3. Marknadssorter 2013 i enskilda försök 2012, område D-F. Obehandlat och behandlat Grästorp Mariestad Vintrosa Kumla Hallstahammar Borensberg Sort Obeh. Beh. Obeh. Beh. Obeh. Beh. Obeh. Beh. Obeh. Beh. Medel SW Vinjett kg/ha 6 000 6 630 6 110 7 160 6 610 8 160 7 670 8 160 4 620 5 050 7 880 rel.tal 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 IGP Triso (SSd) 108 108 107 91 91 105 111 115 117 115 92 DSP Quarna (SSd) 94 90 89 85 83 86 85 90 98 92 98 SW Diskett 102 99 99 101 94 96 98 102 111 106 96 LW Hamlet (SSd) 109 103 103 95 106 94 110 101 111 107 103 lågt protein lågt protein lågt protein Jordart mmh SL mf ML mr ML Mulljord mmh ML ph-värde ph 6,9 ph 6,8 ph 6,7 ph 5,3 ph 6,2 Förfrukt Havre Höstvete Vårraps Havre Ärter Vårraps Kvävegiva 151 kg N 142 kg N 110 kg N 85 kg N 150 kg N 156 kg N SORTEGENSKAPER, MARKNADSSORTER VINJETT (SW), bra avkastning och mognar medeltidigt. Något låg i proteinhalt, falltal och på gränsen i rymdvikt men sorten är populär på kvarnarna. TRISO (SSd), bra avkastning men något senare mognad. Bra rymdvikt men något låg i proteinhalt och falltal. DISKETT (SW), hög avkastning men något senare mognad. Något låg proteinhalt men bra rymdvikt och mycket bra falltal. HAMLET (SSd), hög avkastning men sen mognad. Hög tusenkornvikt och bra rymdvikt. Bra stråegenskaper men frågetecken kring falltalet. QUARNA (SSd), låg avkastning men något tidigare mognad. Hög proteinhalt och falltal. Mycket styvt strå. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 99

JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet Strängnäs Vårkorn L7-401 Av de 46 st sorter som testades i årets kornförsök så avkastade Luhkas i topp och i de fl esta försök var skördarna höga och proteinhalter låga. Av maltkornssorterna så har Quench fortfarande den högsta avkastningen i fl erårssammanställningen. Tittar man närmare på 2012 och maltkornssorter så har framförallt Columbus gått bra med hög skörd inom det mellansvenska försöksområdet. Av foderkornssorterna har Tam Tam den högsta avkastning i fl erårssammanställningen men tappar i år igen i avkastning gentemot andra sorter. De friskaste kornsorterna på marknaden är för närvarande Anakin och Mercada. Soldo, Alberhta och Shuffl e är nyare kornsorter som visat högst avkastningsförmåga. U nder 2012 avkastade, av marknadssorterna, Luhkas och Fairytale bäst i medeltal. Av maltkornsorterna toppar Columbus och Quench avkastningen. Luhkas, Fairytale och Columbus är sorter som har gått bra och stärkt sin position under året. Av de sorter som varit med några år ser Soldo, Albertha och Shuffle intressanta ut. Tam Tam och Salome är sorter som tappat mest försprång i avkastning under året gentemot sortblandningen. Sortblandningen 2012 består av Anakin, Mercada, Quench, och Tipple. I figur 1 visas marknadssorter, mätarsort. Avkastningen i ej svampbehandlade led redovisas i färg och merskörden för svampbehandling i vitt. Diagrammet visar att Luhkas avkastade högst bland marknadssorterna 2012 i obehandlade led. Roselina, Tipple, Luhkas, och Justina gav den högsta merskörden för svampbehandling medan Quench och Mercada gav lägst merskörd. Merskörden av svampbehandling av kornsorterna gav i område D+E i storleksordningen 500 kg och i område F ca 350 kg. På de flesta försöksplatserna utfördes svampbehandlingen med 0,25 l Flexity i DC31 samt 0,25 l Comet och 0,4 l Proline i DC37. Proteinhalterna 2012 blev ca 1,5 procentenheter lägre än flerårsmedeltalet för maltkornssorterna. Under 2012 lades det ut sammanlagt 13 sortförsök med medeltidiga och sena sorter inom det mellansvenska försökssamarbetet. Sammanlagt prövades 46 kornsorter, varav 19st nya sorter, i försöksserierna som heter L7-401. Avkastningen 2012 var hög. I flerårsmedeltalet i område D+E var skörden ca 1300 kg/ha högre och i område F var skörden ca 350 kg/ha över flerårsmedel. Försöken i D+E-området såddes i månadsskiftet mars/april och i F-området såddes det i början av maj. Kornet utvecklades bra, det regnade med jämna mellanrum under april/maj och grödan blev kraftig. I juni fortsatte temperaturen på en för grödan behaglig nivå men i Mälardalen kom nu alldeles för stora nederbördsmänger och kornet gulnade på många håll. Fram vid midsommar kunnde man konstatera att grödans utveckling låg ca 10 dagar efter normal utveckling. Under juli månad var det varannandagsväder och kornet kunde kompensera en del av vattenskadorna från juni och det fuktiga väder som varit gjorde att svamparnas utveckling blev stor och då framförallt av Ramularia. Skörden av kornförsöken pågick under andra halvan av augusti till mitten av september, med många avbrott för regn. I tabell 1 redovisas alla sorter som varit med i försöksserien 2012. Sorterna är ordnade efter medelvärdet av svampbehandlade och ej svampbehandlade led. Sorternas avkastning är redovisade som relativtal av mätarens avkastning i respektive kolumn. Tabellen bör därför inte läsas radvis utan sorterna ska i första hand jämföras med mätaren. Resultaten från de enskilda åren och flerårsmedeltalen i tabell 2 är hämtade från försöksserierna L7-401 på fältforskningsenheten på SLU, www. ffe.slu.se 100 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

Luhkas Columbus Quench Fairytale Tam Tam Mercada Salome Anakin Sortblandning Justina Propion Waldemar Rosalina Tipple Catriona 7620 7570 7560 7550 7530 7520 7450 7440 7440 7290 7250 7250 6960 6840 6840 290 670 540 300 240 470 340 170 300 340 250 520 440 440 900 5000 5500 6000 6500 7000 7500 8000 8500 Obehandlat Behandlingseffekt Figur 1. Behandlingseff ekt vårkorn 2012, område D-F. Område D och E. Av foderkorn avkastar Tam Tam högst i området och av maltkorn avkastar Columbus och Quench högst i flerårsmedlet av marknadssorterna. I årets försök gick Anakin, Justina, Catriona, Fairytale, Mercada och Propion bra och visade hög avkastningspotential. De sorter som tappat mest gentemot mätaren i år är framförallt sorterna Tipple och Waldemar men även Tam Tam, Rosaline och Salome har haft en svacka i avkastningsförmågan i år. Område F. Maltkornet Quench och foderkornsorten Tam Tam ligger i topp i flerårsmedlet av marknadssorterna. Av maltkornssorterna så tappar Quench försprånget lite gentemot Columbus och av foderkornssorterna avkastade Lukhas väldigt bra i år. De sorter som tappat mest gentemot mätaren i år är framförallt sorterna Tam Tam och Salome men även Mercada och Propion har haft en svacka i avkastningsförmågan i år. SORTBESKRIVNING SORTBLANDNINGEN (mätaren) är en blandning med lika delar Anakin, Mercada, Quench och Tipple. Tanken med sortblandningen är att få en stabilare mätare. ANAKIN (SSd) är ett foderkorn från Danmark som visat hög avkastningsförmåga. Sorten har ett ganska långt strå med god stråstyrka. Anakin har medelsen mognad. Sorten har högre kärnvikt och lägre proteinhalt medan rymdvikten är i nivå med mätaren. Anakin har hittills visat mindre mottaglighet för sjukdomar och speciellt sköldfläcksjuka. CATRIONA (SW) är ett whiskymaltkorn. Sorten avkastar något under mätaren och har medeltidig mognad. Sorten har ett medellångt strå som är något stråsvagt. Catriona har medel rymdvikt, låg kärnvikt och hög proteinhalt. Maltkornssorteringen är medelgod och stärkelsehalten är medellåg. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 101