Nordisk Miljömärkning

Nordisk Miljömärkning Miljömärkning av Utemöbler & Lekredskap Kriteriedokument 19 mars 2003 31 december 2010 Version 2.3

Bakgrund till gemensam nordisk miljömärkning Nordiska Ministerrådet beslutade 1989 att införa en frivillig och positiv miljömärkning i Norden. Verksamheten leds av Nordiska Miljömärkningsnämnden som bl.a. beslutar om vilka produktgrupper som kan miljömärkas och kriteriernas slutliga utformning. Varje land har ett sekretariat och en styrelse/nämnd som ansvarar för arbetet. Målet med miljömärkningen är att vägleda konsumenterna till de produkter som är mindre miljöbelastande än andra jämförbara produkter. Miljömärkningen ska stimulera en produktutveckling som tar hänsyn till miljön och siktar mot ett hållbart samhälle. Nordisk Miljömärkning har åtagit sig att följa ISO-standarden 14024, Miljömärkning och miljödeklarationer typ I miljömärkning Principer och procedurer. Val av produktgrupper, miljö- och funktionskrav överensstämmer med mål, principer, praxis och krav i denna standard. ISO14024 ställer bl.a. krav på att kriterierna är objektiva och försvarbara, att metoder för verifiering existerar samt att intressenter har möjlighet att delta och att deras åsikter beaktas. Kriterierna fastställs efter en bedömning av miljöbelastningen under produkternas hela livscykel. I kriterierna ställs krav på de miljöbelastande faktorer som går att reducera med hjälp av miljömärkning. Alla produkter, både varor och tjänster, som uppfyller kraven får efter godkänd ansökan licens att använda miljömärket. Ny kunskap och utveckling medför att kriterierna regelbundet revideras. Reviderade kriterier presenteras som regel ett år före giltighetstidens utgång. Under giltighetstiden kan mindre ändringar ske. Ändringar inom giltighetsperioden, och förlängningar, medför normalt ingen omprövning av licenser. Ansökningsavgift ska betalas när ansökan inlämnas. Det tillkommer en årsavgift som baseras på produktens omsättning. Danmark: Miljømærkning Danmark Dansk Standard Kollegievej 6 DK-2820 CHARLOTTENLUND Tel: +45 72 300 450 Fax : +45 72 300 451 Hemsida: www.ecolabel.dk E-post: info@ecolabel.dk Finland: SFS-Miljömärkning Pb 116 FI-00241 HELSINGFORS Tel: +358 9 1499 331 Fax : +358 9 1499 3320 Hemsida: www.ecolabel.fi E-post: joutsen@sfs.fi Norge: Miljømerking Tordenskiolds gate 6 B NO-0160 OSLO Tel: +47 24 14 46 00 Fax: +47 24 14 46 01 Hemsida: www.ecolabel.no E-post: info@ecolabel.no Island: Norræn Umhverfismerking á Íslandi Umhverfisstofnun Suðurlandsbraut 24 IS-108 REYKJAVIK Tel: +354 591 20 00 Fax: +354 591 20 20 Hemsida: www.svanurinn.is E-post: audurj@ust.is Sverige: SIS Miljömärkning AB SE-118 80 STOCKHOLM Tel: +46 8 55 55 24 00 Fax: +46 8 55 55 24 01 Hemsida: www.ecolabel.se E-post: svanen@ecolabel.se

Nordisk Miljömärkning av Utemöbler & Lekredskap 073/Version 2.3, Innehåll Sida 1 Sammanfattning 1 2 Vad kan svanmärkas 1 3 Ansökningsanvisning 4 Miljökrav 2 3 4.1 Utemöbelns och lekredskapets sammansättning 3 4.2 Massivt trä 3 4.3 Träbaserade skivor & pappersbaserade högtrycklaminat 4 4.4 Träskydd 7 4.5 Ytbehandling av trä 8 4.6 Underhållsprodukter för trä 10 4.7 Metall 10 4.8 Plast 12 4.9 Lim 13 4.10 Information till konsumenten 13 4.11 Krav på avfallshantering och retursystem 14 5 Funktionskrav 15 6 Övriga krav 16 6.1 Krav från myndigheter på säkerhet, arbetsmiljö och yttre miljö 16 6.2 Miljö- och kvalitetsstyrning 16 6.3 Marknadsföring 17 7 Analyser och kontroll 17 7.1 Krav på provningsinstitut/analyslaboratorium 17 7.2 Analys och testmetoder 7.3 Efterkontroll 17 19 8 Registrering 19 9 Miljömärkets utformning 19 10 Kriteriernas giltighetstid 19 11 Kommande kriterier 20

Bilaga 1 Deklaration av träråvara Bilaga 2 Krav på skogsbrukscertifiering Bilaga 3 Deklaration av kemiska produkter (kapitel 4.3 Bilaga 4 Beräkning av energiförbrukning Bilaga 5 Deklaration av metall (kapitel 4.2.2) Bilaga 6 Deklaration av plast (kapitel 4.2.3) Bilaga 7 Marknadsföring av miljömärkta produkter

Nordisk Miljömärkning Sida 1 av 20 1 Sammanfattning Avsikten med dessa kriterier är att säkerställa låg miljöbelastning vid produktionen och användning av utemöbler och lek- & parkredskap. Miljökraven är satta utifrån ett livscykelperspektiv och är utformade för att ge liten miljöpåverkan under produktion, användning och avfall. Krav ställs därför i huvudsak på: a) Träråvara från hållbart skogsbruk b) Användning av återvunnen plast- och metallråvara, samt konstruktion för återvinning av plast och metall. c) Användning av mindre miljöbelastande kemikalier d) Goda funktionsegenskaper (säkerhet, styrka och stabilitet) Vid kriterieutformningen har man beaktat den nordiska utemöbel- och lekredskaps- av trä från produktionens nuläge samt utrett möjligheterna att producera produkter certifierat hållbart skogsbruk samt av plast och metall. En bedömning av kemikalier använda i produktionens olika faser har också gjorts. För att garantera att produkten har en lång livslängd ska utsatta delar av produkten skyddas. Om trävirket i produkten har naturligt hög beständighet får det inte impregneras. Om trävirket inte är naturligt beständigt får det däremot impregneras. Det ställs krav på maximalt innehåll av miljöfarliga ämnen och organiska lösnings- Om materialen plast och metall utgör betydande delar av produkten ska råvaran vara medel i impregneringsmedel och ytbehandlingsmedel. återvunnen till viss del. Det ställs även krav på konstruktion för återvinning. Produkten ska uppfylla krav på säkerhet, styrka och stabilitet enligt EN 581 för utemöbler eller EN 1176 och 1177 för lekredskap. Med den svanmärkta produkten ska det följa information om hur produkten ska underhållas och rekommendationer om underhållsprodukter. Informationen ska även innehålla instruktioner om hur produkten ska omhändertas när den är uttjänt. 2 Vad kan svanmärkas Miljömärkningen avser utemöbler (trädgårdsmöbler) och lek- & parkredskap. Med utemöbler avses stolar, bord, fåtöljer, bänkar och soffor som kan flyttas. Med lek- & parkredskap avses lekplatsutrustning, staket, blomsterlådor, flaggstänger, papperskorgar och utemöbler som står utomhus permanent. Utemöbler som innehåller stoppning eller textilier omfattas inte av produktgruppen. Hammock (hængesofa) och hängmattor omfattas inte heller av produktgruppen. Fallunderlag till lekredskap omfattas ej heller.

Sida 2 av 20 Nordisk Miljömärkning 3 Ansökningsanvisning Sökanden ska ta del av Regler för miljömärkning av produkter 2001-12-12 samt miljömärkningskraven i kriteriedokumentet för den aktuella produktgruppen. Sökanden ska skicka in den dokumentation som anges under varje enskilt krav i kapitel 4, 5 och 6 för aktuell produktgrupp. Ansökan ska innehålla en innehållsförteckning som anger vilken dokumentation som bifogas för varje enskilt krav. För att kunna få en produkt miljömärkt måste samtliga krav i dokumentet vara uppfyllda. 3.1 Dokumentation som ska finnas tillgänglig hos sökanden/licensinnehavaren Följande dokumentation ska arkiveras hos licensinnehavaren under licensperioden och kunna visas upp för miljömärkningsorganisationen vid efterkontroll på företaget, men även i samband med handläggningen av ansökan: a) Kopia av hela ansökan. Fakta/Beräkningsunderlag för den dokumentation som sänts in i samband med handläggningen av ansökan. c) Journaler för planerade produktionsförändringar och oförutsedda avvikelser i produktionen. d) Alla reklamationer och klagomål över de miljömärkta produkterna.

Nordisk Miljömärkning Sida 3 av 20 4 Miljökrav 4.1 Utemöbelns och lekredskapets sammansättning Licensansökaren ska redovisa vilka material som produkten är sammansatt av. Enskilda material som det inte ställs krav på (t.ex. sten och keramik) får inte utgöra mer än 5 vikt-% av produkten. Sammanlagd får 10 vikt-% av produkten utgöras av material som det inte ställs krav på. Bifoga: - Materialsammansättning, här ska de ingående materialen specificeras. Små detaljer som t.ex. skruvar, pluggar, brickor, gångjärn behöver inte vägas. Det ska framgå hur stor andel (%) de enskilda materialen utgör av produktens totala vikt (materialen ska uppges med vikt och vikt-%). 4.2 Massivt trä Kraven omfattar trävirke som ingår i produkten med undantag för små trädetaljer som t.ex. pluggar, kilar och liknande. Spårbarhet Licensansökaren ska ha spårbarhet på allt trävirke. Licensinnehavaren ska säkerställa att råvaror inte härstammar från skogsmiljöer med höga biologiska och/eller sociala s kyddsvärden. Om det framkommer att det används råvaror som härstammar från skogsmiljöer med höga biologiska och/eller sociala värden kan licensen dras in Bifoga: - Namn (latinsk och dansk/finsk/norsk/svensk) samt geografisk ursprung (land/delstat och region/provins/kommun) för de träslag som används (använd gärna bilaga 1). Om miljömärkningsorganisationen finner det nödvändigt kan mer information krävas in. Biocider Trävirke får efter avverkning inte vara behandlat med bekämpningsmedel klassade av WHO som typ 1A och typ 1B. På WHO:s hemsida http://www.who.int/pcs/ finns en förteckning ( THE WHO RECOMMENDED CLASSIFICATION OF PESTICIDES BY HAZARD AND GUIDELINES TO CLASSIFICATION 2000-2002) över klassade bekämpningsmedel. Detta krav gäller för behandling av trästockar efter avverkning. Bifoga: - Virkesleverantörer ska intyga att ovanstående ej tillåtna bekämpningsmedel inte används, samt redogöra för vilka bekämpningsmedel som används (bilaga 1). Redogörelsen ska omfatta varuinformationsblad eller motsvarande information. Mer än 10 vikt-% trä i produkten 70% av allt inköpt trävirke till produkten som ska svanmärkas ska bestå av trävirke från ett certifierat hållbart skogsbruk. Certifieringen ska vara utförd av en neutral tredjepart enligt en skogsbruksstandard som är godkänd av Nordisk Miljömärkning (Se bilaga 2 vilka krav som ställs på certifieringen).

Sida 4 av 20 Bifoga: Nordisk Miljömärkning - Ett intyg (bilaga 1) över hur stora mängder av trävirket som är certifierat på årsbasis, med kopia på tillhörande certifikat. 4.3 Träbaserade skivor & pappersbaserade högtrycklaminat Om träskivan är svanmärkt uppfylls kraven. Bifoga: - Är träskivan svanmärkt ska skivtyp och tillverkare uppges. Spårbarhet Licensansökaren ska ha spårbarhet på allt trävirke. Om det framkommer att det används råvaror som härstammar från skogsmiljöer med höga biologiska och/eller sociala värden kan licensen dras in Bifoga: - Namn (latinsk och dansk/finsk/norsk/svensk) samt geografisk ursprung (land/delstat och region/provins/kommun) för de träslag som används (använd gärna bilaga 1). Om miljömärkningsorganisationen finner det nödvändigt kan mer information krävas in. Formaldehyd För skivor som innehåller formaldehydbaserade tillsatser får halten formaldehyd inte överstiga följande alternativa gränsvärden: 1. Formaldehyd 8 mg/100 g torrsubstans enligt EN 120, för enskilt värde (kravet ska uppfyllas av 95e percentilen av alla mätvärden). Formaldehyd 6,5 mg/100 g torrsubstans enligt EN 120, för medelvärde under sex månader. 2. Alternativt ska emissionen av formaldehyd vara < 0,13 mg/m 3 luft vid provning i klimatkammare. Plywood kan alternativt uppfylla krav enligt det finska klassificeringssystemet. " Emission Classification of Building Materials ". Emission: 0,125 mg formaldehyd /m h. 2 Bifoga: - Skivtillverkaren ska uppge provningsresultaten enligt EN 120, eller enligt de provningsmetoder som anges i kapitel 7. Alternativt kan följande dokumentation användas: - Kopia av certifikat/licens enligt svensk P-märkning. - Kopia av certifikat/licens enligt finska klassificeringssystemet Emission Classification of Building Materials. - Kopia av certifikat/licens enligt dansk eller norsk Inneklimamerke. - Kopia av certifikat/licens enligt dansk platekontrol klass E1.

Nordisk Miljömärkning Sida 5 av 20 Mer än 10 vikt-% träbaserade skivor Träråvaran i skivan På årsbasis ska träråvaran i skivan vara baserad på: 1. minst 30% treråvara som kommer från certifierad skog, certifierat av tredjepart efter en godkänd skogsbruksstandard (Se bilaga 2) eller 2. minst 50% sågspån/kutterspån och/eller avfallsvirke från sågbruk och/eller returfiber. 3. en kombination av 1 och 2. Om träråvaran i skivan består av < 50% sågspån/ kutterspån och/eller avfallsvirke från sågbruk och/eller returfiber, ska andelen certifierat trävirke beräknas enligt följande formel: Krav på andel träråvara från certifierad skog i skivan (%) = 30-0,6X där X = andel sågspån/kutterspån och/eller avfallsvirke från sågbruk och/eller returfiber. Bifoga: För certifierat virke: - Intyg om andel certifierat trävirke som ingår i Skivproduktionen. - Kopia av certifikat som är undertecknat och godkänt av ett certifieringsorgan. För sågspån/kutterspån och/eller avfallsvirke från sågbruk och/eller returfiber: - intyg från skivproducenten. Kemiska produkter i skivan Kemiska produkter får inte vara klassificerade som cancerframkallande (R45, R49, R340), reproduktionsskadliga (R60 tillr63), mutagena (R40, R46), giftiga (R23 till R28) eller allergiframkallande (R42 vid inandning) enligt kriterier i direktiv 1999/45/EG. Innehållet av fritt formaldehyd får dock vara upp till 0,3 vikt-%, Med undantag för lim för plywood och limträskivor där innehållet av fritt formaldehyd får vara upp till 0,5 vikt-%. Till den kemiska produkten får inte tillsättas halogenerade organiska bindemedel, halogenerade organiska flamskyddsmedel, polyklorerade bifenyler, alkylfenoler ftalater azidiriner eller polyazidiriner, och inte heller pigment eller tillsatser som baseras på bly, tenn, kadmium, krom VI eller kvicksilver eller föreningar med dessa. Innehållet av alkylfenoletoxilater och andra alkylfenolderivat i den kemiska produkten får inte överstiga 0,6 vikt-%. Alkylfenolderivat definieras som ämnen som avger alkylfenoler vid nedbrytning.

Sida 6 av 20 Nordisk Miljömärkning Den totala mängden ingående kemiska ämnen som av kemikalieleverantören klassificeras som miljöfarliga enligt gällande föreskrifter i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige, eller enligt EU:s klassificeringssystem (18:e ändringen av direktivet 67/548/EEC) ska vara mindre än 0,5 g/kg skivmaterial. Kraven avser produkternas kemiska sammansättning vid inblandningen i produkten. Innehållet av aromatiska lösningsmedel får inte överstiga 1 vikt-% i den kemiska produkten. Bifoga: - För varje kemisk produkt ska innehållet redovisas enligt bilaga 3. Bifoga även varuinformationsblad för kemiska produkten. Krav på energiförbrukning Energikvoten beräknas enligt följande formel: E = (Inköpt el/0,7 kwh/kg) + (bränsle/1,9 kwh/kg) Kravet uppfylls om E 2 För träfiberskivor och plywood (kryssfanér)ska E 3 Poängen ska beräknas enligt Bilaga 4 Bifoga: - Översikt från skivtillverkaren och från tillverkaren av ingående huvudråvara om förbrukningen av elektrisk energi och andra bränslen, specificerat på varje typ av bränsle. - Redogörelse för beräkning av energikvoten enligt bilaga 4. Krav på utsläpp till vatten För skivm aterial (t.ex. MDF) producerat med våtprocess ska COD-utsläpp till vatten 20 g COD/ kg produkt (ofiltrerat prov). Bifoga: - analysmetoder, se kapitel 7. - provtagningsprogram för utgående avloppsvatten, inklusive mätmetoder, mätresultat de senaste 12 månaderna samt mätfrekvens.

Nordisk Miljömärkning Sida 7 av 20 4.4 Träskydd Produkten ska ha hög beständighet, d.v.s. god resistens mot svampangrepp. Detta kan åstadkommas genom val av naturligt beständigt trävirke, konstruktivt träskydd, impregnering eller ytbehandling. Trävirke med naturlig beständighet (beständighetsklass 1 eller 2 enligt EN 350-2) får inte behandlas med träskyddsmedel. 4.4.1 Träskydd för produkter som står permanent (förankrade) utomhus Kemiska produkter som ingår i produkten får inte vara klassificerade som cancer- (R40, framkallande (R45, R49, R340), reproduktionsskadliga (R60 tillr63), mutagent R46) eller allergiframkallande (R42 vid inandning) enligt kriterier i direktiv 1999/45/EG. Impregnering av klass A eller M (enligt Nordiska Träskyddsrådets klassificering) tillåts inte. Verksamma ämnen får inte vara baserade på arsenik, krom, tennorganiska föreningar eller kreosotolja. Impregneringen för produkten ska uppfylla klass B eller AB enligt Nordiska Träskyddsrådets klassificering (klass AB motsvarar klass P8/HC5 och klass B motsvarar klass P5/HC3 enligt den europeiska standarderna EN 335 och EN 351). Bifoga: - Kemikalieproducenten ska med bilaga 3 intyga att kraven för de specifika kemiska produkterna uppfylls för varje kemisk produkt. 4.4.2 Träskydd för produkter som inte står permanent (förankrade) utomhus Kemiska produkter som används till träskydd får inte vara klassificerade som cancerframkallande (R45, R49, R340), reproduktionsskadliga (R60 tillr63), mutagent (R40, R46) eller allergiframkallande (R42 vid inandning) enligt kriterier i direktiv 1999/45/EG. Kemiska produkter för träskydd utan biocider får ej heller vara klassificerade som miljöfarliga (R50, R50/R53, R51/R53, R52/R53, R52 eller R53) eller giftiga (R23 till R28). Följande ämnen får inte ingå i kemiska Verksamma ämnen, pigment eller produkter: additiv får inte vara baserade på: - halogenerade organiska föreningar, - arsenik, - ftalater, - bly, - aziridin och polyaziridiner eller - bor, - kreosot. - tenn, - kadmium, - koppar, - kromvi eller - kvicksilver

Sida 8 av 20 Nordisk Miljömärkning Medel för träskydd får maximalt innehålla 5 vikt-% organiska lösningsmedel A. Lösningsmedlets aromathalt får maximalt vara 5 vikt-%. Om lösningsmedlet är en monomer som polymeriserar i träet och inte avges accepteras det om det kan påvisas med test att minst 95% av det organiska lösning polymeriserar i träet. Bifoga: - 16 punkters varuinformationsblad för de kemiska produkter eller likvärdig dokumentation med hälsoklassificering, för de kemiska produkter som ingår i produkten som ska svanmärkas. - Kemikalieproducenten ska med bilaga 3 intyga att kraven för de specifika kemiska produkterna uppfylls för varje kemisk produkt. - Testrapport som styrker att det inte avges något organiskt lösningsmedel från det behandlade träet. 4.5 Ytbehandling av trä Kraven gäller produkterna med den sammansättning de har när de påförs produkten. Ytbehandling omfattar i detta kriteriedokument grunder, lack, färg/bets, olja, vax, folie och laminat. Kemiska produkter som ingår i produkten får inte vara klassificerade som cancerframkallande (R45, R49, R340), reproduktionsskadliga (R60 tillr63), mutagent (R40, R46) eller allergiframkallande (R42 vid inandning) enligt kriterier i direktiv 1999/45/EG. Kemiska produkter för ytbehandling får ej heller vara klassificerade som giftiga (R23 till R28). Följande ämnen får inte ingå i kemiska Verksamma ämnen, pigment eller produkter: additiv får inte vara baserade på: - halogenerade organiska föreningar, - arsenik, - ftalater, - bly, - aziridin och polyaziridiner eller - bor, - kreosot. - tenn, - kadmium, - koppar, - kromvi eller - kvicksilver Bifoga: - 16 punkters varuinformationsblad för de kemiska produkter eller likvärdig dokumentation med hälsoklassificering, för de kemiska produkter som ingår i produkten som ska svanmärkas. - Kemikalieproducenten ska med bilaga 3 intyga att kraven för de specifika kemiska produkterna uppfylls för varje kemisk produkt. A Organiska lösningsmedel definieras som organiska ämnen med kokpunkt <260ºC vid 1 atm.

Nordisk Miljömärkning Sida 9 av 20 Ett av följande krav ska uppfyllas för ytbehandlingen: 1. Medel som används för ytbehandling får inte vara klassificerade som miljöfarliga (R50, R50/R53, R51/R53, R52/R53, R52 eller R53) enligt kriterier i direktiv 1999/45/EG. Medel för ytbehandling ska maximalt innehålla 7 vikt-% x verkningsgrad organiska lösningsmedel. Lösningsmedlets aromathalt får maximalt vara 5 vikt-%. 2. Produkten ska maximalt påföras 14 g/m 2 yta av ämnen som uppfyller kriterierna för miljöfarlighet (R50, R50/R53, R51/R53, R52/R53, R52 eller R53) enligt gällande förskrifter i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige eller enligt EU:s klassificeringssystem direktiv 67/548/EG med anpassningar och ändringar. Vid ytbehandling ska den använda mängden organiska lösningsmedel maximalt vara 35 g/m 2 yta. Lösningsmedlets aromathalt får maximalt vara 5 vikt-%. I beräkningen av påföringsm ängd används följande verkningsgrader (se tabell). Verkningsgraderna är schablonvärde n och ska tillämpas. Om annan verkningsgrad kan påvisas kan den användas om detta kan styrkas med dokumentation. Sprutautomat utan återvinning 50% Sprutautomat med återvinning 70% Sprutning, elektrostatisk 65% Exempel: Sprutning, klocka/skiva 80% Om produkten ytbehandlas med Valslackering 95% sprutautomat utan återvinning får ytbehandlingsprodukten maximalt Ridålackering 95% innehålla 3,5% organiska Vakuumlackering 95% lösningsmedel (7 x 50%). Doppning 95% Sköljning 95% Bifoga: - Kemikalieproducenten ska med bilaga 3 intyga att kraven för de specifika kemiska produkterna uppfylls för varje kemisk produkt. - Uppge metod för ytbehandling. - Om kravet ska dokumenteras enligt alternativ 2 ska det bifogas uppgifter för beräkning av använda mängder ytbehandling. Uppge mängd ytbehandling per yta (g/m 2 ).

Sida 10 av 20 Nordisk Miljömärkning 4.6 Underhållsprodukter för trä Följande krav gäller för underhållsprodukter som tillverkare/leverantör ska rekommendera för produkter av trä. Tillverkaren ska uppge den rekommenderade produktens handelsnamn. Kemiska produkter för underhåll ska inte vara klassificerade som miljöfarliga (R50, R50/R53, R51/R53, R52/R53, R52 eller R53) enligt kriterier i direktiv 1999/45/EG eller hälsoskadliga i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige. Det verksamma ämnena (biociden) i underhållsprodukter får inte vara potentiellt bioackumulerande enligt kriterier i direktiv 67/548/EG. Medel för underhåll/ytbehandling får maximalt innehålla 5 vikt-% organiska lösningsmedel. Lösningsmedlets aromathalt får maximalt vara 5 vikt-%. Bifoga: - Kemikalieproducenten ska med bilaga 3 intyga att kraven för de specifika kemiska produkterna uppfylls för varje kemisk produkt. 4.7 Metall Små metalldelar (skruvar, gångjärn, tappar) räknas inte in i viktandelen och omfattas inte av kraven nedan. Återvinning Metallen i produkten ska kunna separeras utan specialverktyg från övriga material för återvinning. Bifoga: - Beskrivning av hur metalldelar kan separeras från övriga material i produkten. Mer än 10 vikt-% metall i produkten Aluminium ska till 50 vikt-% utgöras av återvunnen metall (skrot). De smältverk som tillverkar aluminium ska använda 50% skrot i sin produktion på årsbasis. Övriga metaller ska till 20 vikt-% utgöras av återvunnen metall (skrot). De smältverk som tillverkar metallen ska använda 20% skrot i sin produktion på årsbasis. Bifoga: - Intyg (bilaga 5) från producent /leverantör av metalldelar. Ytbehandling av metall Metaller får inte vara belagda med kadmium, krom, nickel, tenn eller föreningar med dessa. I undantagsfall kan beläggning med krom och nickel accepteras i utsatta och små delar (skruvar, bultar, mekanismer osv.) där det är nödvändigt på grund av stor fysisk slitage eller för delar som ska sluta tätt. Ni-Cr-beläggningen ska dock utföras så att det uppfyller kraven i PARCOM Recommendation 92/4(Parcom/Oscom), oavsett i vilket land och till vilken recipient utsläppen sker: Krom: 0,5 mg/l Krom (VI): 0,1 mg/l

Nordisk Miljömärkning Sida 11 av 20 Nickel: 0,5 mg/l Halogenerade organiska föreningar får inte användas för avfettning eller ytbehandling av metaller. Kraven gäller de kemiska ytbehandlingsprodukterna med den sammansättning de har när de påförs produkten. Ytbehandling omfattar i detta kriteriedokument grunder, lack, färg, folie och laminat. Kemiska produkter som används till ytbehandling av metall får inte vara klassificerade som miljöfarliga (R50, R50/R53, R51/R53, R52/R53, R52 eller R53), cancerframkallande (R45, R49, R340), reproduktionsskadliga (R60 tillr63), mutagent (R40, R46) eller allergiframkallande (R42 vid inandning) enligt kriterier i direktiv 1999/45/ EG. Följande ämnen får inte ingå i kemiska Verksamma ämnen, pigment eller produkter: additiv får inte vara baserade på: - halogenerade organiska föreningar, - arsenik, - ftalater, - bly, - aziridin och polyaziridiner eller - bor, - kreosot. - tenn, - kadmium, - koppar, - kromvi eller - kvicksilver Bifoga: - 16 punkters varuinformationsblad för de kemiska produkter eller likvärdig dokumentation med hälso- och miljöklassificering, för de kemiska produkter som ingår i produkten som ska svanmärkas. - Kemikalieproducenten ska med bilaga 3 intyga att kraven för de specifika kemiska produkterna uppfylls för varje kemisk produkt. - Intyg (bilaga 5) att gränsvärdena i PARCOM Recommendation 92/4 uppfylls.

Sida 12 av 20 Nordisk Miljömärkning 4.8 Plast Små plastdelar (t.ex. skruvar och tappar) räknas inte in i viktandelen och omfattas inte av kraven nedan. Det ska redogöras för vilka plasttyper och fyllmedel som plastdetaljerna består av. Plastdelarna ska vara anpassade för återvinning: Plastdelarna ska kunna separeras från andra material (andra plaster, metall och trä) utan specialverktyg. 11 469 eller Plastdelar får endast ytbehandlas om det kan påvisas att det inte stör möjligheterna till återvinning av plasten. Plastmaterial som enligt någon nordisk myndighet kräver separat avfallsbehandling, på grund av speciella problem vid förbränning, får inte användas. Plastmaterialen får inte aktivt tillsättas: Plastdelar >50 g ska vara märkta för återvinning enligt ISO motsvarande standard. ämnen baserade på bly, kadmium, kvicksilver och deras föreningar eller tennorganiska ämnen halogenerade organiska ämnen ftalater Bifoga: - intyg (bilag 6) från plastproducent eller plastleverantör. Ytbehandling av plast (om det kan påvisas att det inte stör möjligheterna till återvinning av plasten) Kemiska produkter som används till ytbehandling av plast får inte vara klassificerade som miljöfarliga (R50, R50/R53, R5 1/R53, R52/R53, R52 eller R53), cancerfram- (R60 tillr63), mutagena (R40, kallande (R45, R49, R340), reproduktionsskadliga R46) eller allergiframkallande (R42 vid inandning) enligt kriterier i direktiv 1999/45/EG. Följande ämnen får inte ingå i kemiska Verksamma ämnen, pigment eller produkter: additiv får inte vara baserade på: - halogenerade organiska föreningar, - arsenik, - ftalater, - bly, - aziridin och polyaziridiner eller - bor, - kreosot. - tenn, - kadmium, - koppar, - kromvi eller

Nordisk Miljömärkning Sida 13 av 20 - kvicksilver Bifoga: - 16 punkters varuinformationsblad för de kemiska produkter eller likvärdig dokumentation med hälso- och miljöklassificering, för de kemiska produkter som ingår i produkten som ska svanmärkas. - Kemikalieproducenten ska med bilaga 3 intyga att kraven för de specifika kemiska produkterna uppfylls för varje kemisk produkt. Mer än 10 vikt-% plast För produkter som består av mer än10 vikt-% plast ska minst 50% av plasten bestå av återvunnet material. Med återvunnen plast avses plast från uttjänta plastprodukter eller uttjänta förpackningar. Bifoga: - intyg (bilag 6) från plastproducent eller plastleverantör. 4.9 Lim Om limmet är svanmärkt uppfylls kraven. Limmet ska inte vara klassificerat som miljöfarligt (R50, R50/R53, R51/R53, R52/R53, R52 eller R53) enligt kriterier i direktiv 1999/45/EG. Limme t får maximalt innehålla 5 vikt-% organiska lösningsmedel. Lösningsmedlets aromathalt får maximalt vara 5 vikt-%. Bifoga: - Är limmet svanmärkt ska produktnamn och tillverkare uppges. - Kemikalieproducenten ska med bilaga 3 intyga att kraven för de specifika kemiska produkterna uppfylls för varje kemisk produkt. 4.10 Information till konsumenten Producent/leverantör ska informera konsumenten om hur den på bästa sätt använder, underhåller och förvarar produkten. Informationen ska finnas på det officiella språket i respektive land som den svanmärkta produkten marknadsförs i. Med produkten ska det (till konsumenten) medfölja skriftlig instruktion där det framgår: Vilket användningsområde/slutförbrukare produkten är avsedd för. Hur produkten ska förvaras den tid på året den inte används (vintersäsongen). Detta krav gäller för utemöbler som inte är avsedda för permanent utomhusbruk. Hur produkten ska underhållas, vilka underhållsprodukter som lämpar sig för produkten (oljor, vax m.m.) och hur ofta dessa underhållsprodukter ska appliceras. Det ska rekommenderas specifika underhållsprodukter (med handelsnamn), som ska vara tillgängliga i de land där produkten marknadsförs. Rekommenderade underhållsprodukter ska uppfylla de specifika krav som ställs på underhållsprodukter i kapitel 4.3.1.

Sida 14 av 20 Nordisk Miljömärkning Hur produkten ska omhändertas när den är uttjänt (avfall). Om produkten är behandlad med träskyddsmedel innehållande biocider ska producenten rekommendera konsumenten att källsortera behandlat trä så det inte blandas med obehandlat trä. Konsumenten ska uppmanas att inte själv bränna träskyddsbehandlat eller impregnerat trävirke, t.ex. på öppen eld, i en kamin, öppen spis, kakelugn eller i vedpanna. Bifoga: - Kopia av informationsmaterial som medföljer utemöbeln. 4.11 Krav på avfallshantering och retursystem 4.11.1 Produktionsavfall Träbaserat avfall, metallskrot och plastspill som uppstår under framställningen av produkten ska återanvändas i produktionen, lämnas till insamling för återvinning, användas som energiråvara eller komposteras. Träbaserat avfall innehållande träskyddsmedel ska hanteras på det sätt som myndigheter föreskriver i det land produkten produceras. Bifoga: - Redogörelse för hur avfall som uppstår under produktion omhändertas. 4.11.2 Krav på emballage Klorerade plaster får ej ingå i förpackning/emballage. Relevanta nationella regler, lagar och/eller branschavtal angående retursystem för produkter och emballage ska uppfyllas i de nordiska länder där de miljömärkta produkterna marknadsförs. Bifoga: - Redogörelse om vilka förpackningsmaterial som producent/leverantör använder. - Intyg från producent/leverantör att klorerade plaster inte används som förpackningsmaterial. - Intyg från sökanden om anslutning till returbolag/ materialbolag.

Nordisk Miljömärkning Sida 15 av 20 5 Funktionskrav Produktens trädelar som kommer i kontakt med mark ska vara av beständigt träslag eller vara behandlat (impregnerat eller ytbehandlat) eller skyddade med skor. Produkten ska vara utformad så att vatten kan rinna av produkten. Metalldelar som ingår i produkten ska ytbehandlas så att de inte kan rosta eller missfärga utemöbeln. Bifoga: - Beskrivning hur trä i kontakt med mark är skyddat. - Beskrivning hur produkten av trä är utformad så att vatten kan rinna av. - Beskrivning över ingående metalldelars egenskaper i hänseende till rost och missfärgning. Produkter som ska svanmärkas ska uppfylla relevanta kravnivåer med avseende på säkerhet, styrka och stabilitet som är relevanta för produktens användningsområde. Utemöbler ska som minimum uppfylla kravnivåer för privat bruk (Domestic use) enligt EN 581-1, 581-2 och EN 581-3. Utemöbeln behöver inte testas enligt annex A i 581-2 och 581-3 (test vid höga och låga temperaturer). Om produkten är avsedd/ markär relevanta för nadsförs för offentligt bruk ska produkten testas med kravnivåer som offentligt bruk (Contract use). Lekredskap för offentliga lekplatser, t.ex. i parker och på skolor, ska uppfylla relevanta kravnivåer med avseende på säkerhet i standarderna EN 1176-1 (allmän), EN 1176-2 (gungor/huske/ swings), EN 1176-3 (rutchbanor/ slides), EN 1176-4 (linbanor/svævebane/ runways), EN 1176-5 (karuseller), EN 1176-6 (vippgungor/ rocking equipment ). Standarden EN 1176-7 är en vägledning för montering, besiktning, underhåll och drift. Lekredskap för privat bruk ska uppfylla väsentliga krav i leksaksdirektivet 88/378/EEC (Toys Safety Directive), detta kan bland annat ske genom att dokum entera överensstämmelse med den harmoniserade standarden, EN 71-1 (Mechanical and physical properties). Om produkten uppfyller krav i en annan standard än EN-standarder ovan ska en oberoende testinstitution redogöra för hur standarden relaterar sig till ovan nämnda kravnivåer. Bifoga: Upplysningar om: - Bruksområde (privat eller offentligt) för produkten, standard som tillämpats, testinstitution och testrapport. - Eventuell redogörelse för hur internationell/nationell standard relaterar sig till EU:s kravnivå.

Sida 16 av 20 Nordisk Miljömärkning 6 Övriga krav 6.1 miljö Krav från myndigheter på säkerhet, arbetsmiljö och yttre Innehavare av miljömärkningslicens ansvarar för att gällande bestämmelser för, säkerhet, arbetsmiljö, miljölagstiftning och anläggningsspecifika villkor/koncessioner följs i respektive produktionsland vid tillverkning av miljömärkta produkter. 6.2 Miljö- och kvalitetsstyrning Producenten av miljömärkta produkter ska själv eller genom återförsäljare/importör ha dokumenterade rutiner och instruktioner för att säkerställa: att kraven i miljömärkningskriterierna efterlevs, att kraven är kontrollerbara under licensens giltighetstid, kvalitetsnivån rörande funktion och prestanda för de produkter som omfattas av licensen, att det finns en organisationsstruktur som kan garantera att kraven i miljömärkningskriterierna efterlevs, att det finns en kontaktperson gentemot miljömärkningsorganisationen. Licensinnehavaren ska ha miljömärkningsorganisationens skriftliga godkännande innan sådana ändringar genomförs som kan ha betydelse för om kraven i kriteriedokumentet kan upprätthållas. Bifoga: Redogörelse för hur kraven på miljömärkning följs upp, dokumenteras och rapporteras i den dagliga produktionen dvs: - organisation, kvalitetsansvarig, kontaktperson och andra ansvariga personer samt deras ansvarsområden, - interna rutiner för behandling och rapportering av oförutsedda avvikelser relaterade till miljömärkningskrav, - interna rutiner för dokumentation och rapportering av planerade produktionsförändringar av den miljömärkta produkten (t.ex. ändrat recept), - kontaktpersonens rutiner för rapportering av punkterna c) och d) ovan till miljömärkningsorganisationen (externa rutiner för rapportering till miljömärkningsorganisationen), - rutiner för dokumentation, rapportering och hantering av reklamationer/klagomål på de miljömärkta produkterna och - rutiner för spårbarhet av miljömärkta produkter i produktionen.

Nordisk Miljömärkning Sida 17 av 20 6.3 Marknadsföring Marknadsföring av svanmärkta utemöbler ska ske enligt Regelverk för nordisk miljömärkning. Bifoga: - Intyg bilaga 7 7 Analyser och kontroll 7.1 Krav på provningsinstitut/analyslaboratorium Provtagning ska utföras på ett kompetent sätt. Provningsinstitutet/analyslaboratoriet ska vara opartiskt och kompetent. Rådata ska finnas tillgängliga för kontroll från miljömärkningsorganisationens sida under licensens giltighetstid. Provningsinstitutet/Analyslaboratoriet ska uppfylla de allmänna kraven enligt standarden EN 45001/DS/EN/ISO/IEC 17025 eller vara ett officiellt GLP-godkänt analyslaboratorium. Sökanden ska stå för dokumentation och analyskostnader. Producentens laboratorium kan godkännas för att genomföra analyser och tester i undantagsfall. Producentens provning/analyslaboratorium kan godkännas för att genomföra analyser och tester om myndigheterna övervakar provtagnings- och analysprocessen, eller om producenten har ett kvalitetssystem där provtagning och analyser ingår och som är certifierat enligt ISO 9001 eller ISO 9002. Producentens provning/analyslaboratorium kan även godkännas för att genomföra analyser och tester. Producenten måste dock kunna visa att det är överens- vid en förstagångsprövning utförd som en parallellprövning mellan ett stämmelse ackrediterat laboratorium och producentens laboratorium, samt att producenten tar ut prover efter en fastlagd prövningsplan. 7.2 Analys och testmetoder Tester för ämnen i kemiska produkter Dessa krav gäller för medel för ytbehandling, impregnering och underhåll av utemöbler. Biologisk nedbrytbarhet, aerobt For biologisk nedbrytbarhet används testmetod nr 301 (A till F) i OECD Guidelines for Testing of Chemicals (ISBN 92-64-1222144) eller motsvarande testmetoder. Bioackumulerbarhet Om ämnets löslighet i n-oktanol är minst 1000 gånger större än i vatten (P ow >3) anses ämnet vara bioackumulerbart om inte annat kan påvisas (OECD testanvisningar 107 eller 117). Ett ämnes biologiska ackumulerbarhet kan även testas på fisk enligt OECD:s testanvisningar 305 A-E. Om ämnets biologiska koncentrationsfaktor (BCF) är 100 eller mer anses ämnet vara bioackumulerbart. Ekotoxicitet For ekotoxicitet används testmetod nr. 201, 202 och 203 i OECD Guidelines for Testing of Chemicals eller motsvarande testmetoder.

Sida 18 av 20 Nordisk Miljömärkning Undantag från kraven på tester Följande ämnen undantags krav på tester med avseende på akvatisk toxicitet, biologisk nedbrytbarhet och bioackumulerbarhet: Ämnen med kort livstid under testbetingelserna (< 1 timme för oktanol / vatten- fördelningstestet, <1 dag för alla andra tester, nedbrytningsprodukten testas vid behov. Högmolekylära ämnen (molekylvikt > 700, minsta kalkylerade genomskärning > 9.5 Å eller längd > 5.5 nm) undantages från kravet på test med hänsyn till bioackumulerbarhet. Kända miljöfarliga ämnen, d.v.s. sådana ämnen som är listade av offentliga myndigheter. Vetenskapligt granskade referenser och resonemang kan användas för att påvisa att produktens innehåll uppfyller de krav som gäller. Ämnen utan tillfredsställande dokumentation betraktas som miljöfarliga. Träbaserade skivor Formaldehyd i träskivor För bestämning av innehåll av fritt formaldehyd ska den gällande EN-normen för Perforatormetoden användas, EN 120. För bestämning av formaldehydemission från träskivan används kammarmetoden ENV 717-1. Testmetoden som ligger till grund för den finska klassificeringen Emission Class for Building Material finns i European data base on Indoor Air Pollution Sources in Buildings. Protocol for testing of building materials. Version 1.0, 28 november 1995. Se www.rts.fi. Förbrukning av energi från andra energikällor än elektrisk energi Förbrukningen beräknas utgående från mängderna av de olika energibärarna och deras respektive teoretiska energiinnehåll (se tabellen i bilaga 4). Utsläpp av syreförbrukande material, COD, till vatten Vid mätning av COD i avloppsvatten tillämpas ISO 6060 2nd Ed. 1989, DIN 38409 part 41, NS 4748, alternativt DS 217, SFS 3020, SFS 5504, NFT 90101, ASTM D 1252 83, SS 028142 eller test där kaliumkromat används som oxidationsmedel (och med svavelsulfonat som katalysator), t.ex. Dr. Lange, Hack eller WTW. Tester på ämnen. Determination of the chemical oxygen demand eller motsvarande. Utsläpp till vatten beräknas som årsmedelvärde och baseras på minst ett representativt dygnsprov per vecka. Prov på processvatten ska tas efter extern rening, och analysen ska utföras på ofiltrerat prov.

Nordisk Miljömärkning Sida 19 av 20 7.3 Efterkontroll Produkt med miljömärkningslicens kan i samband med efterkontroll kontrolleras på initiativ från miljömärkningsorganisationen. En sådan kontroll kan utföras på många olika sätt. Bland annat kan prov för analys tas i form av ett stickprov bland produkter ute i handeln som därefter testas/analyseras av ett opartiskt testinstitut. I detta fall svarar licensinnehavaren själv för kostnaden för en sådan kontroll om produkten inte överensstämmer med de uppgifter som ligger till grund för miljömärkningslicensen. 8 Registrering Vid registrering av licensen i annat deltagande nordiskt land ska följande dokumenteras av sökanden och kontrolleras av miljömärkningsorganisationen: ansökningsblankett för registrering, kopia på licens, bruksanvisning på aktuellt språk, eventuellt uppfyllande av nationell föreskrift, nationella föreskrifter eller branschavtal för emballage om anslutning till återvinningssystem/materialbolag, upplysningar om deltagande i system för återvinning av förbrukade produkter och emballage i egen regi eller anslutning till officiellt återvinningssystem. 9 Miljömärkets utformning Miljömärket och tilldelat licensnummer (angivet som 000-000) ska ha följande utformning: 000 000 10 Kriteriernas giltighetstid Kriterierna för Utemöbler av Trä fastställdes första gången av Nordiska Miljömärkningsnämnden 1999-12-13. Kriterierna har sedan reviderats och version 2.0 fastställdes av Nordiska Miljömärkningsnämnden den 19 mars 2003 och gäller t.o.m. den 18 mars 2007. På sekretariatsledarmötet den 15 februari 2006 beslutades att förlänga kriterierna med två år. Den nya versionen heter 2.1 och är giltig till den 31 mars 2009. På sekretariatsledarmötet den 2 maj 2007 beslutades att förlänga kriterierna med tolv månader. Den nya versionen heter 2.2 och är giltig till den 31 mars 2010.

Sida 20 av 20 Nordisk Miljömärkning På sekretariatsledarmötet den beslutades att förlänga kriterierna med nio månader. Den nya versionen heter 2.3 och är giltig till den 31 december 2010. Senast 12 månader innan kriterieversionen går ut ska Nordiska Miljömärkningsnämnden meddela vilka kriterier som gäller därefter. 11 Kommande kriterier I kommande kriterier kommer nedanstående punkter att granskas/utvärderas särskilt: Möjligheterna att ersätta träskydd med biocider, som verksamma ämnen, med alternativa metoder ska utredas. Möjligheten att ställa krav på innehåll av kemiska ämnen i återvunnen plast. Huruvida det går att ställa krav på tillverkningsprocessen för metaller och plast. Om det går att ställa högre krav på andel återvunnen råvara för metall och plast.

Nordisk Miljömärkning Bilaga 1 Deklaration av träråvara Träslag Geografiskt ursprung Certifiering Leverantör (land och kommun/delsta t) (Standard och certifikatsnummer, bifoga kopia på certifikat) (namn, telefonnummer och kontaktperson) Är någon av ovanstående träråvara behandlat med bekämpningsmedel efter avverkning? Om ja: Är biociden klassad av WHO som typ 1A och typ 1B. På WHO:s hemsida http://www.who.int/pcs/ finns en förteckning (THE WHO RECOMMENDED CLASSIFICATION OF PESTICIDES BY HAZARD AND GUIDELINES TO CLASSIFICATION 2000-2002) över klassade bekämpningsmedel. Bifoga varuinformationsblad eller motsvarande information om bekämpningsmedlen som används. ja ja nej nej Träleverantörs underskrift: (datum) (firmanamn) (ansvarig kontaktperson) (telefon)

Bilaga 2 Nordisk Miljömärkning Krav på skogsbrukscertifiering Nordisk Miljömärkning tillämpar följande riktlinjer vid bedömning av standarder certifieringssystem och certifieringsorgan: Standarder 1. Standarden ska balansera de ekonomiska, ekologiska, och sociala intressena och överensstämma med FN:s Riodokument; Agenda 21 och Skogsprinciperna, samt respektera relevanta internationellt ingångna konventioner och avtal. 2. Standarden ska innehålla absoluta krav samt främja och sikta mot skogsbruk. ett hållbart 3. Standarden ska tillgänglig för allmänheten. Standarden ska vara utvecklad i en öppen process där ekonomiska, ekologiska och sociala intressegrupper har inbjudits att delta. Certifieringssystem Certifieringssystemet ska vara transparent, ha bred nationell eller internationell trovärdighet. Certifieringssystemet ska kunna verifiera att kraven i skogsbruksstandarden (enligt ovan) är uppfylld. Certifieringsorgan Certifieringsorganet ska vara opartiskt och trovärdigt. Certifieringsorganet ska kunna verifiera att kraven i standarden är uppfyllda samt kunna kommunicera resultatet. Certifieringsorganet ska vara avsedd för en effektiv implementering av standarden. Dokumentation Bifoga: - Kopia av skogsbruksstandarden, namn, adress och telefon till organisationen som har utformat standarden, samt certifieringsorganets slutrapport. - - Det ska ges referenser till personer som representerar intressegrupper. Miljömärkningsorganet har rätt att kräva in ytterligare dokumentation för att bedöma om standarden och certifieringssystemet uppfyller kraven. Nordisk Miljömärkning kan i särskilda fall ge sitt samtycke till en licens utan att råvaran som ingår i produktionen är certifierat mot en godkänd skogsstandard. Sökanden ska i dessa fall dokumentera att virket kommer från ett hållbart skogsbruk med likvärdig kravnivå som i de godkända skogsbruksstandarderna.

Nordisk Miljömärkning Bilaga 3 Deklaration av kemiska produkter (kapitel 4.3) Produktens namn och typ/användning/funktion Tillverkare/leverantör 1. Är produkten klassificerad som miljöfarlig (R50, R50/R53, R51/R53, R52/R53, R52 eller R53) enligt EU:s direktiv 1999/45/EG med anpassningar och ändringar? 2. Är produkten klassificerad som cancerframkallande (R45, R49, R340), reproduktionsskadlig (R60 tillr63), mutagent (R40, R46) eller allergiframkallande (R42 vid inandning) enligt kriterier i direktiv 1999/45/EG? ja ja nej nej 3. Är produkten för ytbehandling klassificerad som giftiga (R23 till R28)? A ja nej 4. Ingår fritt formaldehyd i produkten? Om ja uppge mängd i tabellen på nästa ja nej sida. C 5. Ingår det halogenerade organiska föreningar i produkten? ja nej C 6. Ingår det alkylfenoler i produkten? ja nej 7. Ingår det ftalater i produkten? ja nej 8. Ingår det aziridiner eller polyaziridiner i produkten? ja nej 9. Ingår det kreosot i produkten? ja nej 10. Ingår det pigment/tillsatsämnen baserade på arsenik, bly, bor B, kadmium, B koppar, tenn, krom-vi och kvicksilver i produkten? ja nej 11. Ingår det organiska lösningsmedel i produkten? Om ja, uppge dessa i tabellen ja nej på nästa sida. 12. Ingår det aromatiska lösningsmedel i produkten? Om på nästa sida. ja, uppge dessa i tabellen ja nej 13. Innehåller produkten alkylfenoletoxylater eller andra alkyfenolderivat? OM ja, uppge dessa i tabellen på nästa sida. Uppge även testmetoder och testresultat för fastställande av innehåll. C ja nej Bifoga varuinformationsblad för den kemiska produkten. Är klassificering av den kemiska produkten utfört i VIB enligt 1999/45/EG behöver inte produktens innehåll deklareras i tabell på sida 2, med undantag A Detta gäller endast kemiska produkter för ytbehandling (se kapitel 4.6). B Koppar och bor tillåts för impregneringen för lek- och parkredskap som ska stå utomhus permanent (NTR klass AB). C Detta gäller endast för kemiska produkter som används till träbaserade skivor (se kapitel 4.3).

Nordisk Miljömärkning för innehåll av organiska och aromatiska lösningsmedel.

Nordisk Miljömärkning Sida 3 av 20 Produktens innehåll (100% av ingående ämnen ska deklareras, intervall för halt accepteras) Miljöfarliga ämnen Halt Giftighet Nedbrytbarhet Bioackumulerbarhet (fullständigt kemiskt namn samt CAS nr) (vikt-%) Organiska lösningsmedel (fullständigt kemiskt namn samt CAS nr) Övriga ämnen (fullständigt kemiskt namn samt CAS nr) Mängd vatten (v ikt-% ) Summa (vikt-%) = Kemikalieleverantörens underskrift: (datum) (firmanamn) (ansvarig kontaktperson) (telefon)

Nordisk Miljömärkning

Bilaga 4 Nordisk Miljömärkning Beräkning av energiförbrukning Energiförbrukningen, kwh/kg skiva ska omfatta den primära skivproduktionen och produktion av aktuella ingående huvudråvaror. Som huvudråvara räknas råvaror som utgör mer än 5 vikt-% av den färdiga skivan. Energiförbrukning vid råvarubrytning ska inte medräknas. För skivproduktionen ska energiberäkningen baseras på data från och med råvaruhanteringen (ingående transportband i produktionslinjen) till och med färdig produkt för eventuell ytbehandling. Energiförbrukning vid ytbehandling ingår inte. Med inköpt el menas el som köps från extern leverantör. El som producenten själv producerar inräknas i bränsleförbrukning. I bränsleförbrukning inräknas både inköpt bränsle och bränsle från produktionsspill. Då det produceras ett överskott av energi och denna säljs i form av el, ånga eller värme så dras den sålda mängden från energiförbrukningen. Energiinnehåll i bränsle beräknas med tabellen på nästa sida. Produceras elektrisk energi internt kan man välja mellan följande metoder för att beräkna bränsleförbrukningen: Faktisk förbrukning av bränsle beräknas på årsbasis Förbrukning av internt producerad el multipliceras med 1,25 Räkneexempel med schablonvärde för lim: En skiva innehåller 12% lim (brukslösning). Detta utgör 0,12 kg lim (brukslösning)/kg skiva. Vid användning av schablonvärdet för lim blir beräkningen av energipoängen: 0,12 kg lim/ kg skiva x 15 MJ/kg lim = 1,8 MJ/ kg skiva. Omräkning till kwh/ kg skiva: 1,8 MJ/kg skiva 3,6 = 0,5 kwh/kg skiva Fördelning (4:1) för bränsle och el: 0,4 kwh bränsle/kg skiva och 0,1 kwh el/kg skiva Satt in i formel för beräkning av energipoäng i kapitel 4.3. (referensvärdena gäller per kg skiva): E = Inköpt el 0,7kWh/kg Bränsle = 1,9kWh/kg 0,1kWh/kg 0,7kWh/kg 0,4 kwh/kg = 0,142 + 0,211 = 0,35 1,9kWh/kg Energipoängen för lim läggas till energipoängen för den primära skivproduktionen och övrig produktion av aktuella ingående huvudråvaror.

Nordisk Miljömärkning Teoretiskt energiinnehåll och emissionsfaktorer Källor: Statistisk Sentralbyrå: Energistatistikk 1995, SFT-rapport 9513: Forbrenningsanlegg. Veiledning for saksbehandlere og SFT: Utslippskoeffisienter (Audun Rosland, 1987) Energibärare Teoretiskt energi- innehåll GJ/ton Egen- vikt A Teoretiskt energi- innehåll B MWh/m 3 Energi- innehåll GJ/enhet C Ton CO 2 per ton energibärare Ton CO 2 per m 3 D Kol (stenkol) 28,1-7,8 28,1 2,42-0,08612 Koks (från kol) 28,5-7,9 28,5 3,19-0,11193 Ved 16,8 0,5 4,7 8,4 0 0 0 Lutar (torrsubstans 14-3,9 14 0 0 0 Träavfall (torrt) 16,8-4,7 16,8 0 0 0 Råolja 43 0,85 10,2 36,6 3,2 2,72 0,074 Naturgas 49,2 0,85 11,6 0, 042 2,75 2,34 0,056 LPG 46,1 0,51 6,5 23,5 3 1,53 0,065 Bensin 43,9 0,74 9,0 32,5 3,13 2,32 0,071 Paraffin 43,1 0,79 9,5 34,0 3,15 2,49 0,073 Lätt eldningsolja 43,1 0,84 10,1 36,2 3,17 2,66 0,074 Diesel 43,1 0,84 10,1 36,2 3,17 2,66 0,074 Marin gasolja 43,1 0,84 10,1 36,2 3,17 2,66 0,074 Tungolja 40,6 0,97 10,9 39,4 3,2 3,10 0,079 Ton CO 2 per GJ A Alla siffror avser ton, utom för ved, som mäts i ton per fastkubikmenter (ton/fm 3 ), och naturgas, som mäts i kg per standardkubikmeter (kg/sm 3 ). B Alla siffror avser MWh/m 3, utom för naturgas där de avser kwh/sm 3, och för kol, koks, ved, lutar och träavfall, där de avser MWh/ton. C Alla siffror avser GJ/m 3, utom för kol, koks, lutar och träavfall där de avser GJ/ton, naturgas med GJ/Sm 3 och ved med GJ/fm 3. D Naturgas i kg/sm 3.

Nordisk Miljömärkning Bilaga 5 Deklaration av metall (kapitel 4.2.2) Produktens namn Tillverkare/leverantör 1. Kan metallen separeras från övriga material i möbeln? Bifo ga en ja nej redogörelse för hur så kan göras. 2. Är metallen belagd med kadmium, krom, nickel eller tenn eller föreningar av dessa metaller? Krom och nickel accepteras för delar utsatta för stort fysisk slitage eller för delar som ska sluta tätt slitage. Bifoga mätresultat som styrker att utsläppsgränserna för krom, krom VI och nickel i PARCOM Recommendation 92/4(Parcom/Oscom) underskrids. ja nej 3. Är metallen behandlad med halogenerade organiska föreningar ja nej (t.ex. avfettning)? 4. Hur stor del av metallråvaran är återvunnen råvara? Bifoga en redogörelse för hur stor andel skrot smältverket använder vid tillverkningen av metallen..% Metalleverantörens underskrift: (datum) (firmanamn) (ansvarig kontaktperson) (telefon)