Beslut Skolinspektionen 2015-04-15 Dnr 43-2016:398*- Phr 43-201b:31 Sveriges Ridgymnasium AB be,sivf 2.6) 4-Arv4ltn'isliN Org.nr. 556681-4504 (FL 1986=223) dy 1$ afra 2-D16, /Fy-k, uel, Beslut för Gymnasieskola efter tillsyn i Sveriges Ridgymnasium Sigtuna belägen i Sigtuna kommun
eslut Dnr 43-2016:398 Förstagångstillsyn i Sveriges Ridgymnasium Sigtuna Skolinspektionen har genomfört förstagångstillsyn av Sveriges Ridgymnasium AB (org nr. 556681-4504) under våren 2016. Sveriges Ridgymnasium Sigtuna besöktes av Skolinspektionen den 23-24 februari 2016. Fakta om skolan Skolinspektionen beslutade den 15 september 2014 att godkänna Sveriges Ridgymnasium AB som fristående huvudman för gymnasieskola i Sigtuna kommun (dnr: 32-2014:992). Beslutet avsåg utbildning på det nationella naturbruksprogrammet med inriktningen lantbruk. Godkännandet gäller för utbildning som startas under läsåret 2015/16. I Skolinspektionens etableringskontroll av huvudmannen som genomfördes under maj och juni 2015 gjordes bedömningen att Sveriges Ridgymnasium hade förutsättningar att starta utbildningen vid Sveriges Ridgymnasium Sigtuna (dnr: 441-2015:4962). Utbildningen startadesi augusti 2015. Vid tillsynstillfället omfattade utbildningen en klass i årskurs 1 på naturbruksprogrammet, inriktning lantbruk med sammanlagt 17 elever. Eleverna kommer ifrån olika kommuner i Sverige och flertalet bor inackoderade i olika boenden nära skolan. Sveriges Ridgymnasium AB bedriver inte någon elevhemsverksamhet i egen regi.
Bes Lät Dnr 43-2016:398 Översikt över konstaterade brister i verksamheten Skolinspektionens ingripanden Arbetsområde Typ av ingripande Senaste datum för redovisning, 1. Undervisning och lärande ga brister konstaterade 2. Extra anpassningar och särskilt stöd ga brister konstaterade 3. Bedömning och betygssättning Inga brister konstaterade 4. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande Inga brister konstaterade behandling 5. Förutsättningar för lärande och trygghet Före ande 2016-07-15 6. Styrning och utveckling av Inga brister konstaterade verksamheten 7. Särskilda krav för enskilda Inga brister konstaterade huvudmän 8. Ytterligare brister Anmärkning Skolinspektionens bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Vid tillsynen av Sveriges Ridgymnasium Sigtuna framkommer inte annat än att eleverna får en undervisning som utgår ifrån styrdokumenten och att utbildningen bedrivs i en trygg miljö. Eleverna erbjuds en undervisning som präglas av ett aktivt lärarstöd och eleverna uttrycker att de är medvetna om vad som krävs av dem i respektive kurs. Dock visar tillsynen att eleverna inte är fullt informerade om de examensmål som finns för naturbruksprogrammet och som ska vara en utgångspunkt i utbildningen. Detta behöver ansvariga på skolan se till att eleverna blir. Det faktum att skolan är så liten och har relativt få elever, liksom att den är i ett uppbyggnadskede, har inneburit att vissa av de funktioner som ska finnas för eleverna ännu inte är tillräckliga. Skolinspektionen har i sin förstagångstillsyn bland annat sett att skolan saknar ett skolbibliotek som uppfyller författningarnas krav liksom en elevhälsa som har förutsättningar att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Både skolbibliotek och elevhälsa är resurser som är viktiga för en kvalitativ utbildning och elevernas måluppfyllelse. Bland annat bör elevhälsan spela en central roll i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Därför är det angeläget att dessa brister ställs tillrätta.
Beslut Dnr 43-2016:398' Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Sveriges Ridgymnasium AB att senast den 15 juli 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Förutsättningar för lärande och trygghet Skolan ska se till att viktiga förutsättningar för elevernas lärande och trygghet är uppfyllda på skolan. Rektorn ska i ett tidigt skede uppmärksamma elever som av ogiltiga skäl inte deltar i skolarbetet, så att eleven så snart som möjligt deltar. Skolan ska bedriva ett aktivt värdegrundsarbete, som innebär att exempelvis grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter kommer till uttryck i praktisk handling. Vidare ska lärarna ha kompetens och samverka med varandra, för att genom t.ex. erfarenhetsutbyte utveckla skolans undervisning. Centrala stödfunktioner som skolbibliotek, elevhälsa och studie- och yrkesvägledning används aktivt i utbildningen, för att stödja och främja elevernas utveckling mot de nationella målen. Skolan ska således inte bara ha tillgång till dessa funktioner, utan de ska kontinuerligt användas i undervisning och övrig skolverksamhet. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Sveriges Ridgym_nasium AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Vid gymnasieskolenheten finns tillgång till elevhälsa för eleverna. Elevhälsan ska användas främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. (2 kap. 25 skollagen) Vid gymnasieskolenheten finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. (2 kap. 36 skollagen; Lgy 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.6 Rektorns ansvar) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Bristerna kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Huvudmannen ska se till att eleverna har tillgång till samtliga elevhälsans kompetenser och att elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande. Huvudmannen ska se till att eleverna har tillgång till ett skolbibliotek som utgör en samlad resurs av böcker och andra medier och som används för att stödja elevernas lärande och kunskapsutveckling.
Besbt Dnr 43-2016:398 Motivering till bedömning av brist Elevhälsan Skolinspektionens utredningen visar att eleverna inte har tillgång till samtliga kompetenser inom elevhälsan. Detta eftersom intervju med flera grupper visar att det saknas tillgång till specialpedagogisk kompetens i elevhälsan. Vidare framgår att elevhälsan inte heller främst arbetar hälsofrämjande och förebyggande, vilket de ska enligt skollagen. Elevhälsan vid Sveriges Ridgymnasium Sigtuna består, enligt representant från huvudmannen, av en skolsköterska och en psykolog/kurator. Dessa är inte anställda av skolan. Istället regleras tjänsterna i avtal med olika uppdragsgivare. Skolan har genom sådant avtal också tillgång till skolläkare. Beträffande specialpedagog finns det, enligt huvudmannens representant, en specialpedagog som är anställd av huvudmannen och placerad i Skåne, men som utgör en gemensam resurs för hela Sveriges Ridgymnasium. Huvudmannens representant uppger vidare att denna konstruktion sammanhänger med att att de haft svårt att rekrytera en specialpedagog till skolan i Sigtuna, eftersom tjänsten är så liten. Det ska inte vara så nästa år, när volymerna är större, uppger huvudmammens representant. Vid tiden för förstagångstillsynen hade de olika funktionerna inom elevhälsan ännu inte träffat varandra. Specialpedagogen uppger vid intervju att hon varit på besök i skolan en gång sedan skolan startade. Syftet med besöket var att orientera sig i skolan och träffa personalen och rektorn. Utöver detta har specialpedagogen haft kontakt med rektorn samt mailkontakt med en av lärarna på skolan. Däremot har hon inte arbetat direkt mot elever, varken individuellt eller på gruppnivå. Hon uttrycker vidare att hon inte heller arbetat direkt mot eleverna ur ett förebyggande och hälsofrämjande perspektiv och kan inte ge några exempel på sådana insatser som genomförs av skolan. Även psykologen/kuratorn uppger att hon varit för få gånger på skolan för att kunna svara på frågan om hur elevhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Hon beskriver att hon, vid de tillfällen hon varit i skolan haft samtal med elever liksom bland annat handlett personal i stallet. Vidare har psykologen/kuratorn initierat ett projekt för att skapa goda relationer i gruppen och motverka kränkningar på internet. Skolsköterskan uppger i intervju att hon i sitt uppdrag gör hälsosamtal, vilket hon säger i viss mån är förebyggande och hälsofrämjande. När det gäller andra insatser har elevhälsan inte kommit igång, uttrycker skolsköterskan vidare, men det säger hon att de kommer att göra. Det som framkommer i hälsosamtalen blir då en utgångspunkt. Både huvudmannens representant och rektorn svarar på Skolinspektionens fråga om hur elevhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande att det framförallt består av skolsköterskans hälsosamtal med eleverna. De lärare som intervjuats kan inte heller ge några exempel på förebyggande och hälsofrämjande insatser som elevhälsan gjort, utöver de hälsosamtal som skolsköterskan genomfört med eleverna.
Beslut Dnr 43-2016:398 -k_ Skollagen anger att det för eleverna i gymnasieskolan ska finnas tillgång till en elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska, enligt lagen, vara främst förebyggande och hälsofrämjande och elevernas utveckling mot målen ska stödjas. Så fungerar inte elevhälsan på Sveriges Ridgymnasium i Sigtuna bedömer Skolinspektionen efter tillsynen. Specialpedagogen har ännu inget aktivt arbete riktat mot eleverna och som team har elevhälsan aldrig träffats. De insatser som beskrivs som förebyggande av representanter för huvudmannen, rektorn och lärare har mer av ett individstödjande syfte. Hälsosamtalen är särskilt reglerade som en del i skolsköterskans uppdrag. Även om dessa samtal kan vara förebyggande och hälsofrämjande till sin karaktär, är de inriktade på den enskilde individens hälsosituation. Därför kan de inte anses täcka det hälsofrämjande och förebyggande uppdrag som skolsköterskan kan förväntas ha. Vidare är psykologens/kuratorns individuella samtal med elever också främst att anse som en elevstödjande insats. Trots att psykologen/kuratorn initierat ett projekt av förebyggande karaktär, bedöms inte detta utgöra ett så stort inslag att arbetet kan anses vara främst förebyggande och hälsofrämjande till sin helhet. Skolbibliotek Skolinspektionens utredning visar att det vid Sveriges Ridgymnasium i Sigtuna inte finns ett skolbibliotek som motsvarar författningarnas krav. Med skolbibliotek avses enligt förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 203-204 och 284) en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Även i läroplanen framhålls att eleverna ska ha tillgång till lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat bibliotek för att själva kunna söka och utveckla kunskaper. Det som finns på skolan kan inte anses motsvara en sådan resurs. Lärarna som intervjuats uppger att de på skolan ännu inte lyckats bygga upp ett komplett bibliotek. Eleverna uttrycker att det ännu bara finns några hyllor med böcker, vilket inspektörerna också kunde se vid besöket. Eleverna uttrycker vidare att det mestadels är skönliteratur, men det finns några få faktaböcker, främst om träning och tävling av hästar. Samtidigt beställer skolan nya böcker hela tiden, enligt eleverna, som också berättar att det händer att de lånar böcker från boksamlingen. Även rektorn säger vid intervju att biblioteket behöver utvecklas och utökas med bland annat mer facklitteratur. Rektorn säger också att detta är något de arbetar med. Motivering till val av verktyg Sveriges Ridgymnasium AB uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter när det gäller tillgång till elevhälsa och skolbibliotek. Huvudmannen föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Ytterligare brister Skolinspektionen tilldelar med stöd av 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Sveriges Ridgymnasium AB en anmärkning.
Beskrivning av brist eslut Dnr 43-2016:398' Eleverna är inte informerade om de mål som gäller för utbildningen. (Lgy 11 avsnitt 1 Skolans värdegrund och uppgifter) Åtgärder - Ansvariga på skolan ska se till att klargöra för eleverna vilka mål utbildningen har. Motivering till bedömning av brist Skolinspektionens utredning visar att eleverna vid Sveriges Ridgymnasium Sigtuna inte är tillräckligt informerade om de examensmål som gäller för utbildningen på naturbruksprogrammetför gymnasieskolan finns, förutom ämnesplaner med kunskapskrav också examensmål som är fastställda för varje nationellt program. Detta framgår av skollagen. Undervisningen för elever i gymnasieskolan ska ske mot dessa examensmål. Elevernas möjligheter att utöva inflytande över utbildningen ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer enligt läroplanen. Vid förstagångstillsynen intervjuades ett urval elever. Eleverna säger att det för det mesta är tydligt för dem vad som krävs i respektive kurs. Bland annat får de matriser som beskriver kunskapskraven i samtliga ämnen. Däremot, säger eleverna, känner de inte till examensmålen för naturbruksprogrammet och de uppger att lärarna inte har pratat med dem om dessa. En elev säger att de eventuellt fick viss information inför kursvalet till årskurs 2, men uppger att hen inte kommer ihåg vad lärarna berättade. Ovanstående bekräftas av de lärare som intervjuats. Lärarna berättar för inspektörerna att de regelbundet går igenom kunskapskrav och mål i sina ämnen, både i samband med inledningen av varje nytt avsnitt liksom ofta vid avslutning av de samma. Däremot, svarar lärarna, har de inte gått igenom eller tittat på examensmålen tillsammans med eleverna. Dock säger lärarna vidare att de arbetar med examensmålen i utbildningen och beskriver hur de på olika sätt utgår från det programspecifika i sina ämnen. Motivering till val av verktyg Sveriges Ridgymnasium AB uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter när det gäller att hålla eleverna informerade om de examensmål som ligger till grund för utbildningen. Mot bakgrund av att eleverna i övrigt är informerade om de krav som gäller för utbildningen (kunskapskraven) samt att lärarna ger flera exempel på att de utgår ifrån examenmålen i sin undervisningen bedöms emellertid bristen som mindre allvarlig. Huvudmannen tilldelas därför en anmärkning och ska åtgärda bristen.
Beslut Dnr 43-2016:398* På Skolinspektionens vägnar Hans Larson Enhetschef Frida Eek Föredragande/Utredare Bilagor Bilaga 1: Allmänt om Skolinspektionens förstagångstillsyn av fristående skolor
Bilaga 1: Allmänt om Skolinspektionens förstagångs2hsyn av fristående skolor Beskpl Dnr 43-2016:398 Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn för att granska skolor och övriga verksamheter inom skolväsendet i kommuner och hos enskilda skolhuvudman (fristående skolor). Den första kontroll som görs av en huvudman som fått tillstånd att starta en fristående skola är etableringskontrollen. Denna görs terminen före skolan ska starta i syfte att kontrollera att den planering som presenterades i ansökan går att genomföra. Då en fristående skola startat gör Skolinspektionen under det försa läsåret en så kallad förstagångstillsyn. Detta för att säkerställa att huvudmannen och skolan följer de föreskrifter som gäller för utbhdningen, för att öka huvudmäns och rektorers kunskap om gällande förf atmingar samt för råd och vägledning. Förstagångstillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att uppnå kunskapskraven. Skolinspektionens tillsyn avser att visa i vilken utsträckning huvudmannens verksamhet avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar inom de granskade områdena. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tihsyrten ska huvudmannen redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som har vidtagits inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterhgare information om tillsyn finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tihsyn),