Prisändringsmodell Uppsala 2016
Innehåll Inledning... 3 Prispolicy... 3 Prisändring och prisprognos... 4 Priser 2016... 4 Prognos 2017 och 2018... 4 Ny Prismodell 2016... 5 Effekt... 5 Energi... 7 Flöde... 8 Övriga priser... 8 Kundpåverkan av den nya prismodellen... 8 Beskrivning av prisändringen... 10 Konkurrenskraft... 10 Långsiktighet... 11 Rimlig avkastning... 12 Sammanfattande kommentarer... 14 Miljövärdering... 14 Framtida utvecklingsprojekt produktion och distribution... 14 Kunddialogen... 15 Anslutning av nya kunder... 15 Bilagor... 15 2
Inledning Prisändringsmodellen beskriver hur Vattenfall AB sätter fjärrvärmepriserna i Uppsala och är en konkretisering av Vattenfalls prispolicy. Dokumentet har tagits fram inom ramen för Prisdialogen där kunder givits möjlighet att påverka dess innehåll. Prispolicy Den prispolicy som ligger till grund för Vattenfalls prissättning på fjärrvärme togs fram och har använts sedan 2005. Prispolicyn är en avvägning mellan tre kriterier, vilka tar hänsyn till såväl kunden, värmemarknaden och Vattenfalls situation: Priset ska vara konkurrenskraftigt. Prissättningen ska vara långsiktig. Priset ska ge möjlighet till rimlig avkastning på verksamheten. Läs mer om hur prispolicyn tillämpas under avsnittet Beskrivning av prisändringen. Vid prisändringar följer Vattenfall fjärrvärmelagen och nedanstående regler som gäller inom Svensk Fjärrvärmes REKO-system. - Prisändringar genomförs normalt bara en gång per år och då vid årsskiften. Vi ska vid prisändringar ta hänsyn till våra kunders planeringshorisont och budgetprocess. - Prisändringar ska aldrig ske retroaktivt. - Vi ska avisera våra kunder skriftligt om den planerade förändringen med motivering minst två månader innan ändringen avses träda i kraft. - Våra priser ska heller inte, utom vid extraordinära händelser, ändras under löpande år på grund av skatte- och avgiftsförändringar. 3
Prisändring och prisprognos Priser 2016 Den 1 januari 2016 införs en ny prismodell för företag, föreningar och organisationer på samtliga Vattenfalls fjärrvärmenät. Givet denna förändring är det inte möjligt med prisjämförelser 2015 till 2016 och ändringen av prismodell kan i sig orsaka ökningar eller sänkningar i fjärrvärmekostnad beroende på respektive anläggnings energianvändning. Sedan ett drygt år tillbaka genomförs dialoger med kunder som förväntas få en signifikant kostnadsökning i syfte att förmå dessa kunder att ändra sin energianvändning. För att trots prismodelländringen ge transparens i Vattenfalls prissättning redovisas här den analys som gjorts för att prissätta den nya prismodellen, vilken i sig är intäktsneutral. I denna analys har 1 783 anläggningar (82,5%) i Uppsala bedömts ha tillräcklig datakvalitet av totalt 2 163 anläggningar i urvalet. Intäkterna för dessa 1 783 anläggningar har för ett normalår beräknats till 738 094 kkr och i den nya prismodellen inklusive prisjustering 759 227 kkr givet samma underliggande mätdata. Således justerar Vattenfall priserna inför 2016 motsvarande 2,86% för en bland dessa 1 783 genomsnittlig anläggning. De specifika priserna i den nya prismodellen beskrivs i Tabell 1 nedan. Tabell 1 Normalprislista för företag i Uppsala (exkl. moms) Priskomponent Pris 2016 Effekt - abonnerad effekt 870 kr/kw, år - övertrassering 1740 kr/kw Energi - sommar 231 kr/mwh - vår/höst 367 kr/mwh - vinter 525 kr/mwh Volymrabatt * 250 1249 MWh/år -5 kr/mwh 1250 2499 MWh/år -10 kr/mwh 2500 4999 MWh/år -15 kr/mwh 5000 7500 MWh/år -20 kr/mwh > 7500 MWh/år -25 kr/mwh Flöde - avser flöde bättre/sämre än genomsnitt 3 kr/m 3 Övrigt - tillägg koldioxidneutral värme 20 kr/mwh - industriavdrag 50 kr/mwh * Volymrabatten avser anläggningsnivå och tillämpas på energipriset under vinter, vår och höst. Prognos 2017 och 2018 Prognosen för 2017 och 2018 förväntas vara i linje med 2016 års prisjustering: 2,85%. 4
Ny Prismodell 2016 Med start 1 januari 2016 införs en ny prismodell för företag, föreningar och organisationer på samtliga Vattenfalls fjärrvärmenät. Den största nyheten i den nya prismodellen är införandet av en effektkomponent, där varje anläggnings maximala dygnsbehov blir kostnadsdrivande. Figur 1 nedan beskriver den genomsnittliga viktningen mellan de olika priskomponenterna i) effekt, ii) energi och iii) flöde. Figur 1 Viktning av respektive komponent för genomsnittskund Kommentar: Bilden beskriver de olika komponenternas viktning sett över hela nätet. För individuell kund kan det variera väsentligen beroende på användning. Det finns flera drivkrafter för bytet av prismodell: Bättre följsamhet mellan Vattenfalls och kundens kostnader skapar rättvisande incitament att effektivisera. Förbättrad konkurrenskraft gentemot konkurrerande uppvärmningsalternativ. En enhetlig prismodell för Vattenfalls samtliga fjärrvärmenät. Mindre klimatkänslighet utan att för den delen införa en fast avgift. Tekniken har på senare år gjort det möjligt att mäta fjärrvärmen i kortare tidsintervall. Effekt Effekt är ett mått på energivolymen under en given tidsenhet. På samma sätt som huvudsäkringen i elskåpet utgör den maximala eleffekten inför Vattenfall begreppet Abonnerad effekt som avser anläggningens dimensionerande fjärrvärmebehov, alltså hur mycket värme som behövs när behovet är som störst. Givet att värmebehovet för de flesta anläggningar går hand i hand med utomhustemperaturen sammanfaller ofta anläggningarnas effekttoppar och ur Vattenfalls perspektiv är det dessa kalla vinterdagar som avgör hur stor kapacitet som måste hållas i beredskap. Det finns alltså betydande potential att skära kostnader genom att kapa effekttoppar och ett effektpris ger nödvändiga incitament. Till skillnad från effekt i elnätet, vilket mäts på timbasis, är dygnsmedeleffekt den vanligaste tidsperioden för fjärrvärme. 5
Det finns ett antal modeller att introducera en effektkomponent och Vattenfall har valt att använda en så kallad effektsignatur för att ta fram den debiteringsgrundande effekten. En effektsignatur beskriver sambandet mellan utomhustemperatur och dygnsmedeleffekt (energianvändning under ett dygn). Effektuttaget beskrivs då av en funktion och genom att anta en för orten dimensionerande utomhustemperatur erhålls en beräknad effekt. För Uppsala har den dimensionerande utomhustemperaturen antagits till -15 ⁰C och i Figur 2 nedan har effektsignaturen följaktigen beräknats till 248 kw. Figur 2 Effektsignaturen beräknar dimensionerande effekt I mer än nio fall av tio ger effektsignaturen en bra analys av anläggningens effektbehov, men i de fall där dygnsmedeltemperaturen korrelerar dåligt med temperaturen riskerar effektsignaturen att bli felaktig och variera kraftigt från år till år. Figur 3 nedan visar en sådan anläggning där såväl effektsignaturen som årets dygnsmedeleffekter antyder en alltför oregelbunden användning. Medan effektsignaturen beräknades till 64 kw visar det faktiska utfallet att en abonnerad effekt närmare 100 kw vore mer rättvisande. Osäkerheten illustreras också av att samma anläggnings effektsignatur beräknades till 27 kw föregående år och 72 kw efterföljande. För anläggningar med dålig korrelation mellan utomhustemperatur och dygnsmedeleffekt fordras alltså att analysera historiska uttag för att bilda sig en uppfattning av anläggningens värmebehov. 6
Figur 3 Anläggning med dålig korrelation mellan effekt och utomhustemperatur Det som beskrivits ovan är Vattenfalls metodik att rekommendera en lämplig effekt för respektive anläggning. Denna är dock på intet sätt bindande, det står kunden helt fritt att välja en lägre effekt om så önskas. Ett tänkbart skäl för att välja en lägre effekt är när större effektiviseringsåtgärder utförts och väntan på att detta återspeglas i effektsignaturen anses för lång. En fördel med att trots allt invänta effektsignaturen är att Vattenfall garanterar sin rekommendation om effekten överskrids blir det utan åtgärd medan Vattenfall rimligen inte kan ta ansvar för kundens egna beslut. Om kunden väljer en lägre effekt och överskrider den är detta därför förknippat med en övertrasseringsavgift. Energi Energi är den traditionella debiteringsgrundande komponenten och behöver inte läsas av oftare än hur priset varierar över tid, dvs, om priset är detsamma hela året skulle det i teorin vara tillräckligt att läsa av mätarställningen vid årets slut. Kostnaden att producera fjärrvärme varierar dock markant över året så Vattenfall har sedan en tid tillbaka ett lägre pris på sommaren och ett högre pris på vintern. Med den nya prismodellen utvecklas detta ytterligare och årets delas enligt Figur 4 in i tre säsonger med varierande prisnivå. Figur 4 Utökad säsongsdifferentiering i den nya prismodellen 7
Medan effektpriset kan relateras till Vattenfalls fasta kostnader kopplas energipriset till de rörliga kostnader där bränslekostnader väger tungt. Energipriset har därför prissatts med beaktande av marginalproduktionskostnaden, så att framtida energieffektiviseringar gynnar båda parter på ett långsiktigt hållbart sätt. Flöde Jämfört med den befintliga prismodellen i Uppsala kommer flödeskomponenten förbli oförändrad. Syftet med en flödeskomponent är att försöka minimera mängden varmvatten som pumpas runt i systemet, eftersom detta är förknippat med större energiförluster, lägre verkningsgrad i produktionen och kostnader för t.ex. drift av pumparna. Flödeskomponenten är intäktsneutral för Vattenfall; de kunder som har ett flöde sämre än genomsnittet betalar en avgift för den del som överstiger medelvärdet och vice versa. Flödespremie eller flödesavgift mäts och debiteras månadsvis under perioden oktober till april. För att kunna jämföra fastigheter av olika storlek anges flödet i kubikmeter flöde per megawattimme i ett s.k. QW-värde. Exempel: En kund som under en månad oktober till april har ett flöde 900 m 3 och energianvändning 45 MWh erhålls ett jämförelsevärde Q/W = 20 m 3 /MWh. Om det för nätet genomsnittliga Q/W-värdet är 21 m 3 /MWh och priset 3 kr/m 3 blir uträkningen enligt följande: 45 MWh (20 21) m3 MWh 3 kr = 135 kr m3 Övriga priser Förutom normalprislistan finns en tilläggstjänst att få sin fjärrvärme helt koldioxidneutral. Kunder som bedriver industriell verksamhet enligt Skatteverkets definition kan få en reducering av energipriset. Kundpåverkan av den nya prismodellen Trots att bytet av prismodell är intäktsneutral i sin helhet, resulterar den oundvikligen i kostnadsförändringar för specifika anläggningar. Den stora förändringen är som bekant att en effektkomponent införs, varpå anläggningar som har ett relativt stort effektbehov får en högre kostnad. En indikator på det relativa effektbehovet och således en indikator för kostnadsförändringen är utnyttjningstiden vilket är kvoten mellan årsenergin och effektbehovet. En hög utnyttjningstid innebär alltså att anläggningen har en jämnare energianvändning över året, medan en anläggning med låg utnyttjningstid typiskt har kraftiga effekttoppar under vintern och liten eller ingen förbrukning under resterande del av året. Sett till olika typer av fastigheter har bostäder i regel högre utnyttjningstid givet dess varmvattenanvändning samt nyttjande även på helger. Lokaler och industrier har av motsatt anledning typiskt en lägre utnyttjningstid vilket illustreras i Figur 5. Denna skillnad har redan i nuvarande prismodell uttrycks genom att bostäder har ett något lägre pris, medan den nya prismodellen mäter effekten direkt och individuellt för varje anläggning. 8
Figur 5 Karaktärisering av flerbostadshus (t.v.) och lokaler (t.h.) i Uppsala Utnyttjningstid = Årsenergi / abonnerad effekt ger en bra indikator på effektexponering Figur 5 ger också en bra indirekt vägledning av den nya prismodellens kundpåverkan, där en utnyttjningstid högre än genomsnittet resulterar i en relativ kostnadssänkning och vice versa. På den andra axeln återges årsenergi vilket snarare indikerar den absoluta årskostnaden i kr och sammanvägt med utnyttjningstiden alltså den absoluta kostnadsförändringen. Nästa illustration, Figur 6, visar explicit sambandet mellan utnyttjningstid och kostnadspåverkan för anläggningar i Uppsala. Det ska dock poängteras att kostnadsförändringar som i relativa termer är stora ibland är närmast obetydliga i absoluta tal. Flera anläggningar använder fjärrvärmen som backup och kan därför stundtals ha effektanvändning men sett till hela året väldigt små volymer. Dessa kan få stor relativ kostnadspåverkan medan det är ovanligt med extremer i den andra riktningen. Figur 6 Förväntad kostnadspåverkan av ny prismodell per anläggning i Uppsala 9
Beskrivning av prisändringen Prisjusteringen är som tidigare beskrivits en avvägning mellan prispolicyns tre delar. I följande avsnitt beskrivs hur prispolicyn inverkat på kommande prisjustering. Konkurrenskraft Konkurrenskraften är en sammanvägning av flera faktorer. Pris är en viktig konkurrensfaktor men även andra upplevda faktorer som t.ex. enkelhet och trygghet ingår i värderingen av konkurrenskraft. Nyförsäljning är rimligen en bra sammanvägning mellan dessa faktorer och givet nyanslutningar under 2014 med en förväntad volym cirka 25 000 MWh upplever Vattenfall att fjärrvärmen i Uppsala är konkurrenskraftig. Priset är dock en viktig faktor och något som Vattenfall följer noggrant och strävar att behålla konkurrenskraften. Givet hur energimarknaderna utvecklats de senaste åren har denna konkurrens blivit hårdare. I Figur 7 nedan har Vattenfall analyserat nuvärdeskostnaden för alternativa uppvärmningssätt under respektive livscykel. Denna visar att bergvärme blivit en allt tuffare konkurrent i takt med att elpriser och marknadsräntor fallit. Givet att Vattenfall inför en ny prismodell i januari 2016 är det denna prismodell som ligger som beräkningsgrund för fjärrvärmens livscykelkostnad. Figur 7 Livscykelkostnader för alternativa uppvärmningssätt i typiskt flerbostadshus Fastighetstyp: Flerbostadshus, volym 193 MWh/år, effektbehov 55 kw Jämförelsen är gjord för ett så kallat Nils Holgersson-hus, dvs ett flerbostadshus på 1000 kvm fördelat på 15 lägenheter och ett total värmebehov om 193 MWh per år. För alternativet bergvärme med elspets har följande viktiga antaganden gjorts: investeringskostnad 18 500 kr/kw, verkningsgrad (COP) 3 och kalkylräntan 6%. När samma jämförelse görs för en kommersiell lokal med ett årsenergibehov om 1 000 MWh blir det än svårare konkurrens (Figur 8 nedan), vilket främst beror på att lokaler vanligtvis har ett spetsigare effektuttag. 10
Figur 8 - Livscykelkostnader för alternativa uppvärmningssätt i typisk lokal Fastighetstyp: Offentlig lokal, volym 1000 MWh/år, effektbehov 345 kw I den senaste kalkylen är de grundläggande antagandena desamma förutom lokalens användning och storlek vilket också resulterar i en lägre investeringskostnad för bergvärmesystemet, 15 600 kr/kw. Det bör också kommenteras att frånluftsvärmepump för det mesta är en gynnsam investering. Detta betraktar dock Vattenfall som en energieffektiviserande åtgärd och inte en primär uppvärmningsform. Vidare ställer detta också krav på ventilationen vilket ofta hindrar installation. Sammafattningsvis kan sägas att fjärrvärmen bedöms vara fortsatt konkurrenskraftig, men att Vattenfall noterar en trend av hårdare konkurrens från främst värmepumpar. Långsiktighet Syftet med denna princip är att erbjuda en förutsägbarhet i prissättningen utan kraftiga svängningar. Detta innebär i praktiken att priserna kan komma att höjas trots att kraftiga prissignaler saknas, och motsatt att prisökningen dämpas när prisindikatorer skjuter i höjden. Typiska yttre faktorer som påverkar både konkurrenssituationen och Vattenfalls lönsamhet är svängningar på el- och bränslemarknaden samt regulatoriska förändringar. Istället för att föra vidare dessa affärsrisker till kunden tar Vattenfall detta ansvar och arbetar aktivt för att minska riskerna t.ex. genom att eftersträva en differentierad bränsleanvändning. Figur 9 nedan illustrerar den genomsnittliga prisjusteringen (inkl. villor) mellan 2009-2016 och visar på en eftersträvansvärd jämnhet i prisjusteringarna. 11
Figur 9 Historisk prisutveckling för fjärrvärmen i Uppsala Givet det aktuella marknadsläget sker en viss justering nedåt men drastiska justeringar undviks. Framgent bedömer Vattenfall att kommande prisjustering är indikativ för efterföljande två år. Rimlig avkastning Vattenfall bedriver sin fjärrvärmeverksamhet på marknadsmässiga villkor och har krav från vår ägare att generera avkastning. Kravet är för närvarande uttryckt som 10 procents avkastning på nettotillgångar. Detta mått beskriver resultatet efter finansiella intäkter (före finansiella kostnader) i förhållande till det sysselsatta kapitalet (omsättningstillgångar och anläggningstillgångar minskat med icke räntebärande skulder och kassa). Figur 10 Sammanfattande resultaträkning för verksamheten i Uppsala 2011-2015 Kommentar: Prognosen för 2015 är gjord efter juni månadsbokslut. 12
God lönsamhet är nödvändig för att verksamheten ska kunna utvecklas genom ny- och reinvesteringar. I en begränsad och konkurrensutsatt investeringsportfölj väljs endast de mest lönsamma investeringarna ut för realisering. Figur 11 nedan visar avkastningen för Vattenfalls värmeverksamhet i Uppsala samt prognos för kommande år. Figur 11 Historisk och förväntad avkastning i Uppsala Utöver kommande prisjustering arbetas det kontinuerligt med att effektivisera verksamheten i syfte att nå den önskade avkastningen. Figur 12 nedan beskriver ett urval av de effektiviseringsåtgärder som genomförts under de senaste åren för att minska verksamhetens kostnader. Figur 12 Besparingsåtgärder i Uppsala under 2014 och 2015 13
Sammanfattande kommentarer Resultatet för Vattenfalls fjärrvärmeaffär i Uppsala är stabil men når inte upp i nivå med önskad avkastning. Konkurrenssituationen blir alltmer tydlig men ger inte anledning till några dramatiska reaktioner. Figur 13 nedan illustrerar ramarna som avkastningskravet och konkurrenssituationen sätter. Den mörkblå linje som illustrerar konkurrenssituationen motsvarar den prisjustering som på sikt skulle utsätta fjärrvärmen för en allvarlig risknivå. Den ljusblå linje som illustrerar avkastningen är den lägsta höjning som krävs för att verksamheten ska nå eftersträvad avkastning inom 5-7 år. Den tredje (orangea) linjen visar Vattenfalls tidigare och prognosticerade prisutveckling. Figur 13 Illustration av prispolicyns ramar Miljövärdering Fjärrvärmens miljövärden i Uppsala finns utförligt beskrivna i Vattenfall Uppsalas miljöredovisning som finns i bilaga. Framtida utvecklingsprojekt produktion och distribution För närvarande planeras investering i ett nytt kraftvärmeverk, som ska ersätta nuvarande kraftverk som byggdes på 1970-talet. Ambitionen är att ta det nya kraftvärmeverket i drift 2020. Biobränsle kommer då att ersätta torv och därmed försvinner mer än hälften av koldioxidutsläppen i Uppsala. Distributionsnätet är på många håll upp till 50 år gammalt och ställer stora krav på underhåll och reinvesteringar. 14
Kunddialogen En första kontakt togs i början av mars i syfte att hitta en mötestid där så många som möjligt kunde delta. Mötestiden kommunicerades inom en vecka och formell inbjudan med underlag distribuerades i början av april. I syfte att spara på mötesdeltagarnas värdefulla tid eftersträvades att ha få men väl förberedda möten. Givet att de flesta deltagarna i förväg hade god kännedom om såväl Vattenfalls verksamhet som Prisdialogen som koncept arrangerades inget separat intromöte. Detta skedde istället i anknytning till samrådsmötet och riktade sig huvudsakligen till nya deltagare. Under samrådsmötet 29 maj var fokus på inför året nyheter såsom ny prismodell, prisnivåer med underliggande analys samt uppkomna frågor och kommentarer. Prisändringsmodellen distribuerades en vecka före samrådsmötet och uppdaterades efter behov innan färdigställande. Ett andra samrådsmöte ägde rum den 20 augusti för att bottna de frågor som adresserats under det första samrådsmötet. Anslutning av nya kunder Varje ny fjärrvärmekund skall vara lönsam att ansluta till fjärrvärmenätet. En anslutningsavgift till fjärrvärmenätet beräknas individuellt för varje enskild anslutning. Beräkningen utgår från effektbehov och faktisk kostnad för indragning av fjärrvärme med avdrag för prognostiserad framtida bidrag från energileveranserna. Bilagor Följande dokument bifogas prispolicyn: Miljöredovisning för Uppsalas Värmeverksamhet 15