RP 248/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 i lagen om statens specialfinansieringsbolag

Relevanta dokument
RP 180/2012 rd. utöver närings-, trafik- och miljöcentralerna

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 63/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om EUmiljömärke

RP 2/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 107/2010 rd. anlitar företagstjänsterna. Genom att föreskriva. utbyta sådana uppgifter som behövs för företagstjänsterna,

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 210/2008 rd. endast i lagen om statens specialfinansieringsbolags

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 160/2005 rd. 1. Nuläge

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering

RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 40/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 40 a i lagen om strukturstöd till jordbruket

RP 71/2008 rd. tillämpas på övriga tjänster inom försvarsmakten och inte bara på militära tjänster. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

2. Föreslagna ändringar

RP 164/2016 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017.

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 120/2007 rd. I propositionen föreslås att det stiftas en lag

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

RP 66/2007 rd. som beror på att det i samband med riksdagen har inrättats ett forskningsinstitut för internationella

RP 47/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 i lagen om överlåtelseskatt

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen angående spannmålslånemagasin och utsädesfonder.

RP 163/2005 rd. I propositionen föreslås att lagen om Utvecklingscentralen

RP 85/2011 rd. Lagen avses träda i kraft i början av och organisatoriska förändringar som

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 114/2007 rd. I denna proposition föreslås att järnvägslagen ändras. I lagen föreskrivs att Banförvaltningscentralen,

RP 88/2008 rd. I denna proposition föreslås att lagen om användningen av vissa internationellt skyddade beteckningar ändras.

RP 27/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om iståndsättning av underproduktiva

RP 174/1998 rd MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 49/2017 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 oktober 2017.

RP 126/2007 rd 2008.

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

RP 126/2012 rd. Det föreslås att lagen om statskontoret ändras. Propositionen hänför sig till budgetproposi-

RP 17/2008 rd. jordbruk, stöd för djurens välbefinnande. I denna proposition föreslås att lagen om. kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket

RP 124/2006 rd. I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 20/2008 rd. dock alltid vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte registermyndigheten

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 42/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 i lagen om jaktvårdsavgift

RP 106/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden

RP 41/2008 rd. som yrkeskompetensen. Lagen avses träda i kraft den 10 september 2008.

RP 23/2018 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juni Lagstiftning

RP 186/2005 rd. upphävs. Den offentliga informationstjänsten för bokslutsuppgifter koncentreras till Patentoch. och registerstyrelsen.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 130/2006 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 kap. 5 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

RP 2/2010 rd. (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning

RP 51/2002 rd. användningen av utsläppsgränsvärdet i tillståndsvillkoren.

RP 23/2010 rd. I denna proposition föreslås att den nya lagen om bostadsaktiebolag ändras så att aktielägenheter

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 157/2005 rd. Vidare föreslås att den försäkringskassenämnd. Lagarna avses träda i kraft den 31 december

RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 130/2009 rd. Lagen om alterneringsledighet, som varit i kraft för viss tid, upphör att gälla den 31 december

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 6/2008 rd. 10 av arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsbyrå,

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

RP 18/2007 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 101/2006 rd. och andra motsvarande sammanslutningar. Sättet att räkna ut understödet ses över för att det skall motsvara vedertagen beslutspraxis.

RP 46/2008 rd. I propositionen ingår ett lagförslag om ändring. kraft så snart som möjligt.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 316/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 11 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 89/2014 rd. längre ska meddela uppgifter om sina anställda i myndigheternas verksamhet och en

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 205/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 276/2006 rd. I propositionen föreslås att giltighetstiden. om temporär ändring av 4 a lagen om utländska värdepappersföretags

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 219/2004 rd. I denna proposition föreslås det att varumärkeslagen

Transkript:

RP 248/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 i lagen om statens specialfinansieringsbolag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att 6 i lagen om statens specialfinansieringsbolag ska ändras. Genom propositionen utvidgas statens specialfinansieringsbolags rätt att oberoende av sekretessbestämmelserna lämna upplysningar om företag som är bolagets kunder till Tekes utvecklingscentralen för teknologi och innovationer. Dessutom föreslås det att bolaget ska kunna lämna ut uppgifter i ett system i enlighet med lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster. Ändringen medför förbättrat kostnadseffektivt tillvaratagande av sådana uppgifter om företag som åstadkommits inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde i annan statlig företagsfinansieringsverksamhet. Lagen avses träda i kraft vid årsskiftet 2010 2011. 295316

2 RP 248/2010 rd INNEHÅLL PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL... 1 INNEHÅLL... 2 ALLMÄN MOTIVERING... 3 1 Nuläge och föreslagna ändringar... 3 2 Propositionens konsekvenser... 5 3 Beredningen av propositionen... 5 4 Samband med andra propositioner... 6 DETALJMOTIVERING... 6 1 LAGFÖRSLAG... 6 2 IKRAFTTRÄDANDE... 7 3 FÖRHÅLLANDE TILL GRUNDLAGEN SAMT LAGSTIFTNINGSORDNING... 7 LAGFÖRSLAG... 8 om ändring av 6 i lagen om statens specialfinansieringsbolag... 8 BILAGA... 9 PARALLELLTEXT...9 om ändring av 6 i lagen om statens specialfinansieringsbolag... 9

RP 248/2010 rd 3 ALLMÄN MOTIVERING 1 Nuläge och föreslagna ändringar Bestämmelser om statens specialfinansieringsbolags, Finnvera Abp:s, syfte och uppgifter finns i 1 och 2 i lagen om statens specialfinansieringsbolag (443/1998), nedan lagen om bolaget. Bolagets syfte är att genom att bjuda ut finansiella tjänster främja och utveckla särskilt små och medelstora företags verksamhet samt företags internationalisering och exportverksamhet. Bolaget har getts i uppdrag att bedriva finansieringsverksamhet genom att ge och administrera krediter, garantier, borgen och andra ansvarsförbindelser samt genom att skaffa medel för exportfinansiering och göra kapitalplaceringar. Bolaget utför också undersökningar och utredningar som anknyter till finansieringen av företag samt bedriver verksamhet för utveckling av företag samt tillhandahåller tjänster och rådgivning. I Finnvera Abp:s verksamhet på finansmarknaden betonas kraven på att verksamheten ska vara konfidentiell och tillförlitlig. För att säkerställa detta har för medlemmarna i bolagets organ och för anställda vid bolaget ålagts tystnadsplikt i 5 i lagen om bolaget. Bestämmelsen är motsvarande som den bestämmelse som uttrycker bankhemlighet i 141 i kreditinstitutslagen (121/2007) I 6 i lagen om bolaget finns bestämmelser om upplysningsplikt för bolaget, medlemmar i dess organ och anställda vid bolaget. Enligt bestämmelsen ska bolaget till arbets- och näringsministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralen på dessas begäran lämna de upplysningar som behövs för behandlingen av ansökningar om understöd enligt lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet (1336/2006). Dessutom ska bolaget lämna ministeriet även andra upplysningar som hör till bolagets verksamhetsområde eller som behövs för tillsynen över bolaget. Även bolagets revisorer har skyldighet att lämna ut sådana uppgifter. Enligt paragrafens 2 mom. har en medlem i bolagets organ samt en anställd vid bolaget trots den tystnadsplikt som föreskrivs i 5 rätt att lämna arbets- och näringsministeriet samt närings-, trafik- och miljöcentralerna upplysningar om bolagets kunders eller andra personers ekonomiska ställning eller privata förhållanden, om det för sammanjämkningen av den offentliga finansieringen eller myndigheternas behandling av ärenden som gäller företagsstöd är behövligt att upplysningarna lämnas. Bestämmelser om Tekes utvecklingscentralen för teknologi och innovationer, nedan Tekes, och de uppgifter som Tekes getts finns i lagen (717/2008) och statsrådets förordning (1146/2008) om Tekes utvecklingscentralen för teknologi och innovationer. På stöd som Tekes beviljar tillämpas statsunderstödslagen (688/2001) och statsrådets förordning om finansiering av forsknings-, utvecklings-, och innovationsverksamhet (298/2008). Tekes har till uppgift att genom sin sakkunskap och finansieringsverksamhet främja såväl utvecklingen av teknologier och innovationer som ett omfattande utnyttjande av forsknings- och innovationsverksamhetens resultat i näringsverksamheten och arbetslivet samt på annat håll i samhället. Både Finnvera Abp och Tekes hör till första nivåns företagstjänstorganisationer i konceptet FöretagsFinland som koordineras av arbets- och näringsministeriet. Finnvera Abp och Tekes genomför arbets- och näringsministeriets gemensamma kundrelationsstrategi för företagskunder. I kundrelationsstrategin för företagskunder strävar aktörerna inom förvaltningsområdet efter en gemensam modell för kundrelationsstyrning, vilket förutsätter mer utbyte av information om kundrelationer än för närvarande. Den nuvarande lagstiftningen har inte gjort det möjligt för Finnvera Abp att lämna ut uppgifter om kunder till andra än de aktörer som nämns i 6 i lagen om bolaget. Sekretessbestämmelsen i 5 i lagen om bolaget innebär tystnadsplikt i fråga om kundrelationer till Finnvera Abp. Detta har inneburit ett förbud mot att för tredje part röja om en viss person eller ett visst företag är kund hos Finnvera Abp eller

4 RP 248/2010 rd inte. I praktiken har man förfarit så att Finnvera Abp:s kunder har kunnat ge ett skriftligt samtycke till att uppgifter om dem kan lämnas ut. Möjligheterna att lämna ut uppgifter har utökats genom lag i lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster (240/2007). Avsikten med lagen är att förbättra statsförvaltningens företagstjänster samt att effektivisera samordningen och övervakningen av dem. Enligt 2 i lagen tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) på kundinformationssystemet för företagstjänster samt på offentligheten beträffande de uppgifter som registrerats i och förmedlats genom informationssystemet samt personuppgiftslagen (523/1999) på behandlingen av personuppgifter. Enligt 4 i lagen är kundinformationssystemet för företagstjänster ett informationssystem för registrering av basuppgifter om kunder. Systemet drivs av arbets- och näringsministeriet. Genom informationssystemets frågesystem förmedlas uppgifter om kunderna mellan de myndigheter som sköter företagstjänster och statens specialfinansieringsbolag. Enligt 5 i lagen är ändamålet med kundinformationssystemet för företagstjänster att förbättra inriktningen av företagstjänsterna och den utvärdering av företag som sker i samband med att beviljande av företagstjänster övervägs samt att effektivisera övervakningen av beviljade företagsstöd. I 6 i lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster finns en bestämmelse om uppgifter som kan fås genom kundinformationssystemet. I bestämmelsen ingår inte uppgifter om kundrelationer för statens specialfinansieringsbolags kunder. I regeringspropositionen om lagen, RP 249/2006 rd, ingick i 6 2 mom. en bestämmelse som skulle ha gjort det möjligt att genom systemet förmedla uppgifter om företagsanalyser som statens specialfinansieringsbolag gjort. Bestämmelsen ströks dock vid riksdagsbehandlingen med den motiveringen att det kunde förekomma problem i samband med lagringen av uppgifterna i informationssystemet på grund av uppgifternas aktualitet och företagens affärs- och yrkeshemligheter (EkUB 24/2006 rd). Till följd av detta kunde uppgifter som statens specialfinansieringsbolag innehade inte lämnas ut till informationssystemet. Informationsinnehållet i kundinformationssystemet för företagstjänster har främst bestått av uppgifter som fås från offentliga informationskällor. Finnvera Abp och Tekes gör egna bakgrundsutredningar och analyser om sina kunder innan de fattar beslut om finansiering. Finnvera Abp:s totala antal kunder är cirka 29 000 och Tekes cirka 4 000. Organisationerna har cirka 3 000 gemensamma kunder. Vid Finnvera Abp görs en så kallad företagsundersökning i samband med vilken förutsättningarna för affärsverksamhet hos det företag som ansöker om finansiering utvärderas. Företagsundersökningen består av en bokslutsanalys och en beskrivning av utvecklingen i bolagets genomförda affärsverksamhet, en beskrivning av det projekt som ska finansieras samt en prognos om bolagets ekonomiska utveckling och en bedömning av de risker som ingår i bolagets affärsverksamhet och ekonomi. De uppgifter om Finnvera Abp:s kunder som fåtts genom företagsundersökningen omfattar basuppgifterna om kundrelationen, såsom att det finns en kundrelation, kundens ekonomiska ställning samt affärs- eller yrkeshemligheter i enlighet med 24 1 mom. 20 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Företag av alla storlekar, aktörer inom den offentliga och den tredje sektorn samt forskningsinstitut kan få finansiering från Tekes. Finansiering kan också fås för offentlig forskning. Målet att statsförvaltningens resurser ska användas effektivt talar för att företagsinformation som redan skaffats ska utnyttjas när en annan organisation som beviljar offentligt stöd fattar beslut om finansiering. På grund av de gemensamma kunderna är det ekonomiskt sett förnuftigt att utnyttja information om bokslutsanalyser och företagsundersökningar som redan skaffats, i synnerhet när man är verksam inom samma förvaltningsområde. På detta sätt undviks också överlappande företagsundersökningar i fråga om gemensamma kunder. Med tanke på kundstrategin FöretagsFinland bedöms dessutom att enhetligheten i den företagsutvärdering som ligger till grund för det offentliga be-

RP 248/2010 rd 5 slutsfattandet ökar, om koncernaktörerna får rätt att ta del av varandras kundinformation, i och med att det då bara görs en utvärdering om samma företagskund. I propositionen föreslås att statens specialfinansieringsbolag ska ha rätt att lämna ut information om kundrelationer även till Tekes. Dessutom föreslås att det i lagen intas en hänvisningsbestämmelse som gäller utlämnande av uppgifter till kundinformationssystemet för företagstjänster. Avsikten med propositionen är att skapa förutsättningar för att statens specialfinansieringsbolags kundinformation ska kunna lämnas ut till systemet. De uppgifter som får lämnas ut omfattar upplysningar om företag, företags ekonomiska ställning och företags ansvariga eller upplysningar om företags förutsättningar för lönsam verksamhet. Sådana uppgifter ingår centralt i de företagsundersökningar och företagsanalyser som statens specialfinansieringsbolag gör. Genom utbytet av information kan man mer precist än tidigare dels bygga upp tjänster för företagens behov och dels undanröja onödig verksamhet. Dessutom kan tjänsten enligt behov koncentreras till vissa kundsegment, vilket förbättrar företagspolitikens genomslagskraft. I lagförslaget har intagits sådana nödvändiga ändringar som beror på målen för ändringen av lagen. Avsikten är att senare, i samband med en helhetsöversyn av lagstiftningen om bolaget, göra andra behövliga ändringar i lagen om bolaget. 2 Propositionens konsekvenser I och med att Finnvera Abp:s uppgifter om företagsforskning och kundernas ekonomiska ställning kan lämnas ut till Tekes, effektiviseras samordnandet av statsförvaltningens företagstjänster i konceptet FöretagsFinland. Genom propositionen utvidgas kretsen av myndigheter till vilka anställda vid Finnvera Abp kan lämna bestämda upplysningar om Finnvera Abp:s kunder, trots den tystnadsplikt som föreskrivs i 5. Propositionen är ett led i genomförandet av arbets- och näringsministeriets kundrelationsstrategi. Dessutom är propositionen ett led i den långsiktiga effektiviseringen av utbytet av information om företagskunder mellan myndigheterna inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde, vilket förväntas ha en positiv effekt på statens verksamhet när det gäller företagstjänster. Målbilden är att man i avsevärd utsträckning ska kunna minska överlappande arbete i fråga om insamling av information i olika ämbetsverk inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Dessutom är det kostnadseffektivt att vid andra ämbetsverk utnyttja redan befintlig företagsinformation. Ur perspektivet att företagens administrativa börda bör minskas, gagnar utbytet av kundinformation företagskunder på det sätt att färre förfrågningar riktas till företagen och då minskar sådant pappersarbete som tar tid och resurser i anspråk. Propositionen har inte någon direkt inverkan på statsbudgeten. 3 Beredningen av propositionen Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid arbets- och näringsministeriet i samarbete med Finnvera Abp. Utlåtanden om propositionen har begärts av justitieministeriet, finansministeriet, miljöministeriet, jordoch skogsbruksministeriet, Finnvera Abp, Företagarna i Finland rf, Finlands Näringsliv EK, Teknologiindustrin rf och Finansbranschens centralförbund rf. I utlåtandena ansågs överlag att propositionen kunde understödas. Det fästets uppmärksamhet vid att propositionen effektiviserar den offentliga finansieringsverksamheten och minskar företagens administrativa börda. Det fästes också uppmärksamhet vid frågor som gäller dataskydd och vid det faktum att man endast får lämna ut sådana uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna för den som får ta del av informationen. Uppmärksamhet fästes dessutom vid att det bolag som lämnar ut uppgifter berörs av regler i likhet med bankhemlighet och att de statliga myndigheter som får uppgifterna berörs av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Utlåtandena har så långt möjligt beaktats i den fortsatta beredningen.

6 RP 248/2010 rd 4 Samband med andra propositioner Propositionen har samband med propositionen med förslag till lag om ändring av lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster (240/2007), RP 107/2010 rd, som hör till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde och som behandlas i riksdagen. Den nämnda lagen föreslås bli ändrad bland annat så att det ska bli möjligt för de myndigheter som är med i informationssystemet och statens specialfinansieringsbolag att utbyta information om gemensamma kunder även genom teknisk anslutning. I propositionen föreslås att lagens 4, 6 och 10 ska ändras. Enligt 4 1 mom. i lagförslaget förmedlas genom kundinformationssystemet för företagstjänster, som drivs av arbets- och näringsministeriet, sådana uppgifter om kunderna som fastställts i lagförslaget mellan de myndigheter som sköter företagstjänster och statens specialfinansieringsbolag. I 6 i lagförslaget anges de uppgifter som kan fås genom kundinformationssystemet för företagstjänster. Enligt bestämmelsen kan genom kundinformationssystemet utöver de basuppgifter som avses i 1 mom. i lagförslaget även hanteras uppgifter om huruvida ett företag varit kund hos statens specialfinansieringsbolag. Dessutom kan uppgifter om företagstjänster som företag fått och utvärderingar av företags förutsättningar för lönsam verksamhet förmedlas. Enligt 10 i lagförslaget får, för genomförandet av företagstjänster, uppgifter som finns i kundinformationssystemet lämnas ut till arbets- och näringsministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralerna, arbets- och näringsbyråerna, jord- och skogsbruksministeriet, Tekes utvecklingscentralen för teknologi och innovationer, statens specialfinansieringsbolag och Landsbygdsverket. Dessutom får uppgifter som avses i 6 1 mom. i lagförslaget lämnas ut till utrikesministeriet, undervisningsministeriet, Utbildningsstyrelsen och Finpro ry. Enligt den föreslagna ikraftträdandebestämmelsen tillämpas lagen också på sådan information som en myndighet eller statens specialfinansieringsbolag fått före lagens ikraftträdande. Således förpliktar lagförslaget inte till utlämnande av uppgifter, utan den som lämnar ut uppgifter överväger vilka uppgifter som lämnas ut och på vilket sätt. DETALJMOTIVERING 1 Lagförslag 6. Bolagets upplysningsplikt och tillsynen över bolaget. Paragrafens 2 mom. föreslås bli ändrad så att statens specialfinansieringsbolags möjligheter att lämna upplysningar utvidgas att gälla även Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer. I paragrafens 2 mom. föreskrivs om arbets- och näringsministeriets samt närings-, trafik- och miljöcentralens möjlighet att trots den tystnadsplikt som föreskrivs i 5 få upplysningar av medlemmar och suppleanter i bolagets organ samt av anställda vid bolaget. I momentet avses med upplysningar uppgifter om en kunds eller en annan persons ekonomiska ställning eller privata förhållanden, om det för sammanjämkningen av den offentliga finansieringen eller myndigheternas behandling av ärenden som gäller företagsstöd är behövligt att upplysningarna lämnas. Möjligheten att lämna upplysningar behöver utvidgas att gälla även Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer, för att man ska kunna effektivisera möjligheterna att utnyttja företagsinformationen och förbättra inriktningen av företagsfinansieringen inom arbets- och näringsministeriets förvalt-

RP 248/2010 rd 7 ningsområde. Den som tar del av de utlämnade uppgifterna måste beakta att upplysningen är förenad med tystnadsplikt enligt 5 i lagen om bolaget. Den föreslagna bestämmelsen gäller till exempel upplysningar som i enskilda fall lämnas manuellt. I paragrafens 3 mom. föreslås en hänvisningsbestämmelse till lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster. I nämnda lag föreskrivs om ändamålet med uppgifter som lämnas ut, innehåll, att det ska ses till att uppgifterna är av kvalitet, uppgifternas offentlighet samt om förmedling och utlämnande av uppgifter. I riksdagen behandlas regeringens proposition RP 107/2010 med förslag till lag om ändring av lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster. Enligt lagförslaget i propositionen kan utlämnandet av uppgifter till kundinformationssystemet även ske i maskinkod. Avsikten med den nu föreslagna bestämmelsen är att göra det möjligt för bolaget att lämna ut uppgifter i maskinkod. Med avvikelse från 2 mom. föreslås att det informationsinnehåll som lämnas ut ska definieras på samma sätt som det definieras i regeringspropositionen om lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster. Enligt den föreslagna bestämmelsen får den som lämnar ut uppgifter till kundinformationssystemet överväga om upplysningarna lämnas. På motsvarande sätt överväger den som lämnar ut uppgifter om informationen ska lämnas ut med stöd av lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster. När bolaget lämnar upplysningar måste det överväga informationsinnehållet i de uppgifter som lämnas ut med beaktande av bestämmelsen om de lagar som angår bolaget. Bestämmelsen om bankhemlighet i 5 i lagen om bolaget har också betydelse med tanke på den som får ta del av de uppgifter som lämnas ut. Enligt högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 24.5.2002 T 1229 tillämpas inte sekretessbestämmelserna för den privata sektorn som sådana inom den offentliga förvaltningen, när en myndighet har sådana handlingar och uppgifter i sin besittning som hör till sekretessbestämmelsernas tillämpningsområde. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på handlingar som myndigheter har i sin besittning. Emellertid kan bankhemligheten enligt avgörandet ha betydelse när de begärda handlingarnas offentlighet bedöms vid tolkningen av sekretessbestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Det nuvarande 6 3 mom. i 6 blir ett nytt 4 mom. 2 Ikraftträdande Lagen föreslås träda i kraft vid årsskiftet 2010 2011. 3 Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning I lagförslaget preciseras de förutsättningar under vilka statens specialfinansieringsbolag kan lämna upplysningar. På basis av grundlagsutskottets praxis kan det observeras två till sin precision olika typer av bestämmelser om att få ta del av och lämna ut uppgifter. Å ena sidan finns det bestämmelser där strävan är att på ett uttömmande sätt ange de avsedda informationsinnehållen i lag. Å andra sidan finns det sådana bestämmelser där informationsinnehållen inte räknas upp på samma sätt. I det första fallet kan rätten att ta del av uppgifter och möjligheten att lämna ut uppgifter hänföra sig till upplysningar som behövs för ett visst syfte, medan bestämmelserna i det andra fallet hänför sig till ett krav om att uppgifterna är nödvändiga för ett visst syfte (GrUU 14/2001 rd). Enligt 6 2 mom. i förslaget kan de upplysningar som specificerats i momentet lämnas ut, om de behövs med tanke på sammanjämkningen av den offentliga finansieringen eller myndigheternas behandling av ärenden som gäller företagsstöd. Bestämmelser om behovet att lämna upplysningar i enlighet med 3 mom. i lagförslaget finns i lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster. Lagförslaget är således inte problematiskt med tanke på grundlagen. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:

8 RP 248/2010 rd Lagförslag Lag om ändring av 6 i lagen om statens specialfinansieringsbolag I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om statens specialfinansieringsbolag (443/1998) 6 2 mom., sådant det lyder i lag 1519/2009, samt fogas till 6, sådan den lyder i lag 1519/2009, ett nytt 3 mom., varvid det nuvarande 3 mom. blir 4 mom., som. följer: 6 Bolagets upplysningsplikt och tillsynen över bolaget Helsingfors den 5 november 2010 En medlem och en suppleant i bolagets organ samt en anställd vid bolaget har, utan hinder av vad som i 5 bestäms om tystnadsplikt, rätt att lämna arbets- och näringsministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralen samt Tekes utvecklingscentralen för teknologi och innovationer upplysningar som han eller hon har fått om en kunds eller en annan persons ekonomiska ställning eller privata förhållanden eller affärs- eller yrkeshemlighet, om det för sammanjämkningen av den offentliga finansieringen eller myndigheternas behandling av ärenden som gäller företagsstöd är behövligt att upplysningarna lämnas. Utan hinder av vad som i 5 bestäms om tystnadsplikt, kan bolaget lämna upplysningar om företag, företags ekonomiska ställning och företags ansvariga eller upplysningar om företags förutsättningar för lönsam verksamhet för att förmedlas via kundinformationssystemet för företagstjänster på det sätt som föreskrivs i lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster (240/2007). Vid tillsynen över bolaget ska i tillämpliga delar beaktas de principer som Finansinspektionen följer vid tillsynen över kreditinstitut. Denna lag träder i kraft den 2010. Republikens President TARJA HALONEN Arbetsminister Anni Sinnemäki

RP 248/2010 rd 9 Bilaga Parallelltext Lag om ändring av 6 i lagen om statens specialfinansieringsbolag I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om statens specialfinansieringsbolag (443/1998) 6 2 mom., sådant det lyder i lag 1519/2009, samt fogas till 6, sådan den lyder i lag 1519/2009, ett nytt 3 mom., varvid det nuvarande 3 mom. blir 4 mom., som. följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 6 Bolagets upplysningsplikt och tillsynen över bolaget En medlem och en suppleant i bolagets organ samt en anställd vid bolaget har, utan hinder av vad som i 5 bestäms om tystnadsplikt, rätt att lämna arbets- och näringsministeriet samt närings-, trafik- och miljöcentralen upplysningar som han eller hon har fått om en kunds eller en annan persons ekonomiska ställning eller privata förhållanden, om det för sammanjämkningen av den offentliga finansieringen eller myndigheternas behandling av ärenden som gäller företagsstöd är behövligt att upplysningarna lämnas. 6 Bolagets upplysningsplikt och tillsynen över bolaget En medlem och en suppleant i bolagets organ samt en anställd vid bolaget har, utan hinder av vad som i 5 bestäms om tystnadsplikt, rätt att lämna arbets- och näringsministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralen samt Tekes utvecklingscentralen för teknologi och innovationer upplysningar som han eller hon har fått om en kunds eller en annan persons ekonomiska ställning eller privata förhållanden eller affärs- eller yrkeshemlighet, om det för sammanjämkningen av den offentliga finansieringen eller myndigheternas behandling av ärenden som gäller företagsstöd är behövligt att upplysningarna lämnas. Utan hinder av vad som i 5 bestäms om tystnadsplikt, kan bolaget lämna upplysningar om företag, företags ekonomiska ställning och företags ansvariga eller upplysningar om företags förutsättningar för lönsam verksamhet för att förmedlas via kundinformationssystemet för företagstjänster på det sätt som föreskrivs i lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster (240/2007).

10 Gällande lydelse RP 248/2010 rd Föreslagen lydelse Vid tillsynen över bolaget ska i tillämpliga delar beaktas de principer som Finansinspektionen följer vid tillsynen över kreditinstitut. Vid tillsynen över bolaget ska i tillämpliga delar beaktas de principer som Finansinspektionen följer vid tillsynen över kreditinstitut. Denna lag träder i kraft den 2010.