REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Tekniker inom energibranschen i Östhammars kommun och Uppsala län

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Tekniker inom energibranschen i Östhammars kommun och Uppsala län Lucie Riad Juli 2010

Regionförbundet Uppsala län, Box 1843, 751 48 Uppsala 018-18 21 00, www.regionuppsala.se

Sammanfattning Inför en eventuell etablering av ett framtida slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Östhammars kommun, kan man räkna med vissa rekryteringsproblem. Skälen är flera såsom att arbetsplatsen kommer att ligga relativt långt från befolkningscentrum, urbaniseringen fortskrider, pensionsavgångar står för dörren, ungdomars intresse för teknik och naturvetenskap har minskat och viss konkurrens från andra arbetsgivare förekommer. Det behov av kompetens som kraftverket och andra arbetsgivare i norra Uppland räknar med i framtiden utgörs främst av sådana personer som idag arbetar som operatörer och tekniker. Problemet är på inget vis unikt för just den kärntekniska industrin, utan gäller generellt för så gott som hela industrin i hela Sverige. I Uppsala län finns flera industrier med behov av likartade kompetenser. För att klara kompetensförsörjningen krävs flera olika åtgärder. En hel del görs redan. Resultatet av denna studie är att man bör inrikta sig på tre mål: Försöka påverka Östhammars kommuns ungdomar så att de väljer en framtid inom industrin på hemorten, locka arbetskraft att flytta till kommunen eller underlätta pendling.

Innehållsförteckning 1. Problemet... 1 2. Den efterfrågade kompetensen... 2 3. Arbetskraftens storlek inom energiförsörjning i Östhammars kommun... 4 4. Arbetskraftens ålder och utbildning... 7 5. Rekryteringsbasen i Östhammars kommun... 11 6. Rekryteringsbasen i Uppsala län... 14 7. Slutsatser och förslag... 15

1 Tekniker inom energibranschen i Östhammars kommun och Uppsala län Inför en eventuell etablering av ett framtida slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Östhammars kommun, kan man räkna med vissa rekryteringsproblem. Skälen är flera såsom att arbetsplatsen kommer att ligga relativt långt från befolkningscentrum, urbaniseringen fortskrider, pensionsavgångar står för dörren, ungdomars intresse för teknik och naturvetenskap har minskat och viss konkurrens från andra arbetsgivare förekommer. Driften av ett eventuellt framtida slutförvar för använt kärnbränsle kommer inte att inledas ännu på många år, men när det sker kommer den största delen av arbetskraftsbehovet likna den övriga kärntekniska industrins behov. Det finns därför anledning att redan nu försäkra sig om tillgång till den framtida eftertraktade arbetskraften. Att studera kärnkraftverkens problematik ger kunskaper om branschen. Syftet med studien är att öka kunskapen om behovet av kompetens i norra Uppsala län och analysera utbud och efterfrågan på arbetskraft inom relevanta områden. Utifrån detta bör man kunna bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas framöver 1 för att exempelvis kunna bredda rekryteringsbasen. Data har huvudsakligen hämtats från Statistiska Centralbyråns (SCB) webbplats och databasen raps via Tillväxtverket. Den har bearbetats av Regionförbundet Uppsala län. 1. Problemet Problemet är att den kärntekniska industrin, som i Uppsalaregionen för närvarande utgörs av Forsmarks Kraftgrupp, har svårigheter att rekrytera och behålla tekniker med en kompetens motsvarande högskoleingenjörens. Alla kärnkraftverk i Sverige (och även många utomlands) har problem med rekrytering av tekniker. Rekryteringen till kärnkraftverk idag ser ut som följer: 1-2 doktorer/år/kärnkraftverk, 10 civilingenjörer/ år/kärnkraftverk och 50 högskoleingenjörer/år/kärnkraftverk 2. Enligt en artikel i Ny Teknik den 24 februari 2010 3 kommer den kärntekniska branschen att behöva anställa 2 500 personer under de kommande fem åren, förutsatt att kärnkraftbolagen verkligen tänker bygga nya reaktorer. Problemet är på inget vis unikt för just den kärntekniska industrin, utan gäller generellt för så gott som hela industrin i hela Sverige. I Uppsala län finns flera industrier med behov av likartade kompetenser. Regionförbundet Uppsala läns bedömning är att även Svensk Kärnbränslehantering, kärnkraftindustrins bolag som ansvarar för slutförvaringen av det använda kärnbränslet, kommer att stå inför liknande problem, om inte förr så efter den första byggnadsfasen då slutförvaret ska tas i drift. 1 Flera åtgärder är redan på gång: Forsmarks gymnasium är delvis bekostat av Forsmarks Kraftgrupp och erbjuder ett högt kvalificerat energiprogram. Hösten 2010 drar Forsmarks Kraftgrupp igång en ettårig eftergymnasial utbildning riktad till dem som gått naturvetenskapligt eller tekniskt program på gymnasiet. Uppsala universitet startar hösten 2010 ett nytt kärntekniskt år som kunde ingå som ett av de tre högskoleingenjörsåren. Östhammars kommun har anordnat en 14 veckor lång maskinförarutbildning, ett energi- och teknikcollege planeras i länet, etc. 2 Muntlig kommunikation med Per Brunzell, Aros Nuclear Management Consulting. 3 http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article267704.ece

2 2. Den efterfrågade kompetensen Det behov av kompetens som kraftverket och andra arbetsgivare räknar med i framtiden utgörs främst av sådana personer som idag arbetar som operatörer och tekniker. De kan kallas skift- eller driftingenjörer, reaktor- och turbinoperatörer, drift- och underhållstekniker, datatekniker och -ingenjörer, säkerhetspersonal 4 m.m. De yrkesbeteckningar som förekommer i Statistiska Centralbyråns branschstatistik är delvis annorlunda (tabell 1). Tabell 1. De vanligaste yrkena hos anställda 5 16-64 år med arbetsplats i Östhammars kommun inom energiförsörjningsbranschen 6 år 2008. Källa: SCB. Yrken inom energiförsörjningsbranschen Antal i Östhammars kommun civilingenjörer, arkitekter m.fl. 320 ingenjörer och tekniker 204 chefer för särskilda funktioner 54 drift- och verksamhetschefer 42 processoperatörer, kemisk basindistri 42 säkerhetspersonal (typ fysiskt skydd) 38 fysiker, kemister m.fl. 33 företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 32 kontorssekreterare och dataregistrerare 29 maskin- och motorreparatörer 25 chefer för mindre företag och enheter 21 säkerhets- och kvalitetsinspektörer 21 dataspecialister 18 säljare, inköpare, mäklare m.fl. 18 byggnadshantverkare 17 elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 16 Teknikernas kompetens motsvarar dagens högskoleingenjörers. Det tar tre år att utbilda sig till högskoleingenjör, varpå man erhåller en högskoleingenjörsexamen, som är en examen på grundnivå. Högskoleingenjörsprogrammen är till för personer som vill ha en förhållandevis kort och yrkesinriktad utbildning. Det finns flera inriktningar. Civilingenjörsutbildningar är betydligt längre. Grundutbildningen är vanligen femårig och en del civilingenjörer forsätter också med en tvåårig masterutbildning. I denna grupp ser man för närvarande inte lika stora framtida rekryteringsproblem 7. Om man skulle jämföra med annan industri så liknar den kompetens man har behov av på kärnkraftverken snarare den som finns inom processindustri än den inom verkstadsindustrin. I Östhammars kommun är just verkstadsindustrin betydande (tabell 2). 4 Med säkerhet menas i denna studie det som motsvarar engelskans security, såsom fysiskt skydd. 5 Beteckningen anställda omfattar inte företagare, vilka beräknas utgöra ca 10 procent av antalet förvärvsarbetande. 6 I Statistiska Centralbyråns yrkesstatistik används branschbeteckningen energiförsörjning; miljöverksamhet. 7 Utvärdering av verksamheten inom Svenskt Kärntekniskt Centrum (SKC) 2004-2008, genomförd på uppdrag av SKC:s styrelse. Per Brunzell och Lars Högberg 2010.

3 Tabell 2. De vanligaste yrkena hos anställda 16-64 år med arbetsplats i Östhammars kommun inom tillverkningsindustrin 8 år 2008. Källa: SCB Yrken inom tillverkningsindustrin Antal i Östhammars kommun maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling 1354 ingenjörer och tekniker 190 gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 93 drift- och verksamhetschefer 65 dataspecialister 40 övrig kontorspersonal 40 yrke okänt 39 chefer för särskilda funktioner 38 övriga maskinoperatörer och montörer 31 maskin- och motorreparatörer 26 byggnads- och anläggningsarbetare 21 elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 19 säljare, inköpare, mäklare m.fl. 18 företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 13 civilingenjörer, arkitekter m.fl. 12 Det är generellt låg personalomsättning i kraftverken. Alla rekryterades ungefär samtidigt när varvskrisen blev ett faktum och verken började byggas på 70- och 80- talen. Samtidigt är det en del människor som inte stannar på de kärntekniska anläggningarna och flera vill egentligen sluta eller flytta. Ett skäl är troligen att de saknar lokal förankring; ett annat att andra industrier lockar mer och det kan bero på det geografiska läget (även om skogsindustrins anläggningar ligger längre från befolkningscentra än t ex kärnkraftverken). Ytterligare ett skäl tycks vara skiftgången 9. (Detta är kanske litet förvånande med tanke på att skiftgång ju förekommer på många arbetsplatser.) Kärnkraftsbranschen utmärks annars av stabilitet eftersom man inte kan flytta anläggningarna. Moderniseringarna av dagens kärnkraftverk har tagit mycket kraft och beräknas fortsätta under de närmaste tre-fyra åren. Detta sker samtidigt som de stora pensionsavgångarna inleds. Det finns nästan inga personer med längre erfarenhet att rekrytera. Kärnkraftindustrin har gjort utbildningssatsningar, men det har sedan visat sig att personerna inte vill flytta närmare arbetsplatsen och då har industrin ändå haft svårt med rekryteringen. Industrin har stöttat olika utbildningar, men vill kunna välja innehållet bättre så det verkligen ger resultat i form av fler sökande till arbetsplatserna. Jan Blomgren, som är föreståndare för Svensk Kärntekniskt Centrum 10, menar i en annan artikel i Ny Teknik 11 att den kärntekniska branschen numera kräver en ny typ av människor till kärnkraftverken. De anställda ska kunna samarbeta och kommunicera, vara kvalitetsmedvetna och flexibla, kunna leda projekt och dokumentera. En viktig aspekt är säkerhetsmedvetandet, vilket är något som de yngre har fått genom sin utbildning. Den som anställs måste också kunna vara flexibel och ha förmåga att hela tiden lära sig nya saker. Man rekryterar från olika teknikområden, t ex läkemedelsindustrin som ju präglas av ett starkt säkerhetstänkande. 8 I Statistiska Centralbyråns yrkesstatistik används branschbeteckningen tillverkning och utvinning. 9 Muntlig kommunikation med Per Brunzell, Aros Nuclear Management Consulting. 10 Svenskt Kärntekniskt Centrum bildades 1992 av den svenska kärnkraftindustrin och tillsynsmyndigheten för att gemensamt aktivt stödja en fortsatt verksamhet inom den akademiska värden när de statliga medlen strypts. KTH, Chalmers och Uppsala universitet ingår. 11 http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article267704.ece

4 Uppsala Universitet startar hösten 2010 en högskoleingenjörsutbildning inom kärnteknik. Strategin är att utbildningen ska vara bred och att många studenter ska pröva på inriktningen. Utbildningen sker på svenska. En förenklad beskrivning av den kompetens man söker skulle kunna sammanfattas som säkerhetsmedvetna och moderna högskoleingenjörer med lokal förankring. 3. Arbetskraftens storlek inom energiförsörjning i Östhammars kommun I Östhammars kommun arbetade år 2008 ca 9 149 människor (diagram 1). Antalet förvärvsarbetande 12 har ökat kontinuerligt sedan år 2003. 9200 9000 8800 Antal 8600 8400 8200 8000 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 1. Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i Östhammars kommun. Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. Cirka 2 300 personer i Östhammars kommun var år 2008 förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin 13 (diagram 2). En stor arbetsgivare är Sandvik Coromant i Gimo. Ca 1 000 personer arbetade inom energiförsörjningsbranschen 14. En stor arbetsgivare inom denna bransch är Forsmarks Kraftgrupp. 12 I begreppet förvärvsarbetande ingår företagare, vilka vanligen utgör ca 10 procent. 13 I SCB:s branschstatistik används beteckningen utvinning av mineral, tillverkningsindustri. Den skiljer sig litet från branschbeteckningen i yrkesregistret. 14 I SCB:s branschstatistik används beteckningen energi- och vattenförsörjning, avfallshantering.

5 civila myndigheter, försvar; internat. organisationer personliga och kulturella tjänster hälso- o sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet forskning och utveckling, utbildning kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster parti-, detaljhandel, transport, magasinering byggverksamhet energi- o vattenförsörjning, avfallshantering utvinning av mineral, tillverkningsindustri jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske okänd näringsgren 0 500 1000 1500 2000 2500 Antal Diagram 2. Antal förvärvsarbetande 16+ år efter bransch i Östhammars kommun år 2008. Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. Jämfört med länets övriga kommuner är antalet personer som arbetar inom energiförsörjningsbranschen i Östhammars kommun stor (diagram 3). Östhammar Enköping Uppsala Tierp Heby Knivsta Älvkarleby Håbo 0 200 400 600 800 1000 1200 Antal Diagram 3. Antal förvärvsarbetande 16+ år inom energiförsörjning med arbetsplats i Uppsala län år 2008. Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. Vid en jämförelse med de övriga kommunerna i Uppsala län framgår att den procentuella andelen förvärvsarbetande som arbetar inom energiförsörjningsbranschen är mycket hög i Östhammars kommun (diagram 4). Nästan en tiondel av de förvärvsarbetande jobbar inom branschen. Detta visar hur betydelsefull branschen är för kommunen.

6 Östhammar Enköping Uppsala Tierp Heby Knivsta Älvkarleby Håbo 0 2 4 6 8 10 12 Andel av förvärvsarbetande inom resp. kommun (%) Diagram 4. Procentuell andel förvärvsarbetande 16+ år inom energiförsörjning med arbetsplats i Uppsala län år 2008. Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. En ganska stor del av dem som arbetar inom branschen energiförsörjning bor utanför kommunen (diagram 5). Antalet sysselsatta är knappt 900 personer inom branschen i Östhammars kommun (dagbefolkning), vilket kan jämföras med de ca 650 som sysselsätts inom branschen och har Östhammar som boendekommun (nattbefolkning). Detta visar att år 2008 bodde minst 350 personer av dem som arbetar inom branschen utanför kommunen. Av diagrammet skulle man kunna gissa att en del av dem pendlar in från Tierps kommun, där de som jobbar inom branschen inom sin kommun, är betydligt färre än de som jobbar utanför. Det är ändå tydligt att inpendlingen måste ske från flera håll. Östhammar Enköping Uppsala Tierp Heby Knivsta nattbefolkning (boende i kommunen) dagbefolkning (arbetande i kommunen) Älvkarleby Håbo 0 500 1000 1500 Antal Diagram 5. Förvärvsarbetande 16+ år inom energiförsörjning med arbetsplats i Uppsala län (dagbefolkning) och boende i Uppsala län (nattbefolkning) år 2008. Källa: Tillväxtverket (raps)/scb.

7 Dagligen arbetspendlade 1 730 personer till och 3 023 från Östhammars kommun (tabell 1) år 2008. Den absolut största inpendlingen sker från Uppsala kommun, men en ansenlig mängd sker också från Tierp, Gävle och Norrtälje. Detta illustrerar att rekryteringsbasen kan finnas i ett tämligen stort geografiskt område omkring Forsmark. Tabell 3. Den största delen av in- och utpendling till/från Östhammars kommun efter arbetsort och bostadsort år 2008. Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. Östhammar inpendling utpendling Uppsala 756 1987 Tierp 340 172 Gävle 143 56 Norrtälje 106 127 Älvkarleby 61 7 Stockholm 47 172 Enligt en utredning som gjordes år 2005 om Östhammars utvecklingsmöjligheter 15 bodde ca 85 procent av den totala arbetskraften om 800 personer på Forsmarks kraftverk i norra delen av Uppland, sex procent pendlade från Uppsala och tio procent från Gävle. Från Forsmark är det ungefär lika långt till Gävle som till Uppsala, nämligen sju mil. Sammanfattningsvis kan man säga att energiförsörjningsbranschen är mycket betydelsefull för Östhammars kommun och sysselsätter en stor del av arbetskraften. En betydande inpendling sker till kommunen inom denna bransch. 4. Arbetskraftens ålder och utbildning Såväl Forsmarks kraftverk som andra arbetsgivare behöver rekrytera operatörer och tekniker under de närmaste åren. I diagrammen nedan förekommer gruppen civilingenjörer, arkitekter m fl främst för jämförelsens skull (diagram 6 och 7). Drygt 400 personer jobbade år 2007 som ingenjörer (motsvarande högskoleingenjörer) och tekniker i Östhammars kommun. För hela Uppsala län är den siffran 4 800. 15 Utvecklingsmöjligheter i Östhammars kommun. Micael Sandberg, Stig Björne, Tomas Stavbom och Lars Clarhäll, 2005, SKB R-05-68.

8 ingenjörer och tekniker civilingenjörer, arkitekter m.fl. säkerhetspersonal maskin- och motorreparatörer 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Antal Diagram 6. Anställda 16-64 år med arbetsplats i Östhammars kommun år 2008. Källa: SCB. ingenjörer och tekniker civilingenjörer, arkitekter m.fl. säkerhetspersonal maskin- och motorreparatörer 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 Antal Diagram 7. Anställda 16-64 år med arbetsplats i Uppsala län år 2008. Källa: SCB. Den utbildning som de som jobbar inom branschen har idag, visas i diagrammet nedan (diagram 8). Intressantast är den utbildning som den yngre delen av arbetskraften har, eftersom det inte är så enkelt att de som lämnar branschen inom de kommande åren kan ersättas av individer med exakt samma utbildning. Arbetet på kärnkraftverket har förändrats under årens gång och internutbildning har pågått hela tiden. De nyligen rekryterades utbildning återspeglar troligen ganska väl kommande behov av kompetens.

9 > 3-årig eftergymn; övr > 3-årig eftergymn; ped > 3-årig eftergymn; vård > 3-årig eftergymn; tek, nat Eftergymn < 3 år; övr Eftergymn < 3 år; ped Eftergymn < 3 år; vård Eftergymn < 3 år; tek, nat 3-årig yrkesgymn 3-årig gymn; sam, hum m.m. 3-årig gymn; tek, nat < 3-årigt gymn 0 50 100 150 200 250 300 Antal Diagram 8. Utbildning hos förvärvsarbetande 16+ år i Östhammars kommun inom elförsörjningsbranschen 16 år 2008. Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. > 3-årig eftergymn; övr > 3-årig eftergymn; ped > 3-årig eftergymn; vård > 3-årig eftergymn; tek, nat Eftergymn < 3 år; övr Eftergymn < 3 år; ped Eftergymn < 3 år; vård Eftergymn < 3 år; tek, nat 3-årig yrkesgymn 3-årig gymn; sam, hum m.m. 3-årig gymn; tek, nat < 3-årigt gymn 0 200 400 600 800 1000 1200 Antal Diagram 9. Utbildning hos förvärvsarbetande 16+ år i Uppsala län inom metallvarutillverkning 17 år 2008. Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. 16 SCB:s branschbeteckning är el-, gas- och värmeverk för statistik om utbildning. 17 SCB:s branschbeteckning är metallvarutillverkning i utbildningsstatistiken.

10 En fjärdedel av de ca 1 000 personer som arbetade inom elförsörjningsbranschen år 2008 hade en formell utbildning, som var kortare än treårigt gymnasium. En fjärdedel hade en eftergymnasial utbildning inom teknik och naturvetenskap, som var kortare än tre år. En femtedel hade en eftergymnasial utbildning inom teknik och naturvetenskap, som var minst treårig. Detta mönster skiljer sig från mönstret för branschen metallvarutillverkning (diagram 9). Där utgör den andel som har en utbildning kortare än treårigt gymnasium ca 60 procent. Olika åldersgrupper har olika utbildningsbakgrunder (diagram 10). Inom branschen elförsörjning är detta mycket tydligt. De yngre har en högre formell utbildning än de äldre. En stor del av dem som kommer att gå i pension inom det närmaste decenniet, har en utbildning som är kortare än 3-årigt gymnasium. De har i stället internutbildats på sina arbetsplatser under sitt yrkesverksamma liv. Den fyraåriga tekniska gymnasielinjen, som fanns förr, var en vanlig bakgrund 18. 70 60 Antal 50 40 30 20 10 0 < 3-årigt gymn Eftergymn < 3 år; tek, nat > 3-årig eftergymn; tek, nat Ålder Diagram 10. De största grupperna av förvärvsarbetande 16+ år inom elförsörjning i Östhammars kommun efter ålder och utbildning år 2008. Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. Ungefär en fjärdedel, ca 270 personer, av alla som arbetar inom energibranschen, var år 2008 över 55 år. Det innebär att de kommer att gå i pension inom de närmaste tio åren och därmed lämna arbetsplatsen. Samtidigt pågår en modernisering av Forsmarks kraftverk, liksom av flera av Sveriges andra kärnkraftverk, för att öka produktionen och för att genomföra reparationer m.m. Detta innebär ett ökat behov av arbetskraft, dvs en expansion. Inom branschen metallvaruindustri är ca 20 procent av de förvärvsarbetande över 55 år. Det rör sig om ca 400 personer i Östhammars kommun. Industrins rekryteringsbehov är alltså omfattande för en så pass liten kommun som Östhammars. 18 Ett fjärde år erbjuds teknikstuderande gymnasieungdomar i Östhammars kommun fr o m hösten 2010 på initiativ av industrin. Åtta personer har sökt utbildningen.

11 5. Rekryteringsbasen i Östhammars kommun Med kännedom om de kommande behoven reser sig frågan om det finns ett rekryteringsunderlag i Forsmarks omgivningar. Låt oss först undersöka befolkningens åldersfördelning i Östhammars kommun (diagram 11). Diagram 11. Befolkningspyramider för Östhammars kommun och Uppsala län år 2009. Källa: SCB. Ett utmärkande drag för befolkningspyramiden för Östhammars kommun är den smala midjan vid åldersgruppen 22-32 år. Man ser också de stora barnkullarna födda åren 1990-1993. Mest påfallande är ändå den stora gruppen människor i åldrarna 60-66 år. De kommer att ha lämnat arbetsmarknaden inom en femårsperiod. Det är över huvud taget en stor andel äldre personer som bor i Östhammars kommun. Befolkningspyramiden för Uppsala län domineras mycket av befolkningen i Uppsala kommun, med många ungdomar. Nästa fråga som infinner sig är om ungdomarna i Östhammars kommun väljer en utbildning som lämpar sig för rekrytering till kärnkraftverket eller liknande arbetsplatser. Ett sätt att bilda sig en uppfattning om det är att undersöka den utbildningsbakgrund som de som jobbar inom branschen elförsörjning idag har. Mest intressant är, som tidigare nämnts, den utbildning som de senast rekryterade personerna har. Den kan ge en uppfattning om kommande behov. Regionförbundet avser att i samarbete med Umeå universitet undersöka just denna grupp, nämligen den senast rekryterade arbetskraften inom den kärntekniska industrin i Sverige. En forskargrupp på Kulturgeografiska institutionen 19 vid Umeå universitet utvecklar en modell för att bl a kunna förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Den kärntekniska branschen kommer att utgöra ett studieområde. Preliminära resultat från registerundersökningen bör finnas tillgängliga i slutet av året (2010). 19 Det är samma grupp som gjorde studien Socioekonomiska effekter av stora investeringar i Östhammar. En framtidsstudie. Einar Holm, Urban Lindgren och Magnus Strömgren, 2007. SKB R-07-53.

12 För att undersöka rekryteringsbasen i Östhammars kommun är det intressant att se från vilka gymnasieprogram högskoleingenjörer kan tänkas komma. Om man kände till hur många ungdomar i Östhammars kommun som valt dessa program, skulle man kunna uppskatta den lokala rekryteringsbasen 20. Man kan se vad som gäller i Sverige i största allmänhet. I diagrammet nedan visas hur en del av de ungdomar i Sverige, som gått vidare till högskolestudier inom två år efter avslutat gymnasium, valt. Studerande som påbörjat en treårig utbildning till ingenjör (läs högskoleingenjör) någon gång mellan läsåren 2004/05 och 2006/07 bör ha avslutat sin utbildning någon gång mellan 2007 och 2009. Tills vidare får vi anta att denna bild även representerar situationen i Östhammars kommun. Av de studerande som gått vidare till högskola, efter att ha gått på gymnasiets teknikprogram, väljer ca hälften en högskoleingenjörsutbildning. Från det individuella programmet väljer 27 % av dem som gått vidare en högskoleingenjörsutbildning, från industriprogrammet 26 % och från elprogrammet 25 %. Från naturvetarprogrammet väljer ca 8 % en 3-årig högskoleingenjörsutbildning, men över 30 % en 5-årig civilingenjörsutbildning. Nedanstående diagram visar data från hela Sverige! International Baccalaureate NV-pgm, matematik-data NV-pgm, miljövetenskap NV-pgm, naturvetenskap NV-pgm, lokal inriktning Naturvetenskap (NV), ospec. Specialutformat nära NV Teknikprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Fordonsprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Individuella program Civilingenjör Ingenjör 0 10 20 30 40 50 Andel från respektive program (%) Diagram 12. Andel studerande i Sverige som slutat gymnasiet läsåret 2003/04 och som påbörjat högskolestudier t o m 2006/07 fördelade efter vissa program i gymnasieskolan och vissa utbildningsinriktningar på högskolan. Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. 20 Den statistiken finns till viss del tillgänglig på Skolverkets webbplats, men är inte tillräckligt detaljerad för syftet i denna studie.

13 International Baccalaureate NV-pgm, matematik-data NV-pgm, miljövetenskap NV-pgm, naturvetenskap NV-pgm, lokal inriktning Naturvetenskap (NV), ospec. Specialutformat nära NV Teknikprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Fordonsprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Individuella program Antal avgångna från gymnasieskola läsåret 2003/04 Antal som påbörjat högskolestudier 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 Antal Diagram 13. Antal studerande i Sverige som slutat gymnasiet läsåret 2003/04 och som påbörjat högskolestudier t o m 2006/07 fördelade efter vissa program i gymnasieskolan och vissa utbildningsinriktningar på högskolan. Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. Ovanstående diagram visar hur många studerande i Sverige som gick vidare till högskolan över huvud taget under den undersökta perioden. 5 200 studerande gick ut teknikprogrammet och hälften av dem påbörjade högskolestudier. 11 000 studerande gick ut det naturvetenskapliga programmet och en större andel av dem (ca 80 %) påbörjade högskolestudier. En fråga än om man måste ha gått en högskoleutbildning för att kunna jobba inom branschen. Företagen räknar med att investera stora pengar i internutbildning för den personal som rekryteras. Detta åskådliggörs bl a av de jobbannonser industrin publicerar. Man brukar räkna med att varje nyanställd kräver vidareutbildning för ca två miljoner kronor under en period av ca tio år. För att det ska fungera krävs goda grundkunskaper hos dem som anställs 21. Behovet av personal är så stort att Forsmarks kraftverk hösten 2010 startar en eftergymnasial utbildning för att höja kompetensen hos de arbetssökande till Forsmarks kraftverk. Det kommer att bli som ett fjärde år på gymnasieskolan. Satsningen görs för att fylla ett gap som finns mellan vad sökande kan efter gymnasiet respektive efter en treårig högskoleutbildning. Utbildningen riktar sig till dem som gått ett naturvetenskapligt eller tekniskt program på gymnasiet. Förhoppningen är att de som gått den ska kunna rekryteras till Forsmarks kraftverk och gå vidare inom företaget. Forsmarks Kraftgrupp står för kostnaderna, men hoppas att året på sikt ska kunna integreras med gymnasieskolan. Efter genomgången utbildning ska personerna kunna jobba som stationstekniker. Åtta personer har sökt till detta fjärde teknikår. 21 Muntlig kommunikation med Per Brunzell, Aros Nuclear Management Consulting

14 6. Rekryteringsbasen i Uppsala län Alla som jobbar inom branschen bor inte på orten, men den absolut största delen gör det, nämligen ca 85 procent. Kartan visar hur många människor som bor inom 1-5 mils radie från Forsmark. Forsmark ligger ca två mil nordväst om Östhammar, ca sju mil nordnordost om Uppsala och ca 7 mil sydost om Gävle. Om det visar sig att den befintliga lokala rekryteringsbasen inte räcker till för att fylla industrins framtida behov, blir det desto viktigare att underlätta pendling eller att locka människor att flytta närmare arbetsplatsen. Den mentala kartan utgör en viktig faktor. Trots att Forsmark inte ligger särskilt långt från vare sig Uppsala, Gävle eller Stockholm geografiskt sett, upplevs avståndet som långt. Den förbättring som nu genomförs av väg nr 288 mellan Östhammar och Uppsala kan komma att minska detta mentala avstånd. Kompetensförsörjningsmöjligheterna måste betraktas som goda i Uppsala län jämfört med i många andra delar av landet. I hela länet finns en hel del ingenjörer och tekniker. Nedan visas deras åldersfördelning (diagram 14). Över 500 ingenjörer (motsvarande högskoleingenjörer) och tekniker kommer att pensioneras inom de kommande 5 åren eller 1 100 inom de kommande 10 åren. Frågan är dels hur återväxten ser ut, dels om en del av dem kommer att rekryteras till arbetsplatser i Östhammars kommun eller inte.

15 Antal 800 700 600 500 400 300 200 100 0 civilingenjörer, arkitekter m.fl. ingenjörer och tekniker säkerhetspersonal övriga maskinoperatörer och montörer Diagram 14. Anställda 16-64 år med bostad i Uppsala län efter vissa yrken och ålder år 2009. Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. 7. Slutsatser och förslag De slutsatser man kan dra av ovanstående uppgifter är att en förändring måste till för att klara kompetensförsörjningen. Det finns olika lösningar, varav några är att: Påverka Östhammars kommuns ungdomar så att de väljer en framtid inom industrin på hemorten. Locka arbetskraft att flytta till kommunen. Underlätta pendling. Ett sätt att påverka ungdomarnas val är att visa vilka konsekvenser deras val kan få. Här brister det mycket i informationen och i det underlag som ungdomar får inför sina val av fortsatta studier. Som exempel kan nämnas att den statistik som Högskoleverket levererar om vart ungdomar tar vägen efter examen endast berör en mindre del av alla som studerat på högskola. Hälften av dem tar aldrig någon examen och hälften av dem som tar examen gör inte det i anslutning till att de avslutar sina studier 22. Dessa individer kommer alltså inte med i Högskoleverkets statistik. En annan tanke är att undersöka den kompetens som finns bland immigranter. Den är ofta knapphändigt dokumenterad och det skulle kunna visa sig att det finns tillgänglig arbetskraft med lämplig kompetens. I detta sammanhang kan dock validering av olika utbildningsbakgrunder vara ett speciellt problem. 22 Årsbok 2009, Nutek mars 2009.