I VOLLEYBOLL 2010 Reviderad enligt Regelboken 2008-2012 KLAS HEJDENBERG
Tom sida 2 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg
2:e-domare i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg Copyright Klas Hejdenberg FÖRORD Syftet med detta häfte är först och främst att förbättra kunskaperna om andredomarens befogenheter, arbetsuppgifter och arbetsmetoder. I vissa fall kan en del tillämpningar skilja sig vid nationella och internationella sammanhang. Häftet ska kunna användas som litteratur vid kurser, fortbildningar, studiecirklar och naturligtvis självstudier på alla nivåer. INNEHÅLL: Sida Kapitel 1 UR REGELBOKEN. Regler Frågor om regler 5 6 10 Kapitel 2 ARBETSMETODER Före matchen Nätet, bollar, lottning, uppvärmning, bollrullare, första serve Under matchen Före seten och i setpauser, koll på bänkarna, sök positioner, med/utan linjedomare Efter matchen Arbetsfördelning under spelet Samarbete Samarbete med förstedomaren Teckenvisning Rapportera om uppträdande Samarbete med sekreteraren Bestraffningar Spelarbyte/TO Frågor om metoder 13 14 15 17 17 18 20 21 24 Kapitel 3 UPPSTÄLLNINGAR Viktiga faktorer Taktisk kunskap, erfarenhet, kunskap om lagen, kunskap om lagmedlemmar, rotationslappar, protokollet Metoder Frågor om uppställningar 27 28 29 34 Kapitel 4 FÖRSLAG PÅ KURSINNEHÅLL. Matchbesök Kursplaner 41 42 44 Kapitel 5 FRÅGORNA MED SVAR... 45 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg 3
Tom sida 4 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg
Kapitel 1 UR REGELBOKEN Regler Frågor om regler 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg 5
REGLER Här följer ett utdrag ur Regelboken 2008-2012 (utan hänvisningar) med en del av de regler som behandlar andredomarens uppgifter: 24. ANDREDOMARE 24.1 PLACERING Andredomaren utför sina uppgifter stående utanför planen vid stolpen på motsatta sidan som, och vänd mot förstedomaren. 24.2 BEFOGENHETER 24.2.1 Andredomaren är förstedomarens medhjälpare, men har också sitt eget ansvarsområde. Skulle förstedomaren inte kunna fortsätta sitt arbete kan andredomaren ersätta denne. 24.2.2 Andredomaren kan, utan att blåsa i visselpipan, också ge tecken för fel utanför sitt ansvarsområde, men ska inte insistera på dem inför förstedomaren. 24.2.3 Andredomaren kontrollerar sekreterarens(-nas) arbete. 24.2.4 Andredomaren övervakar lagmedlemmarna på spelarbänkarna och rapporterar felaktigt uppträdande till förstedomaren. 24.2.5 Andredomaren kontrollerar spelarna i uppvärmningsområdena. 24.2.6 Andredomaren tillåter avbrotten, kontrollerar deras längd och nekar felaktiga begäranden. 24.2.7 Andredomaren kontrollerar hur många time-outer och byten som varje lag har tagit och rapporterar andra time-out och femte och sjätte bytet till förstedomaren och berörd tränare. 24.2.8 Om en spelare blir skadad tillåter andredomaren särskilt spelarbyte eller tillåter 3 minuters återhämtningstid. 24.2.9 Andredomaren kontrollerar golvets skick, huvudsakligen i anfallsområdet. Han/hon kontrollerar också, under matchen, att bollarna fortfarande är reglementsenliga. 24.2.10 Andredomaren övervakar lagmedlemmarna i straffrutorna och rapporterar felaktigt uppträdande till förstedomaren. 24.3 ANSVARSOMRÅDEN 24.3.1 I början av varje set, vid sidbyte i avgörande set och närhelst det är nödvändigt, kontrollerar andredomaren att den aktuella uppställningen på planen överensstämmer med rotationslapparna. 24.3.2 Under matchen beslutar andredomaren om, blåser och ger tecken för: 24.3.2.1 intrång på motståndarnas planhalva och utrymmet under nätet, 24.3.2.2 uppställningsfel begånget av mottagande lag, 24.3.2.3 felaktig beröring av nätets nedre del eller antennen på den egna sidan av planen, Kommentar: Vid nationellt spel i Sverige får andredomaren blåsa för beröringar av hela nätet. 24.3.2.4 felaktig blockering av baklinjespelare eller blockeringsförsök av liberon, eller felaktigt anfall av baklinjespelare eller libero. 24.3.2.5 bollens beröring med främmande föremål 24.3.2.6 bollens beröring med golvet då förstedomaren inte har möjlighet att se beröringen. 24.3.2.7 boll som passerat nätets lodräta plan in på motståndarnas planhalva helt eller delvis genom det yttre passerområdet, eller berör antennen på hans/hennes egen sida. 24.3.3 Efter matchen skriver han/hon under matchprotokollet. 1.4.3 Bytesområde: Bytesområdet begränsas av den tänkta förlängningen av båda anfallslinjerna fram till sekreterarbordet. 4.2 LAGETS PLACERING 4.2.1 Spelarna som inte spelar ska antingen sitta på bänken eller vara i uppvärmningsområdet. Tränaren och andra lagmedlemmar ska sitta på bänken, men kan tillfälligt lämna den. Bänkarna är placerade vid sekreterarbordet, utanför friområdet. 4.2.2 Det är bara lagmedlemmarna som har rätt att sitta på bänken under matchen och delta i uppvärmningen. 5.2 TRÄNARE 5.2.1 Under matchen leder tränaren sitt lags spel från en plats utanför planen. Han/hon väljer startrotationsordning, inbytande spelare och tar time-outer. För dessa åligganden är andredomaren den som ska kontaktas. 5.2.3 UNDER MATCHENS GÅNG: 6 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg
5.2.3.1 lämnar tränaren in rotationsordningen före varje set, ifylld på rätt sätt och signerad, till sekreteraren eller andredomaren. 5.2.3.2 ska tränaren sitta på bänken närmast sekreteraren, men får lämna den. 5.2.3.3 begär tränaren time-outer och spelarbyten. 5.2.3.4 får tränaren, liksom övriga lagmedlemmar, instruera spelarna på planen. Tränaren får ge dessa instruktioner stående eller gående i friområdet framför sitt lags bänk från anfallslinjens förlängning bort till uppvärmningsområdet utan att störa eller fördröja spelet. 5.3 ASSISTERANDE TRÄNARE 5.3.1 Assisterande tränaren ska sitta på bänken men har inga rättigheter. 5.3.2 Om tränaren måste lämna sitt lag, får assisterande tränaren ta över hans rättigheter och skyldigheter på begäran av kapten på plan efter förstedomarens medgivande. Kommentar: Alltid när den ordinarie tränaren finns på plats så är det denne som har tränares rättigheter och skyldigheter. 7.3.2 Före varje sets början ska tränaren lämna in sitt lags startrotationsordning på en rotationslapp. Den lämnas, ifylld på rätt sätt och undertecknad, till andredomaren eller sekreteraren. 7.3.3 De spelare som inte finns med på startrotationsordningen är avbytare i det setet (förutom liberon). 7.3.4 I och med att lappen lämnats till andredomaren eller sekreteraren får inga ändringar göras förutom genom vanligt spelarbyte. Kommentar: Ändringar kan tillåtas om uppenbara misstag begåtts. Ändringar av taktisk karaktär tillåts inte. 7.3.5 Avvikelse mellan startrotationsordningen och den aktuella uppställningen på planen hanteras på följande sätt: 7.3.5.1 När en sådan avvikelse upptäcks före setstarten så måste den korrigeras i enlighet med startrotationsordningen. Det blir ingen bestraffning för detta. 7.3.5.2 När en spelare finns på planen inför setstarten men inte på rotationslappen så måste spelaren ersättas i enlighet med rotationslappen. Det blir ingen bestraffning för detta. 7.3.5.3 Om emellertid tränaren vill behålla någon av de felaktiga spelarna på planen, måste han begära spelarbyte som skrivs in i matchprotokollet. 11.1 BERÖRING ÖVER MOTSTÅNDARNAS PLANHALVA 11. SPELARE VID NÄTET 11.1.1 Vid blockering är det tillåtet för en blockerare att beröra bollen ovanför motståndarnas planhalva om man inte stör motståndarnas spel före eller under deras anfall. 11.1.2 Efter anfallet är det tillåtet att passera med handen över nätet, om beröringen gjordes i eget luftrum. 11.2 INTRÅNG UNDER NÄTET 11.2.1 Det är tillåtet att tränga in i motståndarnas luftrum under nätet om det inte stör motståndarnas spel. 11.2.2 Intrång på motståndarnas planhalva förbi mittlinjen: 11.2.2.1 Det är tillåtet att beröra motståndarnas planhalva med foten/fötterna om någon del av foten/fötterna berör mittlinjen eller är direkt ovanför mittlinjen. 11.2.2.2 Att beröra motståndarnas planhalva med någon kroppsdel över fötterna är tillåtet om det inte stör motståndarna. 11.2.3 En spelare får beröra motståndarnas planhalva efter det att bollen blivit död. 11.2.4 En spelare får tränga in i motståndarnas friområde om det inte stör motståndarnas spel. 11.3 NÄTBERÖRING 11.3.1 Att beröra nätet eller antennen är inte fel om det inte stör spelet. 11.3.2 Spelare får beröra stolparna, repen eller andra föremål utanför antennerna, inklusive nätet, om det inte stör spelet. 11.3.3 När en boll spelas in i nätet så att det berör en motspelare så ska detta inte räknas som ett fel. 11.4 SPELARES FEL VID NÄTET 11.4.1 En spelare berör bollen eller en motståndare i motståndarens luftrum före eller under motståndarens anfall. 11.4.2 En spelare gör intrång i motståndarens luftrum under nätet och stör motståndarnas spel. 11.4.3 En spelare gör intrång på motståndarnas planhalva med fot/fötter. 11.4.4 En spelare stör spelet om han/hon (bland annat) berör bandet i nätets överkant eller de översta 80 cm av en antenn i samband med sin spelhandling, 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg 7
eller tar hjälp av nätet när han/hon spelar bollen, eller skaffar sig en fördel gentemot motståndaren eller gör något som hindrar motståndaren från att spela bollen 14.6 FEL I SAMBAND MED BLOCKERING 14.6.2 En baklinjespelare utför eller deltar i en fullbordad blockering. 14.6.6 En libero utför ett blockeringsförsök enskilt eller kollektivt. 15. REGLEMENTSENLIGA SPELAVBROTT Reglementsenliga spelavbrott är TIME-OUTER och SPELARBYTEN. 15.1 ANTAL REGLEMENTSENLIGA SPELAVBROTT Varje lag har rätt till maximalt två time-outer och sex spelarbyten per set. 15.2 BEGÄRAN OM REGLEMENTSENLIGA SPELAVBROTT 15.2.1 Spelavbrott får begäras av tränaren eller kapten på plan om tränaren inte är närvarande, och bara av dom. Begäran görs genom att visa aktuellt tecken, när bollen inte är i spel och före domarens signal för serve. 15.2.2 En begäran om spelarbyte innan ett set startar är tillåten, och ska noteras som ett vanligt spelarbyte i det setet. 15.3 FLERA AVBROTT EFTER VARANDRA 15.3.1 En begäran om en eller två time-outer, och en begäran om spelarbyte av vardera laget får följa efter varandra utan att spelet behöver återupptas. 15.3.2 Ett lag tillåts inte att begära spelarbyte mer än en gång under samma spelavbrott. Två eller flera spelare får bytas under samma spelavbrott. 15.4 TIME-OUTER OCH TEKNISKA TIME-OUTER 15.4.1 Alla time-outer varar i 30 sekunder. Vid FIVB-tävlingar och liknande, tillkommer, i set 1-4, två 60 sekunders Tekniska time-outer automatiskt när det lag som leder uppnår 8 poäng och 16 poäng. I avgörande (5:e) set har man inga Tekniska time-outer ; varje lag får bara begära två vanliga timeouter på 30 sekunder. 15.4.2 Under alla time-outer ska spelarna på planen gå till friområdet i närheten av bänken. 15.5 SPELARBYTE Ett spelarbyte är handlingen när en spelare, förutom liberon eller den som liberon bytt med, efter att ha skrivits in i matchprotokollet av sekreteraren, kommer in på planen för att inta en annan spelares plats, och denne måste lämna planen. Spelarbyte kräver domarnas tillåtelse. 15.6 BEGRÄNSNINGAR AV SPELARBYTEN 15.6.1 Högst sex spelarbyten tillåts per lag och set. En eller flera spelare kan bytas ut samtidigt. 15.6.2 En spelare som tillhör startrotationen får lämna spelet och komma tillbaka, men bara en gång per set, och bara på den plats i rotationen som han/hon startade på. 15.6.3 En avbytare får komma med i spelet, i stället för en spelare i startrotationen, men bara en gång per set, och han/hon kan bara bytas ut mot samma startande spelare. 15.7 EXTRA SPELARBYTE En spelare (förutom liberon) som inte kan fortsätta spela på grund av skada, ska bytas ut genom ett korrekt spelarbyte. Om detta inte är möjligt får laget göra ett EXTRA spelarbyte, utöver begränsningarna i Regel 15.6. Ett extra spelarbyte innebär att en spelare som inte är på planen när skadan inträffar, förutom liberon och dennes ersättningsspelare, får ersätta den skadade spelaren. Den skadade spelaren får därefter inte delta i matchen. Ett extra spelarbyte får inte i något fall räknas som ett vanligt spelarbyte. 15.8 SPELARBYTE VID UTVISNING ELLER DISKVALIFIKATION En UTVISAD eller DISKVALIFICERAD spelare måste bytas ut genom ett korrekt spelarbyte. Om detta 8 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg
inte är möjligt förklaras laget OFULLSTÄNDIGT. 15.9 FELAKTIGT SPELARBYTE 15.9.1 Ett spelarbyte är felaktigt om det inte uppfyller kraven i Regel 15.6 (med undantag för Regel 15.7). 15.9.2 När ett lag har gjort ett felaktigt spelarbyte och spelet återupptagits gäller följande: 15.9.2.1 laget bestraffas med poäng och serve till motståndarlaget. 15.9.2.2 spelarbytet rättas till, 15.9.2.3 poängen som vunnits efter det att felet begåtts stryks för det felande laget. Motståndarnas poäng behålls. 15.10 FÖRFARANDE VID SPELARBYTE 15.10.1 Spelarbyte måste göras i bytesområdet. 15.10.2 Ett spelarbyte ska bara ta den tid som behövs för att skriva in det i matchprotokollet, och låta spelarna komma in och gå ut. 15.10.3a Själva begäran om spelarbyte utgörs av att inbytande spelare ställer sig i bytesområdet färdig-a för spel under ett reglementsenligt spelavbrott 15.10.3b Om detta inte är uppfyllt beviljas inte spelarbytet och laget bestraffas för fördröjning. 15.10.3c En begäran om spelarbyte ska göras giltig och visas av sekreteraren (med buzzer) eller av andredomaren (med visselsignal). Vid FIVB-tävlingar och liknande, används numrerade spadar för att förenkla spelarbytena. 15.10.4 Om ett lag vill göra mer än ett byte samtidigt, måste alla inbytande spelare ställa sig i bytesområdet samtidigt för att de ska få byta under samma begäran. I detta fall måste bytena göras efter varandra, ett spelarpar i taget. 17.1 SKADA 17.1.1 Om en allvarlig olyckshändelse inträffar när bollen är i spel måste domaren blåsa av spelet direkt och tillåta att medicinsk hjälp kommer in på planen. Bollen ska sedan spelas om. 18.1 PAUSER Setpaus är tiden mellan set. Alla setpauser är tre minuter. Under denna tid ska sidbyte ske och lagens startrotationsordningar skrivas in i matchprotokollet. Pausen mellan andra och tredje set kan förlängas till max 10 minuter enligt arrangörens önskemål. 22.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 22.2.2 De (förste- och andredomaren) får blåsa i visselpipa under ett spelavbrott för att visa att de ger tillåtelse till eller avvisar en lagbegäran. 22.2.3 Omedelbart efter att domarna blåst i visselpipan för att avbryta spelet ska de visa med officiella tecken: 22.2.3.1 Om förstedomaren blåst ska denne visa följande i denna ordning: a) servande lag b) felet c) spelaren som gett upphov till avblåsningen (om det är nödvändigt). Andredomaren följer förstedomarens tecken och upprepar dem. 22.2.3.2 Om andredomaren blåst ska denne visa följande i denna ordning: a) felet b) spelaren som gett upphov till avblåsningen (om det är nödvändigt). c) servande lag, efter förstedomarens tecken. I det här fallet visar förstedomaren bara servande lag, varken felet eller spelaren. 22.2.3.3 Vid felaktigt anfall av baklinjespelare eller libero får bägge domarna blåsa enligt 22.2.3.1 och 22.2.3.2 ovan. 22.2.3.4 Vid dubbelfel visar båda domarna a) felet b) spelarna som gett upphov till avblåsningen (om det är nödvändigt). c) servande lag enligt förstedomaren. 25. SEKRETERARE 25.2 ANSVARSOMRÅDEN Sekreteraren för matchprotokollet enligt reglerna och samarbetar med andredomaren. Han/hon använder en summer eller annan ljudanordning för att ge signal till domarna gällande sekreterarens skyldigheter. 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg 9
FRÅGOR OM REGLER R-1. Får lag A begära spelarbyte direkt efter lag B under samma spelavbrott? R-2. Får en spelare, som inte skrevs in i protokollet före matchstart, vara med i tredje set? R-3. En spelare, som just landat och återfått balansen efter att ha blockerat, vidrör nätet när hon ska vända sig om. Ska du blåsa av för nätberöring a) om spelet störts? b) om spelet inte störts? R-4. Får tränaren begära förklaring till ett domslut? R-5. Får andredomaren blåsa av spelet när bollen passerar nätet utanför antennen på hans egen sida? R-6. En spelare, som just blockerat, vidrör nätet på väg ner. Bollen befinner sig i höjd med baslinjen. Ska du blåsa för nätberöring a) om spelet störts? b) om spelet inte störts? R-7. Får andredomaren ge en tränare tillrättavisning? R-8. En boll försvinner utom synhåll bakom en takbalk för ett ögonblick. Ingenting tyder på att den vidrört taket eller balken. Ska du blåsa av, eftersom bollen var utom synhåll? R-9. En spelare skadas. Han kan inte bytas ut med ett korrekt spelarbyte. Får laget göra ett extra spelarbyte för att ersätta spelaren? R-10. R-11. R-12. R-13. R-14. R-15. Ska andredomaren blåsa av, om bollen går i taket? Får tränaren ge taktiska råd till spelarna på planen, under det att bollen är i spel? Finns det något fel som begås i serveögonblicket av servande lag som andredomaren ska blåsa för? En spelare berör wiren utanför nätet. Är detta tillåtet, under förutsättning att spelet ej störs? Får lag A begära spelarbyte och därefter ett nytt under samma spelavbrott? En baklinjespelare hoppar upp i anfallsområdet och slår på en boll som befinner sig ovanför nätkanten. Det är lagets tredje beröring. Bollen överblockeras innan den helt passerar nätet. Gör blockeraren fel? 10 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg
R-16. Ska andredomaren blåsa om en spelare berör motståndarnas planhalva förbi mittlinjen med a) hela foten? Ja Nej b) en del av foten och har samtidigt en del av skosulan ovanför mittlinjen? c) hela handen? d) handen och samtidigt en del av handen är ovanför mittlinjen? e) en del av foten och har samtidigt en del av skosulan ovanför mittlinjens tänkta förlängning? R-17. R-18. R-19. R-20. R-21. R-22. Får en utbytt kapten, som sitter på bänken, begära time-out? Tillhör det andredomarens uppgifter att kolla om golvet behöver torkas? En spelare skadas. Får du som andredomare blåsa av spelet utan att förstedomaren sett något? Får man skriva in en spelare i protokollet, som inte är närvarande vid matchens början? Får ett lag begära två time-outer direkt efter varandra? Ska en utvisning skrivas in i protokollet? 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg 11
R-23. Ett lags uppställning i första set är: 4 3 2 5 6 1 På bänken sitter nr 7, (som blivit in- och utbytt mot nr 4 ), och nr 8. Vad gör Du, om i detta läge: a) nr 1 skadar sig? b) nr 4 " "? c) nr 1 blir utvisad för setet? d) nr 4 " " " "? e) nr 1 blir utvisad för matchen? f ) nr 4 " " " "? R-24. Får andredomaren blåsa för följande saker? Ja Ja, Nej a) boll i golvet b) felaktigt fingerslag c) övertramp av mittlinjen d) servaren trampar på baslinjen när han servar e) en baklinjespelare blockerar f) boll som träffar stolpen på hans egen sida av planen g) boll som träffar stolpen på förstedomarens sida av planen h) sekreteraren ropar att det var fel servare i) en bollrullare fumlar in en boll på planen mitt under spelet j) en åskådare ropar att det ena lagets tränare är en j-a idiot k) en spelare tappar sina glasögon just när en medspelare ska passa l) en spelare börjar blöda näsblod när bollen är i spel m) passaren går för tidigt vid motståndarnas serve n) felaktigt anfall av baklinjespelare o) bollen träffar antennen och sidobandet på hans egen sida p) bollen träffar antennen och sidobandet på förstedomarens sida q) en spelare tar tag i en motståndares tröja under nätet r) en framlinjespelare blockerar motståndarens serve s) en baklinjespelare blockerar motståndarens serve men bara om förstedomaren inte sett det. 12 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg
Kapitel 2 ARBETSMETODER Före, under och efter matchen Arbetsfördelning under spelet Samarbete Bestraffningar Spelarbyte/TO Frågor om metoder 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg 13
ARBETSMETODER Före matchen Nätet Kolla nätet i god tid före lottningen, så att det är ok till uppvärmningen vid nät, som börjar direkt efter lottningen. Domarna ska kontrollera uppsättningen och eventuellt göra mindre justeringar. Det är andredomaren som mäter näthöjden. Förstedomaren är med och kollar. Bollar Andredomaren kollar att matchbollarna är ok, har samma tryck etc. Sen väljer han ut och märker upp, tillsammans med förstedomaren, den/de bollar som ska vara matchbollar och vilken som ska vara reservboll. Därefter ansvarar andredomaren för bollarna. Lottning Lottning ska göras vid eller i närheten av sekreterarbordet. Reglerna säger att det är förstedomaren som utför lottningen (Regel 7.1) men andredomaren ska också vara med. Förstedomaren meddelar därefter lottningsresultatet till sekreteraren. TIPS: Det enklaste och tydligaste sättet att säga detta är: "(lagets namn) servar på den sidan," samtidigt som man pekar i protokollet. Uppvärmning Det är förstedomaren som blåser när uppvärmningen ska börja och när den ska avslutas. Andredomaren blåser när lagen ska byta sida vid nät och när serveträningen ska börja. Bollrullare Reglerna säger att det är förstedomaren som kontrollerar bollrullarnas arbete (Regel 23.2.2). I vissa situationer kan det dock vara enklare för andredomaren, som befinner sig på golvet, att hålla kontakt med dem, och då ska han givetvis göra det. Instruera bollrullarna att de ska hålla reda på matchbollarna. Visa dom hur märkningen ser ut, och tala om för dem att spelarna aldrig får använda matchbollar att värma upp med under matchen, i setpauser etc. Den bollrullare som står vid andredomaren brukar också fungera som golvtorkare. Det är en viktig samarbetspartner som vid behov ska kunna göra en snabb insats. Eftersom det är andredomarens sak att kolla golvtorkningen, så gäller det att ha god kontakt med denne golvtorkare. I undantagsfall kan vi nationellt acceptera endast fem bollrullare (skriv in i protokollet!). Om detta är fallet, så ska den som är i hörnet till höger om förstedomaren också täcka platsen bakom förstedomaren. Detta är viktigt dels därför att andredomaren ska ha en golvtorkare till hands, dels för att varken lagmedlemmarna på bänkarna eller andredomaren ska behöva hämta bollar som hamnar utanför planen på deras sida. 14 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg
Första serve Före matchens första serve ger (rullar!) andredomaren två bollar till bollrullarna, kollar uppställningarna, och ger (rullar!) sen en boll till servaren. Under matchen Före seten och i setpauser Före varje set ska tränarna lämna varsin rotationslapp till andredomaren eller sekreteraren. Servande lag ska lämna först. Att de ska lämna lapparna betyder att andredomaren inte ska hämta dem. Han ska slippa störa lagen med detta. Tiden för setpauser börjar tas när setbollen är färdigspelad. För att setpauserna ska bli så nära tre minuter som möjligt, ska rotationsordningarna lämnas in snarast efter setslut. Efter 2½ min blåser andredomaren in lagen på planen och kontrollerar uppställningarna under resterande ½ min. En inlämnad rotationslapp får inte ändras annat än om den blivit fel p.g.a. något rent misstag. Startrotationerna ska hållas hemliga hela tiden utom för domarna och sekreteraren. Detta för att inte det ena laget ska kunna titta på motståndarnas uppställning, och sedan anpassa sin egen efter den. Praktiskt går detta till så, att andredomaren väntar med att lämna lapparna till sekreteraren tills han/hon fått båda. Om sekreteraren får lapparna från tränaren så bör han/hon vänta med att skriva in rotationerna tills han/hon fått båda. Före första serve i varje set ska andredomaren kontrollera att de spelare som står på lappen är de som också står på planen. Nationellt ska han också påpeka om spelarna inte står på rätt positioner, dock utan att onödigtvis avslöja lagets uppställning för motståndarna. En bra domare ser till att onödiga fel undviks! När kontrollen för respektive lag är gjord så gör andredomaren klartecken till liberon att gå in. När kontrollen för bägge lagen är gjord så gör andredomaren klartecken till förstedomaren. Om en kapten på plan vill kolla sitt lags uppställning så hjälper man till med detta. Enklast kollar man först med sekreteraren vem som står på serveplats (position 1) i det laget. Kanske kan man kolla i protokollet själv också, för säkerhets skull. Sen tar man upp lagets rotationslapp ur fickan och informerar kaptenen. Tänk på att en kapten bara får informeras om det egna lagets uppställning, absolut inte det andra lagets! Tänk också på att göra det diskret så att inte det andra laget får information som de inte har rätt till! Det är andredomaren som ger bollen till den spelare som ska serva först i första och femte set vid trebollssystem. Vid enbollssystem ska andredomaren alltid ha bollen i spelavbrott och pauser, även om huvuduppgiften är att se till att lagen lämnar planen. Under time-outer, setpauser etc. rekommenderar man Internationellt att andredomaren står vid sin stolpe vänd mot sekreteraren och bänkarna. Fördel: Bra koll på detta område. Nackdel: Ingen kommunikation med förstedomaren. Det är dock bra att använda pauserna till att passa på att prata med sina kollegor. T ex kan man växla några ord med sekreteraren och göra en extra koll på protokollet, och man kan i undantagsfall gå över till förstedomaren och kort ta 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg 15
upp någon situation eller komma med någon stöttande kommentar. Tänk på att bara prata med kollegorna! Undvik att tala med gester och tecken, för då avslöjar man lätt i onödan vad man pratar om. Koll på bänkarna Under spelets gång har andredomaren en viktig uppgift i att hålla koll på vad som händer i anslutning till avbytarbänkarna. Viktigt är att observera osportsligt uppträdande och att vara så förberedd som möjligt på begäran om byten och TO. TIPS: Titta särskilt på det lag som just förlorat bollen. För att mera få in kollen på bänkarna i rutinerna så bör andredomaren ta ett steg tillbaka efter varje boll när teckenvisningen är klar och kasta ett öga först mot det ena laget, därefter mot det andra. Då får man på ett naturligt sätt in de icke spelande lagmedlemmarna i sina observationer och man förbättrar möjligheten att se vad som händer där de befinner sig. När denna observation är gjord tar man ett steg framåt igen och ställer sig där man ska stå inför nästa serve. Sök positioner En av de viktigaste uppgifterna för andredomaren är att placera sig på bästa sätt för att kunna fullgöra sina uppgifter. Det gäller att hela tiden läsa spelet och göra sig en bild av vad man tror kommer att hända och i god tid göra klart för sig från vilken position man bäst kan se och bedöma situationerna. Man behöver alltså röra sig under spelet, och det bör göras så att det syns att man är aktiv, men utan onödiga eller överdrivna rörelser. Allmänt gäller att andredomaren alltid bör ha en neutral utgångsställning = stå med axlarna parallellt med sidlinjen och helst i jämvikt på båda fötterna. Man bör hålla sig mellan tremeterslinjernas förlängningar. Man kan också tänka sig att man är fäst vid stolpen med ett osynligt gummiband, ca 0,5 m långt outsträckt, som ger en möjlighet att röra sig både i sidled och framåt/bakåt, men inte för långt åt något håll! Ytterligare en sak att ta hänsyn till är, att man bör undvika att alltför tydligt annonsera vad man tittar på. Om man t ex går flera meter bort från nät och ställer sig precis i höjd med löparen så begriper båda lagen att "här är det något på gång"! Om spelet försiggår på andredomarens sida bör han backa ut från stolpen för att få bättre överblick. Ju mindre man behöver flytta blicken för att observera snabba förlopp som sker på nära håll, desto bättre. Å andra sidan är det inte bra att vara för långt bort från det man ska titta på. T ex är det lättare att följa spel borta vid förstedomaren om man då går närmare planen. Vid servemottagning ska man bedöma spelarnas placering i djupled och i sidled. Flera olika faktorer bestämmer var man bör placera sig. I djupled har man allra bäst vinkel om man står precis i höjd med spelarna man vill kolla, och för att kolla i sidled står man (tyvärr) allra bäst bakom en baslinje. Dessutom ska man sekunden senare stå i höjd med nätet, för att titta på nästa spelmoment, vilket kan bli svårt att hinna 16 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg
Man får också tänka extra på sin placering om stolpen är kraftigt vadderad. Sådana skydd är ofta ganska breda och försvårar andredomarens arbete eftersom de skymmer. Ju närmare man står, desto mera skymmer skydden. Med/utan linjedomare Sedan vi i Sverige så gott som helt slutade att använda linjedomare, så har andredomarens sätt att arbeta förändrats något. Framförallt kan andredomaren i vissa situationer välja en annan placering än den man väljer om man har linjedomare till hjälp. Det som man i första hand kan hjälpa förstedomaren med är att se touchar, nätsituationer, bollar vid den egna antennen och bollar vid sidolinjen som är närmast. I undantagsfall kan det vara fördelaktigt att stå på anfallande lags sida, istället för på försvarande lags sida. Detta gäller speciellt om anfallet kommer långt ut på andredomarens sida, kanske t.o.m. utanför planen. Man kan då hålla kvar blicken på anfallet något längre innan man (eventuellt) byter sida. Då har man också bättre vinkel för att kunna se hur bollen passerar antennen och om den är in eller ut vid den egna sidlinjen. Om försvarande sida dessutom inte blockerar så behövs inte samma uppsikt på eventuella nätberöringar. Efter matchen Efter det att förstedomaren blåst av matchen, går andredomaren över till förstedomaren (man går på nätets högra sida) och står där, en domare på vardera sidan av nätet (förstedomaren på sin högra sida av nätet), då kaptenerna tackar domarna. Därefter ska förste- och andredomaren vara tillsammans, för att kunna hjälpa varandra. Arbetsfördelning under spelet Anledningen till att man har två domare är, att förstedomaren inte anses ha tillräckliga möjligheter att följa allt som händer både där bollen är, och på andra ställen. Andredomarens huvuduppgift är att ha koll på allt som händer där bollen inte befinner sig. Under spelet kräver detta att han flyttar sin uppmärksamhet från det ena laget till det andra allteftersom bollen går över nät. Tidpunkten när man fysiskt byter sida är vanligtvis när man sett att anfallaren just ska spela bollen. Andredomaren får blåsa för felaktigt anfall av baklinjespelare. För att denne ska kunna göra detta måste han/hon vara säker på att samtliga följande saker har inträffat: - att spelaren verkligen är baklinjespelare - att upphoppet har skett i anfallsområdet eller dess förlängning - att bollen är helt och hållet högre än nätet i tillslagsögonblicket - att bollen helt passerar nät i passerområdet eller tar i en blockering 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg 17
Vad gäller de två första punkterna kan andredomaren, som har bra koll på spelarnas positioner, ibland hjälpa förstedomaren om det behövs. Andredomaren har rätt att blåsa för blockering av baklinjespelare. För att man ska kunna göra detta måste man vara säker på: - att spelaren verkligen är baklinjespelare - att slaget är ett blockeringsslag eller - att spelaren deltagit i en blockeringsgrupp som rört bollen En situation när detta inträffar är när en passare kommer från baklinjen och blockerar när motståndarna anfaller direkt på en servemottagning från passarens lag. Andredomaren har rätt att blåsa för blockering av en libero. För att man ska kunna göra detta måste man vara säker på: - att slaget är ett blockeringsslag eller - att spelaren deltagit i en blockeringsgrupp som rört bollen Andredomaren har rätt att blåsa för felaktigt anfall efter pass med fingerslag från en libero i anfallsområdet. Det som andredomaren framför allt kan hjälpa förstedomaren med är att se var liberon står i tillslagsögonblicket. Vid observation av nätsituationer och spelare vid mittlinjen är de viktigaste uppgifterna att kolla för andredomaren: - fötter vid mittlinjen - om någon spelhandling stört spelet - beröring av nätets överkant Det gäller i första hand försvarande lag men kan också gälla anfallande lag om förstedomaren följer bollen någon annanstans. Det är viktigt att hålla kvar blicken, framför allt på mittlinjen, tills samtliga spelare har lämnat området. Som andredomare gäller det att koncentrera sig på sina uppgifter, och undvika att titta för mycket på spelet. Det kan vara svårt, särskilt om man är ovan. Samarbete Samarbete med förstedomaren Allteftersom spelet blivit snabbare ställs det större krav på domarna att hinna uppfatta många olika händelser som inträffar under kort tid. För att göra detta möjligt krävs att de hjälper varandra i domararbetet. En domare bör kasta snabba blickar mot kollegan vid nästan varje 18 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg
spelsituation för att kolla att man är överens om det man har observerat. Ett bra sätt att få igång detta är, att ha ögonkontakt med kollegan vid varje avblåsning. Ett samspelt domarpar ger sig själva ett mycket bra utgångsläge för ett bra jobb, och övriga deltagare i matchen märker omedelbart att domarna är ett team. Vid en del extrema fall kan det krävas att andredomaren går över till förstedomaren för en grundligare överläggning, men ett gott samarbete under spelet gör detta onödigt i de flesta fall. Teckenvisning När andredomaren gör sina tecken ska han/hon stå på samma sida som laget som förlorade den senast spelade bollen, ungefär ett steg åt sidan från den förlängda mittlinjen. TIPS: Om du behöver ta mer än ett steg för att komma på rätt sida så har du antagligen stått för långt åt sidan under spelet! Andredomaren ska alltid sträva efter att stå still (med fötterna ) när han/hon gör sitt tecken. Om man inte redan står på rätt ställe när avblåsningen kommer, så förflyttar man sig snabbt till rätt plats, ställer sig där och visar tecknet. Om förstedomaren håller ett korrekt lugnt tempo med sina tecken, så hinner andredomaren ta steget till rätt sida innan förstedomaren visar vilket lag som vunnit bollen. Vid förstedomarens avblåsningar ska andredomaren göra samma tecken som förstedomaren, något efter denne. En förutsättning för detta är ögonkontakt mellan kollegorna. Väl synkroniserade tecken ger ett mycket gott intryck! Vid andredomarens avblåsningar ska tecknen göras i följande ordning: 2:e domaren: (1:e domaren:) 1) Blås av (ingenting!) 2) Visa felet (+ev. peka på spelare) (inget tecken!) 3) Visa sida (något efter 1:e) Visa sida När andredomaren har gjort en avblåsning, ska felet visas på samma sida som det lag som gjorde felet. Om laget på höger sida har rört nätet på felaktigt sätt, så ska andredomaren stå på det lagets sida och göra tecknet för nätberöring. När andredomaren har blåst av för uppställningsfel ska han/hon, efter att ha gjort tecknet för detta, alltid peka på de spelare som stått fel. Man kan också tala om hur de skulle stått för att det skulle ha varit riktigt. Ex: -Nr 3 skulle stått framför nr 7. Om kapten på plan frågar så kan man visa med hjälp av lagets rotationslapp. Andredomaren får inte blåsa för allting, men vid tillfällen när han sett något som han anser bör påtalas, så kan han meddela förstedomaren. Framför allt sker detta med stödtecken. De ska göras diskret framför bröstet och hållas kvar så kort tid som möjligt. Det gäller att ha känsla för vilka situationer och vilka händelser man ska påtala. Framför allt bör andredomaren 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg 19
hjälpa till då förstedomaren kan antas vara skymd eller när han har sin uppmärksamhet mot något annat håll. Stödtecken ska vara just stöd för kollegan. De får inte användas så att de kan ge uppfattningen, att andredomaren tar över förstedomarens uppgifter. Domare som dömt länge tillsammans har ofta utvecklat ett mycket gott samarbete. De känner varandra väl och det räcker med mycket små gester eller blickar för att man ska veta vad den andre tycker. Det kan dock finnas skäl till att se upp för risken att man inom ett domarpar utvecklar egna tecken eller signaler, som sedan andra domare, spelare och publik kan missförstå eller inte förstå alls. Detsamma gäller egna tecken som visar vissa detaljer som är menade att underlätta för kollegan, men som samtidigt har nackdelen att de kan ge lagen vägledning. Endast i undantagsfall kan andredomaren insistera i en fråga som inte ingår i hans vanliga uppgifter. Det kan gälla om förstedomaren misstänker att en sak har inträffat och han då söker andredomarens uppfattning för att avgöra frågan. Ett annat tillfälle kan vara om andredomaren ser att förstedomaren gör ett uppenbart misstag. Då kan ett tydligt stödtecken rädda situationen. I vissa situationer kan "wash-out" -tecken kännas motiverat, nämligen för att upplysa om att man sett en situation och gjort bedömningen, att inget fel uppstått. Detta tecken ingår inte i de officiella domartecknen, och bör därför användas ytterst sparsamt. Rapportera om uppträdande När det gäller att observera lagmedlemmarnas uppträdande så bör båda domarna vara lika uppmärksamma. Andredomaren har dock helt naturligt större möjlighet än förstedomaren att inrikta sig på de lagmedlemmar som sitter på bänken eftersom han är närmare placerad. Detta bör han utnyttja och gärna visa med sitt uppträdande att "det här är mitt område". Om andredomaren observerar något speciellt som inträffar på bänken eller på planen så bör han informera förstedomaren. Samarbete med sekreteraren Sekreteraren är en betydelsefull medarbetare. Andredomaren är den som har de bästa möjligheterna att se till att sekreteraren deltar och är uppmärksam. Spelavbrott är utmärkta tillfällen att göra detta på. Det är viktigt att sekreteraren känner att han/hon är med i teamet. Man bör också ha ett extra öga på kunskapsnivån och vid behov förklara eller instruera. Sekreteraren har möjlighet att under spelet påkalla andredomarens uppmärksamhet om något fel som uppstått. Andredomaren ska då blåsa av spelet, göra tecken för omboll och sen gå direkt till sekreterarbordet och informera sig om vad som hänt. Därefter ska han vidta de åtgärder som krävs. Bestraffningar När bestraffningar delas ut är det av yttersta vikt att det är helt klart 20 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg
- vem som blivit bestraffad - vilken bestraffning som getts - att bestraffningen blir införd rätt i protokollet. När förstedomaren visar kort ska andredomaren vara uppmärksam på vilken lagmedlem som blivit bestraffad. Vid behov kan domarna tydligt visa numret på den bestraffade spelaren, så att man säkert är överens om att det är riktigt. Sen vänder sig andredomaren mot sekreteraren och går gärna fram till protokollet och gör en extrakoll på att bestraffningsmarkeringen blir riktig och hamnar på rätt ställe. Om lagmedlemmen är någon av dem som inte har siffror, så är det extra viktigt att man är säker på vem som avses. Gå fram till förstedomaren och fråga, om du är tveksam. TIPS: Låt inte spelet få återupptas förrän du är säker på att allt blivit rätt. Spelarbyte Man kan inte nog understryka vikten av att följa rutiner i samband med att lagen vill ha spelarbyten. Om misstag inträffar så kan dessa få allvarliga konsekvenser t ex omspel. Följande punkter bör beaktas vid varje tillfälle i första hand av sekreteraren: 1) Sekreteraren ger signal för spelarbyte när en/flera spelare har ställt sig i bytesområdet. Då ska - spelaren/na vara färdig/-a att byta in - laget ha byte/n kvar - det vara en stund kvar innan förstedomaren blåser för serve Om någon av dessa förutsättningar inte är uppfyllda, så har laget gjort en felaktig begäran. Första gången det händer i en match så ska domaren bara neka, d v s upplysa mycket kortfattat om varför man inte tillåter det begärda. Som domare måste man undvika att själv orsaka fördröjning. Använd om möjligt bara tekniska uttryck från regeltexten. Om en felaktig begäran upprepas i samma match så ska laget bestraffas för fördröjning. Om en felaktig begäran orsakat fördröjning så ska den bestraffas. Kolla med sekreteraren (ögonkontakt!). Instruera sekreteraren före matchen att ge tydligt klartecken (upp med båda händerna) när han/hon är klar. Vidrör aldrig spelare. Om en spelare står fel, har gått in för tidigt eller liknande, blås i pipan, säg till eller visa med tecken. Ge tecken åt spelarna att byta. Om det är flera spelarbyten som görs samtidigt så är man extra noggrann, låter bara ett par i taget byta och har noggrann kontakt med sekreteraren vid varje byte. 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg 21
Om det är kaptenen som blir utbytt tar man reda på vem som blir ny kapten på plan och meddelar förstedomaren detta genom att peka på den nye kaptenen, eller "rita" ett kaptensstreck på bröstet samt visa numret. Om man hinner så kan man gå fram till sekreteraren och själv titta att allt blivit rätt inskrivet, som en extra säkerhetskontroll. Men det är förstås viktigt att detta inte fördröjer spelet. Detsamma gäller om man vill skriva ändringar på rotationslapparna vid byten (vilket i och för sig kan vara bra att göra!). Domarna kan inte bestraffa spelarna för fördröjning om de själva orsakar fördröjning! Om förhållandena inte medger koll vid varje tillfälle bör man utnyttja time-outer och andra pauser i spelet till detta. Öva på att läsa protokoll upp och ner! Gör klartecken mot förstedomaren. Klartecken = upp med båda armarna. Time out 1) Andredomaren uppfattar att någon begär spelarbyte/to. 2) Kolla den som begär. Har vederbörande rätt att begära? Begär man med tecken? Används rätt tecken? 3) Har man rätt att begära det man vill ha? Har laget några TO kvar? Är det en stund kvar innan förstedomaren blåser för serve? 4a) Om svaren är ja på frågorna vid 2) och 3): Blås av och gör tecken för TO och peka mot det lag som begärde time-outen! OBS: Ingen avblåsning förrän Du är säker på punkterna 2) och 3) 4b) Om svaret är nej på någon av frågorna vid 2) och 3), så har laget gjort en felaktig begäran. Första gången det händer i en match så ska domaren bara neka, d v s upplysa mycket kortfattat om varför man inte tillåter det begärda. Som domare måste man undvika att själv orsaka fördröjning. Använd om möjligt bara tekniska uttryck från regeltexten. Om en felaktig begäran upprepas i samma match så ska laget bestraffas för fördröjning. Om en felaktig begäran orsakat fördröjning så ska den bestraffas. Skulle det beklagliga inträffa, att domaren blåst av trots att svaret är nej på någon av punkterna vid 2) och 3), så har laget gjort en felaktig begäran som har fördröjt spelet, och ska därför bestraffas för fördröjning. Ex: Om ett lag begärt och beviljats en tredje TO, så ska denna snarast blåsas av och lagen visas in på planen igen, och bestraffningen utdelas. 5b) Ta tiden. 22 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg
Gå fram till sekreteraren och titta själv att time-outen blivit rätt inskriven. Blås igen efter 30 sekunder och visa in lagen på planen. Gör det på sådant sätt att spelarna går in på planen utan fördröjning. Meddela berörd tränare och förstedomaren om det är lagets andra TO. Gör klartecken mot förstedomaren. Klartecken = upp med båda armarna. 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg 23
FRÅGOR OM METODER M-1. Vad bör andredomaren göra om han blir tilltalad enligt följande: a) b) c) d) e) En tränare säger: -Dom stod fel uppställda! Sekreteraren ropar, mitt under en boll, "-Det var fel servare"? En tränare säger: -Vad var det Du blåste för? En kapten på plan säger, efter att andredomaren blåst för nätberöring: -Vem rörde nätet? om en spelare säger: -Vad var det Du blåste för? M-2. M-3. Vad bör du som andredomare göra när du har fått det ena lagets rotationslapp? När du kollar spelarna på planen innan setet ska börja, så upptäcker du att två spelare i ett lag står fel uppställda. Vad bör du göra? M-4. M-5. M-6. M-7. M-8. M-9. Är det en bollrullare eller andredomaren som ska ge bollen till den spelare som ska serva först a) i första set? b) i femte set? Ska andredomaren ha bollen under en time-out, eller räcker det att a) den spelare som ska serva har den, om man har enbollssystem? b) en bollrullare har den, om man har trebollssystem? När ska andredomaren börja ta tiden för setpaus? När ska andredomaren blåsa in lagen på planen i en setpaus? Efter hur lång tid ska andredomaren blåsa in lagen på planen efter en time-out? M-10. Nämn några situationer då andredomaren bör backa ut från stolpen. M-11. Nämn några situationer då det kan vara fördelaktigt om andredomaren visar stödtecken tydligt, istället för diskret, och förklara varför. M-12. Vad bör andredomaren göra när förstedomaren visar numret på den spelare som just blivit bestraffad? M-13. Du har som andredomare just meddelat sekreteraren att en tränare fått gult kort. Du lägger märke till att sekreteraren ser villrådig ut. Vad gör du? M-14. Du får en begäran om spelarbyte. När ska du blåsa för detta spelarbyte? M-15. I mitten på ett set har du som andredomare nekat ett lags tränare när han begärt timeout, eftersom laget redan tagit sina två time-outer. I slutet på samma set begär han spelarbyte. Du vet att laget redan gjort sex byten i setet. Vad gör du? M-16. Vad ska andredomaren göra om ett lag inte lämnat rotationslappen snarast efter setslut? M-17. En spelare smashar efter att ha gjort upphoppet utanför planen. Vad bör du ha tänkt på i denna situation? 24 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg
M-18. Hemmalaget har bara lyckats få ihop fem bollrullare. a) Får man använda trebollssystemet ändå? b) Hur ska bollrullarna placeras? c) Varför just så? M-19. Du är andredomare, och när setet ska börja, står dessa spelare i det ena laget på planen enligt följande (och på bänken sitter nr 3, 4 och 5): 7 12 1 2 16 6 Vad gör Du, om följande står på rotationslappen: a) b) ROTATIONSLAPP LINE-UP SHEET R-5 LAG / Team SET ROTATIONSLAPP LINE-UP SHEET R-5 LAG / Team SET IV III II 7 12 1 V VI I 2 16 2 SERVE Coach signatur.. IV III II 6 12 1 V VI I 2 16 7 SERVE Coach signatur.. c) d ) ROTATIONSLAPP LINE-UP SHEET R-5 ROTATIONSLAPP LINE-UP SHEET R-5 LAG / Team SET LAG / Team SET IV III II 7 12 1 V VI I 2 4 6 SERVE Coach signatur.. IV III II 12 1 6 V VI I 7 2 16 SERVE Coach signatur.. 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg 25
M-20. Om du ser att ett servemottagande lag står fel uppställt, ska du då påpeka detta innan serven slås så att inget fel uppstår? M-21. Andredomaren upptäcker att fel servare servat den boll som just är i spel. Ska han blåsa av spelet? M-22. Bestraffas ett lag med tillrättavisning om uppställningen på planen inte överensstämmer med den inlämnade startrotationsordningen? M-23. Förstedomaren blåser till spel och omedelbart därefter blåser andredomaren av för timeout. Är det rätt av förstedomaren att döma omboll och sedan sätta igång spelet utan att bevilja time-outen? M-24. Får en tränare ändra tröjnumren som är inskrivna i protokollet, efter det att han själv och lagkaptenen har skrivit på protokollet (två spelare har av misstag fått med sig fel tröja till matchen)? M-25. Har lagkaptenen rätt att fråga andredomaren om alla typer av domslut under en match? M-26. Ibland ska andredomaren meddela antal TO och/eller byten. a) När ska detta göras? b) Till vem eller vilka? M-27. Varför är det viktigt att kolla näthöjden i god tid före lottningen? M-28. Det ena lagets kapten är osäker på sitt lags uppställning. Har han rätt att få information av andredomaren med detta? M-29. Det ena lagets kapten är osäker på motståndarnas uppställning. Har han rätt att få information av andredomaren med detta? 26 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg
Kapitel 3 UPPSTÄLLNINGAR Viktiga faktorer Metoder Övningsexempel Frågor om uppställningar 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg 27
Viktiga faktorer Att hålla reda på lagens uppställningar är en av de viktigare uppgifterna för andredomaren. Till hjälp kan man ha bl a följande: Taktisk kunskap Erfarenhet Kunskap om lagen Kunskap om lagmedlemmar Rotationslappar Protokollet Taktisk kunskap En domare med spelar- och/eller tränarförflutet har naturligtvis under sina aktiva år samlat på sig kunskaper om hur man disponerar ett lag, hur man grupperar spelarna för servemottagning etc och har lättare för att förstå intuitivt vad som händer på planen. Erfarenhet Att ha dömt i många år gör många tankegångar och reaktioner automatiska, som en ovan domare måste använda en hel del energi och koncentration för att lära in. Kunskap om lagen Att ha dömt ett lag många gånger under en säsong eller under flera år ger god kunskap om lagets spelsystem och specialiteter. Ett utmärkt sätt att få kunskap om lag är också att från läktarplats eller med hjälp av video analysera och skaffa sig den information man behöver. Kunskap om lagmedlemmar Att ha dömt samma spelare många gånger under en säsong eller under flera år ger god kunskap om dessas individuella kunskaper och specialiteter. Samma sak gäller om man har dömt lag som tränats av en speciell tränare, så att man har fått kännedom och kanske vana vid dennes tankegångar och idéer. Rotationslappar Rotationslapparna kan vara till god hjälp i vissa situationer. Först och främst ska man använda dem när man kollar uppställningarna före varje set, men det finns också metoder för användning av lapparna under spelet. Några sådana metoder finns beskrivna senare. Protokollet Protokollet är det dokument som ska kunna förklara det mesta som gäller uppställningar. Det krävs dock en viss kunskap och vana för att kunna läsa ut uppgifter ur ett protokoll. Först och främst måste man kunna skriva protokoll, med allt vad detta innebär. Därefter kan man specialstudera vissa uppgifter, och hur man får fram dem. 28 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg
Det är sekreteraren som kollar protokollet kontinuerligt. Som andredomare är det i första hand i spelavbrott och setpauser man har möjlighet att få fram uppgifter. Och det är bra att öva sig på att läsa protokoll upp och ner, så som man ser protokollet som andredomare från motsatt sida som sekreteraren! Metoder Att hålla reda på lagens uppställningar är som sagt en av de viktigare uppgifterna för andredomaren. Hur var och en gör för att klara denna uppgift är naturligtvis individuellt, men oavsett vilken metod och vilka hjälpmedel Du använder, så bör Du - veta vilken metod du använder - vara förtrogen med flera metoder Det gäller också att anpassa valet av metod till sin egen och till lagens kunskapsnivå. Om du dömer ett lag som har enkla uppställningar som du lätt känner igen, så väljer du naturligtvis en enklare metod än om du dömer lag med, för dig, mera komplicerad taktik. Målet för dig som andredomare bör vara att helt klara av att hålla reda på uppställningar utan hjälpmedel, på den nivå som du dömer. Metoden som du använder ska hjälpa dig att hålla reda på spelarnas - inbördes ordning - aktuella positioner både vid servemottagning och under spelet. Du ska så snabbt som möjligt kunna uppfatta lagets servemottagningsuppställning, och sedan göra en bedömning om var fel troligast kan uppstå så att du vet vad du ska titta på i första hand. 2:e-DOMARE i volleyboll 2010 Klas Hejdenberg 29