Bengt Sjöstedt Tomas Jeppsson MÄNNISKANS TEXTER SPRÅKET. Smakprov

Bengt Sjöstedt Tomas Jeppsson MÄNNISKANS TEXTER SPRÅKET

Studentlitteratur Skola och vuxenutbildning Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 www.studentlitteratur.se Produktionsstöd har erhållits av Specialpedagogiska skolmyndigheten KO P I E R I N G S F Ö R B U D Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Artnr 33270 ISBN 978-91-44-05924-2 Till boken hör även en webbdel! På insidan av omslaget finns en kod och instruktioner för hur du når webbdelen av materialet. Där finns faktafördjupningar, fler uppgifter, kapitelsammanfattningar och annat kompletterande material. Där hittar du även hela boken inläst så att du kan läsa och lyssna samtidigt. Välj själv om du vill följa texten i boken eller på skärmen! När du ser en liten symbol på sidan, betyder det att det finns något i webbdelen som du kan behöva använda. Klicka på symbolen för att gå dit. Klickar du på samma symbol i verktygsfältet, visas en översikt över allt som finns i webbdelen. AB 2011 Formgivning: Werner Schmidt Bildredaktör: Ingela Lindqvist Upplaga 1:1 Redaktion: Malin Kågerman Hansén, Henric Arfwidsson, Tommy Lundahl Printed by

3 Innehållsförteckning Så här kan du arbeta med Språket 6 Introduktion 1 TEXTER 10 Ett vidgat textbegrepp 11 Olika slags texter 15 Kunskap om texttyper 16 2 VILKET SVENSKÄMNE? 21 Olika svenskämnen 21 Ämnesplanen i svenska 22 Nyckelkompetenser 25 3 LÄR DIG LÄRA 26 Så fungerar hjärnan 26 Sju olika intelligenser 28 Sju intelligenser blir tre lärstilar 29 Motivation 32 Studiekompetens 34 Undersökande arbetssätt 43 4 FRÅN INFORMATION TILL KUNSKAP 53 Vad är kunskap? 53 Söka information 60 Sök på nätet 61 Hitta i biblioteket 64 Referenslitteratur 66 Ordböcker 67 Skriftlig framställning 5 SKRIVPROCESSEN 74 Ord om skrivande 74 Vad är skrivprocessen? 75 Texttriangeln 79 Att ge och få respons 80 Självvärdering 81 6 BERÄTTA OCH BESKRIVA 82 Disposition 83 7 FAKTATEXTER 96 Skriva faktatexter 96 Faktatextens kännetecken 96 Utreda, diskutera, analysera? 97 Text och struktur 99 Skriv med hjälp av texter 100 8 ARGUMENTERANDE TEXTER 111 Uppbyggnad av argumenterande text 111 Språket i argumenterande texter 116 Annat som påverkar 119 Våra grundade åsikter 122 9 UTREDANDE TEXTER 124 Skriva utredande texter 124 Utredningens disposition 126 Hjälp läsaren i dina utredande texter 132 Den utredande textens utseende 134 10 VETENSKAPLIGA TEXTER 140 Vetenskapligt skrivande 140 Dispositioner 143 Svenskuppgiften och gymnasiearbetet 146 11 PRAKTISKA TEXTER 150 Efter mönster 150 Svenskans bruk och uppbyggnad 12 SPRÅKRIKTIGHET 154 Bra och dåligt språk 154 Stavning 156 Avstavning 160 Mångordighet och precision 161 Skiljetecken 162 Typografi 167 E-genrer 171 Korrigeringsmarkeringar 172

4 13 GRAMMATIK 174 Språkets strukturer 174 Svenskans ljud 175 Ord 177 Ordklasser 181 Fraser 199 Satslära 202 Muntlig framställning 14 SAMTALA 216 Tre kommunikationsmodeller 216 Kommunikationssituationen 217 Referensramar och kompetens 218 Tala upp till, ner till eller med någon 220 Signaler vi sänder 223 Talträning 225 15 LYSSNA 229 Den gode lyssnaren 229 Olika sätt att lyssna 231 Turtagande 232 16 SAMMANTRÄDE OCH KLASSRÅD 234 Spelregler 236 17 OLIKA SLAGS TAL 238 Arbetssätt som håller 238 Argumenterande tal 242 Utredande tal 246 Oförberedda tal 248 Respons som gör talaren bättre 250 18 RETORIK 251 Redan de gamla grekerna... retorikens långa historia 251 Etiska perspektiv 253 Övertygande tal av skickliga talare 254 Stilfigurer 255 I have a dream analys av ett tal 256 Svenskans variationer och historia 19 VARIATION I SPRÅKET 262 Språksociologi 262 Människan och språket 263 Språkutveckling 265 Språken i språket 269 Våra namn 283 Språklagstiftning 286 Dialekter 287 Minoritetsspråk 291 Språken i Norden 297 20 SPRÅKHISTORIA 313 Språkhistoria på webben 313 Släktskap mellan språk 313 Indoeuropeiskan 315 Före svenskan 317 Fornsvenska 1225 1526 325 Nysvenskan 1526 1906 332 1900-talssvenska 345 Dagens svenska 349 Lånord i svenskan 354 Textanalys 21 LÄSAREN OCH TEXTEN 360 Faktorer som påverkar läsupplevelsen 360 Att läsa gestaltande texter 363 Tre huvudgenrer 365 22 ANALYSERA GESTALTANDE TEXTER 366 Fiktionen lever! 366 Textanalys 367 Beskriva texter 368 Tolka texter 380 Perspektivera texter 397 Uppleva texter 401 23 EPIK 407 Vad är epik? 408

5 24 LYRIK 423 Rävungar i gelé 423 Analysera lyrik 425 Ännu mer dikter 440 25 DRAMATIK 446 Dramatik både drama och uppsättning 446 Att analysera dramatik 450 Lajv en annorlunda dramaform 462 Webbdelen I läromedlets webbdel finns en digital version av boken, inläst med textföljning (s.k. e-bok med text och ljud), faktafördjupningar, fler uppgifter, kapitelvisa sammanfattningar och en översikt över stilfigurer. Medietexter 26 BILDER 466 Bildanalys 466 27 FILM 483 Vad är film? 483 Filmens beståndsdelar 483 Att analysera film 488 Musikvideor 502 28 MEDIER OCH TEXTER 504 Multimediala texter 504 Nyhetsrapportering 505 Tidningar 505 Radio och tv 512 Datorer och Internet 514 29 REKLAM 519 Vad vill reklamen? 519 Att analysera reklam 520 Gör en reklamanalys 526

6 Så här kan du arbeta med Språket Människans texter är ett nytt läromedelspaket i svenska som ska stödja och utmana dig att nå målen i den nya ämnesplanen för kurserna 1, 2 och 3 i svenska. Språket är en av Människans texters tre delar. De andra två är Litteraturen och Antologin. Dessa tre delar hänger samman och hänvisar till varandra, men kan också användas var för sig. I Språket får du möta olika slags texter och träna din förmåga att producera egna, som förberedelse för högre studier. Läromedlet består av 29 kapitel, uppdelade i sju block (se nedan). Som förslag på vilka kurser som de olika kapitlen passar för, finns överst på varje sida små fyrkanterna i olika färg. Men, det är naturligtvis ni lärare och elever tillsammans som bestämmer i vilken ordning som ni arbetar med de olika kapitlen. Svenska 1 Svenska 2 Svenska 3 Nytt i ämnesplanen för svenska är bland annat att du ska göra textanalyser med stöd av litteraturvetenskapliga begrepp. Därför finns i detta läromedel fylliga kapitel om textanalys, tillsammans med handfasta exempel. Här presenteras inte bara analyser av de tre klassiska genrerna epik, lyrik och dramatik, utan även analysmodeller för bild, film, medier och reklam. under en lektion och mer omfattande temauppgifter. Nya ämnesspecifika ord och andra typer av svåra ord förklaras i anslutning till texten och du kan också träna på många av dessa ord i läromedlets webbdel. Läromedlets webbdel Till Språket hör en webbdel som du kan ha nytta av på många sätt! Där finns en digital version av den tryckta boken, inläst med textföljning. Du kan alltså läsa bokens text på skärm samtidig som du lyssnar på den, vilket ger en större läsupplevelse. I webbdelen finns också faktafördjupningar mönstertexter mallar för eget skrivande och som stöd för respons fler uppgifter, bland annat ordträning sammanfattningar av varje kapitel ett avsnitt om stilfigurer Boken och webbdelen kan användas tillsammans eller var för sig. Språkets sju block Block 1 Introduktion I fyra kapitel presenteras och diskuteras olika sätt att se på texter, ämnet svenska, studieteknik och kunskap. Nytt i ämnesplanen är också att du ska kunna ange det typiska för olika faktatexter, och kunna skriva vetenskapliga texter. Till din hjälp med detta finns ett kapitel om faktatexter, och ett kapitel speciellt om vetenskapligt skrivande. I alla kapitel finns rikligt med uppgifter som inspirerar till analys, reflektion och egen produktion. Det är både uppgifter som kan hinnas med Block 2 Skriftlig framställning Här presenteras skrivprocessen och eget skrivande, alltifrån berättande texter till vetenskapliga texter. I var sitt kapitel behandlas olika texttyper, som berättande, argumenterande, utredande och vetenskapliga texter med exempel på vad som utmärker de olika texttyperna och hur de brukar disponeras.

7 Blocket avslutas med ett kapitel om praktiska texter, tillsammans med många mallar (i webbdelen). Block 3 Svenskans delar och uppbyggnad Block 3 består av två omfattande kapitel. Det första, om språkriktighet, innehåller fyllig text och många praktiska övningar (en del i webbdelen). Det andra, om grammatik, utgår från texttriangeln och beskriver svenskans uppbyggnad från ljud till hela texter. Kapitlet tar alltså upp ordklasser, satsdelar, fraser och sammanhang i texter. Block 4 Muntlig framställning Detta block startar i samtalet och avslutas med ett kapitel om retorik. Här finns olika modeller för muntlig kommunikation, transaktionsanalys, olika sätt att lyssna och att ge respons. Mycket konkret beskrivs hur olika slags tal byggs upp och hur de kan analyseras. Avslutningskapitlet innehåller en kort översikt över retorikens historia. Block 5 Svenskans variationer och historia Blocket består av två utförliga kapitel, det ena om språksociologi och det andra om språkhistoria. Språksociologin tar upp ämnen som språkutveckling, gruppers språk, minoritetsspråk, namn, språklagstiftning, språk i Norden och dialekter. Språkhistorien inleds med en översikt över hur språk uppkommer och utvecklas (i webbdelen). Därefter presenteras översiktligt indoeuropeiskans historia och mer grundläggande svenskans historia. Block 6 Textanalys Här finns kapitel med modeller för analys av gestaltande texter, tillsammans med utförliga exempel. Modellerna kan användas på olika slags texter inom epik, lyrik och dramatik. De presenterar också en arbetsgång som du kan använda när du analyserar texter: 1. beskriva, 2. tolka, 3. perspektivera (det vill säga sätta texterna i olika sammanhang) och 4. uppleva och fantisera (kring texten). Block 7 Medietexter Blocket behandlar bild, film, medier och reklam. Här beskrivs vad som är (genre)typiskt för de olika textertyperna, med kopplingar till analysmodellerna i block 6.

Introduktion

10 IntrodukTIon 1 Texter 1 TEXTER Människans texter är den gemensamma titeln för detta svenskläromedels olika delar. I centrum står nämligen de texter som vi människor har skapat. Men ordet text har här en bredare betydelse än den som du kanske är van vid. Det kallas för det vidgade textbegreppet. Vad det innebär kommer du att få se många exempel på i detta kapitel och genom hela läromedlet. 1.1 VAD ÄR TexT? 1 Studera dessa tre bilder. Vilken eller vilka av dem föreställer text? 2 Diskutera i par. Är ni överens om vad som är text? 3 Utse en sekreterare eller be läraren att samla klassens åsikter på tavlan. 4 Finns det någon möjlighet att se alla bilderna som texter? 5 Finns det annat, som inte finns på bilderna här, som skulle kunna ses som text? Vad? Törnrosasömn n flera år lång och djup sömn, efter sagan om Törnrosa 1.2 TÖrnroSA IDAG Arbeta i grupper. Diskutera vad en person som legat i törnrosasömn i tjugo år behöver lära sig för att klara sig i dagens samhälle. Vad har förändrats de senaste tjugo åren? Redovisa för klassen. Tips: Utgå från tekniknyheter på kommunikationens område de senaste tjugo åren; fråga föräldrar eller andra, lite äldre personer.

Ett vidgat textbegrepp I övning 1.1 fick du fundera på vad som egentligen är text. Ett annat sätt att närma sig text är att fråga vad text har för funktion. En av textens viktigaste funktioner är att kommunicera, så kanske ska vi istället fråga vad som kan kommunicera. Människan kommunicerar bland annat med ord och bilder. Ord kan vara talade eller skrivna. Det kan vara berättelser, fakta eller mediala texter. Bilder kan vara målade, digitala, stilla och rörliga. Text är alltså mer än tecken på ett papper eller en skärm! Även arkitektur kommunicerar, och talar till exempel om hurdana vi är som människor. Från Egyptens pyramider till dagens skyskrapor har hus använts för att skicka signaler. Ganska ofta handlar signalerna om vem som har makt. Du kan skapa text med talade och skrivna ord, med bilder, med kläder, med form och mycket mer. De texter du skapar har olika syften. Med hjälp av detta vidgade textbegrepp är det lättare att beskriva och förstå till exempel en tidsepok. Genom att inte bara läsa litteratur från en viss tid, utan också se på exempelvis arkitektur, konst och design blir människorna och historien tydligare. Övertala Utreda Övertyga Argumentera Syften med text Berätta Beskriva Förklara 11 IntrodukTIon 1 Texter Arkitektur n byggnadskonst, byggnadsstil Tidsepok n bestämd tidsperiod, till exempel medeltiden Underhålla Informera Minnas Instruera Exempel på syften med text. Samma text kan ha flera olika syften.

12 IntrodukTIon 1 Texter Genre n uttalas [sjanger]. Betyder: slag, sort Hällristning n förhistoriska bilder och tecken inristade på berghällar Kontext n det (språkliga) sammanhang som ett ord eller yttrande ingår i Här ser du texten insatt i en enkel kommunikationsmodell. Fler modeller hittar du i kapitel 14. Ironi n när det är skillnad mellan det som sägs och det som menas, till exempel som förtäckt kritik Att text kan vara mer än tecken på papper eller på en bildskärm blir allt tydligare i takt med att allt mer kommunikation sker med hjälp av datorer och Internet. Här kommer nya genrer och blandade kommunikationsformer in i svenskan. Men detta är egentligen inget nytt. Redan innan skriften fanns kommunicerade vi med bilder som hällristningar och grottmålningar. Människan tycks också i alla tider ha haft ett behov av att utsmycka vardagsföremål. Vi har gjort mer med föremålen än vad som behövs för att de ska fungera de ska vara snygga också och uttrycka något om oss som personer. Det gäller allt från dekorerade stenyxor till dagens mobiltelefoner med smycken. Texter som kommunikation Vissa texter väljer vi själva. Andra försöker fånga vår uppmärksamhet. Alla texter har som mål att göra något med oss: informera, påverka, styra, underhålla och så vidare. Hur bra de lyckas beror på en mängd olika förhållanden. Se följande modell över hur texter fungerar som kommunikation. Sändare Författare Regissör Kunnande Åsikter Avsikter Kontext, tid, plats Texten Medium Språk, genrer och andra koder Mottagare Läsare Publik Kunnande Åsikter Intresse Det finns alltid en fysisk kontakt, ett medium, mellan dig som mottagare och den text som textskaparen har sänt. Det kan vara till exempel en annonstext eller en bild. Texten ska dessutom vara på ett språk, en kod, som du behärskar. Är texten exempelvis ironisk och du inte förstår det, fungerar inte kommunikationen som det var tänkt. Texten bör referera till förhållanden i verkligheten på ett sätt som är intressant för dig, det vill säga ta hänsyn till ditt kunnande, dina åsikter och ditt intresse. I all kommunikation, oavsett om det är ett tv-program, en reklamskylt på stan eller en text du producerar, måste sändaren ha kommunikationssituationen klar för sig.

13 IntrodukTIon 1 Texter Vad ska meddelas, det vill säga vad är textens syfte? Vilka egenskaper har mottagaren (kunnande, åsikter, intresse) i förhållande till meddelandet? Vilka krav ställer mediet och vilka möjligheter ger det? Vilka tekniska, språkliga och estetiska medel kan användas för att förstärka budskapet? Text och kontext All text kommer till i ett sammanhang, i en kontext. Denna kontext hänger samman med tiden då texten skapades, med vilken grupp skaparen tillhör, men också med vilken grupp som läsaren tillhör och vilken typ av text det är. Givetvis finns det många fler sammanhang som har betydelse för en texts innehåll och form. En del av dem kommer du att träffa på längre fram i boken. Några svårigheter som möter oss är att vi inte alltid finns i samma kontext (samma sammanhang) som författaren, att vi har andra kunskaper och att språket kan ha förändrats sedan texten skrevs. Men vi kan försöka förstå alla texter. Författare, text och läsare möts i en bestämd kontext. Här signerar författaren J. K. Rowling en Harry Potter-bok. 1.3 DINA kontexter Fundera över vilka olika kontexter du rör dig i under en dag. Vilka sändare och vilka medier kommer du i kontakt med? Jämför era tankar i grupper och avsluta med att göra en sammanställning över klassens kontexter på tavlan.

14 IntrodukTIon 1 Texter Blogg n förkortning för webblogg, ett slags webbdagbok Infotainment n information som serveras på ett underhållande sätt. Sammandragning av engelskans information och entertainment (information och underhållning) Faktion n en blandform av fakta och fiktion (som är något påhittat, uppdiktat) Privata och offentliga texter Vi skriver på olika sätt om vi ska skicka ett vykort till mormor, ett sms till kompisen eller skriva en jobbansökan. En anledning till att texter kan se så olika ut är att vi har flera sidor av våra liv. Vi har privata sidor som rör familj och vänner. Hit släpper vi inte in alla. Men vi har också offentliga sidor av våra liv, som skola och arbete. Här har vi kontakt med fler människor. Dessa sidor påverkar hur vi talar och skriver. De påverkar våra texter. Och mottagarna förväntar sig att en text ska se ut på ett visst sätt. Vilken arbetsgivare blir glad av att få ett sms med en jobbansökan? Vems mormor vill ha ett formellt brev från sina barnbarn? Idag är gränserna mellan det som är privat och det som är offentligt inte lika självklara längre. Exempelvis Internet har lett till att de suddas ut. En blogg kan ses som en privat text, men den publiceras och är offentlig. Med möjligheterna att blogga och göra egna webbsidor flyttas gränserna. Det offentliga blir mer privat och ledigare i stilen. Det privata blir öppnare och ibland lite mer formellt. Inte ens ett så privat område som sms saknar offentliga användningsområden! Vi får till exempel sms om att vi kan hämta beställda varor. Du kan prenumerera på sms om väderprognoser med mera. Men också det offentliga språket närmar sig som sagt det privata. Nyhetsprogram i tv blir allt mer snackiga. Tydliga exempel på det är nyhetsprogrammens morgonsoffor. Nya blandformer av nyheter och underhållning, också kallat infotainment, blir allt vanligare. Nyheterna närmar sig faktion (se också nästa sida och s. 18). 1.4 VÄCKA INTreSSE Diskutera olika texter i grupper. Vad i texterna väcker er uppmärksamhet och får er att läsa/ lyssna/betrakta något en lite längre stund? Vad behöver texten i en lärobok innehålla för att ni ska läsa vidare? Redovisa för klassen. En medveten utnyttjare av de nya medietexterna Lady Gaga bloggar, twittrar och kommunicerar via Internet.

15 IntrodukTIon 1 Texter Olika slags texter Det finns många sätt att dela in texter. Vi har här valt att dela in dem i gestaltande texter, faktatexter och medietexter. Dessutom finns det en grupp av texter som kan sägas höra till flera av dessa grupper faktion. Gestaltande texter Gestaltande texter brukar också kallas litterära. Sagan som du hörde som barn, sången du sjöng på skolavslutningen, romanen om Robinson Crusoe och dramat av Shakespeare är alla exempel på gestaltande texter. Också bilden ovan är ett exempel på gestaltande text i ett vidgat textbegrepp. Gestaltande texter brukar delas in i genrerna epik, lyrik och dramatik. Dessa genrer kommer du att möta i Litteraturen. Men även tv-program, film och konst kan vara gestaltande texter. Ett exempel på gestaltande text. Men denna text ligger också nära faktionen, eftersom den gestaltande målningen möter det autentiska fotografiet. Konstnärer: Oskar Glemme och Per Larsson. Litterär n som har med skönlitteratur att göra, boklig Ordet genre kommer du att möta många gånger när du läser svenska. Faktiontexter Faktion är ett mellanting mellan gestaltande texter och faktatexter. Ibland ser de ut som faktatexter, men ofta berättas de med den gestaltande textens uppbyggnad. Bland texterna märks allt från memoarer och dokumentärer till de så kallade BOAST-texterna (based on a true story). De är Memoarer n nedtecknade minnen (ofta i bokform) av privata upplevelser eller historiska händelser, jämför med engelskans memory Dokumentär n som bygger på verkligt material

16 IntrodukTIon 1 Texter CV n en kort levnadsbeskrivning med de meriter (utbildning, erfarenheter och så vidare) som man vill lyfta fram vid en anställningsansökan. Från latinets curriculum vitae som betyder levnadslopp eller levnadsteckning. Kriterier n villkor, avgörande kännetecken Konventionell n vedertagen, gängse, som det brukar vara PM n kort minnesanteckning ofta i punktform, från latinets promemoria (för minnet) skrivna för att få oss att tro att det som berättas är sant. Även faktion återkommer längre fram i boken. Faktatexter Liksom det finns olika gestaltande texter, finns det olika typer av faktatexter. Allt från protokoll och CV till vetenskapliga texter räknas hit. Du kan läsa mer om olika faktatexter i kapitel 7 11. Faktatexter brukar beskrivas med följande kriterier: De ska vara kommunikativa; läsaren ska kunna begripa dem. Författaren har ett syfte med texten. De är verbala. De använder ord för att förmedla ett budskap. De ska vara stabila. I motsats till tal som är flyktigt stannar den skrivna texten kvar. Sammanhangen i texten ska synas och texten hänga ihop som en helhet. De ska vara konventionella, inte nyskapande. Olika genrer följer olika mönster. Det är till exempel skillnad på en notis och ett PM. De är kreativa. Alla texter innehåller skapande inslag och man kan känna att det är en person, författaren, som står bakom texten. Medietexter Foto, film, tidningstexter och många av texterna från Internet brukar räknas till medietexter. En del filmer ligger nära gestaltande texter om vi ser på hur de berättas. En dokumentärfilm kan ligga nära både faktion och faktatexter. Det är alltså inte lätt att dela in texter i tydligt avgränsade och enhetliga grupper. Massmedietexterna har fått några egna kapitel längre fram i boken. Kapitel 26 handlar om bilder, kapitel 27 om film, kapitel 28 om massmedier och kapitel 29 om reklam. Kunskap om texttyper Ett villkor för att kommunikation ska fungera på ett bra vis är att du både känner igen olika texttyper så att du tolkar budskapen rätt, och kan välja rätt texttyp när du ska producera egna texter. Därför kommer du under din tid i gymnasiet att träffa på och arbeta med en hel rad olika texttyper. Några av dem har vi samlat i tabellen på nästa sida.

17 IntrodukTIon 1 Texter Texttyper Gestaltande texter Faktion Faktatexter Medietexter Offentliga texter EPIK roman novell myt saga LYRIK psalm sång, visa musiktext centrallyrik tillfällighetsdikt DRAMATIK tragedi komedi historiskt drama fars Offentliga texter essä krönika memoarer sanna texter dokumentär kåseri Privata texter dagbok brev vykort Offentliga texter vardagstexter CV personligt brev platsansökan meritförteckning protokoll reklamation skadeanmälan intyg fullmakt recept blankett broschyr Texter för jobb, fritid och skola instruktion bruksanvisning PM rapport utredning referat projektarbete loggbok talmanus Offentliga texter tv, radio och tidningar annons artikel notis insändare horoskop väderprognos recension reportage blogg cd/dvd/film Privata texter chat e-post mobil sms/mms Översikt över olika texttyper som du kommer att möta i gymnasiet och i arbetslivet efter skolan. Gestaltande texter kan ses som offentliga eftersom de publiceras. Naturligtvis kan alla dessa texttyper publiceras i olika medier. Du kan läsa mer om gestaltande texter i del 6, Textanalys. Läs mer om faktion på nästa sida. Mönster för faktatexter hittar du i del 2, Skriftlig framställning, och i bokens webbdel. I del 7, Medietexter, kan du läsa mer om bland annat film och tidningsartiklar. sms n står för short message service och är korta textmeddelanden som skickas mellan framför allt mobiler mms n står för multimedia messaging service och är text, musik, digitala bilder och videosekvenser som skickas mellan framför allt mobiler Publicera n ge ut i tryckt form, göra offentligt

18 IntrodukTIon 1 Texter FAKTIon Faktion har fått en egen grupp eftersom de är ett mellanting mellan gestaltande texter och faktatexter. En del faktion räknas som offentliga, eftersom de publiceras. Till dessa hör essä, krönika, memoarer, sanna texter och dokumentärer. Dagbok, brev och vykort är privat faktion. Stil n sättet att skriva, uttrycka sig eller textens utförande, form och typ Essä En essä är en utredande text som behandlar ett aktuellt eller vetenskapligt ämne på ett personligt sätt. I en essä bygger du på fakta, men använder också dina åsikter för att göra texten mer läsvärd. Krönika En krönika är också en personligt utformad text där du ska diskutera ett allmängiltigt och aktuellt ämne på ett sätt som kan intressera många. Krönikans stilnivå kan variera beroende på det sammanhang där texten ska publiceras. Jämför med blogg. Blogg En personligt hållen text på webben om ett aktuellt ämne. Bloggen kan ses som en blandning av krönika, memoarer och dagbok. Omfång och språknivå anpassas till sammanhanget där texten ska publiceras. Memoarer I memoarer och självbiografier skriver människor om sina liv. Att de skriver om sådant som hänt i personernas liv (som de ser det) får texten att likna faktatexter, men samtidigt utelämnar de medvetet en hel del. Ofta är memoarerna berättade för en skrivare. Sanna texter och dokumentärer Vissa texter gör anspråk på att berätta Sanningen, med stort S. Hit hör böcker som Pojken som kallades Det av Dave Pelzer och Gömda av Liza Marklund. Andra texter försöker dramatisera historiska personer eller händelser dokumentärt eller så trovärdigt som möjligt. Oftast utger de sig inte för att berätta hela sanningen. Till dessa räknas exempelvis filmer om hur man levde på vikingatiden eller Primo Levis skildringar av sin fångenskap i koncentrationsläger under andra världskriget. Dock måste vi komma ihåg att det är fiktion, eftersom det är en författare som skrivit eller en regissör som gjort filmen. De beskriver verkligheten så som de har upplevt den, vilket alltid innebär att de har gjort en sållning, ett urval. I en berättelse väljs alltid vissa saker bort och andra framhävs. Dagbok Dagboken är ett exempel på en privat text, som i allmänhet ingen annan får läsa. Brev och vykort Ett brev är en personligt utformad text. Oftast innehåller även ett privat brev datum, hälsnings- och avslutningsfras. Du bör tänka på din mottagare och använda direkt tilltal när du skriver brev. Jämför med det personliga brevet i din platsansökan eller de personliga delarna av ditt CV när du söker jobb (s. 151). Till de privata faktiontexterna räknas också vykorten. Men du behöver nog inga regler för hur vykort ska skrivas.

1.5 VILKA TexTTYPer? Vilka texttyper finner du nedan och vad är typiskt för dem? Välj bland beteckningarna i tabellen på s. 17 när du löser uppgiften. 19 IntrodukTIon 1 Texter 1 En ung mopedist körde vid lunchtid igår in i en parkerad bil i närheten av Tosteberga. Mopedisten fördes i ambulans till centralsjukhuset med skador bland annat i huvudet. 2 Avgörandet kommer säkert i dagens jobbiga etapp utanför Tibro. Löparna springer en sträcka på 14,8 kilometer som har en sammanlagd stigning på 480 meter. 3 Värm ugnen till 175 grader. Tina spenaten. Gör en vit mjölksås genom att smälta matfettet i en kastrull, blanda ned mjölet och späd med mjölken. Låt småkoka några minuter. 4 Trots att Revenge innehåller några rejält onödiga scener är den värd sitt pris. Man måste ha ett hjärta av sten för att inte bli fuktig i ögonvrårna under slutscenen. 5 Här har vi marscherat intill utmattning i ett par dgr. Mycket att se (och köpa). I morgon far vi till Brighton där det blir lite mer avkoppling. 6 Det var en gång en kung, som rådde över ett stort och mäktigt rike. Han hade en vacker drottning, som han varmt älskade, men som ännu inte hade skänkt honom något barn. 7 Prisnivå: Som ett europeiskt land. Kamerun är inte billigt, även om det går att leva billigt om man sover i de enkla men rena missionshusen och köper frukt, bröd och grönsaker på marknaderna. 8 Han började mekaniskt dra av sig kavajen, när han kände tyngden i högra fickan och den hårda utbuktningen mot fodret. Pistolen. Konstigt. Han hade alldeles glömt bort den. 9 BÄCKÄNGSKOLAN BORÅS PROTOKOLL 20XX-XX-XX Närvarande: Se bilaga Justerare: Nils Johansson Klassfack: Skolkonferensen beslutade, att 10 Större folksamlingar bör du undvika. Du gör bäst i att välja lugna omgivningar och förstående människor. Har du dessutom möjlighet att leva utan att hålla dig till inprickade tider, bäddar du för harmoni och sinnesfrid. 11 Något skäl till ynglingens desperation får vi inte. Det blir beskrivning i stället för berättelse, handling i stället för analys. Trots att läsningen går långsamt skildrar ändå Evander ett igenkännbart Sverige med många frusna konflikter. 12 Jag är en tjej på 17 år som söker dig kramgoa och omtänksamme kille i 20 25-årsåldern som verkligen gör livet värt att leva. 13 Rengöring sker lämpligast i samband med avfrostning och då skåpet är tömt på varor. Dra stickproppen ur väggurtaget eller stäng av huvudströmbrytaren. 14 Han stod och granskade henne med bruna, nästan svarta ögon. Hon försökte undvika hans utforskande blickar, men det fanns något som drog henne mot honom. Det är jag som är Barbara Evans, började hon nervöst. Vem skulle du annars vara? svarade han. 15 Fann igår en liten övergiven kattunge vid en vägkant. Ena bakbenet var skadat och min tanke var: Den har blivit utslängd från någon bil. Kan verkligen folk bete sig så mot ett litet försvarslöst djur? Nej, ta er i kragen! 16 Alldeles bestämt var det vårt förhållande till de allierade som fick regeringen att fatta det avgörande beslutet på våren 1941. Det finns de som säger annorlunda, men jag är benägen att lita på mitt minne, eftersom händelserna regelbundet sysselsatt mina tankar under alla dessa år.

20 IntrodukTIon 1 Texter Gå till webbdelen om du vill repetera kapitlet, träna på ord och arbeta med fler uppgifter. 17 Västra och norra Norrland får 15 25 mm nederbörd. I övriga landet väntas 5 15 mm, på Öland och Gotland i allmänhet 1 5 mm. 18 På väg. Tåget framme 17.23. Hämtar du? 19 Naturen är till för vår njutning Som Caroline Merchant visar i sin intressanta bok Naturens död är det då initiativen till det paradigmskifte som är grunden för hela den västerländska välfärden tas: vi människor är inte underkastade naturen, utan den är till för att tjäna oss, vi har rättighet att utnyttja, styra och påverka den i den riktning som behagar oss. 20 Att vara eller inte vara, det är frågan om det är ädlare att härda ut ett skymfligt ödes bomber och kanoner eller dra blankt emot ett hav av sorger och så få slut på dem. 21 Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor. Du nalkas ljuva sommar, då gräs och gröda gror 22 Enligt Johansson kommer förändringarna i vädret att fortsätta. Han hävdar till och med att förändringarna kommer att eskalera. 23 Måndag den 23 januari. Idag har snön vräkt ner igen. Kallt ute, men jag tinade upp, när jag mötte Eva i korridoren.