2010-10-27 1(5) Analys och prognos Dnr 017108-2010 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter, % 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 +5,7 +0,4 +3,2 +3,9 +4,2 +4,8 +5,3 +5,0 Beräknade avgiftsunderlag som avser respektive år, miljarder kronor: 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Arbetsgivare 1247,9 1287,7 1337,9 1394,1 1461,1 1538,5 1615,5 Egenföretagare 37,6 39,0 40,9 43,0 44,9 47,1 49,4 Summa 1285,5 1326,7 1378,8 1437,1 1506,0 1585,6 1664,9 Tillkommer för ålderspension 13,7 16,5 19,0 20,8 21,9 23,0 24,1 Allmän pensionsavgift 1 237,1 1282,3 1 330,4 1 379,9 1 437,4 1 505,0 1 573,3 Följande avgiftsuttag har tillämpats (procent av avgiftsunderlaget): Arbetsgivaravgifter Egenavgifter 2009 2010 2011-2015 2009 2010 2011-2015 Sjukförsäkring 6,71 5,95 5,02 6,93 6,04 1) 5,11 Efterlevandepension 1,70 1,70 1,17 1,70 1,70 1,17 Ålderspension 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 Föräldraförsäkring 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 Arbetsskadeförsäkring 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68 Arbetsmarknad 2,43 4,65 2,91 0,50 2,11 0,37 Allmän löneavgift 7,49 6,03 9,23 7,49 6,03 9,23 Summa 31,42 31,42 31,42 29,71 28,97 2) 28,97 1) Från den 1 januari 2010 till och med den 30 juni 2010 uppgick sjukförsäkringsavgiften i egenavgifterna till 6,78 procent 2) Från den 1 januari 2010 till och med den 30 juni 2010 uppgick egenavgiften totalt till 29,71 procent. Avgifter med särskilda regler 2009-2015 Allmän pensionsavgift 7,0 Statliga ålderspensionsavgifter Transfereringar 10,21 Övriga pensionsgrundande belopp 18,50 Använda index 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Prisbasbelopp 42 800 42 400 42 800 43 600 44 500 44 800 47 100 Förhöjt prisbasbelopp 43 600 43 300 43 700 44 500 45 400 46 700 48 000 Inkomstbasbelopp 50 900 51 100 52 100 53 900 55 700 57 700 59 700 Inkomstindex 139,26 139,74 142,34 147,39 152,22 157,76 163,27 Balansindex 137,31 133,56 138,79 145,87 150,85 156,45
Allmänt om uppgifterna 2 I prognosen antas att lönesummeökningen för 2008 är 5,7 procent istället för 5,8 procent som är enligt Konjunkturinstitutets förutsättningar. År 2009 antas avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter öka med 0,4 procent. I Konjunkturinstitutets förutsättningar anges 0,2 procent. Om de olika avgiftsunderlag som redovisas på första sidan kan nämnas: Med "arbetsgivare" menas främst underlag för avgift 56 enligt Skatteverkets redovisning. Även några mindre underlag som bara gäller för vissa avgifter har tagits med, avseende 58, 66 och delar av 70. De avgiftsunderlag som redovisas i tabellen är underlag för de avgifter som avser respektive år. Arbetsgivaravgifter flyter normalt in med en månads fördröjning. Avgifter som avser december ett visst år redovisas således i januari året efter. Redovisningen avser debiterade avgifter. Det görs således inget avdrag för obetalda avgifter. Däremot antas att det görs uppbördsförluster vid överföring av avgifter till AP-fonden. För ålderspension tillkommer underlag för avgift 60. Ålderspensionsavgift betalas även för arbetstagare över 65 år för dem som är födda 1938 eller senare. Avgiftsunderlaget för egenföretagare skiljer sig något åt för de olika avgifterna. I tabellen på första sidan anges en ungefärlig nivå på avgiftsunderlaget. Ålderspensionsavgiften från egna företagare tillförs AP-fonden m.m. varje månad enligt en särskild rutin. Övriga avgifter från egna företagare fördelas i februari två år i efterskott. Då görs också en reglering för ålderspensionsavgiften. Underlaget för den allmänna pensionsavgiften inkluderar sjukpenning, föräldrapenning och arbetslöshetsersättning med mera. Å andra sidan betalas inga avgifter över avgiftstaket som är 8,07 inkomstbasbelopp. Företag i bland annat Norrlands inland inom vissa branscher får göra avdrag på 10 procent av löneunderlaget. Nedsättningen är maximerad till 85 200 kronor per år. Detta avdrag berör i första hand den allmänna löneavgiften och arbetsmarknadsavgiften. En nedsättning av socialavgifter för ungdomar 18 24 år infördes den 1 juli 2007. Nedsättningen innebar att den allmänna löneavgiften och alla socialavgifter utom ålderspensionsavgiften halverades. Från och med 2009 omfattar avdraget ungdomar under 26 år. Den nedre åldersgränsen har samtidigt tagits bort. Avdraget har höjts från hälften till tre fjärdedelar av avgiften. I tabellbilagan redovisas avdrag och nedsättningar summerade på en särskild rad för de olika arbetsgivaravgifterna. Egenavgifterna redovisas däremot netto, efter dessa avdrag. En nedsättning av egenavgifter för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag i åldern 26-64 år infördes den 1 juli 2010. Nedsättningen kommer att tillämpas på inkomster från och med 1 januari 2010. Nedsättningen bedöms kunna uppgå till 5 procentenheter, dock högst 10 000 kr
per år. En förutsättning för nedsättningen är att överskottet i näringsverksamheten överstiger 40 000 kronor. Denna nedsättning av egenavgifterna har beaktats i prognosen. 3 Sjukförsäkringsavgiften i egenavgifterna sänktes med 0,74 procentenheter från och med den 1 juli 2010 till följd av förlängd karenstid för enskilda näringsidkare. Lagen tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 30 juni 2010. Egenavgifterna uppgår därmed under andra halvåret 2010 till maximalt 28,97 procent. Underlaget för statliga ålderspensionsavgifter utgörs dels av utbetalda pensionsgrundande transfereringar, dels av övriga så kallade pensionsgrundande belopp. Exempel på transfereringar är sjukpenning, föräldrapenning och arbetslöshetsersättning. Pensionsgrundande belopp är till exempel pensionsrätt för barnår och pensionsrätt för studier. För pensionsgrundande belopp är avgiften 18,5 procent av underlaget och för transfereringar normalt 10,21 procent. Statliga ålderspensionsavgifter för sjuk- och aktivitetsersättning ingår i sin helhet bland de pensionsgrundande beloppen i tabellbilagan till denna PM eftersom avgiften för dessa ersättningar är 18,5 procent. Vid beräkningen har en lägre avgift än 10,21 procent tillämpats för transfereringar eftersom dessa inte alltid ger pensionsrätt. Om en persons sammanlagda inkomster överstiger avgiftstaket är det i första hand transfereringarna som räknas bort när pensionsrätten fastställs. Statliga ålderspensionsavgifter betalas från flera anslag i statsbudgeten. En del av dessa ligger utanför Försäkringskassans ansvarsområde. Framskrivningen av statliga ålderspensionsavgifter för dessa har gjorts schablonmässigt. Avgifternas ändamål Nedan redogörs för vilka förmåner de olika avgifterna ska finansiera enligt lag. Sjukförsäkringsavgiften Sjukförsäkringsavgiften finansierar sjukpenning, rehabiliteringsersättningar, närståendepenning och havandeskapspenning samt inkomstgrundad sjuk- och aktivitetsersättning. Avgiften finansierar också förvaltningsutgifter för dessa förmåner samt statliga ålderspensionsavgifter för dagersättningarna och en del av de ålderspensionsavgifter som är att hänföra till sjuk- och aktivitetsersättning. Det finns ingen regel om att sjukförsäkringsavgiften ska finansiera dessa förmåner i sin helhet. Om avgifterna inte räcker får statsbidrag lämnas för viss del av kostnaderna. Efterlevandepensionsavgiften Från efterlevandepensionsavgiften finansieras barnpension samt inkomstgrundad änkepension och omställningspension med mera. Dessutom ska förvaltningskostnader för dessa förmåner finansieras från avgiften. Garantipension till änkepension och omställningspension samt efterlevandestöd till barn är inte avgiftsfinansierade.
Ålderspensionsavgiften Ålderspensionsavgiften förs till största delen till AP-fonden. Den andel av avgiften som anses motsvara löner över avgiftstaket förs i stället till statsbudgeten. År 2009 var denna andel 11,0 procent och år 2010 är den 10,4 procent. År 2011 antas den vara 10,6 procent. Dessutom förs en viss andel av ålderspensionsavgiften till Riksgäldskontoret för att sedan föras vidare till premiepensionssystemet. År 2009 var denna andel 19,5 procent och år 2010 är den 19,8 procent. År 2011 antas den vara 19,9 procent. Från AP-fonden finansieras inkomstpension och tilläggspension. Garantipension till ålderspension finansieras däremot från statsbudgeten. Försäkringskassan, Skatteverket och några andra myndigheter får ersättning från AP-fonden för arbetet med de förmåner fonden finansierar. Föräldraförsäkringsavgiften Föräldraförsäkringsavgiften finansierar föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning samt statliga ålderspensionsavgifter och förvaltningsutgifter för dessa förmåner. Arbetsskadeavgiften Arbetsskadeavgiften finansierar ersättningar enligt lagen om arbetsskadeförsäkring och motsvarande äldre lagar samt förvaltningsutgifter för dessa förmåner. Dessutom finansieras statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor med mera över avgiften. Arbetsmarknadsavgiften Arbetsmarknadsavgiften finansierar arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd under vissa förutsättningar, kostnader enligt lönegarantilagen och kostnader för tillsyn av arbetslöshetskassornas utbetalning. Avgiften finansierar även statliga ålderspensionsavgifter för motsvarande förmåner. Den allmänna löneavgiften Den allmänna löneavgiften förs till statsbudgeten och har i lagen inget angivet ändamål. Allmän pensionsavgift Den allmänna pensionsavgiften förs till AP-fonden och finansierar därmed samma förmåner som den del av ålderspensionsavgiften som förs dit. Statliga ålderspensionsavgifter De statliga ålderspensionsavgifterna förs till största delen till AP-fonden. En viss andel förs till premiepensionssystemet. År 2009 var denna andel 14,0 procent och år 2010 är den 14,1 procent. År 2011 antas den vara 14,0 procent. 4
5 Allmänna pensionsfonden Till AP-fonden förs den allmänna pensionsavgiften samt större delen av ålderspensionsavgiften och de statliga ålderspensionsavgifterna. Från AP-fonden utbetalas tilläggspension och inkomstpension. Beräknad utveckling av antalet pensionstagare och medelbelopp för dessa förmåner redovisas i en tabellbilaga till Försäkringskassans anslagsuppföljning. Från AP-fonden och premiepensionssystemet överförs varje år vissa belopp till EG:s tjänstepensionssystem för tjänstemän inom EU. År 2009 blev överföringarna ungefär 20 miljoner kronor, varav knappt en miljon kronor avser premiepension. De avgifter som preliminärt förs till premiepensionssystemet regleras två år senare. En reglering görs också så att den del av ålderspensionsavgiften som förs till staten motsvarar andelen över inkomsttaket. I punkt 10 i tabellbilagan till denna PM redovisas regleringarna mellan statsbudgeten, AP-fonden och premiepensionssystemet. Uppgifterna inkluderar regleringar för statliga ålderspensionsavgifter mellan premiepensionssystemet och AP-fonden. Sammanställningen om AP-fonden i tabellbilagan till denna PM avser första till och med sjätte AP-fonden. Dessutom ingår den avvecklingsfond som förvaltas av fjärde AP-fonden. Den sjunde AP-fonden tillhör premiepensionssystemet och ingår därför inte i sammanställningen. De pensionsutbetalningar som redovisas omfattar inkomstpension och tilläggspension. Överföringarna till EG redovisas på en särskild rad. Ersättningar till staten avser AP-fondernas kostnadsersättningar till Försäkringskassan, Skatteverket m.fl. Med övriga administrationsutgifter avses personalkostnader och andra administrationskostnader som AP-fonderna redovisar på resultaträkningarnas kostnadssida. Provisionskostnader redovisar AP-fonderna som negativa intäkter. I tabellbilagan redovisas de på inkomstsidan.