Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Illustrerad Vetenskap Historia (www.varldenshistoria.se) och får inte lämnas vidare till tredje part. Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna. Med vänlig hälsning Redaktionen
EGYPTEN Hatschepsut har kommit tillbaka Hon var den första egyptiska kvinna som fick gudastatus och blev farao. Hon gav Egypten en ny storhetstid, men efter hennes död raderades allt som påminde om henne. Nu har Hatschepsut återvänt från det fördolda. Gammal tand ledde forskarna rätt SCANPIX & CORBIS/SCANPIX Hatschepsuts försvunna tand hittades i en trälåda där hennes inälvor förvarades. Det var en ca 3.500 år gammal tand som spred nytt ljus över Hatschepsut. Tanden låg i en trälåda som hittades år 1881 och bar Hatschepsuts sigill. När den kvinnliga faraons mumie skannades år 2006 visade det sig att det saknades en tand i käken. Den gamla tanden i trälådan passade perfekt i mumiens mun, och Hatschepsut var återfunnen.
Trots att hennes efterträdare försökte radera Hatschepsut ur historien, har enstaka teckningar och statyer överlevt bland annat detta huvud från en staty. EGYPTEN/1500 F.KR. Efter 250 års stagnation och ockupation kämpar sig THEBE de egyptiska furstarna tillbaka EGYPTEN till makten år 1550 f.kr. De tar över ett förfallet rike, men snart inleds en blomstrande epok i Egyptens historia. Rikets gränser utvidgas mot norr och söder och det egyptiska samhället blomstrar igen. AV JAN INGAR THON Gravkammaren var en besvikelse. I samma stund som arkeolo gen Howard Carter steg in såg han att den hade blivit plundrad. Det enda som fanns kvar var ett kistlock, några keramikrester och ett par mumifiera de gäss. Men när hans ögon vant sig vid mörkret såg Carter att det fanns fler saker i rummet. Längst inne i gravkammaren låg två mumier, båda tycktes vara kvinnor. Den ena låg i en sargad kista, den andra på marken. Sitre Inn stod det på kistan det var namnet på en kunglig amma. Mumien av amman tog Carter med sig till Kairo. Men av okänd anledning lade han tillbaka den andra kvinnan i hennes ökengrav. Och där fick hon ligga, ensam och bortglömd. Den dagen år 1903 visste Carter inte att den mumie han hade lämnat var en av Egyptens första och största kvinnliga faraoner Hatschepsut. Bror och syster gifta med varandra Hatschepsut föddes kring år 1508 f.kr. och var dotter till farao Thutmosis I och drottning Aahmes. Som brukligt var i det antika Egypten gifte hon sig med sin halvbror, Thutmosis II. Han var en mycket sjuklig och klen man troligtvis led han av spetälska. Det stod därför tidigt klart att han inte skulle sitta länge på tronen. Och Hatschepsut kunde redan vid unga år förbereda sig för sin roll som häskarinna. När Thutmosis II dog cirka år 1479 f.kr., utsågs hans son Thutmosis III, som var barn till en annan hustru till att bli nästa farao. Men han var fortfarande bara ett barn och därför utsågs Hatschepsut till hans medregent. Kvinnliga regenter var inget ovanligt i Egypten flera drottningar hade haft Bonniers Världens Historia 2 2008 59
EGYPTEN På målningar och statyer avbildades Hatschepsut ofta med skägg, klädd i manskläder. Troligtvis rör det sig om stiliserad konst, som inte speglar verkligheten. makten före Hatschepsut. Titeln farao gudarnas synliga representant på jorden var dock förbehållen män. Men Hatschepsut skulle komma att gå längre än någon egyptisk kvinna före henne. När Thutmosis II var på väg att bli vuxen, förstod Hatschepsut att hon inte längre kunde nöja sig med att bli drottning. För att styvsonen inte skulle kunna ta makten från henne var hon tvungen att ta ytterligare ett steg: Hon måste bli farao. Men övergången från drottning till farao måste ske långsamt och försiktigt hon ville inte överrumpla undersåtarna och prästerna. Gradvis överlät Hatschepsut därför sina kvinnliga titlar till sin dotter, medan hon själv tog sin döde fars manliga faraotitlar. Många legender berättar att Hatschepsut klädde sig och uppförde sig som en man för att inte reta egypterna. Detta är dock tveksamt. Det finns förvisso teckningar som avbildar henne klädd i manskläder och lösskägg, vilket de manliga faraonerna hade, men av allt att döma handlar det bara om offentlig stiliserad konst. I enstaka konstverk är hon avbildad som hon såg ut till vardags: klädd i snäv, lång klänning men med faraos traditionella huvudbonad. I den officiella propagandan försökte man verkligen inte dölja att Hatschepsut var kvinna. Hon framställdes som den vackraste kvinnan på jorden: Att betrakta henne var skönare än allting annat. Hennes otroliga fägring och form var gudomlig, skrevs det bland annat om Hatschepsut. BRIDGEMAN Religionen styrde Egypten Eftersom Egypten var ett samhälle där religionen genomsyrade allt, var det viktigt för Hatschepsut att hennes kröning hade religiös förankring. Enligt henne själv var hon dotter till den mäktige guden Amun, som hade förlänat henne faraos roll. Detta framgår till exempel av relieferna i hennes gravtempel, där Amun säger: Min dotters namn ska vara Hatschepsut. Hon ska ha kungamakt över hela Egypten. Även den utbredda legenden om Hatschepsuts födelse ger stöd åt den gudom liga förbindelsen: Amun tog den ädle farao Thutmosis skepnad och fann drottningen sovande i hennes rum. Då den ljuvliga väldoft som strömmade från honom avslöjade hans närvaro, vaknade hon. Han gav henne sitt hjärta och visade sig för henne i sin gudomliga prakt. När han 60 Bonniers Världens Historia 2 2008
närmade sig drottningen, grät hon av glädje. Hon såg hans styrka och skönhet och han gav henne sin kärlek. Hatschepsut behövde omge sig med starka allierade om hon skulle nå tronen. Viktigast var att hålla sig på god fot med prästerskapet kring Amun. Det utgjorde en stor politisk maktfaktor och ägde stora markarealer. Hatschepsut var därför be roende av prästernas välsignelse och samarbete. Genom att använda sig av sin stora diplomatiska talang lyckades hon få översteprästens fulla stöd. I gengäld blev han hennes närmaste rådgivare och fick ansvaret för Hatschepsuts stora tempel i Karnak. Hatschepsut vårdade relationen till prästerna genom att initiera en rad byggprojekt till gudarnas ära. Dessutom beordrade hon att flera obelisker skulle resas till gudarnas ära. De flesta av dessa är borta i dag, men en enda finns kvar. Den är över 30 meter hög och bär inskriptionen: O, ni människor som ser detta monument under kommande år, och talar om det. Säg inte: Jag vet inte varför detta byggdes. Jag byggde detta, för att jag ville ge en gåva till min far, Amun, och förgylla den med elektron (en legering av silver och Hatschepsuts mumie är ett av de viktigaste fynden i Egyptens historia. Dr Zahi Hawass, egyptolog guld). Med tiden blev Hatschepsut en av Egyptens största byggherrar, och under hennes regeringstid uppfördes hundratals praktfulla byggnadsverk. Det största blev hennes eget gravtempel. Detta var hennes mest personliga projekt, och även om Hatschepsuts liv omges av mystik, avslöjar monumentet mycket om fara on och personen Hatschepsut. Förutom att fungera som tempel för de avlidna faraonerna själva var de egyptiska gravtemplen även monument över regenternas liv och bedrifter, och eftersom de oftast byggdes under farao nernas livstid användes de även som propaganda som förhärligade härskaren. Hatschepsut byggdes sitt gravtempel i Konungarnas dal och det berättar i bilder och text om Hatschepsuts tid som farao och hennes stora bedrifter. Liksom för alla andra faraoner var det viktigt för henne att framstå som en stark militär ledare. På flera ställen lät hon sig därför avbildas som härförare med en krigskrona på huvudet. Chefarkitekten Senmut var en av de viktigaste männen i Hatschepsuts liv, och flera statyer visar honom omfamna Hatschepsuts dotter. Egypterna reste till Punt Krig var inte något som utmärkte Hatschepsuts tid på tronen. Hon var en fredlig härskare jämfört med sina krigiska föregångare och efterträdare, och var mer intresserad av att skapa ett ekonomiskt och politiskt väl fungerande Egypten efter en lång tid av instabilitet. I stället för att utöka landets territorium utökade hon handelsförbindelserna. Lång- ULLSTEIN BILD Hatschepsut var mor till Moses Moses var inte av judisk börd. Han var i själva verket biologisk son till Hatschepsut och därmed arvinge till den egyptiska tronen, hävdar en kontroversiell historiker. Den danske historikern Ove von Spaeth har framlagt den kontroversiella terorin att Hatschepsut är identisk med den faraodotter som i Bibeln finner Moses i en korg i Nilen. Enligt historikern var Moses emellertid inte av judisk börd han var Hatschepsuts biologiske son och arvinge till den egyptiska tronen. Bibelns berättelse om att Moses hittades i Nilen, skulle i Enligt Bibeln hittade en faraodotter Moses i vassen och tog hand om honom. KONTROVERSIELL TEORI själva verket bara vara en beskrivning av en typisk egyptisk ceremoni för nyfödda kungabarn. Den bibliska berättelsen om ett judiskt barn som togs om hand av en egyptisk farao familj skulle, enligt von Spaeth, vara en senare rekonstruktion i vilken judarna utelämnat viktiga detaljer om Moses egyptiska bakgrund för att få honom att passa in i en judisk kontext. Att Moses aldrig blev farao, berodde på att Hatschepsuts efterträdare, Thutmosis III, låg bakom en komplott som fick Moses landsförvisad detta omtalas redan i forntiden av den första kyrkohistorikern, Eusebius (år 275-339 e.kr.). När Thutmosis III efter Hatschepsuts död utplånade alla minnen av henne, skulle han också ha lyckats radera Moses ur Egyptens historia. MARY EVANS Bonniers Världens Historia 2 2008 61
EGYPTEN variga krig mot hyksos ett militant, semitiskt nomadfolk som ca år 1850 f.kr. invaderade Egypten hade lett till att de viktiga handelsrutterna till utlandet skurits av. En av Hatschepsuts största bedrifter var att hon återupprättade förbindelserna med dem och lade grunden till den rikedom som präglade tiden efter henne. Under hennes ledning fylldes skattkamrarna till bristningsgränsen och hon lät restaurera alla de förfallna templen som hon försåg med inventarier av guld, ädelstenar och dyrbart trä. En av de bäst dokumenterade expeditioner som Hatschepsut gjorde gick till det mytiska landet Punt. Faraos folk lämnade år 1493 f.kr. staden Kosseir vid Röda havet. Vart och ett av de fem skeppen hade cirka 40 man ombord. I dag är det oklart exakt var Punt låg troligen i nuvarande Somalia men i Hatschepsuts gravtempel beskrevs resvägen och syftet med resan så här: Man seglar motströms på den stora gröna floden och är då på god väg att inleda resan mot Guds land. Man lägger till i fred i Punts land. Med order från gudarns herre, Amun herre över de två tronernas land om att bringa honom skatter från hela världen. Enligt gravtemplets fresker verkade det finnas mängder med exotiska djur och växter i Punt. Med sig hem hade expeditionen bland annat guld, elfenben, harts och balsamträd, som skulle planteras vid Hatschepsuts gravtempel. Aldrig tidigare hade sådana ting givits åt en kung sedan världen blev till, står det på gravtemplets väggar. Artitekten som älskare Även om våra kunskaper om Hatschepsuts kärleksliv är begränsade vet vi att hennes chefarkitekt, Senmut, var en av de män som stod den kvinnliga faraon närmast. Han kom från enkla förhållanden men steg i graderna och blev Egyptens mäktigaste man. Under sin karriär fick han 80 titlar och blev Hatschepsuts personlige rådgivare samt ansvarig för hennes största byggprojekt. Mycket tyder på att Hatschepsut och Senmut med tiden utvecklade en mer kärleksfull relation. Flera statyer visar hur Senmut ömt och beskyddande lägger armarna om en liten flicka. Det var länge oklart vem flickan var, men i dag vet man att hon är Neferure, Hatschepsuts dotter. En av dessa statyer vittnar även om det nära förhållandet mellan Senmut, Neferure och Hatschepsut, som dock omtalas som han : Han gjorde mig stor i Egypten. Jag uppfostrade den äldsta prinsessan, Neferure. In- Myrra och virak framställdes av harts från buskar och användes i Egypten till kosmetika, balsamering och religiösa ceremonier. för mig tog han av den gudomliga uraeus (kungaemblemet) eftersom jag var till sådan nytta för kungen. En annan staty visar en knäböjande Senmut som omfamnar en symbol bestående av en solskiva, ett kohorn och en kobra som vilar på två händer. Tillsammans bildar dessa symboler namnet Maatkare Hatschepsuts tronnamn. Dessutom kan inskriptionen på dörren till Hatschepsuts gravtempel tyda på att Senmut hade ett nära förhållande till faraon. På dörren har chefarkitekten huggit in sitt eget namn och por- BRIDGEMAN & SCANPIX/AKG-IMAGES Hatschepsut finansierade en lång rad handelsresor bl.a. till det mytiska landet Punt, där egypterna häpnade över Punts överviktiga drottning. 62 Bonniers Världens Historia 2 2008
GETTY IMAGES Gudarna krävde myrra Hatschepsuts expedition till Punt hade som främsta syfte att skaffa myrra och virak två av Egyptens mest dyrbara importvaror under Hatschep suts regeringstid. De utvanns ur harts från särskilda buskar och användes vid tillverkning av bl.a. rökelse och kosmetika, som spelade en viktig roll i det forntida Egypten. Av det torkade hartset gjorde man även rökelse som bl.a. användes vid religiösa ceremonier när man tillbad gudarna. Dessutom användes virak till att göra kohl det svarta ögonsmink som man kan se på många reliefer från Egypten. Myrra och virak användes även vid balsamering av mumier. trätt. Detta var en ära som var förbehållen faraos allra närmaste och kunde inte ha skett utan Hatschepsuts välsignelse. Styvson utplånade sin företrädare Hatschepsut dog omkring 1458 f.kr. efter att ha suttit på tronen i cirka 20 år. Hon efterträddes av styvsonen Thutmosis III, som blev en av Egyptens mest framgångsrika härförare. Under hans tid som regent för störde man alla minnesmärken över Hatschepsut. Den gängse förklaringen har varit hans bitterhet över att ha tvingats stå tillbaka för sin styvmor. Han skulle alltså ha utplånat minnena av henne för att hämnas, eftersom han kom till makten så lång tid efter sin fars död. Men det finns ingenting som tyder på att faraon och styvsonen hade något dåligt förhållande. Thutmosis var en av faraos viktigaste generaler och hade gott om skäl till att störta sin styvmor om han hade velat det. Dessutom inleddes ingen förstörelse förrän nästan tjugo år efter att Thutmosis III tagit över makten, så det är svårt att tro att Thutmosis var en bitter man. Oavsett orsaken var ödeläggelsen så total att det länge verkade som att alla minnen av Hatschepsut utplånats för alltid. Hatschepsut hittades igen Med tiden uppstod det rykten om att den mumie som Howard Carter lämnat kvar år 1903 kunde ha ett samband med Hatschepsut. Mumien hittades igen 1989 och eftersom hennes grav hade likheter med andra faraoners gravar började ryktena sprida sig allt snabbare. Kunde det vara Hatschepsuts försvunna mumie? Egyptologen Zahi Hawass beslöt sig för att besvara den frågan när han år 2006 skulle göra ett tvprogram om Hatschepsut. Han hämtade den glömda mumien i Kairo och gjorde en datortomografi av den. Den 27 juni 2007 kunde Hawass sedan offentliggöra det sensationella resultatet. Mumien tillhörde en överviktig, medelålders kvinna med mycket dåliga tänder. I jakten på fler ledtrådar körde Hawass även ett av de få bevarade föremålen efter Hatschepsut genom en skanner en trälåda som innehöll rester från hennes mumifiering. Det visade sig att lådan, som hittats i Hatschepsuts gravtempel redan 1881 men aldrig öppnats, innehöll en tand. Den okända mumien saknade en tand, och när Hawass jämförde tanden med hålet i mumiens käke, föll alla pusselbitar på plats. Man hade funnit Hatschepsut. Enligt Hawass undersökningar dog Hatschepsut troligen av en infekterad tandböld. Hon led även av framskriden ryggmärgscancer och kanske även av cancer i levern. En del forskare är fortfarande skeptiska, men Hawass är säker på att han hittat Hatschepsut: Upptäckten av Hatschepsuts mumie är ett av de viktigaste fynden i Egyptens historia. Hennes tid som regent under den 18:e dynastin var en tid av välstånd, men trots det raderades hon underligt nog ur Egyptens historia. Vi hoppas att denna mumie ska kunna kasta ljus över detta mysteriet och över det sätt som hon dog på. LÄS MER: Catharine H. Roehrig: Hatshepsut: From Queen to Pharaoh, Yale University Press, 2005 Moyra Caldecott: Hatshepsut: Daughter of Amun, Bladud Books, 2004 Joyce A. Tyldesley: Hatchepsut: The Female Pharaoh, Penguin Books, 1998 www.bediz.com/hatshep/ Hatschepsut var större än Kleopatra Medan Hatschepsut använde förstånd och list för att utvidga sitt egyptiska rike, spelade Kleopatra på sin skönhet och charm. Den mest kända av Egyptens kvinnliga härskare är Kleopatra vilket är oförtjänt i jämförelse med Hatschepsuts bedrifter. Kleopatra var inte egyptiska, utan ättling till en av Alexander den stores makedonska generaler. Och hennes rike var blott en skugga av Hatschep suts Egypten. Medan Hatschepsuts rike byggde på en stark administration som garanterade lugn inom landet, präglades Kleopatras tid av uppror. Även deras strategier skilde sig åt. Hatschepsut byggde upp sitt rike på egen hand genom diplomati Egyptens sista drottning, Kleopatra, försökte utvidga sitt rike med hjälp av sin skönhet. SCANPIX/CORBIS och handel. Kleopatra försökte däremot spela ut samtidens mäktigaste romare mot varandra med hjälp av sin skönhet. Hon förförde både Julius Caesar och Marcus Antonius. Octavianus avvisade henne dock och hon tog sitt liv år 30 f.kr. Den vackra Kleopatra blev det forntida Egyptens sista härskare, innan romarna tog över landet. Bonniers Världens Historia 2 2008 63