Demokratitorg våren 2015

Demokratitorg våren 2015 - En redaktionell sammanställning av ungdomars tankar och åsikter från samtliga Demokratitorg våren 2015 1

Inledning Demokratitorg är en metod som ger förutsättningar för möten och god dialog mellan beslutsfattare och unga i regionen. Metoden utgör en plattform där unga får formulera sina åsikter och lyfta dessa direkt till beslutsfattare. Politikerna i sin tur får pröva sina tankar och idéer mot en viktig målgrupp, samt lyssna av hur unga människor tänker om regionen och dess verksamhetsområden. Ett Demokratitorg består av fem stationer där varje station bemannas av minst en politiker. Höstens Demokratitorg har kretsat kring fyra återkommande teman: 1. Framtid, jobb, och utbildning, 2. Kollektivtrafik och infrastruktur, 3. Hälsa och vård samt 4. Fritid och kultur. Alla teman har anknytning till regionens verksamhetsområden. Det femte temat har varierat från skola till skola och berott på vad eleverna själva önskat få diskutera. Alla teman har haft de ungas perspektiv som utgångpunkt. Om Demokratitorg På uppdrag av Västra Götalandsregionen har Pedagogiskt Centrum vid GR Utbildning genomfört Demokratitorg runtom i regionen sedan 2007. Under årens lopp har 103 Demokratitorg genomförts vid 68 gymnasieskolor i 39 kommuner. 5085 gymnasieelever och 271 regionpolitiker har deltagit i Demokratitorg. Projektledare: Sofia Reimer Redaktör: Karin Johansson Text: Johan Borvén, Christina Hedén Danielsson, Rasmus Jonsson, Ingela Lundh, Åsa Nilsson, Linéa Svensson, Thomas Lidén, Karl Johannesson, Björn Jansson, Josefin Claesson, Kristoffer Creutz, Karin Johansson. Foto: Sofia Reimer Alla samtal dokumenteras av en sekreterare. Det här materialet är en redaktionell bearbetning av de diskussioner som fördes under de tio Demokratitorg som genomfördes under våren 2015. Sammanställningen lyfter genom citat och direkta förslag fram elevernas åsikter och kan beröra både regionala frågor och frågor som inte är direkt kopplade till regionalt beslutsfattande. Diskussionernas karaktär och fokus skiljer sig åt beroende på skola. För att kunna överblicka diskussionerna efter intresseområde fungerar stationernas teman som rubriker i det här materialet. Varje tema inleds med en kort inledande text om vilka generella diskussioner som engagerat de unga. Därefter sammanfattas varje skola separat. Det här materialet kan med fördel användas som underlag för vidare diskussioner av politiker och deltagande skolor. 2

Medverkande skolor De la Gardiegymnasiet, Lidköping De la Gardiegymnasiet är en kommunal gymnasieskola centralt belägen i Lidköping. Med över 2000 elever och cirka 300 anställda är det Skaraborgs största gymnasieskola. Med ett stort utbud av program och kurser, modern teknik, nytänkande och fräscha lokaler är det gymnasieskolan för framtiden. Här finns möjlighet att välja bland ett stort utbud av individuella val och en mängd olika språk. Skolans elevkår är stark och driver bland annat frågor för att öka elevernas trivsel på skolan. På demokratitorget deltog cirka 60 elever från årskurs ett på samhällsvetenskapsprogrammet. Fridagymnasiet, Vänersborg Fridagymnasiet är en liten fristående gymnasieskola med 145 elever och 20 medarbetare. Skolan erbjuder 4 studieförberedande program, humanistiska-, naturvetenskapliga-, ekonomiska- och samhällsvetenskapliga programmet. Här finns möjlighet att bli diplomerad gymnasieekonom, en examen som visar att du har de kunskaper som arbetsliv och högskola kräver. På det naturvetenskapliga programmet erbjuds inriktningarna natur/natur och natur/samhälle. Skolan har funnits i Vänersborg sedan hösten 2006 och eleverna kommer framförallt från Vänersborg och Trollhättan men här finns även elever från närliggande kommuner. På Demokratitorget deltog 40 elever från årskurs ett och två på ekonomiprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och humanistiska programmet. Gullmarsgymnasiet, Lysekil Campus Väst - Gullmarsgymnasiet är en kommunal gymnasieskola i Lysekil med cirka 650 elever fördelade på 14 program, såväl studieförberedande och yrkesförberedande. Under samma tak som gymnasiet finns den kommunala vuxenutbildningen. I personalen finns cirka 100 personer. Sedan våren 2012 är skolan belägen i nya lokaler med vackert havsnära läge. Gullmarsgymnasiet erbjuder utöver nationella program riksrekryterande utbildning med inriktning mot marinbiologi och marint naturbruk. I demokratitorget deltog 50 elever från årskurs ett på samhällsvetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet. Ingrid Segerstedts Gymnasium, Göteborg Ingrid Segerstedts gymnasium är en relativt liten friskola med cirka 300 elever och 25 medarbetare. Skolan grundades 2000 och finns i centrala Göteborg. Här bedrivs studier inom det samhällsvetenskapliga programmet med speciell inriktning på internationella studier och journalistik. Skolan arbetar med rollspel, projekt och ämnesövergripande teman och lägger stor vikt vid elevinflytande och elevdemokrati. Eleverna kommer främst från Göteborgsregionen. På Demokratitorget deltog 45 elever från samhällsvetenskapsprogrammet. Katedralskolan, Skara Katedralskolan i Skara är en väletablerad kommunal gymnasieskola med anor tillbaka till första hälften av 1600-talet. Idag erbjuder skolan ett varierat utbud av såväl studieförberedande som yrkesprogram. Verksamheten omfattar omkring 800 elever och upptagningsområdet är framförallt området runt Skara och Götene. På Demokratitorget deltog cirka 60 elever från samhällsvetenskapsprogrammet, music and produktion och introduktionsprogrammet. 3

Lindholmens Tekniska Gymnasium, Göteborg Lindholmens tekniska gymnasium i Göteborg är en kommunal skola med cirka 850 elever. Av dessa studerar runt 180 på teknikprogrammet, som har fyra inriktningar; samhällsbyggande och miljö, produktionsteknik, informations- och medieteknik samt teknikvetenskap. Eleverna på teknikprogrammet läser samhällskunskap i årskurs ett och därifrån deltog ett sextiotal elever på demokratitorget. Marks gymnasieskola, Mark Marks Gymnasieskola är en stor kommunal gymnasieskola med cirka 850 elever och drygt 100 pedagoger och övrigt personal. Skolan är belägen i kommunens utbildningscentrum Kunskapens Hus och lockar förutom kommunens egna elever även elever från kringliggande kommuner och från hela Sverige, eftersom här också finns riksidrottsgymnasium. Eleverna kan välja mellan fem olika högskoleförberedande program och sex yrkesprogram, introduktionsprogram och gymnasiesärskola. På Demokratitorget deltog 50 elever från årskurs tre vid barn- och fritidsprogrammet samt årskurs ett och tre vid samhällsvetenskapsprogrammet. Mimers hus, Kungälv Mimers Hus Gymnasium är en kommunal skola i centrala Kungälv. Skolan ligger i Mimers Hus, som även rymmer bland annat kulturskolan, teater, konsthall och stadsbiblioteket. I dagsläget har skolan över 1500 elever och cirka 300 lärare och övrigt personal. Ungefär hälften av skolans elever kommer från Kungälvs kommun, resterande från andra kommuner i Göteborgsregionen. Skolan erbjuder de flesta nationella programmen varav det estetiska programmet samt skolans idrottsprofil har riksintag. På Demokratitorget deltog 50 elever från årskurs två vid samhällsvetenskapsprogrammet. Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan Nils Ericsonsgymnasiet är en kommunal gymnasieskola med cirka 650 elever och 70 medarbetare. På skolan finns programmen barn- och fritid, industriteknisk, naturvetenskap, teknik, VVS- och fastighet, vård- och omsorg samt introduktionsprogrammen. Skolan har funnits i Trollhättan sedan 1963. Eleverna kommer framförallt från Trollhättan men även ungdomar från bland annat Vänersborg, Grästorp, Lilla Edet och Nossebro går på skolan. På demokratitorget deltog cirka 60 elever från årskurs tre vid vård- och omsorgsprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet och teknikprogrammet. Tranemo Gymnasieskola, Tranemo Tranemo Gymnasieskola är en liten kommunal gymnasieskola med cirka 300 ungdomselever och cirka 120 studerande på SFI och Komvux. Skolan har nio nationella program, varav fem yrkesprogram och fyra högskoleförberedande, program samt introduktionsprogrammet. Skolans upptagningsområde är i första hand den egna kommunen men här finns även en del elever från grannkommuner. På demokratitorget deltog cirka 60 elever från årskurs ett vid naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet samt elever i årskurs två vid bygg- och anläggningsprogrammet, ekonomiprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet 4

Innehåll Framtid, jobb och utbildning... 6 Fridagymnasiet, Vänersborg... 7 Gullmarsgymnasiet, Lysekil... 7 Ingrid Segerstedts Gymnasium, Göteborg... 8 Katedralskolan, Skara... 8 Lindholmens Tekniska Gymnasium, Göteborg... 8 Marks gymnasieskola, Mark... 9 Mimers hus, Kungälv... 10 Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan... 10 Tranemo Gymnasieskola, Tranemo... 11 Fritid och Kultur... 12 De la Gardiegymnasiet, Lidköping... 12 Fridagymnasiet, Vänersborg... 12 Gullmarsgymnasiet, Lysekil... 13 Ingrid Segerstedts Gymnasium, Göteborg... 13 Katedralskolan, Skara... 14 Lindholmens Tekniska Gymnasium, Göteborg... 14 Marks gymnasieskola, Mark... 15 Mimers Hus, Kungälv... 15 Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan... 16 Tranemo Gymnasieskola, Tranemo... 16 Kollektivtrafik och infrastruktur... 17 De la Gardiegymnasiet, Lidköping... 17 Fridagymnasiet, Vänersborg... 17 Gullmarsgymnasiet, Lysekil... 18 Ingrid Segerstedts Gymnasium, Göteborg... 18 Katedralskolan, Skara... 19 Lindholmens Tekniska Gymnasium, Göteborg... 19 Marks Gymnasieskola, Mark... 20 Mimers hus, Kungälv... 20 Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan... 21 Tranemo Gymnasieskola, Tranemo... 21 Hälsa och vård... 22 De la Gardiegymnasiet, Lidköping... 22 Fridagymnasiet, Vänersborg... 23 Gullmarsgymnasiet, Lysekil... 23 Ingrid Segerstedts Gymnasium, Göteborg... 24 Katedralskolan, Skara... 24 Lindholmens Tekniska Gymnasium, Göteborg... 24 Marks gymnasieskola, Mark... 25 Mimers Hus, Kungälv... 25 Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan... 26 Tranemo gymnasieskola, Tranemo... 26 Valbara teman... 28 De la Gardiegymnasiet, Lidköping Jämställdhet och jämlikhet... 28 Fridagymnasiet, Vänersborg Integration... 28 Gullmarsgymnasiet, Lysekil Jämställdhet och jämlikhet... 29 Ingrid Segerstedts Gymnasium, Göteborg Integration... 29 Katedralskolan, Skara Jämställdhet och jämlikhet... 30 Lindholmens Tekniska Gymnasium, Göteborg Miljö och klimat... 31 Marks Gymnasieskola, Mark Jämställdhet och jämlikhet... 31 Mimers Hus, Kungälv Jämställdhet och jämlikhet... 32 Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan Trygghet... 32 Tranemo gymnasieskola, Tranemo - Miljö och klimat... 33 Bilaga 1.Tankar och åsikter från post it-lappar... 34 De la Gardiegymnasiet, Lidköping... 34 Fridagymnasiet, Vänersborg... 34 Gullmarsgymnasiet, Lysekil... 34 Ingrid Segerstedts Gymnasium, Göteborg... 35 Katedralskolan, Skara... 35 Lindholmens Tekniska Gymnasium, Göteborg... 35 Marks Gymnasieskola, Mark... 36 Mimers hus, Kungälv... 36 Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan... 36 Tranemo Gymnasieskola, Tranemo... 37 Bilaga 2 Punktlista... 38 Framtid, jobb och utbildning... 38 Kultur och fritid... 39 Kollektivtrafik... 40 Vård och hälsa... 41 5

Framtid, jobb och utbildning De flesta diskussionerna handlade om svårigheterna att komma in på arbetsmarknaden och att få sommarjobb. Upplevelsen är att det krävs utbildning och erfarenhet, något som försvårar för unga att få ett arbete. Många unga önskar mer praktik, både i grundskolan och i gymnasiet. Detta gäller särskilt de som går studieförberedande program som ofta har lite eller ingen praktik. Detta ger både arbetslivserfarenhet och en möjlighet att upptäcka vad som finns att välja mellan. Många ungdomar, särskilt på studieförberedande program, planerar att läsa vidare efter gymnasiet. Det känns naturligt för många att flytta för studier och arbete. Det anses generellt vara svårt att hitta sommarjobb. Störst chans har ungdomar genom kommunens feriejobb, vilka många anser behöver bli fler. Det upplevs annars vara svårt för unga att hitta arbete då de flesta jobb kräver kontakter och att man har fyllt 18 år. Fler billiga bostäder för ungdomar önskas på de flesta orter. Detta eftersom det ofta krävs långa kötider för att få en hyresrätt och unga har ofta inte råd att köpa en bostadsrätt. De la Gardiegymnasiet, Lidköping De flesta av ungdomarna är inställda på att flytta från Lidköping efter gymnasiet, dels för att få uppleva något annat än sin hemstad, och dels för att de utbildningar som är intressanta finns i de större städerna som Göteborg och Stockholm. En del kan tänka sig att komma tillbaka efter avslutade högskolestudier. Det som uppskattas med Lidköping är att det är en mysig och lagom stor stad, men utbudet är för litet för att man ska vilja bo kvar. Det känns lättare att flytta till Göteborg om man vill läsa vidare. Har man haft ett sommarjobb så får man inte ha ett jobb till, då är det någon annans tur. Det kan vara svårt att hitta sommarjobb. En del säger att det bara är att gå runt och lämna CV, men det funkar inte för det är väldigt många som inte är intresserade av att anställa. De kräver utbildning eller erfarenhet. Man kan ju söka i kommunen men det finns chans att man inte får det heller. De som får sommarjobb är de som redan har jobbat eller har kontakter. Flera tror att det är bra att ha haft olika sommarjobb för att få erfarenhet och ett CV att visa upp vid jobbsökande. Några anser att det vore bra att koppla undervisningen mer till arbetsmarknaden. Framför allt för de som går samhällsprogrammet som inte har fått så stor inblick i olika yrken och branscher än. Det är annorlunda för de som går ett yrkesprogram. Om man ska söka jobb finns det på pappret att man har jobbat tidigare. Söka sommarjobb känns som en bra grund. Jag har ett jobb i vanliga fall på helger, men många av mina kompisar har svårt att få jobb. Det är inte så många som kan komma in på kommunjobben. Kan man skapa fler sådana jobb och kan lönen blir bättre? Jag tjänar det dubbla mot vad de som har kommunjobb tjänar. 6

Framtid, jobb och utbildning Fridagymnasiet, Vänersborg En önskan finns om att kommunen behöver satsa mer på att erbjuda sommarjobb till alla ungdomar för att de ska få en möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Någon menar att om ferieperioderna kortas ner kan fler ungdomar få några veckor var. Flera önskar prao för att få en möjlighet att komma ut och arbeta. Likaså lyfter många att de kommunala sommarjobben är för få. Flera pratade om att endast 65 av 300 sökanden hade fått sådant sommarjobb och att dessa är särskilt viktiga eftersom privata företag ofta anställer baserat på tidigare arbetslivserfarenheter eller genom kontakter. De menar att detta skapar problem i och med att de som redan är på arbetsmarknaden blir mer och mer attraktiva hos arbetsgivarna och de som står utanför hamnar alltmer efter. Det är svårt att få sommarjobb från början. De som redan haft det kan skriva det i sitt cv och sen får de fler. Annars är det svårt att komma in. När det gäller de privata företagen tycker många att lägre löner och avgifter kan vara ett sätt att göra det mer attraktivt att anställa ungdomar. Någon föreslår en databas där ungdomar kan lista sig och ange vilka förmågor och intressen de har samt vilka tider de kan arbeta så kan företag få en chans att kontakta dem om de behöver hjälp. Det är ju svårt att hitta jobb innan man ens är myndig eller har pluggat färdigt. Få planerar att stanna kvar på sina hemorter. De huvudsakliga orsakerna bakom detta gäller brist på jobb och möjligheter samt att orterna inte är spännande nog för ungdomar. De flesta planerar att i ett första steg läsa på högskola någon annanstans samtidigt som det finns en önskan om att hemorterna ska göra mer för att locka tillbaka de som flyttat, exempelvis att skapa nya jobb. Jag vill inte bo kvar, det är kanske folk som trivs här, men det händer inget. Man har ju utbildningsmöjlighet men det är inte attraktivt att stanna kvar. Gullmarsgymnasiet, Lysekil Ungdomarna uttrycker ett tydligt missnöje med att det satsas för lite på de unga som är bofasta i Lysekil. Istället tycker de att det mesta som byggs eller satsas på är riktat mot äldre eller de tillfälliga sommargästerna. Ungdomarna vill ha fler ungdomsgårdar eller kaféer där de kan hänga. Det finns också ett missnöje med att man under de senaste åren lagt ner många av programmen på skolan, exempelvis estet och musiklinjen, på grund av för få sökanden. Ungdomarna tycker att programmen borde kunna hållas öppna men att de få som söker de mindre programmen kan läsa många av sina ämnen tillsammans med elever på de större programmen. Satsa mer på de som bor här, inte bara sommargästerna. Medan ungdomsgårdar läggs ner för att det inte finns några pengar så lägger dem flera hundratusen på fina statyer som folk kan titta på, det hänger inte ihop. Ett flertal av ungdomarna planerar att flytta från Lysekil eller respektive hemort, en del för att de inte tror att det finns en framtid där de växt upp men mestadels handlar det om att studera på högskola. Medan många upplever att Lysekil är ett bra ställe att skaffa familj på menade andra att orten känns mer och mer otrygg nuförtiden och att det därför inte är aktuellt att bo där. Jag gillar verkligen Lysekil men jag kommer flytta för att se andra städer. Senare kan jag tänka mig att flytta tillbaka, men behöver ett break. Ungdomarna läser studieförberedande program och de flesta är inriktade på yrken där högskoleutbildning ses som ett måste. Jobb på industri eller liknande var enligt de flesta av ungdomarna mest aktuellt om de behöver pengar, men anses inte vara drömyrken. En av ungdomarna ställde sig dock frågande till huruvida de mer kvalificerade yrkena kommer att finnas i Lysekil framöver och menade att det finns en risk att många flyttar tillbaka först när de är äldre. Det är vanligt för små orter men det är nog så att Lysekil utmärker sig. Det är väldigt fint, så det är bra för pensionärer, men det är inte bra för att vara här med barnfamilj. Det finns inget att göra. Det behövs mer dagis, småskolor, alltså allt sådant de istället drar ner på. Sommarjobb är en viktig fråga, dels för att få möjlighet att tjäna egna pengar men också för att det är ett steg in på arbetsmarknaden. 7

Framtid, jobb och utbildning Upplevelsen är att det är svårt att få ett första jobb och att de som väl fått ett arbete senare har lättare att få fler. Det anses viktigt att kommunerna satsar på att erbjuda fler jobb, eftersom de privata arbetsgivarna ofta anställer ungdomar som har kontakter eller tidigare erfarenheter. Många ser turistnäringen och andra sommarjobb främst som ett första steg ut på arbetsmarknaden, inte som något långsiktigt. Ingrid Segerstedts Gymnasium, Göteborg I stort sett alla är överens om att sommarjobb är viktigt. Det ger erfarenhet och egna pengar, vilket är viktigt för självständighet men också för dem som inte har föräldrar som kan försörja dem. Erfarenhet upplevs som ett krav för att komma vidare och kunna söka ytterligare jobb i framtiden. Många upplever också att det är svårt att få ett första jobb och få in en fot samt att många jobb kräver att sökanden är över 18 år. Jag har försökt ganska mycket, lagt ut krokar. Men det är samma sak hela tiden. Det blir inget, det är bara luft. Inget konkret. Det är svårt att få första jobbet. Ett flertal ungdomar lyfter även fram praktik som ett sätt att skaffa sig erfarenhet och menade att det alltid borde erbjudas i skolan. Även bristen på information om sommarjobben lyfts. Detta gäller särskilt de jobb som regionen erbjuder. Flera av ungdomarna hörde talas om dessa först när ansökningstiden gått ut och föreslog därför att ungdomarnas skolmail skulle kunna användas till den typen av information. Bristen på information gäller även framtida yrkesval. Att skolan inte har en egen studie- och yrkesvägledare anses vara ett problem för vissa. Ungdomarna menar att det behöver pratas mer om inom vilka yrken det finns goda möjligheter att få jobb i framtiden. En del uttrycker även en vilja att träffa arbetsgivare, exempelvis på en yrkesmässa av något slag. Jag har gått in och kollat på Göteborgs universitet. Där står det vad man kan göra sen, men det står inget konkret. De studie- och yrkesvägledare jag har träffat har inte kunnat något om det. De har mest pratat om gymnasievalet eller hur man söker in till högskolan. Katedralskolan, Skara Många upplever det svårt att få ett sommarjobb eller extrajobb. Kommunens feriejobb fungerar för många, men problemet där är att det inte går att få ett sådant jobb mer än en gång. Ett annat problem är att många arbetsgivare bara anställer personer över 18 år eller som har erfarenhet. De som ändå har lyckats få ett sommarjobb eller extrajobb har oftast använt egna kontakter och nätverk. Jag har sökt typ 30 sommarjobb men inte fått något. Många uttrycker att det viktigaste för att vilja stanna kvar på ett jobb är att man trivs och är behövd samt får hålla på med det man tycker om. Lön anses inte lika viktigt så länge det går att leva på den. Önskemål finns om fler kontakter med arbetslivet under skoltiden och att få mer information om vad olika yrken innebär. Något som skulle underlätta för ungdomar att veta vad de vill göra skulle vara att bli informerad om vad de olika yrkena gör. Man vet lite grann om grundkonceptet men inte vad de egentligen gör. När man pluggar något ser man tydligare om man vill arbeta med det om man får praktik. Om man kan specialisera sig på ett ämne. Önskemål finns också om studentboenden för de elever som reser långt till skolan. Detta för att kunna välja att bo så under veckorna och slippa åka flera timmar med dåligt anpassad kollektivtrafik varje dag. Studentboenden är viktiga, hade det varit möjligt att bo i Skara hade jag hellre gjort det än pendlat med buss. Det är lika viktigt som kollektivtrafik. Lindholmens Tekniska Gymnasium, Göteborg Ungdomarna tycker att det är viktigt att det finns bra och rimligt prissatta boenden för studenter, samt att kollektivtrafiken är väl utbyggd för att det ska gå att pendla till den stad man arbetar eller studerar i. Möjligheten att försörja sig själv är också viktigt, att det går att få extrajobb under studietiden och att det finns bra jobbmöjligheter efter avslutade studier. 8

Framtid, jobb och utbildning Jag tycker att Göteborg är en fin stad, skulle gärna vilja bo kvar. Men det kostar så mycket att bo här med lägenhet och andra kostnader, så jag planerar att resa bort till ingenstans och bo i en liten stuga i skogen. Men det beror på hur det ser ut, jag behöver tillgång till internet. Jag kommer att vara kvar och studera, men jag känner att det vore bekvämt att prova på något billigare också. För mig handlar det om möjligheten till studier, bostad och arbete. Arbete speciellt. Jag kan bo hemma, men jag vill kunna ha en egen inkomst. Vi som läser studieförberedande har ingen praktik på samma sätt som de som läser yrkesutbildningar. Vi får fixa allt sådant själva. Det känns lite orättvist att man inte får samma förutsättningar till arbetslivet efter gymnasiet. Ungdomarna har mest haft kontakt med arbetsmarknaden när de har letat sommarjobb, främst när det gäller kommunens feriejobb. Många anser att det hade varit bra om det fanns fler sådana jobb samt jobb som är kopplade till ungdomarnas utbildningar för att få bra erfarenheter att söka vidare på sen. Det bör vara lättare att få sommarjobb inom den utbildning man läser. Vi har ingen praktik i våra utbildningar. Ibland får man inte svar på jobbansökningar. Det är inte lätt att hitta jobb i den här åldern. Inte jättemånga som anställer unga under 18 år. Ungdomarna föreslår bättre förberedelser för arbetslivet under studietiden. Kanske praktik inom sin studieinriktning eller kunskap om vardagsekonomi. Många uppger att det är bra om man får öva sig på att skriva CV och personliga brev. Det är också viktigt att få sommarjobb och riktiga jobberfarenheter som man kan söka vidare på efter studierna. Man vill också veta mer om vad det finns att välja på. Det borde finnas lektioner och kurser om framtiden och vilka möjligheter som finns. Så att man känner sig säker på vad man vill göra. Ni kanske borde förmedla mer vad som finns så att man hinner tänka på det. Marks gymnasieskola, Mark Ungdomarna upplever svårigheter att få sommarjobb och deltidsjobb under terminerna. De flesta tycker systemet med kommunala feriearbeten är bra och även det faktum att alla har möjlighet att få dem tack vare att de lottas ut. Dock behövs fler feriejobb. Arbete anses vara viktigt för att få egna pengar men också för att få erfarenhet och därmed öka chanserna för framtida jobb. Ett flertal ungdomar menade dock att många arbetsgivare måste förbättra sitt bemötande av ungdomar. Utan rätt kontakter tas de inte på allvar. Jag tror att man får fler unga att jobba om man bemöter dem på ett bättre sätt. Hade jag inte haft en pappa som jobbade där jag jobbar hade jag inte haft ett ansikte. Jag hade nog inte ens fått jobbet utan honom. Kanske promota att det är bra att ta ungdomar, visa att ungdomar kan läras upp. Vi kan inte lära oss på något annat sätt än att få göra. Majoriteten av ungdomarna planerar att flytta ifrån hemtrakterna. De huvudsakliga argumenten gäller klyftan mellan vad landsbygden har svårt att erbjuda i relation till större städer. Många är även sugna på att resa i världen eller studera på andra orter. Flera av ungdomarna kan dock tänka sig att flytta tillbaka till hembygden för att starta familj. Flera av ungdomarna är missnöjda med den lokala gymnasieskolan. Främst gäller missnöjet brist på resurser och lärare. Gällande det sistnämnda var det en grupp elever som inom vissa ämnen inte haft behöriga lärare på närmare ett år. Några ungdomar är besvikna på att många av linjerna som tidigare erbjudits på skolan har lagts ned. De tror att det är på grund av detta som många unga från Marks kommun väljer att gå gymnasiet i Borås. Själv tycker jag skolan här blivit sämre. I år är det 47 % som valt bort Marks gymnasium. Det är inte bara för att det ligger i Mark, det handlar om ett rykte. Lärarna orkar inte med eleverna. Det är något som är fel. Vi måste lösa det. Annars kommer folk flytta härifrån. 9

Framtid, jobb och utbildning Mimers hus, Kungälv Flera lyfter att de inte har fått så mycket information om vad som finns att välja mellan när det gäller högskolestudier och önskemål finns om mer tid med studie- och yrkesvägledaren. Enda gången jag träffat studie- och yrkesvägledaren var när jag skulle välja språk, han är alltid upptagen. Han är överallt förutom i sitt rum. Jag tycker han borde gå runt och fråga hur det går i klassrummet, men det gör han inte heller. Många ungdomar har även en uppfattning om att det är svårt att komma in på högskola och universitet. I flera grupper pratas det om en lärare som visat höga intagningspoäng, vilket gjort att många ungdomar inte tror att de har någon chans att komma in på någon utbildning efter gymnasiet. Vår lärare gillar att skrämma upp oss. I ettan tar han fram antagningspoängen på olika yrken, därför har många ångest. Flera har extrajobb och menar att man inte får vara för kräsen när det gäller sina första jobb och att det är viktigt att visa framfötterna för att överhuvudtaget kunna få ett arbete. Jag tänker att alla jobb är jobb. Städare kanske inte är det ultimata, men i vår ålder kanske man ska vara tacksam bara för att få ett jobb. Vissa som går yrkeslinjer har fått jobb via skolan eller andra kontakter. De ungdomar som går studieförberedande program önskar praktik eller andra arbetslivskontakter för att få erfarenhet. Det hade varit skönt att få lite erfarenhet. Om jag exempelvis praoar på ett ställe där det finns kassa får jag lite erfarenhet av det. Men det behöver inte vara prao, det kan vara att besöka olika arbetsplatser för att se hur det är. Flera lyfter även bristen på bostäder för unga. Önskemål finns om fler billiga boenden då de lägenheter som finns ofta är svåra att få eller för dyra att bo själv i. Studentlägenheter behöver inte vara dyra och hypade, det räcker med ett sovrum och en toalett. Er generation inte utsatta för det och det är därför det inte byggs (elev syftar på politiker). Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan De flesta anser att det viktigaste på en arbetsplats är arbetsmiljön, att man trivs och har bra kollegor. Flera menar att lönen kommer i andra hand. Några anser att också fördelningen mellan män och kvinnor är viktig då detta gör att det kommer in lite nytt tänk på arbetsplatserna, särskilt när det gäller mansoch kvinnodominerade yrken. Flera menar att lönerna måste höjas för att folk ska vilja arbeta exempelvis inom vården. Jag har varit med om att en manlig vårdtagare vill ha hjälp av en manlig, finns inte det tillgänglig kan det bli problem. För att få ett jobb menar flera att det är viktigt att visa framfötterna och själv vara aktiv och kontakta olika arbetsplatser. Många pratar även om att de vill ha praktik, då detta ger bra kontakter och erfarenhet för framtiden. Jag räknar med att få jobb, har två som jag tagit del av, inom familjen. Jag behöver inte oroa mig så mycket men jag tycker det är orättvist för andra ungdomar som kanske inte får ett. Man borde kunna öppna upp att tillexempel jobba med att städa gatan osv, jobb som inte kräver så mycket. Jag har jobbat som snickare och svetsare, lärt mig jobba även efter skolan. Lite mesigt att man inte vill göra ett jobb för att det är skitigt, man får ta de jobb som kommer till en. Många tar även upp bostadsbristen och att det borde finnas fler billiga hyresrätter för unga då de flesta inte har råd att köpa en bostadsrätt. De hyreslägenheter som finns kräver ofta lång tid i bostadskön. Jag har sökt sjuksköterskeprogrammet i Borås men vet inte om jag kommer in där än, men man måste ju ha poäng för att kunna få en lägenhet där. 10

Framtid, jobb och utbildning Tranemo Gymnasieskola, Tranemo Majoriteten av ungdomarna tror att de kommer att flytta från hemorten efter gymnasiet för att resa eller studera vidare. Flera menar dock att de gärna flyttar tillbaka till sina hemorter om/ när de ska bilda familj, men för att det ska bli aktuellt måste orten utvecklas och fler jobb behövs. Ett flertal vill se fler typer av jobb i Tranemo om de ska kunna flytta tillbaka. Främst arbeten som kräver högre utbildning. Om inte jobben kan skapas på orten behöver förbindelserna till de större orterna bli bättre, för att på så vis möjliggöra pendling. Flera önskar även ett större utbud av aktiviteter och upplevelser. Jobbfrågan är inte störst. Mest upplevelse. För att vilja bo här måste det hända mer. Måste expandera. Nu känns det som att Tranemo inte kommer finnas kvar om 30 år. Mer aktivt liv både på nätterna och dagarna. Mer evenemang. Ulricehamn går ju framåt, det märks. Tranemo var stort på 90 talet, men nu märker man att det blir mindre. Det är viktigt att man satsar på landsbygden. Alla vill inte bo i en stad. Just nu känns det som att man satsar allt på centralorterna. Viktigt att ta vara på natur och det som finns här. Många pratar även om det viktiga i sommarjobb, särskilt de kommunala sommarjobben eftersom det hos andra aktörer ofta krävs kontakter eller tidigare erfarenheter för att få jobb. De kommunala jobben är dock för få och flera menar att regionen och kommunen borde satsa på att erbjuda fler ungdomar sommarjobb. 11

Fritid och kultur Många upplever att kulturutbudet är stort men att det främst riktar sig mot en målgrupp som är över 18 år. Flertalet unga anser att traditionell kultur såsom konst och opera är för äldre personer. De önskar ett större kulturutbud för ungdomar. Idrott var det som lyftes fram mest som kultur som var intressant för ungdomarna. Många tycker att regionen borde satsa på mer mötesplatser och evenemang för ungdomar. Detta gäller också idrotts- och fritidsaktiviteter såsom ställen att utöva friidrott, brädspel och utställningar på. Marknadsför event på ungdomarnas arenor, exempelvis via Facebook eller elevkårerna. Flera menar att de inte får tillräcklig information om vad som erbjuds i närområdet. Många uttrycker att de vill ta del av mer musik. Framförallt konserter men även via musikskolan. Några menar att det borde finnas större möjligheter för ungdomarna själva att utöva kultur och visa upp sig själva och det de gör. Gemensamt för de flesta ungdomarna är att de inte tycker att det finns särskilt mycket att göra på fritiden i orterna de bor. Fritidsgårdar och ungdomscaféer efterfrågas. Ungdomarna känner sig ofta inte lyssnade på i beslut som rör dem. De la Gardiegymnasiet, Lidköping Många pratar om arenan och undrar varför en så stor satsning gjordes där när det inte finns tillräckligt stora eller många lokaler för andra sporter än bandy. Ungdomarna saknar ställen att hänga på. Till Sockerbruket går yngre ungdomar, därför är detta inte ett attraktivt ställe. Önskemål finns om ett ungdomscafé med åldersbegränsning uppåt och nedåt, liksom fler musikscener och event som passar ungdomar. Esperansa var ett ungdomscafé i Götene där ungdomar från årskurs sju till 25 år fick jobba. Alla ungdomar gick dit. Där fanns det datorer osv. Ett sådant skulle vi ha i Lidköping. Det är ganska bra i Lidköping. Basketkorgar finns på alla skolgårdar så där kan man hänga. Vi har också ett utegym, bakom Framnäs, precis vid vattnet. Fridagymnasiet, Vänersborg Kultur förknippas av många ungdomar med museum, klassisk konst, musik, opera och liknande. Vissa vill ta del av sådan kultur som omväxling men ser att det främst är till för äldre generationer och inte för dem. Många saknar fritidssysselsättningar som inte kostar pengar. Bio, bowling, biljard och liknande aktiviteter är populära men många anser att det är för dyrt att göra ofta. Problemet är att allt är stängt på fredag- och lördagskvällar. Det borde vara mer livat på kvällar även för oss unga. Många tycker nog bättre fotbollsplaner etc. är viktigt men vi vill ha events man kan gå på, större saker lockar oss. Några efterfrågar bättre badplatser och ännu fler vill ha mötesplatser dit man spontant kan gå för att träffa folk man vanligtvis inte umgås med. Några saknar ett internetcafé, andra önskar en volleybollplan i området. Den skall byggas! Jag är redo med spaden. 12

Fritid och kultur Fallens Dagar och Aqua Blå ses som positivt och då främst de musikala inslagen. Många ser gärna mer av liknande arrangemang samtidigt som vissa anser att underhållningen som erbjuds ofta är för bred och allmängiltig. Vissa ungdomar anser det ibland vara svårt att ta sig hem sent på kvällen, särskilt på helger. Bussarna går för sällan och slutar gå för tidigt, vilket hindrar dem från att ta del av kulturen. Många ungdomar har genom skolan fått besöka teatrar, Göteborgsoperan, konstutställningar och liknande, specifikt nämndes en konstutställning om och av romer. Vissa tyckte inte om själva upplevelserna men de flesta var eniga om att skolan borde ge dem nya kulturupplevelser som dessa. Gullmarsgymnasiet, Lysekil Några ungdomar lyfter att musikskolan tidigare hotats av nerläggning och att de startade en namninsamling för att ha den kvar, vilket de lyckats med. Många saknar ett aktivt kulturliv i sitt närområde och ser musikskolan som ett undantag till detta där de kunde syssla med dans, musik och liknande. Det låter tragiskt att man pratar om att stänga ner musikskolan. Jag skulle vilja se en ökad satsning samt fler ställen där man kan ta del av musik. Lägg mer pengar på musikskolan. Vi fick kämpa hårt med namnlistor mm för att få fortsätta. Många vill få möjlighet att ta del av fler konserter i Lysekil. De konserter som anordnas har oftast 18-årsgräns för att komma in. Flera ungdomar har varit i Göteborg för att ta del av operan och teatrar. De flesta tycker att det är bra att genom skolan få uppleva olika typer av kultur samtidigt som några menar att denna sorts kultur inte är för dem utan för äldre människor. Någon menar att det under sommaren faktiskt finns en del att göra i Lysekil, till exempel havsparken och måndagsklubben, men att de gärna skulle vilja ha mer att göra även under de andra årstiderna. Ett förslag är volleybollturnéringar. Det behöver hända lite mer i Lysekil, det hade varit roligare. Kanske kan man arrangera något annat än på sommaren. Det är dött på vintern, inget att göra för ungdomar. Ingrid Segerstedts Gymnasium, Göteborg Många ungdomar upplever kulturutbudet som stort och att det i Göteborgsområdet finns mycket idrottsaktiviteter, teatrar, musikevent och andra kulturyttringar. Många menar att operan är för en äldre publik, samtidigt som några anser att den även borde kunna användas även till en yngre publik. Även musikuppträdanden upplevs oftast förekomma på klubbar och pubar med åldergräns och alkoholservering, varför ungdomarna efterlyser arenor med musikevent även för tonåringar. Det kommunen fixar är inte för målgruppen 12-19. Antingen under eller över. Det finns ju inget för vår ålderskategori. Många ungdomar upplever också att de hade svårt att nås av kulturutbudet och menar att man inte når fram genom tidningar och affischering på allmänna platser. I stället borde event spridas genom exempelvis samarbeten med elevkårer, affischering på skolorna samt via digital kommunikation. Vi pratade om det att det finns mycket i Göteborg som händer. Har man inte Facebook nu så får man inte reda på vad som händer. När det händer något kan man affischera på skolor. Man har ju olika vanor och olika ytor att röra sig på. Skolorna har bra elevdemokrati och borde kunna ta bollen. Man skulle kunna maila elevkårerna och de kan i sin tur annonsera och prata med ungdomarna. Andra önskemål är lokaler och platser för skapande verksamhet och musik, där unga kan samlas och möta likasinnade. Det måste finnas mer mötesplatser. Det är skillnad mellan stad och land. Det är jättesvårt att driva tillexempel en brädspelsförening på Tjörn. Ungdomarna känner sig överlag trygga, framförallt i innerstaden där mycket folk är i rörelse. En elev som bor i Biskopsgården önskade mer vuxennärvaro främst från polis i området. Det känns väldigt säkert i Göteborg. I stan, alltså. Man känner sig aldrig osäker. Det är när man åker från stan man kan känna sig osäker. Det kan vara busschaufförer som inte bryr sig. Det är bussen som kan vara jobbig. Det är mindre folk i rörelse och då är det jobbigt och otryggt. 13

Fritid och kultur Katedralskolan, Skara Deltagarna kommer från introduktionsprogrammet, samhällsprogrammet och MOP (Musik och produktion, en specialutbildning). Den kulturella mångfalden i skolan är betydande. Minst frustrerade över att inte ha något att göra på fritiden är de ungdomar som går MOP, en sammanknuten grupp elever som hartillgång till skolans lokaler efter skoltid där de tillbringar kvällarna med att sjunga och spela. Däremot finns en frustration över att inte hade råd att delta större musikevent i Skara samt att skolans aula är för dyr att hyra. Den står ju ändå tom så varför kan vi inte få använda den gratis? Det behövs mötesplatser för ungdomarna vi har ju det genom vår musik. Andra ungdomar får inte komma in i skolan på kvällarna. Flera menar även att det måste finnas alternativ till idrottsföreningar då alla inte är intresserade av att idrotta. Ungdomarna saknar ställen att hänga på och menar att fritidsgårdar är för yngre ungdomar. I stället efterlyses ett ungdomscafé för att träffas och fika och kanske ha en liten scen för spelningar. Skara har en musikscen under sommaren, kan man inte fixa något liknande under vintern en vinterscen? Spontanidrottsplatser och utegym främjar spontanmöten mellan människor som aldrig skulle gå på ett gym för att det bland annat kostar för mycket. Några föreslog en satsning på att lära ut utländska språk de såg språk som en möjlig brygga mellan kulturer. Att lära sig språk kan vara ett sätt att möta varandra och öka internationella kulturutbyten. Någon menar att hon känner sig otrygg utomhus på kvällarna efter att ha blivit trakasserad av ett gäng berusade ungdomar. En gång när jag var ute ropade ungdomar efter mig de hade druckit jag var rädd och var tvungna att springa. Hur kan man stoppa sådant? Lindholmens Tekniska Gymnasium, Göteborg Många ungdomar upplever att Göteborg har ett stort kulturutbud, men att exempelvis Göteborgsoperan är till för en äldre publik. Önskemål finns om fler ungdomliga aktiviteter där. Kanske hade jag gått dit om det var mer blandat lite Dj. Kan det vara konserter där? Även det faktum att musikuppträden ofta förekommer på klubbar och pubar med åldergräns och alkoholservering ses som ett problem. Fler arenor med musikevent även för tonåringar efterlyses. Några ungdomar efterlyser även mötesplatser mellan etablerade konstutövare och ungdomar, liksom ytor för skapad konst där både etablerade konstnärer och amatörer kan ha ytor att skapa på och nå en publik och skapa möten mellan intresserade. Jag tycker det är roligt med event och så. Det hade varit kul om man kunde blandat olika kulturer och utbyta tankar. Vara kreativ och kombinera det med nytta för samhället. Vägarna ser illa ut och broarna är bara betong, Det skulle vara roligt att göra event med graffitti och så med den gråa betongen. Mer vägkonst. Lokaler och platser för skapande verksamhet är viktigt för många ungdomar, likaså bra nätuppkoppling då mycket av kulturmötena och skapandet sker på internet. Vikten av mötesplatser lyfts både när det gäller idrottsliga sammanhang, kultur och virtuellt. Fler och öppna idrottsfaciliteter samt lokaler för att mötas kring brädspel, konst och musik ses som viktigt. Jag känner att jag vill ha ett ställe att ta mig till och spela brädspel och hänga med folk som gillar samma saker som jag en social mötesplats, mera nischat inom kulturen. Det har byggts lite utegym och så. Det borde kanske vara mer idrott som inte kostar något. Öppna idrottsplatser som alla kan nyttja. Alla har ju kanske inte råd. Det är inte öppet på Slottskogsvallen. Det kanske borde byggas fler friidrottsarenor. Rambergsvallen byggs ju om till att bara vara fotbollsplan. 14

Fritid och kultur Marks gymnasieskola, Mark Flera pratar om att det behövs fler saker att göra i Mark. Många menar att kriminaliteten har ökat och tror att det delvis beror på att ungdomar inte har någonstans att vara. Många önskar arrangerade aktiviteter såsom film- och bakkvällar eller ställen att gå till efter skolan och bara umgås och plugga, där det även skulle kunna finnas läxhjälp. Några pratar även om olika religioners och länders kultur och tycker att man borde dra mer nytta av personer med olika nationaliteter. Detta för att ge en ökad förståelse för varandras kulturer. De vet ju inte alltid våra traditioner och tvärtom, vi har läst i skolan men hur mycket lär man sig där? Det skulle vara bra att ha föreläsningar tillexempel av en muslim som kan berätta på riktigt, som har den bakgrunden, som har upplevt. Mer intressant att höra från en som har upplevt själv, hur deras traditioner ser ut osv. Många önskar också mer kulturella arrangemang i Mark såsom konserter, dans och cirkus. De menar att det mesta händer i Göteborg och vill slippa åka så långt för att uppleva kultur. Flera tycker också att kultur från ungdomar själva ska uppmuntras och visas upp. Några påpekar att det har lagts alldeles för mycket pengar på en staty i form av en flygande häst och menar att den typen av kultur är onödig och inte intresserar ungdomar. Likaså önskas bättre information om det kulturutbud som finns. Jag tycker att man ska lägga pengar på saker här, det är så mycket som händer i storstäderna. Informera mer om vad som finns också så man är medveten, tillexempel genom internet där ungdomar är främst och affischer i skolan. Man vet aldrig om exempelvis när det är bio på orter runtomkring. Jag tror inte så många läser tidningen och det är inte alltid man är utanför bion och tittar. Några önskar en skatepark för att slippa åka på ställen där saker kan gå sönder. Där kan det också finnas bänkar där man kan sitta och umgås. Mimers Hus, Kungälv Deltagarna kommer från olika kommuner utanför Kungälv, såsom Stenungsund, Tjörn, Ale och Göteborg. De flesta ser idrott som kultur eftersom många har detta som fritidsintresse. Få har varit i kontakt med operan och Göteborgssymfonikerna vilket förklarades med att den typen av kultur inte intresserar dem. Likaså anses Botaniska Trädgården inte ha något att erbjuda ungdomar. Ungdomarna önskar snarare fler evenemang där exempelvis kända artister bjuds in. Lägg pengarna på nyare kultur, sådant som är mer modernt, till exempel dataspel. Flera menar att det borde läggas mindre pengar på traditionell kultur och mer på föreningar och personal som vill förbättra samhället, såsom att satsa pengar på lokaler som är öppna och tillgängliga. De anser att kombinationen av evenemang och mötesplatser kan förbättra situationen för många utsatta. Det finns en del andra samhällsproblem. Man kanske inte ska ta bort alla pengar till kulturen men man kan dra ner på det utan att någon skulle reagera. Många av ungdomarna, framförallt tjejer, känner sig osäkra när de går hem sent på kvällarna. De har hört talas om ett telefonnummer som går att ringa om de känner sig osäkra men vet inte vem som var ansvarig eller hur de får tag på numret. De unga tycker inte att det känns tryggt på till exempel busshållplatser. Övervakningskameror känns inte som ett alternativ eftersom det inte hjälper om någon exempelvis blir misshandlad. Nattvandrare nämndes som ett alternativ som gör att eleverna kan känna sig tryggare. I Surte hade de nattvandrare. Det var min kompis mamma. Kanske var lite pinsamt men det kändes ändå tryggare. Att ta bussen sent och sådär känns inte jättetryggt. 15

Fritid och kultur Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan Ungdomarna önskar fler mötesplatser för deras åldersgrupp. Deras uppfattning är att de måste åka till Göteborg för att kunna välja mellan fler ställen att gå till. På till exempel Fallens dagar får de inte tillträde till partytälten, vilket gör att de bara går runt i centrum. Många caféer stänger tidigt på lördagar och då vet de inte vart de ska ta vägen. De efterlyser lokaler, likt fritidsgårdar, för personer mellan 17 och 20 år eftersom de känner att de fritidsgårdar som finns är till för de som är yngre. Dessutom är de uteställen som finns ganska dyra att gå in på. Förslag finns på ett nattöppet café. Caféer som har öppet längre än kl. 18 på lördagar. Mötesplatser för personer som är mellan 17 och 20 år. En oktoberfest i Trollhättan skulle kunna vara ett sätt att träffa nya människor. Några tycker att folkets hus ska bjuda in fler artister för ungdomar, detta för att få känslan av att gå på en riktig konsert till skillnad från andra ställen där det också vistas personer som inte är där för att se på spelningen. Intresset för musik, film, teater och konst är lågt bland ungdomarna då det inte finns något för unga att ta del av. Om det ska satsas pengar på konst borde det vara mer gatukonst, sådant som syns. Kultur är teater och opera, men det är inget som jag kommer att sätta min fot på. Tranemo Gymnasieskola, Tranemo När det gäller fritidsaktiviteter är ungdomarna nöjda med det som finns när det gäller sport och natur. För de med andra intressen, exempelvis spel, finns det inte något. Många menar att det finns mycket för äldre människor i Tranemo men inte för ungdomar. Vissa aktiviteter som finns på orten är uppskattade, men en upplevelse finns om att exempelvis Kulturskolan är dyr och att flera inte känner till utbudet. Det finns inte så många föreningar som anordnar, det finns fotboll och sportföreningar men det skulle vara större variation. Flera pratar om att pengar läggs på fel saker och ger exempel på en staty som kostat mycket pengar och som de inte kan se någon nytta med. Mer pengar borde läggas på ställen där ungdomar kan träffas och aktivera sig. Jag skulle ha lokal där det finns fiber och man kan komma med sin dator och ha kul. Visst det finns en skatepart, de små orterna har en sak var MEN det är svårt att ta sig dit, man åker inte runt, det går inte. Den kunde lika gärna ligga i Haparanda för min del. 16

Kollektivtrafik och infrastruktur Deltagarnas generella uppfattning kring kollektivtrafiken i regionen är att det bör bli billigare för ungdomar att åka kollektivt och fler skulle göra det om det var lägre pris. Fritidskorten är för dyra, särskilt då många bor på småorter där det inte finns så många bussar och inte kan utnyttja det. Några påpekar att det är krångligt att köpa biljett ombord på stadsbussarna. Chaufförernas bemötande är varierande och kvalitén på bussarna skulle kunna vara bättre. Många ungdomar upplever att bussarna ofta har dåliga förbindelser och sällan håller tiderna. De la Gardiegymnasiet, Lidköping Många upplever att priserna på busskort är för höga. De förstår att det kostar pengar att ha en kollektivtrafik i regionen men menar att det då är möjligt att höja studiebidraget för att ungdomarna ska få mer pengar över och därmed ha råd att resa. Ungdomarna känner att de antingen måste köpa dyra kontantbiljetter eller betala ett dyrt fritidskort varje gång de reser, ändå gäller inte fritidskortet dygnet runt. Att busskorten höjs men inte studiebidragen höjs, det går inte ihop. Grejen är att det har höjts varje år. Det är inte ett rimligt pris när man är student. Det är vi studenter som är mest beroende av fritidskortet. En annan kritik gäller de överfulla bussarna och tågen, främst på morgnarna. Framförallt busslinje 106 mellan Götene och Lidköping är svår att få plats på och det händer ofta att resenärer får stå upp eller inte kommer med bussen alls. Samma sak gäller linje 105. Jag åker från Götene och det funkar sådär. Jag är andra busstoppet och det är väldigt fullt på bussen. En gång fick man lämna kvar personer för att bussen var för full. Det är inte hållbart. Man kanske kan ha en buss som bara går genom Källby? För det funkar inte att alla bussar går från Götene, de är fulla. Det är 106an, speciellt på morgonen. När eleverna ska ta bussen längs större vägar känner de sig ofta osäkra eftersom det inte finns några busskurer eller fickor där bussarna kan köra in. Istället får de stå vid stolpar där bilar kör förbi snabbt. Sen tänkte jag på busskurer, på större vägar. På E20. Man står jätteutsatt där. Det kommer bilar fram och tillbaka. Det finns en på ena sidan men inte på den andra. Man känner sig utsatt. Särskilt när det är mörkt. Bussarna upplevs ofta vara sena och det är lätt att missa viktiga förbindelser. Likaså stämmer tiderna som ungdomarna slutar i skolan sällan överens med tidtabellen, vilket gör att de antingen missar de sina bussar eller får vänta efter skolan. De skulle också vilja se att fler bussar går direkt från skolan, så att de inte behöver ta sig till resecentrum först. Vidare uttrycks önskemål om att utöka trafiken på flygplatsen så att det går att åka på charterresor från Lidköping. Någon tycker järnvägen ska byggas om så att den går på el och därmed blir mer miljövänlig. Idag gör en del av den det, men inte hela sträckorna. Fridagymnasiet, Vänersborg Deltagande ungdomar kommer ifrån många olika orter med varierande lång resväg, varför många har åsikter om bussturer på landsbygden samt mellan Trollhättan och Vänersborg. Flera elever får vänta kvar i skolan i flera timmar för att det inte går några bussar hem om de exempelvis slutar tidigt. På helgerna går det ännu färre turer och utanför Trollhättan och Vänersborg går inga bussar längre än till 22.00. Många önskar att bussen gick oftare och senare. 17