S2001:009 Nyföretagandet i Sverige 1999 och 2000 Newly-started enterprises in Sweden 1999 and 2000
Newly-started enterprises in Sweden 1999 and 2000 Innehållsförteckning Contents Sida Page 3 Tabellförteckning 3 List of tables 6 Sammanfattning på svenska 5 Summary in Swedish 7 Sammanfattning på Engelska 6 Summary in English 8 Statistiken med kommentarer 8 Statistics with comments 21 Tabeller 21 Tables 50 Fakta om statistiken 50 Facts on survey 54 Branschförteckning 54 List of Activities Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Box 4, 813 21 Östersund Fax: 063-16 18 80 Förfrågningar: Kent Eliasson Tel: 063-16 18 73 E-post: kent.eliasson@itps.nu Producent SCB, Programmet för tjänstenäringar 701 89 Örebro Förfrågningar: Anna Björk Tel: 019-17 63 06 E-post: anna.bjork@scb.se Juli 2001 ITPS Statistik ISSN 1650-349X Ansvarig utgivare: Sture Öberg, ITPS 2
Tabellförteckning List of tables Tabell 1 Nystartade företag 1993-2000 efter näringsgren Newly-started enterprises 1993-2000 by type of activity Tabell 2 Nystartade företag 1999 och 2000 efter näringsgren och etableringsfrekvens Newly-started enterprises 1999 and 2000 by type of activity and frequency of establishment Tabell 3 Sysselsatta i nystartade företag 1993-2000 efter näringsgren Employed in newly-started enterprises 1993-2000 by type of activity Tabell 4a Sysselsatta i nystartade företag 1999 efter näringsgren, sysselsättningsgrad och kön Employed in newly-started enterprises 1999 by type of activity, employment rate and gender Tabell 4b Sysselsatta i nystartade företag 2000 efter näringsgren, sysselsättningsgrad och kön Employed in newly-started enterprises 2000 by type of activity, employment rate and gender Tabell 5a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och andel heltidssysselsatta Newly-started enterprises 1999 by type of activity and share of full-time employed Tabell 5b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och andel heltidssysselsatta Newly-started enterprises 2000 by type of activity and share of full-time employed Tabell 6a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och omsättningsgrupp Newly-started enterprises 1999 by type of activity and total turnover Tabell 6b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och omsättningsgrupp Newly-started enterprises 2000 by type of activity and total turnover Tabell 7a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och företagsform Newly-started enterprises 1999 by type of activity and corporate form Tabell 7b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och företagsform Newly-started enterprises 2000 by type of activity and corporate form Tabell 8a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och företagarens ålder Newly-started enterprises 1999 by type of activity and age of entrepreneur Tabell 8b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och företagarens ålder Newly-started enterprises 2000 by type of activity and age of entrepreneur 3
Tabell 9a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och företagarens utbildning Newly-started enterprises 1999 by type of activity and education of entrepreneur Tabell 9b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och företagarens utbildning Newly-started enterprises 2000 by type of activity and education of entrepreneur Tabell 10 Nystartade företag 1999 och 2000 efter näringsgren och företagare med invandrarbakgrund Newly-started enterprises 1999 and 2000 by type of activity and entrepreneurs with immigrant background Tabell 11a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och företagarens sysselsättning innan företagsstart Newly-started enterprises 1999 by type of activity and former occupation of entrepreneur Tabell 11b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och företagarens sysselsättning innan företagsstart Newly-started enterprises 2000 by type of activity and former occupation of entrepreneur Tabell 12a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och om företagaren har annan parallell verksamhet Newly-started enterprises 1999 by type of activity and whether entrepreneur has additional employment or enterprise Tabell 12b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och om företagaren har annan parallell verksamhet Newly-started enterprises 2000 by type of activity and whether entrepreneur has additional employment or enterprise Tabell 13 Antal nystartade företag 1995-2000 efter län Newly-started enterprises 1995-2000 by county Tabell 14 Etableringsfrekvens efter län 1999-2000 Frequency of establishment by county 1999-2000 Tabell 15a Nystartade företag 1999 efter län, näringsgren och etableringsfrekvens Newly-started enterprises 1999 by county, type of activity and frequency of establishment Tabell 15b Nystartade företag 2000 efter län, näringsgren och etableringsfrekvens Newly-started enterprises 2000 by county, type of activity and frequency of establishment Tabell 16a Nystartade företag 1999 och 2000 efter län och företagarens kön Newly-started enterprises 1999 and 2000 by county and gender of entrepreneur Tabell 16b Nystartade företag 1999 och 2000 efter län och företagarens kön Newly-started enterprises 1999 and 2000 by county and gender of entrepreneur 4
Tabell 17 Nystartade företag 2000 efter län och företagarens motiv till företagsstart Newly-started enterprises 2000 by county and reason for starting a new enterprise Tabell 18 Nystartade företag 2000 efter län och starta eget-bidrag Newly-started enterprises 2000 by county and support for entrepreneurial start-ups 5
Sammanfattning Fortsatt uppgång i nyföretagandet Under år 2000 startades 39 520 nya företag. Detta innebär en uppgång med 10 procent jämfört med 1999 då motsvarande antal var 35 820. Den största ökningen uppmättes för Blekinge län med 20 procent fler nya företag jämfört med 1999. I Stockholms län ökade nyföretagandet med 16 procent, i Uppsala län med 15 procent och i Jönköping samt Västmanlands län med 14 procent. De tre storstadslänen, Stockholm, Västra Götaland och Skåne, svarade för 64 procent av de nystartade företagen under 2000. Mer än en tredjedel (35 procent) av alla nystartade företag etablerades i Stockholms län. Av de nya företagen startades 33 130 inom tjänstesektorn och 6 390 inom industrisektorn, vilket innebär en uppgång med 12 respektive 4 procent. Den största ökningen uppmättes för företag inom finansiell verksamhet och företagstjänster (+19 procent). Antalet nystartade företag inom IT-relaterade branscher (OECD:s definition) uppgick under år 2000 till 4 180, vilket jämfört med 1999 innebär en ökning med 30 procent. Antalet sysselsatta i de nya företagen år 2000 beräknas uppgå till 80 810 personer varav 41 200 arbetar heltid. Antalet sysselsatta i nystartade företag har därmed ökat med 16 procent jämfört med 1999. Den största ökningen, 31 procent, uppmättes för näringen finansiell verksamhet och företagstjänster. Tillverkningsindustrin var i stort sett oförändrad medan antalet sysselsatta i gruppen varuhandel, reparation samt restaurang och hotell minskade med cirka 5 procent. Övriga branschgrupper ökade mellan 11 och 18 procent. Nästan vart tredje av de nystartade företagen drivs av en kvinna, vilket är samma andel som 1999. Av samtliga nystartade företag inom tjänstenäringarna startades 32 procent av kvinnor. Motsvarande siffra inom industrinäringarna var 12 procent. Vart femte nytt företag startades av en person med invandrarbakgrund, vilket jämfört med 1999 inte innebär någon förändring. Av samtliga nystartade företag 2000 startades 17 procent av industriföretagen och 20 procent av tjänsteföretagen av en person med invandrarbakgrund. Ett typiskt nystartat företag är en enskild firma som sysselsätter en person på heltid och som har mindre än 300 000 kr i omsättning. Drygt hälften av företagarna uppger att de startat företag för att förverkliga sina idéer och i 40 procent av fallen har de varit anställda inom samma bransch där de nu verkar som företagare. I mer än var tredje nytt företag drevs verksamheten av företagare med annan anställning. Hälften av nyföretagarna hade eftergymnasial utbildning och de flesta återfanns i åldersgruppen 31-40 år. Var femte företagare hade fått starta eget-bidrag. 6
Summary In the year 2000 about 39 520 new enterprises were started in Sweden. The figure for 1999 was 35 820. A total of 80 810 employees, of which 51 per cent worked full-time, were gainfully employed in the enterprises that started in 2000. The regional distribution shows that all counties except two have experienced an increase in newly-started enterprises in 2000 compared to 1999. The increase ranges from 2 to 20 per cent. The number of newly-started enterprises was highest in the County of Stockholm, with 35 per cent of all newly-started enterprises. A significant feature among the new enterprises is that 33 130 out of the total 39 520, were established in the service sector. The new enterprises constituted 8.2 per cent of the total number of enterprises in Sweden in 2000. The highest rate of new enterprises, 10.2 per cent, was found in the County of Stockholm, followed by the County of Uppsala with 8.9 per cent. Sole proprietorships, partnerships and limited companies are covered in the study. Enterprises classified in NACE Rev.1 A-B (agriculture, forestry and fisheries) and K70 (real estate management) is excluded, as are unincorporated associations and foundations. The 2000 study included a random stratified sample of 24 700 enterprises. The sampling frame for 2000, registrations during the period 1 February 2000 to 31 January 2001, consisted of 57 250 enterprises. This was an increase in comparison with the year before by 4 650 enterprises. The response rate was 84 per cent. 7
Statistiken med kommentarer Fortsatt uppgång i nyföretagandet under 2000 Med nyföretagande avses i denna publikation företag där verksamheten är helt nystartad eller har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år. Statistiken omfattar inte företag som nyregistrerats eller nyaktiverats på grund av ägarbyte, ändring av juridisk form eller annan företagsombildning. Antalet genuint nya företag som startat i Sverige under 2000 beräknas uppgå till 39 520. Detta innebär en ökning med tio procent jämfört med 1999 då motsvarande antal var 35 820 företag. Nyföretagandet har därmed nästan fördubblats sedan lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Diagram 1 Nystartade företag 1993-2000 Newly-started enterprises 1993-2000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Nyföretagandet ökade i alla län utom i två. Den största ökningen uppmättes för Blekinge län med 20 procent fler nya företag jämfört med 1999. I Stockholms län ökade nyföretagandet med 16 procent, i Uppsala län med 15 procent och i Jönköpings och Västmanlands län med 14 procent. I övriga län varierade uppgången i antalet nya företag från 2 procent i Hallands län till 12 procent i Värmlands län. 8
Diagram 2 Procentuell förändring i antal nystartade företag mellan 1999 och 2000 fördelat på län Percentage change in number of newly-started enterprises between 1999 and 2000 by county Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 Tjänsteföretagen dominerar nyföretagandet Inom tjänstesektorn har nyföretagandet gått upp med 12 procent jämfört med 1999. Den största uppgången, 19 procent, uppmättes för finansiell verksamhet och företagstjänster. Inom transport och kommunikation har antalet nya företag ökat med 16 procent och inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster var ökningen 11 procent. Nyföretagandet har minskat inom varuhandel, reparation, hotell och restaurang (-2 procent). Den största ökningen av nystartade företag inom tjänstesektorn, 18 procent, uppmättes för Jönköpings län och Stockholms län följt av Uppsala län och Blekinge län med 17 procent. Antalet nystartade tjänsteföretag minskade i fyra län. Den största nedgången registrerades för Kalmar län där antalet nya företag sjönk med 5 procent. Nyföretagandet inom industrisektorn totalt har ökat med 4 procent jämfört med 1999. Inom byggnadsverksamhet ökade antalet nya företag med 9 procent medan antalet nya tillverkningsföretag minskade något (-2 procent). Den största uppgången i nystartade företag inom industrisektorn uppmättes för Blekinge län och Västmanlands län där antalet nya företag ökade med 43 respektive 35 procent. I sju län minskade antalet nystartade industriföretag. Den största tillbakagången registrerades för Hallands län där antalet nya företag sjönk med 15 procent. Det är främst inom tjänstesektorn som nyföretagandet sker. Under år 2000 beräknas 33 130 företag av totalt 39 520 nya företag ha tillkommit i tjänstesektorn, motsvarande en andel på 84 procent. Jämfört med 1999 är andelen tjänsteföretag i stort sett oförändrad. Den länsvisa redovisningen av nystartade företag inom industri- respektive tjänstenäringarna visar att i samtliga län har den största andelen företag etablerats inom tjänstesektorn. Andelen tjänsteföretag varierade från 74 procent i Södermanlands län till 87 procent i Stockholms län. 9
Diagram 3 Procentuell förändring i antal nystartade företag mellan 1999 och 2000 fördelat på bransch Percentage change in number of newly-started enterprises between 1999 and 2000 by type of activity Tillverkning och dyligt (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Varuhandel, reparation samt restaurang och hotell (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verksamhet och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 Nystartade företag inom IT-relaterade branscher Antalet nystartade företag inom IT-relaterade branscher (OECD:s definition, se fakta om statistiken) uppgick under 2000 till 4 180. Jämfört med 1999 innebär det en ökning med 30 procent då antalet var 3 210. De nya företagen inom IT-relaterade branscher sysselsatte 9 740 personer under 2000 jämfört med 8 680 personer 1999. Stockholms län svarade för 1 960 av de nystartade företagen och för 4 150 av de sysselsatta. 10
Diagram 4 Nystartade företag (vänster axel) och sysselsatta i nystartade företag (höger axel) inom ITrelaterade branscher 1994-2000 Newly-started enterprises (left axis) and employees in newly-started enterprises (right axis) within the IT sector 1994-2000 5 000 10 000 4 000 8 000 3 000 6 000 2 000 4 000 1 000 2 000 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 0 Företag Sysselsatta Andelen nya företag i genomsnitt 8,2 procent av företagsbeståndet Förnyelsetalet, mätt som antalet genuint nya företag i förhållande till det befintliga företagsbeståndet, uppgick 2000 till 8,2 procent i genomsnitt för riket. Medianen med avseende på län var 7,1 procent (Östergötland). Den högsta andelen nya företag, 10,2 procent, uppmättes i Stockholms län följt av Uppsala län med 8,9 procent och Skåne län med 8,6 procent. Lägst andel uppmättes i Västernorrland med 6,1 procent. Den högsta andelen återfanns inom finansiell verksamhet och företagstjänster med 11,7 procent. Det lägsta förnyelsetalet, 5,2 procent, uppmättes för inom tillverkningsföretag. Etableringsfrekvensen högst i storstadslänen Etableringsfrekvensen, definierad som antalet genuint nya företag per 1 000 invånare i ålder 16-64 år, var i genomsnitt för hela riket 7,0 nya företag per 1 000 invånare. Det är främst i storstadslänen som det startas flest företag i förhållande till befolkningen. I Stockholms län startades 11,4 genuint nya företag per 1 000 invånare, följt av Skåne län (7,6), Uppsala län (7,3) samt Västra Götalands län, där det startades 6,4 nya företag per 1 000 invånare. Lägst antal genuint nya företag per 1 000 invånare, 4,4 företag, uppmättes i Västernorrlands län. 11
De nystartade företagen sysselsatte 80 810 personer Totalt beräknas 80 810 personer vara sysselsatta i de nya företagen som startades 2000, vilket innebär en ökning med 16 procent jämfört med 1999 då de nystartade företagen sysselsatte 69 710 personer. Sysselsättningen i nystartade företag har därmed nästan fördubblats sedan lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Diagram 5 Sysselsatta i nystartade företag 1993-2000 Employees in newly-started enterprises 1993-2000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Den största ökningen, 31 procent, uppmättes för finansiell verksamhet och företagstjänster. Tillverkningsindustrin var i stort sett oförändrad medan antalet sysselsatta i gruppen varuhandel, reparation samt restaurang och hotell minskade med cirka 5 procent. I övriga branschgrupper ökade sysselsättningen mellan 11 och 18 procent. Av de sysselsatta arbetade 51 procent eller cirka 41 200 heltid, 19 procent 10-35 timmar per vecka och 30 procent mindre än 10 timmar per vecka. Cirka 28 250 av de sysselsatta var kvinnor och av dessa arbetade 41 procent heltid. Av männen arbetade 57 procent heltid. 1999 var antalet heltidssysselsatta cirka 49 procent. Inom industrinäringarna arbetade 66 procent heltid. Motsvarande siffra för tjänstenäringarna var 48 procent. 12
Diagram 6 Procentuell förändring i antal sysselsatta i nystartade företag mellan 1999 och 2000 fördelat på bransch Percentage change in number of employees in newly-started enterprises between 1999 and 2000 by type of activity Tillverkning och dyligt (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Varuhandel, reparation samt restaurang och hotell (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verksamhet och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) -10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Nästan vart tredje nytt företag leds av en kvinna I genomsnitt för hela riket drevs verksamheten i de nystartade företagen till 29 procent av kvinnor, vilket är ungefär samma andel som 1999. Nya företag vilka leds av män uppgick till 66 procent och andelen nya företag som drevs gemensamt av män och kvinnor till 5 procent. Sett i ett något längre perspektiv har emellertid antalet och andelen nystartade företag som leds av kvinnor ökat betydligt. Mellan åren 1993 och 2000 har antalet nystartade företag ökat med nästan 7 000 medan andelen stigit med drygt 8 procentenheter. Högsta andelen kvinnliga företagare år 2000, 33 procent, uppmättes i Jämtlands län följt av Stockholm, Uppsala, Skåne, Örebro samt Norrbottens län, samtliga 31 procent. Den lägsta andelen kvinnliga företagare hade Östergötland samt Jönköpings län med 24 procent vardera. Det är stora branschvisa skillnader i andelen kvinnliga företagare. Generellt sett tenderar kvinnor att i betydligt större utsträckning driva verksamhet inom tjänstenäringarna än inom industrinäringarna. Den högsta andelen nystartade företag som leds av kvinnor uppmättes för branschgruppen utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster, 54 procent, medan den lägsta andelen registrerades för byggnadsverksamhet, 3 procent. 13
Diagram 7 Antal nystartade företag (vänster axel) och andelen nystartade företag av kvinnor (höger axel) 1993-2000 Number of newly-started enterprises (left axis) and share of newly-started enterprises by women (right axis) 1993-2000 12 000 35,0 10 000 30,0 8 000 6 000 4 000 25,0 20,0 15,0 10,0 2 000 5,0 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 0,0 Antal Andel Diagram 8 Andelen kvinnliga företagare bland de nystartade företagen år 2000 fördelat på bransch Share of female entrepreneurs among newly-started enterprises the year 2000 by type of activity Tillverkning och dyligt (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Varuhandel, reparation samt restaurang och hotell (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verksamhet och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 0 10 20 30 40 50 60 14
Var femte nyföretagare har invandrarbakgrund Vart femte nytt företag 2000 startades av en person med invandrarbakgrund. Av företagarna i de nya företagen har 12 procent uppgivit att de är födda utomlands, medan 7 procent har uppgivit att de är födda i Sverige men har förälder/föräldrar med utländskt ursprung. Diagram 9 Antal nystartade företag (vänster axel) och andelen nystartade företag av personer med invandrarbakgrund (höger axel) 1993-2000 Number of newly-started enterprises (left axis) and share of newly-started enterprises by immigrants (right axis) 1993-2000 8 000 25,0 7 000 6 000 20,0 5 000 15,0 4 000 3 000 10,0 2 000 1 000 5,0 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 0,0 Antal Andel Av den branschvisa fördelningen framgår att andelen nystartade företag av personer med invandrarbakgrund fördelar sig tämligen jämnt över de olika branschgrupperna. Andelen företagare med invandrarbakgrund ligger något över genomsnittet för samtliga näringsgrenar inom transport och kommunikation och inom varuhandel, reparation samt restaurang och hotell. Att kunna förverkliga sina idéer och att få arbeta självständigt tycks vara starka drivkrafter till att starta företag även för personer med invandrarbakgrund; hela 60 procent av företagarna har uppgivit dessa motiv till varför man startat företag. Jämfört med företagare som ej har invandrarbakgrund innebär detta ingen skillnad. Däremot är andelen företagare som angivit arbetslöshet som främsta skäl till att starta företag större bland de med invandrarbakgrund än bland nya företagare utan invandrarbakgrund, 12 procent mot 8 procent. Av de företag som startades av personer med invandrarbakgrund drivs verksamheten till 65 procent av män och 30 procent av kvinnor. Företag som drivs gemensamt av män och kvinnor uppgick till 5 procent. 15
Diagram 10 Andelen nystartade företag av personer med invandrarbakgrund år 2000 fördelat på bransch Share of entrepreneurs with immigrant background among newly-started enterprises the year 2000 by type of activity Tillverkning och dyligt (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Varuhandel, reparation samt restaurang och hotell (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verksamhet och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 0 5 10 15 20 25 30 35 Enskild firma vanligaste bolagsformen De nystartade företagen är i regel små. Två tredjedelar av dem har en omsättning under 300 000 kronor året efter verksamhetsstart. Drygt vart tionde företag har mer än en miljon kronor i omsättning. Av de nya företagen sysselsatte 47 procent minst en person på heltid. I genomsnitt för år 2000 startades 65 procent av företagen som enskild firma, 22 procent som aktiebolag och 13 procent som handels- eller kommanditbolag, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med 1999. Andelen företagare som startar ny verksamhet i aktiebolagsform har dock ökat något jämfört med 1999. Både manliga och kvinnliga företagare valde främst att starta företag som enskild näringsidkare. Av kvinnorna startade 83 procent som enskild näringsidkare, 9 procent i aktiebolagsform och 8 procent i handels- eller kommanditbolagsform. Motsvarande andelar för männen var 63 procent, 26 respektive 11 procent. Starta företag för att förverkliga sina idéer Att kunna förverkliga sina idéer och att få arbeta självständigt tycks vara starka drivkrafter till att starta eget då totalt 58 procent av företagarna har uppgivit dessa motiv. Mest markant är detta inom branschen byggnadsverksamhet där 63 procent av företagarna angav något av dessa motiv till att starta företag. 16
Största andelen företagare som startat eget för att förverkliga sina idéer eller få arbeta självständigt fanns i Västmanlands län, 63 procent, Dalarnas län, 61 procent, samt i Stockholms och Södermanlands län med 60 procent. Andelen kvinnor som uppgav något av dessa motiv, 67 procent, var större än andelen män, 54 procent. Andelen företagare som uppgivit arbetslöshet eller risk för arbetslöshet som motiv till att starta företag var lägre jämfört med 1999. I genomsnitt uppgav 8 procent av företagarna detta som motiv, jämfört med 11 procent 1999. Det är framför allt inom transportnäringen som arbetslösheten motiverat många att starta eget. Ungefär var femte nyföretagare inom denna bransch uppgav detta motiv till företagsstart. Störst andel företagare som startat företag på grund av arbetslöshet fanns i Örebro, Gävleborgs samt Västernorrlands län, samtliga 11 procent. Det förelåg ingen större skillnad mellan kvinnor och män avseende arbetslöshet som motiv till företagsstarten. Däremot ansåg var femte man men endast var tionde kvinna att det viktigaste motivet var att tjäna pengar. Totalt sett ansåg 17 procent av företagarna att det viktigaste motivet till att starta företag var att tjäna pengar och för 12 procent var det viktigaste motivet att deras produkt behövs på marknaden. Mer än var tredje nyföretagare var anställd i samma bransch innan företagsstarten Mer än var tredje företagare, 40 procent, uppgav att de före företagsstarten varit anställda inom samma bransch där de nu verkar som företagare. Anställd inom någon annan bransch hade 28 procent av företagarna varit och 11 procent uppgav att de varit arbetslösa eller inskrivna som arbetssökande innan de startade företaget. En av tio hade varit ägare till ett annat företag. Mer än hälften, 58 procent, av företagarna inom byggnadsverksamhet hade varit anställda inom samma bransch före företagsstarten. Även inom finansiell verksamhet och företagstjänster och transport och kommunikation var denna andel stor, 45 respektive 44 procent. Inom tillverkningsindustrin, varuhandels-, reparations-, hotell- och restaurangnäringen samt utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster hade cirka en tredjedel varit anställda i någon annan bransch före företagsstarten. Av männen uppgav 44 procent att de hade varit anställda inom samma bransch, 25 procent att de varit anställda i annan bransch och 10 procent att de varit arbetslösa eller inskrivna som arbetssökande innan de startade företag. Motsvarande för kvinnorna var att 33 procent varit anställda i samma bransch och 34 procent i annan bransch. En större andel av kvinnorna, 15 procent, än av männen uppgav att de varit arbetslösa före företagsstarten. 17
En av tre nyföretagare har även anställning Drygt var tredje företagare, 35 procent, uppgav att de har en anställning samtidigt som de driver verksamheten i det nya företaget. Av dessa uppgav 86 procent att de avsåg att fortsätta driva företaget jämsides med anställning. 8 procent av företagarna driver även ett annat företag förutom det nystartade och de flesta av dessa företagare avsåg att göra så även fortsättningsvis. Inom tjänstesektorn totalt uppgav 36 procent av företagarna att de driver företaget jämsides med anställning. Detta är framför allt vanligt inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (49 procent), inom tillverkningsindustri (39 procent) och inom finansiell verksamhet och företagstjänster (34 procent). Av kvinnorna angav 43 procent och av männen 31 procent att de driver företaget jämsides med anställning. Bland männen uppgav var tionde företagare att han förutom det nya företaget även driver ett annat företag. Motsvarande siffra för kvinnorna uppgick till 3 procent. Regionalt sett återfanns flest företagare med anställning i Västerbottens län (43 procent). Lägst andel hade Västmanland med 31 procent. Var femte företagare har fått starta eget-bidrag Var femte företagare, 21 procent, i de nystartade företagen har fått starta eget-bidrag från arbetsförmedlingen, vilket är något lägre än 1999 då andelen uppgick till 24 procent. Andelen kvinnor som erhållit detta bidrag var större än andelen män, 30 respektive 18 procent. Diagram 11 Andelen nystartade företag per län år 2000 som erhållit starta eget-bidrag Share of newly-started enterprises that has received support for entrepreneurial start-ups by county Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 0 10 20 30 40 50 60 18
Av den länsvisa fördelningen framgår att det föreligger stora skillnader mellan länen i andelen företagare som fått starta eget-bidrag. Den största andelen fanns i Norrbottens län med 50 procent, i Gävleborgs län med 41 procent samt i Västernorrlands län, 39 procent. Lägsta andelen fanns i Stockholms län, där 10 procent av företagarna uppgivit att de fått starta eget-bidrag. Andelen företagare som erhållit starta eget-bidrag var störst inom tillverkning (30 procent), varuhandel, reparationer och restaurang- och hotellrörelse (26 procent) samt byggnadsverksamhet (25 procent). Totalt för industrinäringarna hade 27 procent av företagarna fått starta eget-bidrag, medan motsvarande andel för tjänstenäringarna uppgick till 20 procent. Tre av fyra företagare är över 30 år När det gäller företagarnas åldersstruktur visar statistiken att 74 procent av företagarna i de nya företagen var 31 år eller äldre. Vart tredje företag startades av en person i åldersgruppen 31-40 år och vart tionde företag av en person i åldern 25 år eller yngre. Inom industrisektorn var 75 procent av företagarna över 30 år. Den största åldersgruppen utgjordes av företagare i åldern 31-40 år med 37 procent. Motsvarande andelar för tjänstesektorn var 74 respektive 32 procent och även här var åldersgruppen 31-40 den största. Bland kvinnorna som startat nytt företag var 43 procent 41 år eller äldre, 33 procent 31-40 år och 24 procent var 30 eller yngre. Motsvarande uppgifter för männen var 41, 32 respektive 27 procent. Regionalt sett såg åldersstrukturen ut som för riket totalt. I alla län var det flest nya företagare i åldersgrupperna 31-40 år och 41-50 år, tillsammans 56 procent. Utbildningsnivån hög bland nya företagare I genomsnitt hade 50 procent av företagarna i de nya företagen eftergymnasial utbildning, 35 procent gymnasial utbildning samt 12 procent grundskola eller motsvarande. 3 procent av de nya företagarna har forskarutbildning. Mer än hälften (55 procent) av alla företagare i de nya företagen inom tjänstesektorn hade eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel för företagarna inom industrisektorn är 25 procent. Företagarna med eftergymnasial utbildning fanns framför allt inom finansiell verksamhet och företagstjänster och inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster där andelen företagare uppgick till 64 respektive 60 procent. Störst andel nya företagare, 22 procent, med grundskola eller motsvarande som högsta utbildning fanns inom industrisektorn. Inom tjänstesektorn var motsvarande andel 10 procent. 4 procent av de nya företagarna inom tjänstesektorn hade forskarutbildning jämfört med 1 procent inom industrisektorn. Högst andel (5 procent) med forskarutbildning fanns inom näringen finansiell verksamhet och företagstjänster. Av kvinnorna hade mer än hälften (57 procent) eftergymnasial utbildning, 31 procent gymnasial utbildning och 9 procent grundskola eller motsvarande som högsta utbildning. Motsvarande andelar för männen är 47, 36 respektive 13 procent. 3 procent av kvinnorna och 4 procent av männen hade forskarutbildning. Största delen företagare med eftergymnasial utbildning fanns i Stockholms län, 58 procent, Gotlands län, 54 procent samt Uppsala och Västra Götalands län, båda med 51 procent. 19
Diagram 12 Nyföretagarnas utbildningsnivå fördelat på bransch år 2000 Educational level of entrepreneurs the year 2000 by county Tillverkning och dyligt (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Varuhandel, reparation samt restaurang och hotell (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verksamhet och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 20
Tabeller Tables 21
Tabell 1 Nystartade företag 1993-2000 efter näringsgren Newly-started enterprises 1993-2000 by type of activity Näringsgren (SNI 92) 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Industrinäringar (SNI C-F) 3 910 6 240 6 260 6 080 5 820 5 520 6 140 6 390 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 1 790 2 990 3 080 3 150 3 060 2 720 2 850 2 800 Byggnadsverksamhet (SNI F) 2 120 3 250 3 180 2 930 2 760 2 800 3 290 3 590 Tjänstenäringar (SNI G-O) 18 480 28 430 28 740 29 930 31 220 28 520 29 680 33 130 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) 7 190 9 910 9 810 9 900 10 240 8 610 7 840 7 660 Transport och kommunikation (SNI I) 1 290 1 770 1 740 1 460 1 540 1 340 1 410 1 640 Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) 7 250 11 280 11 660 12 610 13 100 11 950 13 470 16 070 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 2 750 5 470 5 530 5 960 6 340 6 620 6 960 7 760 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 22 390 34 670 35 000 36 010 37 040 34 040 35 820 39 520 22
Tabell 2 Nystartade företag 1999 och 2000 efter näringsgren och etableringsfrekvens Newly-started enterprises 1999 and 2000 by type of activity and frequency of establishment Näringsgren (SNI 92) 1999 Nya företag Andel nya 2000 Nya företag Andel nya Totalt per 1 000 företag 2) Totalt per 1 000 företag 2) personer 1) personer 1) Industrinäringar (SNI C-F) 6 140 1,1 6,0 6 390 1,1 6,0 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 850 0,5 5,5 2 800 0,5 5,2 Byggnadsverksamhet (SNI F) 3 290 0,6 6,5 3 590 0,6 6,8 Tjänstenäringar (SNI G-O) 29 680 5,3 8,4 33 130 5,9 8,8 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) 7 840 1,4 5,8 7 660 1,4 5,6 Transport och kommunikation (SNI I) 1 410 0,3 4,6 1 640 0,3 5,3 Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) 13 470 2,4 10,8 16 070 2,9 11,7 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 6 960 1,2 11,3 7 760 1,4 11,1 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 35 820 6,4 7,9 39 520 7,0 8,2 1) Befolkning i ålder 16-64 år 2) Avser antal nya företag i procent av totala företagsbeståndet enligt SCB, Företagsdatabasen 1999-12 resp 2000-12 23
Tabell 3 Sysselsatta i nystartade företag 1993-2000 efter näringsgren Employed in newly-started enterprises 1993-2000 by type of activity Näringsgren (SNI 92) 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Industrinäringar (SNI C-F) 7 790 12 790 10 390 9 810 10 480 9 380 11 100 12 130 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 3 700 7 340 5 460 5 300 5 950 4 660 5 590 5 600 Byggnadsverksamhet (SNI F) 4 090 5 450 4 930 4 510 4 530 4 720 5 510 6 530 Tjänstenäringar (SNI G-O) 36 090 52 980 49 600 49 400 53 170 47 200 58 610 68 680 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) 14 330 19 920 18 400 16 620 18 090 15 210 15 930 15 130 Transport och kommunikation (SNI I) 2 870 3 860 3 630 2 760 2 960 2 670 2 880 3 210 Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) 10 510 19 340 19 470 20 680 21 940 19 270 28 330 37 250 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 8 380 9 860 8 100 9 340 10 180 10 050 11 470 13 090 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 43 880 65 770 59 990 59 210 63 650 56 580 69 710 80 810 24
Tabell 4a Sysselsatta i nystartade företag 1999 efter näringsgren, sysselsättningsgrad och kön Employed in newly-started enterprises 1999 by type of activity, employment rate and gender Näringsgren (SNI 92) 1999 Sysselsättningsgrad (%) Totalt >35 tim/v 10-35 tim/v <10 tim/v Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Industrinäringar (SNI C-F) 11 100 43 68 64 25 15 17 32 17 19 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 5 590 45 61 57 25 16 18 30 23 25 Byggnadsverksamhet (SNI F) 5 510 32 74 71 27 15 15 41 11 14 Tjänstenäringar (SNI G-O) 58 610 41 50 46 27 20 23 32 30 31 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) 15 930 42 52 48 30 20 24 28 28 28 Transport och kommunikation (SNI I) 2 880 45 65 61 20 17 18 35 18 21 Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) 28 330 42 52 49 26 19 21 32 29 30 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 11 470 38 32 36 28 21 25 34 47 39 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 69 710 41 54 49 27 19 22 32 27 29 25
Tabell 4b Sysselsatta i nystartade företag 2000 efter näringsgren, sysselsättningsgrad och kön Employed in newly-started enterprises 2000 by type of activity, employment rate and gender Näringsgren (SNI 92) 2000 Sysselsättningsgrad (%) Totalt >35 tim/v 10-35 tim/v <10 tim/v Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Industrinäringar (SNI C-F) 12 130 41 71 66 33 14 17 26 15 17 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 5 600 46 65 61 30 16 19 24 19 20 Byggnadsverksamhet (SNI F) 6 530 27 75 71 41 12 15 32 13 14 Tjänstenäringar (SNI G-O) 68 680 41 53 48 25 17 20 34 30 32 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) 15 130 42 54 49 29 21 24 29 25 27 Transport och kommunikation (SNI I) 3 210 49 68 65 23 16 17 28 16 18 Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) 37 250 40 55 50 21 15 17 39 30 33 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 13 090 41 36 39 28 21 25 31 43 36 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 80 810 41 57 51 25 16 19 34 27 30 26
Tabell 5a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och andel heltidssysselsatta Newly-started enterprises 1999 by type of activity and share of full-time employed Näringsgren (SNI 92) 1999 Totalt Andel heltidssysselsatta (%) 0 1 2 3 eller fler Industrinäringar (SNI C-F) 6 140 42 43 7 8 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 850 52 33 7 8 Byggnadsverksamhet (SNI F) 3 290 33 51 7 9 Tjänstenäringar (SNI G-O) 29 680 57 31 6 6 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) 7 840 49 33 11 7 Transport och kommunikation (SNI I) 1 410 31 50 10 9 Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) 13 470 59 29 5 7 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 6 960 68 27 2 3 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 35 820 54 33 6 7 27
Tabell 5b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och andel heltidssysselsatta Newly-started enterprises 2000 by type of activity and share of full-time employed Näringsgren (SNI 92) 2000 Totalt Andel heltidssysselsatta (%) 0 1 2 3 eller fler Industrinäringar (SNI C-F) 6 390 40 43 8 9 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 800 53 33 6 8 Byggnadsverksamhet (SNI F) 3 590 30 51 10 9 Tjänstenäringar (SNI G-O) 33 130 55 31 6 8 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) 7 660 48 33 11 8 Transport och kommunikation (SNI I) 1 640 31 48 11 10 Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) 16 070 56 30 5 9 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 7 760 67 27 3 3 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 39 520 53 33 6 8 28
Tabell 6a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och omsättningsgrupp Newly-started enterprises 1999 by type of activity and total turnover Näringsgren (SNI 92) 1999 Totalt Omsättningsgrupper 1) (%) <30 30-299 300-499 500-999 1000- Industrinäringar (SNI C-F) 6 140 16 43 17 13 11 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 850 26 44 11 9 10 Byggnadsverksamhet (SNI F) 3 290 7 43 22 16 12 Tjänstenäringar (SNI G-O) 29 680 25 43 10 11 11 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) 7 840 23 38 10 11 18 Transport och kommunikation (SNI I) 1 410 9 32 18 24 17 Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) 13 470 24 43 10 12 11 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 6 960 32 53 7 4 4 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 35 820 23 43 11 11 12 1) Omsättningen per grupp anges i tusen kronor 29
Tabell 6b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och omsättningsgrupp Newly-started enterprises 2000 by type of activity and total turnover Näringsgren (SNI 92) 2000 Totalt Omsättningsgrupper 1) (%) <30 30-299 300-499 500-999 1000- Industrinäringar (SNI C-F) 6 390 17 39 17 14 13 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 800 27 42 11 9 11 Byggnadsverksamhet (SNI F) 3 590 9 37 21 18 15 Tjänstenäringar (SNI G-O) 33 130 24 42 10 11 13 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) 7 660 22 36 10 13 19 Transport och kommunikation (SNI I) 1 640 10 30 16 25 19 Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) 16 070 22 42 10 12 14 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 7 760 33 49 7 5 6 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 39 520 23 41 11 12 13 1) Omsättningen per grupp anges i tusen kronor 30
Tabell 7a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och företagsform Newly-started enterprises 1999 by type of activity and corporate form Näringsgren (SNI 92) 1999 Totalt Företagsform (%) Aktiebolag Handelsbolag o.dyl. Enskilda näringsidkare Industrinäringar (SNI C-F) 6 140 20 10 70 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 850 21 11 68 Byggnadsverksamhet (SNI F) 3 290 19 8 73 Tjänstenäringar (SNI G-O) 29 680 20 14 66 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) 7 840 24 19 57 Transport och kommunikation (SNI I) 1 410 27 7 66 Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) 13 470 24 13 63 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 6 960 8 12 80 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 35 820 20 14 66 31
Tabell 7b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och företagsform Newly-started enterprises 2000 by type of activity and corporate form Näringsgren (SNI 92) 2000 Totalt Företagsform (%) Aktiebolag Handelsbolag o.dyl. Enskilda näringsidkare Industrinäringar (SNI C-F) 6 390 19 9 72 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 800 21 11 68 Byggnadsverksamhet (SNI F) 3 590 18 8 74 Tjänstenäringar (SNI G-O) 33 130 23 13 64 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) 7 660 27 17 56 Transport och kommunikation (SNI I) 1 640 28 6 66 Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) 16 070 27 13 60 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 7 760 9 11 80 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 39 520 22 13 65 32
Tabell 8a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och företagarens ålder Newly-started enterprises 1999 by type of activity and age of entrepreneur Näringsgren (SNI 92) 1999 Åldersgrupper (%) Totalt < 20 20-25 26-30 31-40 41-50 51-60 61 Industrinäringar (SNI C-F) 6 140 1 6 15 38 25 13 2 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 850 1 6 13 35 27 16 2 Byggnadsverksamhet (SNI F) 3 290 1 7 17 40 24 10 1 Tjänstenäringar (SNI G-O) 29 680 1 10 15 31 23 16 4 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) 7 840 1 9 14 34 25 15 2 Transport och kommunikation (SNI I) 1 410 1 8 13 40 23 14 1 Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) 13 470 2 10 15 29 21 17 6 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 6 960 1 11 15 31 26 14 2 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 35 820 1 9 15 32 24 15 4 33
Tabell 8b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och företagarens ålder Newly-started enterprises 2000 by type of activity and age of entrepreneur Näringsgren (SNI 92) 2000 Åldersgrupper (%) Totalt < 20 20-25 26-30 31-40 41-50 51-60 >61 Industrinäringar (SNI C-F) 6 390 1 8 16 37 23 13 2 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 800 1 7 14 34 27 15 2 Byggnadsverksamhet (SNI F) 3 590 1 8 18 39 21 11 2 Tjänstenäringar (SNI G-O) 33 130 1 9 16 32 23 15 4 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) 7 660 1 8 17 35 24 12 3 Transport och kommunikation (SNI I) 1 640 0 10 15 37 23 13 2 Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) 16 070 1 9 15 31 22 17 5 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 7 760 0 12 16 30 25 14 3 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 39 520 1 9 16 33 23 15 3 34
Tabell 9a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och företagarens utbildning Newly-started enterprises 1999 by type of activity and education of entrepreneur Näringsgren (SNI 92) 1999 Utbildning Totalt För- Gymnasial Eftergymnasial Forskarutbildning gymnasial utbildning utbildning (%) utbildning < 3 år >3 år (%) Industrinäringar (SNI C-F) 6 140 25 49 15 10 1 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 850 20 42 19 17 2 Byggnadsverksamhet (SNI F) 3 290 29 56 10 4 1 Tjänstenäringar (SNI G-O) 29 680 13 31 21 31 4 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) 7 840 21 41 19 17 2 Transport och kommunikation (SNI I) 1 410 23 43 16 16 2 Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) 13 470 9 25 22 38 6 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 6 960 9 29 22 35 5 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 35 820 15 34 20 27 4 35
Nystartade företag 2000 efter näringsgren och företagarens utbildning Newly-started enterprises 2000 by type of activity and education of entrepreneur Näringsgren (SNI 92) 2000 Utbildning Totalt För- Gymnasial Eftergymnasial Forskarutbildning gymnasial utbildning utbildning (%) utbildning < 3 år >3 år (%) Industrinäringar (SNI C-F) 6 390 22 52 15 10 1 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 800 18 42 20 18 2 Byggnadsverksamhet (SNI F) 3 590 25 59 12 4 0 Tjänstenäringar (SNI G-O) 33 130 10 31 23 32 4 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) 7 660 18 45 21 15 1 Transport och kommunikation (SNI I) 1 640 23 44 18 14 1 Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) 16 070 6 25 24 40 5 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 7 760 8 28 24 36 4 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 39 520 12 35 22 28 3 36
Tabell 10 Nystartade företag 1999 och 2000 efter näringsgren och företagare med invandrarbakgrund Newly-started enterprises 1999 and 2000 by type of activity and entrepreneurs with immigrant background Näringsgren (SNI 92) 1999 Invandrar- 2000 Invandrar- Totalt bakgrund (%) Totalt bakgrund (%) Industrinäringar (SNI C-F) 6 140 14 6 390 17 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 850 16 2 800 19 Byggnadsverksamhet (SNI F) 3 290 13 3 590 15 Tjänstenäringar (SNI G-O) 29 680 20 33 130 20 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) 7 840 27 7 660 25 Transport och kommunikation (SNI I) 1 410 35 1 640 29 Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) 13 470 16 16 070 17 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 6 960 19 7 760 17 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 35 820 19 39 520 19 37
Tabell 11a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och företagarens sysselsättning innan företagsstart Newly-started enterprises 1999 by type of activity and former occupation of entrepreneur Näringsgren (SNI 92) 1999 Sysselsättning (%) Totalt Anställd Anställd Ägare Arbets- Stud- Hem- Annat i samma i annan till annat lös 1) erande arbetbransch bransch företag ande Industrinäringar (SNI C-F) 6 140 44 23 12 15 4 1 1 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 850 30 32 13 17 6 1 1 Byggnadsverksamhet (SNI F) 3 290 57 16 10 13 2 1 1 Tjänstenäringar (SNI G-O) 29 680 35 29 10 13 11 1 1 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) 7 840 21 35 15 19 8 1 1 Transport och kommunikation (SNI I) 1 410 40 26 11 16 6 0 1 Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) 13 470 43 25 9 9 12 1 1 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 6 960 35 31 6 14 11 1 2 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 35 820 37 28 10 13 10 1 1 1) Inskriven som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen 38
Tabell 11b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och företagarens sysselsättning innan företagsstart Newly-started enterprises 2000 by type of activity and former occupation of entrepreneur Näringsgren (SNI 92) 2000 Sysselsättning (%) Totalt Anställd Anställd Ägare Arbets- Stud- Hem- Annat i samma i annan till annat lös 1) erande arbetbransch bransch företag ande Industrinäringar (SNI C-F) 6 390 46 25 9 13 5 0 2 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 800 29 35 11 15 8 1 1 Byggnadsverksamhet (SNI F) 3 590 58 18 8 11 3 0 2 Tjänstenäringar (SNI G-O) 33 130 39 29 9 11 10 1 1 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) 7 660 24 36 15 16 6 1 2 Transport och kommunikation (SNI I) 1 640 44 24 10 15 4 1 2 Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) 16 070 45 24 9 8 12 1 1 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 7 760 39 33 4 11 10 1 2 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 39 520 40 28 9 11 9 1 2 1) Inskriven som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen 39
Tabell 12a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och om företagaren har annan parallell verksamhet Newly-started enterprises 1999 by type of activity and whether entrepreneur has additional employment or enterprise Näringsgren (SNI 92) 1999 Totalt Parallell verksamhet Ingen Har Har ett Bedriver (%) anställning annat studier (%) företag (%) (%) Industrinäringar (SNI C-F) 6 140 63 27 8 2 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 850 50 37 10 3 Byggnadsverksamhet (SNI F) 3 290 75 18 6 1 Tjänstenäringar (SNI G-O) 29 680 49 37 8 6 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) 7 840 54 31 11 4 Transport och kommunikation (SNI I) 1 410 68 20 10 2 Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) 13 470 48 36 8 8 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 6 960 42 47 6 5 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 35 820 51 35 9 5 40
Tabell 12b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och om företagaren har annan parallell verksamhet Newly-started enterprises 2000 by type of activity and whether entrepreneur has additional employment or enterprise Näringsgren (SNI 92) 2000 Totalt Parallell verksamhet Ingen Har Har ett Bedriver (%) anställning annat studier (%) företag (%) (%) Industrinäringar (SNI C-F) 6 390 64 27 7 2 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 800 49 39 9 3 Byggnadsverksamhet (SNI F) 3 590 76 18 5 1 Tjänstenäringar (SNI G-O) 33 130 49 36 9 6 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) 7 660 52 31 13 4 Transport och kommunikation (SNI I) 1 640 68 21 7 4 Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) 16 070 48 34 9 9 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 7 760 41 49 5 5 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 39 520 51 35 8 6 41