Boendekostnadsutredning 2007
1. Sammanfattning och slutsatser 3 Små men stigande marginaler i barnfamiljernas ekonomi... 3 Hur ser det ut för familjerna inför 2008?... 4 Rapporten i korthet... 4 2. Familjens boendeutgifter... 5 Bakgrund... 5 Den totala boendeutgiften... 5 2a. Familjens boendeutgifter: lån och finansiering... 7 Villapriser... 7 Kontantinsats... 7 Lån... 8 Räntekostnader... 8 Amortering... 9 2b. Familjens boendeutgifter: driftskostnader... 9 2c. Familjens boendeutgifter: skatter... 10 Totala boendeskatter... 10 Fastighetsskatt... 10 Skatt på driftskostnaderna... 11 3. Disponibel inkomst... 12 Disponibel inkomst minus boendeskatter... 13 4. Barnfamiljens möjlighet att bo i villa... 14 Boendeutgiftens andel av disponibel inkomst... 14 Kvar att leva på... 15 5. Känslighetsanalys... 17 Vad händer om räntan stiger med 1 procentenhet... 17 Vad händer om elkostnaden stiger med 50 procent... 18 Vad händer om en förälder arbetar 75 procent... 19 6. Möjlighet för familjen att köpa hus idag... 20 7. Förutsättningar... 21 Bilagor... 22 Tabell 1 Boendeutgifter... 22 Tabell 2 Boendeskatter... 22 Tabell 3a Disponibel inkomst minus boendeskatter (Tjänsteman)... 22 Tabell 3b Disponibel inkomst minus boendeskatter (LO-familj)... 22 Tabell 4a Kvar att leva på (Tjänstemannafamilj)... 22 Tabell 4b Kvar att leva på (LO-familj)... 22 2
1. Sammanfattning och slutsatser Nio av tio barnfamiljer vill helst bo i ett eget hus, det visar en undersökning som genomförts av Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier (FSI). För fjärde året i rad undersöker Villaägarnas Riksförbund möjligheterna för barnfamiljer runt om i Sverige att förverkliga detta. Liksom förra året har Villaägarna gjort studien för två familjetyper med två barn var. Den första är en tjänstemannafamilj där den ena föräldern är lärare och den andra sjuksköterska och den andra är en LO-familj där den ena föräldern arbetar inom transportnäringen och den andra inom barnomsorgen. Studien visar hur förändringar i löner, skatter och avgifter påverkar villafamiljernas ekonomi. Små men stigande marginaler i barnfamiljernas ekonomi Den ekonomiska situationen för de två barnfamiljerna har förbättrats under 2007 jämfört med året innan. Orsaken till detta är främst att den disponibla inkomsten ökat genom jobbavdraget, men även lägre energipriser har bidragit till att stärka privatekonomin under året. Båda dessa positiva effekter har kompenserat för stigande räntekostnader i alla kommuner utom i Danderyd för tjänstemannafamiljen och i Danderyd, Lidingö, Solna och Sundbyberg för LO- familjen. I dessa kommuner är familjerna högst belånade. Trots detta har LO-familjen fortfarande för små marginaler i nästan alla kommuner. För att låna till husköp behöver familjerna ha mellan 4 000 och 7 000 kronor över varje månad beroende på lånebehov, efter att boendekostnader och hushållsavgifter är betalda. För tjänstemannafamiljen är marginalerna för små i sex kommuner vilket är tre färre än förra året. Även om en tjänstemannafamilj kan glädjas åt en viss marginalförstärkning är de ytterst känsliga för räntehöjningar, stigande energikostnader eller effekterna av om någon i familjen inte längre kan arbeta heltid. För LO-familjen är dessa händelser uteslutna redan i utgångsläget på grund av nära obefintliga marginaler. Om räntan stiger med 1 procentenhet ökar lånekostnaden med upp till 2 232 kronor per månad för tjänstemannafamiljen, därmed får de för små marginaler i 10 kommuner. Räntehöjningar slår hårdast i kommuner med höga huspriser där familjen tvingas till större lån. Kostnaden för att värma villan med el påverkar däremot alla lika. Om elkostnaden stiger med 50 procent skulle det innebära kostnadsökningar på mellan ca 700 och 1 000 kronor per månad och att marginalerna blir för små i 10 av landets kommuner för tjänstemannafamiljen. Möjligheterna att frivilligt eller ofrivilligt, kunna gå ner i arbetstid är också mycket begränsade ekonomiskt för tjänstemannafamiljen. Familjen hamnar på en marginal som understiger 4000 kronor i 48 kommuner om den ena parten går ner till 75 procents arbetstid. Denna beräkning gäller vid oförändrad ränte- och elkostnadsnivå. Denna rapport följer en familj som köpt hus till den prisnivå som låg till grund för taxeringen 2003. Situationen skulle bli en helt annan om man i stället gjort sitt husköp till dagens avsevärt högre prisnivå. För den familj som skulle köpa samma hus idag skulle krävas en mycket större kontantinsats än 10 procent för att de allt annat lika skulle kunna leva med samma ekonomiska marginal som den familj som köpte sitt hus till 2001 års prisnivå. I 28 kommuner skulle tjänstemannafamiljerna hamna under 4 000-kronorsgränsen om de köpte huset idag. 3
Den kontantinsats som skulle krävas för att ha 4 000 kronor kvar i dessa kommuner är mellan 11 och 66 procent av köpeskillingen. Hur ser det ut för familjerna inför 2008? Våra familjer kommer att få ytterligare inkomstförstärkningar nästa år genom jobbavdragets andra steg. Dessutom kommer högt taxerade hus att få kraftigt sänkt fastighetsskatt genom att skatten maximeras till 6 000 kronor per år. Så långt ser det bra ut. Men det finns också orosmoln. Hur mycket stiger räntorna? Vad händer med energikostnaderna? Hur mycket stiger kommunala avgifter? Villaägarnas boendekostnadsutredning 2008 kommer att ge svar. Rapporten i korthet Boendeutgifterna (finansiering, drift och skatter) varierar kraftigt mellan olika delar av landet. Det beror främst på olika lånebehov men också på varierande avgifter och skatter. Boendeutgiftens andel av tjänstemannafamiljens disponibla inkomst varierar mellan 12 och 53 procent beroende på kommun. För LO-familjen varierar boendeutgiften med mellan 16 och 68 procent av familjens disponibla inkomst. Villapriserna varierar kraftigt mellan kommunerna. I de sju kommuner där villapriserna är högst skulle enbart kontantinsatsen (10 procent) räcka för att köpa en villa i någon av de tio kommuner som har lägst villapriser. Finansieringens del (räntor och amorteringar) av de totala boendeutgifterna varierar mellan 15 och 72 procent. Fastighetsskatten är fortfarande en tung post för de familjer som även i övrigt har högst boendekostnader. De som betalar högst fastighetsskatt betalar 1 892 kronor i månaden och de som betalar lägst fastighetsskatt betalar 119 kronor per månad. En annan stor skattekostnad är skatten på energi (energiskatt på el, elcertifikat samt moms på el, nätavgifter, energiskatt och elcertifikat) som varierar mellan 659 och 914 kronor Dessutom betalas moms på vatten- och avlopp, sophämtning och underhållskostnader. Disponibel inkomst är vad som finns kvar av efter avdrag för skatt med tillägg för barnbidrag. Eftersom boendeskatterna varierar mellan kommunerna, fås ett bättre mått på den verkligt disponibla inkomsten om också dessa skatter dras bort. Barnfamiljernas verkligt disponibla inkomst är lägst i kommuner med höga taxeringsvärden och/eller hög kommunalskatt. Det är i dessa kommuner som den totala skattebelastningen är högst. Posten kvar till övrigt visar vilka ekonomiska marginaler som familjen har. Det varierar kraftigt i landet. I Örkelljunga har tjänstemannafamiljen 11 771 kronor kvar varje månad. I Danderyd saknar familjen 2 522 kronor kvar varje månad. LO-familjen i Övertorneå har 3 978 kronor kvar medan familjen i Danderyd saknar 10 096 kronor varje månad. 4
2. Familjens boendeutgifter Bakgrund I studien, som genomförs för fjärde året, följer vi hur förändringar i löner, skatter och avgifter påverkar villaägarnas ekonomi. Även i år har vi genomfört två parallella studier som utgår ifrån två vanliga barnfamiljer. Den ena familjen är en tjänstemannafamilj där en förälder är sjuksköterska och den andra är gymnasielärare. Den andra familjen tillhör LO-kollektivet och där arbetar en förälder inom transport och den andra inom barnomsorgen. Båda familjerna har två barn. Familjerna bor i en eluppvärmd villa och taxeringsvärdet motsvarar genomsnittet i kommunen. Familjerna har betalat 10 procent av villan kontant. Detta överensstämmer väl med ett av de krav som de flesta banker och bolåneinstitut ställer för att bevilja lån till bostadsköp. Vi har följt samma familj alla fyra åren för att kunna jämföra hur förändringar av inkomster skatter, räntor och avgifter påverkar familjernas privatekonomi. Situationen blir en annan för dem som köpt sitt hus under senare år. Vi har därför kompletterat studien med en analys av hur räntekostnaderna påverkas för dem som köpt hus under senare år. Vi har förutsatt att möjligheten att få lån är lika i hela landet, vilket den normalt inte är. I vissa kommuner med sviktande möjlighet till långsiktig försörjning beviljas i praktiken inga nya lån. En annan begränsande faktor är de regler som banker och bolåneinstitut tillämpar. Det finns inget enhetligt regelverk utan varje bank har sina egna regler, som dessutom inte är offentliga. För att få låna till husköp skulle våra familjer troligen behöva ha mellan 4 000 och 7 000 kronor över varje månad. Differensen beror både på att bankerna har något olika normer, men framförallt på stora skillnader i lånebehov i kommunerna. Med större lån krävs större marginaler. Anledningen är att familjer med stora lån i första hand är mer räntekänsliga Den totala boendeutgiften Boendeutgiften kan grovt delas in i tre delar: finansiering, drift och skatt. Hur boendeutgiften är sammansatt varierar kraftigt från kommun till kommun. Kommuner med högst respektive lägst total boendeutgift per månad samt skillnaden jämfört med föregående år (kronor per månad): Högst Diff 06/07 Danderyd 19 450 1 277 Lidingö 16 872 1 031 Solna 15 837 959 Sundbyberg 14 227 780 Nacka 13 770 710 Vaxholm 13 629 646 Täby 12 582 561 Sollentuna 12 499 592 Stockholm 12 053 504 Värmdö 11 434 380 Lägst Diff 06/07 Ragunda 4 265-410 Norsjö 4 326-442 Överkalix 4 395-356 Åsele 4 408-387 Pajala 4 435-440 Malå 4 503-328 Strömsund 4 528-385 Ånge 4 560-381 Hultsfred 4 574-299 Sorsele 4 607-391 5
Medianvärdet ligger på 5 676 kronor - en minskning med 174 kronor per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta boendeutgiften är 14 994 kronor per månad. De tio kommuner med de högsta boendeutgifterna är samma som 2006. Rangordningen mellan kommunerna är också densamma. Även kommunerna med de lägsta boendeutgifterna är desamma som förra året med undantag av Sorsele som är nu på listan. Förutom att boendeutgifterna varierar avsevärt mellan kommunerna varierar också den totala boendeutgiftens sammansättning. I kommuner med höga villapriser och därmed höga taxeringsvärden tar naturligtvis kostnader som är knutna till dessa en proportionerligt stor del medan motsatsen gäller i kommuner med låga priser och låga taxeringsvärden. Försäkr. 5% Sopor 3% Vatten 10% Underh. 15% Fastskatt 6% Låneränta 22% Amortering 5% I en kommun med medianvärdet för boendeutgift (5 676 kronor per månad) fördelar sig kostnaderna enligt figuren till vänster. Exempel på kommuner som har ungefär den här fördelningen är Sunne och Skellefteå. El 34% Underh. 20% Fastskatt 3% Låneränta 13% Amortering 3% Ragunda kommun (t. h.), vars boendeutgift är lägst (4 265 kronor per månad), har en annan fördelning av kostnaderna Försäkr. 6% Sopor 4% Vatten 10% El 41% Vatten 2% Försäkr. 2% Sopor 1% El 9% Underh. 4% Fastskatt 9% Amortering 14% Danderyds kommun (t. v.), vars boendeutgift är högst (19 450 kronor per månad), har den här fördelningen Låneränta 59% 6
2a. Familjens boendeutgifter: lån och finansiering Villapriser Vi har utgått från att villan köptes till den prisnivå som låg till grund för 2003 års taxering. Villans pris antogs vara 1,33 x taxeringsvärdet detta år (2003), dvs. taxeringsvärdet är 75 procent av marknadsvärdet. Kommuner med de högsta respektive lägsta genomsnittliga villapriserna 2003: Högst Danderyd 4 398 300 Lidingö 3 850 400 Solna 3 527 200 Sundbyberg 3 053 700 Nacka 2 880 800 Vaxholm 2 809 000 Täby 2 601 500 Sollentuna 2 511 000 Stockholm 2 447 200 Värmdö 2 062 800 Lägst Ragunda 211 500 Åsele 222 100 Munkfors 227 400 Pajala 234 100 Norsjö 240 700 Ånge 243 400 Överkalix 244 700 Kramfors 250 000 Strömsund 259 400 Jokkmokk 259 400 Medianvärdet låg på 579 200 kronor. Skillnaden mellan det högsta och det lägsta priset var 4 186 800 kronor. Kontantinsats Efter en kontantinsats på 10 procent av köpeskillingen återstod 90 procent att finansiera med lån. Med den stora spännvidden som finns i villapriser blir det naturligtvis också stora skillnader i den kontantinsats som måste betalas. Kommuner där man betalade högst respektive lägst kontantinsats 2003: Högst Danderyd 439 830 Lidingö 385 040 Solna 352 720 Sundbyberg 305 370 Nacka 288 080 Vaxholm 280 900 Täby 260 150 Sollentuna 251 100 Stockholm 244 720 Värmdö 206 280 Lägst Ragunda 21 150 Åsele 22 210 Munkfors 22 740 Pajala 23 410 Norsjö 24 070 Ånge 24 340 Överkalix 24 470 Kramfors 25 000 Strömsund 25 940 Jokkmokk 25 940 En jämförelse mellan villapriser och kontantinsatser illustrerar på ett talande sätt skillnaderna mellan kommunerna. I de sju kommuner där villapriserna är högst skulle man för kontantinsatsen kunna köpa en villa i alla de tio kommuner där man har lägst villapriser. 7
8 Lån Tio procent av köpeskillingen har betalats kontant. Av den resterande delen av köpeskillingen har 75 procent finansierats med bottenlån och 15 procent med topplån. Bottenlånet är bundet på två år och löper tillsvidare utan amortering. Räntan på bottenlånet är 5,02 procent. Enligt uppgift från ett antal banker och bolåneinstitut är konkurrenssituationen sådan att de flesta för närvarande erbjuder samma räntesatser på topplån som på bottenlånen. Vi har därför antagit att topplåneräntan är densamma, dvs 5,02 procent. Topplånen amorteras däremot med rak amortering på 20 år. 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 Förhållandet mellan kontantinsats, bottenlån och topplån i de kommuner där man betalar högst, lägst samt medianpriset för en villa. 1 000 000 0 Högst Median Lägst Kont.insats Bottenlån Topplån Räntekostnader Eftersom huspriserna varierar kraftigt mellan kommunerna varierar också familjernas lånebehov och därmed deras räntekostnader. I förra årets studie låg räntan på 4,22 procent medan den i år har stigit till 5,02 procent. Detta gör att räntekostnaden har stigit kraftigt i de kommuner som har de högsta priserna. De familjer som betalar mest för sina lån betalar 11 205 kronor i månaden (netto efter skatteavdrag) vilket är en höjning med 1 705 kronor jämfört med förra året. För dem som bor i områden med de lägsta priserna betyder räntehöjningen mindre. Där betalar familjen betalar 539 kronor, en höjning med 82 kronor per månad (netto efter skatteavdrag). Kommuner där man betalar mest respektive minst ränta (netto efter skatteavdrag) på sina villalån (kronor per månad): Högst Diff 06/07 Danderyd 11 205 1 705 Lidingö 9 809 1 492 Solna 8 986 1 367 Sundbyberg 7 780 1 183 Nacka 7 339 1 116 Vaxholm 7 156 1 089 Täby 6 628 1 008 Sollentuna 6 397 973 Stockholm 6 235 948 Värmdö 5 255 799 Lägst Diff 06/07 Ragunda 539 82 Åsele 566 86 Munkfors 579 88 Pajala 596 91 Norsjö 613 93 Ånge 620 94 Överkalix 623 95 Kramfors 637 97 Strömsund 661 101 Jokkmokk 661 101 8
9 I räntekostnadsjämförelsen har tagits hänsyn till att familjerna under åren amorterat något (1/20 per år) på sina topplån vilket till en liten del kompenserat för räntehöjningarna. Räntekostnaden har stor betydelse för våra familjers ekonomi. Många experter förväntar sig att räntan ska fortsätta att stiga. Hur detta kommer att påverka familjernas ekonomi framgår av känslighetsanalysen på sidan 17. Amortering Amorteringen på topplånen varierar också som en följd av den skillnad som finns i lånebehov. De som amorterar mest betalar 2 749 medan de som amorterar minst betalar 132 kronor. Här är skillnaden så stor som 2 617 kronor per månad. En amortering är visserligen ingen egentlig kostnad utan ett långsiktigt (tvångs-)sparande, men måste ändå tas från den disponibla inkomsten varje månad. 2b. Familjens boendeutgifter: driftskostnader De totala driftskostnaderna består av kostnaden för energi (el och nätavgift), vatten och avlopp, sophämtning, försäkring och underhåll. Driftskostnaderna har stigit kraftigt det senaste året. Kommuner med högst respektive lägst total driftskostnad (kronor per månad): Högst Diff 06/07 Munkfors 3 835-345 Ljusnarsberg 3 765-360 Tanum 3 755-416 Sunne 3 755-409 Eda 3 750-409 Värmdö 3 733-419 Kiruna 3 725-529 Karlskrona 3 721-386 Storfors 3 719-213 Kil 3 705-392 Lägst Diff 06/07 Lidköping 2 857-386 Tibro 2 891-406 Jönköping 3 010-362 Trollhättan 3 019-377 Ljungby 3 031-366 Skövde 3 031-406 Falkenberg 3 066-388 Halmstad 3 075-384 Östersund 3 107-476 Partille 3 120-390 Skillnaden mellan kommunen med den högsta och den lägsta driftskostnaden är 978 kronor per månad. Den största delen av driftskostnaden utgörs av elkostnaden. Elkostnaden består av el, elskatt, elcertifikat och nätavgifter samt moms på alla delar. Sänkta elpriser är den främsta anledningen till sänkta driftskostnader jämfört med föregående år. 9
10 Kommuner med högst respektive lägst elkostnad (kronor per månad): Högst Diff 06/07 Övertorneå 1 977-575 Timrå 1 953-497 Kil 1 928-426 Eda 1 928-426 Storfors 1 928-426 Hammarö 1 928-426 Munkfors 1 928-426 Forshaga 1 928-426 Sunne 1 928-426 Hagfors 1 928-426 Lägst Diff 06/07 Skövde 1 421-428 Ljungby 1 435-421 Lidköping 1 436-404 Tibro 1 441-428 Mariestad 1 479-416 Falkenberg 1 484-428 Trollhättan 1 485-420 Alingsås 1 494-407 Varberg 1 494-411 Halmstad 1 497-412 Skillnaden mellan den kommun som har den högsta och den lägsta elkostnaden är 556 kronor per månad. 2c. Familjens boendeutgifter: skatter Totala boendeskatter Barnfamiljens boendeskatt utgörs av fastighetsskatt och skatt på driften. Kommuner där familjen betalar högst respektive lägst boendeskatt (kronor per månad): Högst Diff. 06/07 Danderyd* 3 038-135 Lidingö 2 479-141 Solna 2 409-130 Vaxholm 2 381-137 Värmdö 2 348-132 Nacka 2 312-130 Ekerö 2 232-136 Sundbyberg 2 223-130 Sollentuna 2 222-125 Täby 2 199-138 Lägst Diff. 06/07 Ragunda 1 168-151 Malung 1 215-122 Ånge 1 218-147 Strömsund 1 218-149 Norsjö 1 222-165 Sollefteå 1 228-143 Överkalix 1 229-149 Ljusdal 1 231-117 Åsele 1 232-153 Bräcke 1 239-150 Skillnaden mellan kommunen med den högsta och den lägsta boendeskatten är 1 870 kronor per månad. * För LO-familjen är boendeskatten något lägre i Danderyd eftersom begränsningsregeln för fastighetsskatten ger något lägre skatt. Se fastighetsskatten. Fastighetsskatt Fastighetsskatten är fortfarande en stor utgiftspost i kommuner med höga taxeringsvärden trots att den sänktes kraftigt år 2006. Skatten 2007 är densamma som 2006. Den gamla begränsningsregeln kvarstår, men den hjälper få av våra barnfamiljer. Inte i någon av kommunerna omfattas vår tjänstemannafamilj av begränsningsregeln. För LO-familjen är det bara i den högst taxerade kommunen som begränsningsregeln får någon inverkan. 10
11 Kommuner där familjen betalar högst respektive lägst fastighetsskatt (kronor per månad): Högst Diff 06/07 Danderyd* 1 892 0 Lidingö 1 390 0 Solna 1 305 0 Vaxholm 1 241 0 Nacka 1 187 0 Göteborg 1 168 0 Värmdö 1 156 0 Täby 1 122 0 Ekerö 1 114 0 Sollentuna 1 100 0 Lägst Diff 06/07 Åsele 119 0 Ragunda 126 0 Överkalix 142 0 Norsjö 143 0 Ånge 144 0 Pajala 148 0 Kramfors 148 0 Sorsele 149 0 Munkfors 151 0 Jokkmokk 156 0 Skillnaden mellan den kommun som har den högsta och den lägsta fastighetsskatten är 1 773 kronor. * Siffrorna i tabellerna gäller tjänstemannafamiljen. För LO-familjen i Danderyd är fastighetsskatten 1 697 kronor på grund av begränsningsregeln. Skatt på driftskostnaderna Villaägarna betalar också skatt på de flesta driftskostnader. Förutom skatt på el (se nedan) utgår dessutom moms på vatten och avlopp, sophämtning och underhåll både köpta tjänster och material. Kommuner där man betalar mest respektive minst i skatt på driftskostnader (kronor per månad): Högst Diff 06/07 Kramfors 1 202-146 Värmdö 1 192-132 Härnösand 1 192-150 Timrå 1 188-140 Munkfors 1 176-114 Nynäshamn 1 166-126 Sunne 1 160-127 Eda 1 159-127 Karlskrona 1 158-122 Nykvarn 1 154-140 Lägst Diff 06/07 Malung 929-122 Lidköping 954-119 Ljusdal 955-117 Tibro 961-123 Östersund 970-148 Orsa 974-117 Jönköping 974-114 Älvdalen 975-132 Mora 975-121 Ljungby 982-115 Skillnaden mellan den kommun som betalar den högsta och lägsta skatten på driftskostnaderna är 272 kronor per månad. Skillnaden är i det närmaste lika stor som förra året. Den ojämförligt största delen av skatten på driften är skatten på energi. Den utgör i medeltal ca 2/3 av den totala skatten på driftskostnaderna och består av energiskatt, certifikatsavgift (som egentligen är en skatt) samt moms på nätavgiften, elen, energiskatten och elcertifikatsavgiften. 11
12 Kommuner där man betalar mest respektive minst i elskatt (kronor per månad): Högst Diff 06/07 Timrå 914-148 Härnösand 889-151 Kramfors 881-151 Ekerö 870-141 Sundsvall 869-151 Norrtälje 869-145 Stockholm 869-143 Värmdö 867-145 Huddinge 867-145 Botkyrka 867-145 Lägst Diff 06/07 Malung 659-133 Ljusdal 663-132 Orsa 667-134 Älvdalen 667-134 Mora 667-134 Torsby 716-131 Ljungby 718-124 Skövde 722-126 Lidköping 724-122 Tibro 726-126 3. Disponibel inkomst Föräldrarna i våra två familjer antas vara mellan 35 och 39 år. I tjänstemannafamiljen är den ena föräldern sjuksköterska och den andra är gymnasielärare. Deras inkomster beräknas till 27 600 respektive 25 300 kronor per månad vilket är en beräknad ökning med drygt 3 procent jämfört med utfallet 2006. Den andra familjen tillhör LO-kollektivet och där arbetar den ena föräldern inom transportnäringen och den andra inom barnomsorgen. Deras inkomster har beräknats till 21 700 respektive 18 400 kronor per månad vilket är en beräknad ökning med drygt 3 procent jämfört med utfallet 2006. De regionala skillnaderna uppges vara försumbara. Löner och löneutveckling grundar sig på uppgifter från Lärarförbundet, Vårdförbundet och LO. Hushållets disponibla inkomst är vad som finns kvar efter skatt med tillägg för barnbidrag. Eftersom bruttoinkomst och barnbidrag är lika, kommer skillnaden i disponibel inkomst att bestämmas av kommunalskatten. Familjernas inkomster ligger under eller obetydligt över brytpunkten för statlig skatt. Familjerna betalar således enbart kommunalskatt i våra beräkningar. Ökningen av den disponibla inkomsten kan till stor del tillskrivas det s.k. jobbavdraget som införts under året. Kommuner där familjerna har högst disponibel inkomst (kronor per månad): Tjänstemannafamilj Diff 06/07 Vellinge 36 676 1 242 Kävlinge 36 671 1 242 Örkelljunga 36 547 1 237 Staffanstorp 36 482 1 523 Ängelholm 36 407 1 232 Lomma 36 308 1 228 Solna 36 298 1 324 Danderyd 36 258 1 418 Halmstad 36 248 1 226 Laholm 36 123 1 222 LO-familj Diff 06/07 Vellinge 28 721 957 Kävlinge 28 717 957 Örkelljunga 28 627 953 Staffanstorp 28 580 1 159 Ängelholm 28 526 949 Lomma 28 453 946 Solna 28 446 1 015 Danderyd 28 417 1 083 Halmstad 28 410 944 Laholm 28 320 940 12
13 Kommuner där familjerna har lägst disponibel inkomst (kronor per månad): Tjänstemannafamilj Diff 06/07 Dals-Ed 34 011 1 143 Ragunda 34 270 1 153 Sollefteå 34 285 1 154 Norsjö 34 305 1 154 Malå 34 305 1 154 Härnösand 34 310 1 154 Ånge 34 315 1 155 Smedjebacken 34 334 1 155 Mora 34 344 1 156 Borlänge 34 354 1 156 LO-familj Diff 06/07 Dals-Ed 26 788 876 Ragunda 26 976 884 Sollefteå 26 986 884 Norsjö 27 001 885 Malå 27 001 885 Härnösand 27 004 885 Ånge 27 008 885 Smedjebacken 27 022 886 Mora 27 030 886 Borlänge 27 037 886 För tjänstemannafamiljen skiljer det 2 665 kronor per månad i disponibel inkomst mellan familjen i Vellinge och Dals-Ed. För LO-familjen är skillnaden 1 933 kronor per månad. Disponibel inkomst minus boendeskatter Eftersom både kommunalskatten och skatterna på boendet varierar mellan kommunerna får vi ett bättre mått på den verkligt disponibla inkomsten om vi också drar bort boendeskatterna. Då blir resultatet ett annat. Barnfamiljens verkliga disponibla inkomst är lägst i kommuner med höga taxeringsvärden och/eller hög kommunalskatt. Kommuner där familjerna har mest kvar när man betalt både kommunalskatt och boendeskatter (kronor per månad): Tjänstemannafamilj Diff 16/07 Örkelljunga 35 083 1 356 Kävlinge 34 776 1 372 Staffanstorp 34 644 1 651 Laholm 34 643 1 336 Ängelholm 34 614 1 355 Hörby 34 555 1 345 Halmstad 34 524 1 345 Vellinge 34 516 1 365 Sjöbo 34 509 1 343 Falkenberg 34 503 1 338 LO-familj Diff 16/07 Örkelljunga 27 163 1 072 Laholm 26 840 1 054 Kävlinge 26 822 1 087 Hörby 26 774 1 064 Sjöbo 26 748 1 062 Klippan 26 747 1 066 Staffanstorp 26 742 1 287 Ängelholm 26 732 1 072 Falkenberg 26 727 1 057 Halmstad 26 686 1 063 13
14 Kommuner där familjerna har minst kvar när man betalat både kommunalskatt och boendeskatter (kronor per månad): Tjänstemannafamilj Diff 06/07 Värmdö 32 504 1 307 Dals-Ed 32 616 1 267 Vaxholm 32 670 1 319 Umeå 32 749 1 328 Sigtuna 32 760 1 303 Härnösand 32 808 1 305 Borlänge 32 822 1 276 Falun 32 827 1 282 Huddinge 32 898 1 374 Norrtälje 32 904 1 313 LO-familj Diff 06/07 Värmdö 25 050 1 034 Vaxholm 25 161 1 044 Sigtuna 25 281 1 029 Umeå 25 370 1 057 Dals-Ed 25 393 999 Lidingö 25 396 1 130 Göteborg 25 416 1 021 Huddinge 25 419 1 083 Nykvarn 25 447 1 046 Södertälje 25 451 1 043 För tjänstemannafamiljen skiljer det 2 579 kronor per månad i disponibel inkomst mellan familjen i Örkelljunga och Värmdö. För LO-familjen är skillnaden 2 113 kronor per månad. 4. Barnfamiljens möjlighet att bo i villa Boendeutgiftens andel av disponibel inkomst Barnfamiljer i olika delar av landet måste använda olika stor del av sin disponibla inkomst till boendet. Ett sätt att mäta den relativa boendeutgiften är att beräkna boendeutgiftens andel av den disponibla inkomsten. Sedan 2006 har boendeutgiftens andel av den disponibla inkomsten minskat i samtliga kommuner. Boendeutgiftens andel av tjänstemannafamiljens disponibla inkomst varierar mellan 12 och 53 procent. För LO-familjen varierar boendeutgiften med mellan 16 och 68 procent av familjens disponibla inkomst. Kommuner där boendeutgiften tar den högsta andelen av den disponibla inkomsten (procent) för våra familjer: Tjänstemannafamiljen 2007 2006 Danderyd 53 % 52 % Lidingö 48 % 46 % Solna 44 % 43 % Sundbyberg 40 % 39 % Vaxholm 39 % 38 % Nacka 38 % 38 % Täby 35 % 35 % Sollentuna 35 % 35 % Stockholm 33 % 33 % Värmdö 33 % 33 % LO-familjen 2007 2006 Danderyd 68 % 66 % Lidingö 61 % 59 % Solna 56 % 54 % Sundbyberg 51 % 50 % Vaxholm 49 % 49 % Nacka 49 % 48 % Täby 45 % 44 % Sollentuna 44 % 44 % Stockholm 43 % 42 % Värmdö 42 % 42 % 14
15 Kommuner där boendeutgiften tar den lägsta andelen av den disponibla inkomsten (procent) för våra familjer: Tjänstemannafamiljen 2007 2006 Ragunda 12 % 14 % Överkalix 13 % 14 % Pajala 13 % 14 % Norsjö 13% 14 % Åsele 13 % 14 % Jokkmokk 13 % 15 % Strömsund 13 % 15 % Hultsfred 13 % 14 % Malå 13 % 15 % Arvidsjaur 13 % 15 % LO-familjen 2007 2006 Ragunda 16 % 18 % Överkalix 16 % 18 % Norsjö 16 % 18 % Pajala 16 % 18 % Åsele 16 % 18 % Strömsund 17 % 19 % Malå 17 % 19 % Jokkmokk 17 % 19 % Hultsfred 17 % 18 % Arvidsjaur 17 % 19 % Skillnaden mellan den högsta och den lägsta relativa boendeutgiften för tjänstemannafamiljen är 41 procentenheter. För LO-familjen är skillnaden 52 procentenheter. Kvar att leva på För att beräkna hur mycket våra familjer har kvar att leva på i de olika kommunerna utgår vi från deras disponibla inkomst. Därefter drar vi av samtliga boendeutgifter, hushållets levnadsoch bilomkostnader (enligt Konsumentverkets beräkningar) och kostnad för barntillsyn. Det som blir över är kvar att leva på. Observera att det i hushållets levnadskostnader enligt Konsumentverket saknas flera poster som kan vara betungande för det enskilda hushållet (se exempel på sidan 16). Eftersom boendeutgifterna varierar stort mellan kommunerna kommer också det som man har kvar att leva på att variera mycket. Kommuner där familjerna har mest kvar att leva på (kronor per månad): Tjänstemannafamiljen Diff. 06/07 Örkelljunga 11 771 1 219 Övertorneå 11 575 1 473 Jokkmokk 11 498 1 451 Pajala 11 411 1 427 Överkalix 11 402 1 340 Arvidsjaur 11 374 1 413 Klippan 11 319 1 264 Vara 11 295 1 248 Boxholm 11 277 1 259 Ödeshög 11 246 1 261 LO-familjen Diff. 06/07 Övertorneå 3 978 1 135 Jokkmokk 3 948 1 114 Överkalix 3 948 1 005 Pajala 3 944 1 091 Örkelljunga 3 927 875 Arvidsjaur 3 852 1 076 Vara 3 752 911 Älvsbyn 3 733 1 096 Ödeshög 3 704 924 Boxholm 3 686 920 15
16 Kommuner där familjerna har minst kvar att leva på (kronor per månad): Tjänstemannafamiljen Diff. 06/07 Danderyd -2 522-59 Lidingö -692 69 Solna 1 130 165 Sundbyberg 1 794 213 Vaxholm 2 093 335 Nacka 2 684 418 Sollentuna 3 995 538 Täby 4 062 455 Värmdö 4 088 594 Stockholm 4 715 661 LO-familjen Diff. 06/07 Danderyd -10 096-515 Lidingö -8 251-302 Solna -6 645-205 Sundbyberg -5 721-123 Vaxholm -5 341 1 Nacka -4 950 46 Sollentuna -3 650 165 Täby -3 624 115 Värmdö -3 290 261 Stockholm -3 005 279 Skillnaden mellan de kommuner där barnfamiljen har mest respektive minst kvar att leva för per månad har ökat mellan 2006 och 2007. Skillnaden beror främst på de kraftigt höjda räntekostnaderna i kommuner där familjen är högt belånad. Skillnaden mellan den tjänstemannafamilj som har mest kvar och den som har minst kvar är 14 293 kronor. Skillnaden har ökat med nästan 1 300 kronor per månad sedan förra året. För LO-familjen är skillnaden mellan den som har mest och den som har minst kvar 14 074 kronor. Skillnaden har ökat med drygt 1 400 kronor per månad. Familjen måste ha marginal för t ex räntehöjningar och elprishöjningar och för att klara alla de kostnader som inte ingår i Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader. Där ingår exempelvis inte kostnader för läkemedel, sjuk- och tandvård och glasögon. Även andra mer lustbetonade kostnader som att bjuda vänner på middagsbjudningar, presenter till högtidsdagar eller en flaska vin till helgen måste tas från kvar till övrigt. Dryga poster i hushållsbudgeten som semester, dyrare fritidsaktiviteter och avbetalning av studieskulder måste tas från samma pott. Familjen bör också kunna klara en period då en vuxen är arbetslös eller sjuk. När banken beviljar lån kräver de ofta en marginal på mellan 4 000 och 7 000 kronor, bl a beroende på hur högt belånad man är. Studien visar att marginalerna är fortsatt för små för LO-familjen i samtliga kommuner. I 2005 års studie hade LO-familjen mindre än 4 000 kronor kvar att leva på i 20 kommuner och i ytterligare 80 kommuner hade de en marginal som låg mellan 3 500 och 4 000 kronor. År 2006 försämrades marginalerna kraftigt, den var inte högre än drygt 3 000 kronor i någon kommun. År 2007 har familjens marginal förstärkts något jämfört med 2006 men är inte i någon kommun högre än 3 978 kronor. För tjänstemannafamiljen har förutsättningarna också förstärkts något. Familjen hamnar under 4 000-kronorsgränsen i sex av landets kommuner, vilket är tre bättre än förra året. 16
17 5. Känslighetsanalys Vi har kunnat konstatera att våra exempelfamiljer redan nu skulle tvingas leva med mycket snäva marginaler i flera kommuner. För att få en uppfattning om hur familjerna skulle påverkas vid några olika scenarier, har vi studerat effekten för familjerna om: 1. räntan stiger med 1 procentenhet 2. elen blir 50 procent dyrare 3. en av föräldrarna arbetar 75 procent av heltid. Redan med hittillsvarande räntehöjningar och elkostnadshöjningar har LO-familjen för små marginaler (med antagna förutsättningar) för att klara av att bo i eget hus i samtliga landets kommuner. Känslighetsanalysen begränsas därför till tjänstemannafamiljens möjligheter att klara ytterligare kostnadshöjningar och inkomstminskning Vad händer om räntan stiger med 1 procentenhet Om räntan ökar med en procentenhet, skulle villkoren för många familjer försämras radikalt. Mest skulle naturligtvis de som har stora lån påverkas. Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har mest kvar om räntan går upp en procentenhet? Tjänstemannafamiljen Förändr. Örkelljunga 11 526-244 Övertorneå 11 434-141 Jokkmokk 11 366-132 Pajala 11 292-119 Överkalix 11 278-124 Arvidsjaur 11 215-159 Vara 11 104-191 Klippan 11 081-238 Älvsbyn 11 077-158 Boxholm 11 050-227 Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har minst kvar om räntan går upp en procentenhet? Tjänstemannafamiljen Förändr. Danderyd -4 755-2 232 Lidingö -2 646-1 954 Solna -660-1 790 Sundbyberg 244-1 550 Vaxholm 667-1 426 Nacka 1 222-1 462 Sollentuna 2 721-1 274 Täby 2 742-1 320 Värmdö 3 042-1 047 Stockholm 3 473-1 242 En räntehöjning med en procentenhet påverkar mest familjerna som redan tidigare har minst kvar. Antal familjer som hamnar på en marginal som understiger 4 000 kronor ökar från 6 till 10 kommuner. Vid en räntehöjning med två procentenheter skulle antalet kommuner där familjen har en marginal som understiger 4 000 kronor öka till 14 stycken. 17
18 Vad händer om elkostnaden stiger med 50 procent Om elkostnaden skulle gå upp med 50 procent från dagens nivå skulle vår tjänstemannafamilj få en kostnadshöjning med mellan 711 och 988 kronor per månad. Antal kommuner där familjens marginal hamnar under 4 000 kronors ökar då till 10. Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har mest kvar om elkostnaden stiger med 50 procent? Tjänstemannafamiljen Förändr. Örkelljunga 10 867-903 Övertorneå 10 587-988 Jokkmokk 10 550-948 Vara 10 466-829 Pajala 10 463-948 Klippan 10 457-862 Överkalix 10 454-948 Boxholm 10 440-837 Arvidsjaur 10 426-948 Ödeshög 10 410-837 Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har minst kvar om elkostnaden stiger med 50 procent. Tjänstemannafamiljen Förändr. Danderyd -3 378-855 Lidingö -1 544-852 Solna 222-909 Sundbyberg 885-909 Vaxholm 1 237-855 Nacka 1 819-865 Sollentuna 3 098-897 Värmdö 3 180-909 Täby 3 239-823 Stockholm 3 802-914 18
19 Vad händer om en förälder arbetar 75 procent Familjen måste även kunna klara perioder av lägre inkomster t ex vid arbetslöshet, sjukdom mm. Vad skulle hända om en av föräldrarna (den med högst inkomst) endast skulle arbeta 75 procent? Eftersom ingen av föräldrarna betalar statlig skatt uppstår inte några marginaleffekter. Om en i familjen arbetar 25 procent mindre antas också nettoinkomsten minska för denna förälder med 25 procent. Hur ser familjens kvar att leva på ut för dem som har mest kvar om en av föräldrarna går ner på 75 procent? Tjänstemannafamiljen Förändr. Örkelljunga 7 480-4 291 Övertorneå 7 416-4 159 Jokkmokk 7 364-4 134 Pajala 7 321-4 090 Överkalix 7 319-4 083 Arvidsjaur 7 254-4 119 Vara 7 165-4 130 Älvsbyn 7 127-4 108 Boxholm 7 121-4 156 Klippan 7 119-4 200 Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har minst kvar om en av föräldrarna går ner på 75 procent arbetstid? Tjänstemannafamiljen Förändr. Danderyd -6 771-4 249 Lidingö -4 831-4 139 Solna -3 124-4 255 Sundbyberg -2 321-4 116 Vaxholm -1 979-4 072 Nacka -1 495-4 179 Sollentuna -190-4 185 Täby -145-4 207 Värmdö 46-4 042 Stockholm 490-4 225 Om en av föräldrarna går ner till 75 procent arbetstid skulle familjens marginal understiga 4 000 kronor i 48 kommuner. 19
20 6. Möjlighet för familjen att köpa hus idag Denna rapport följer en familj som köpt hus till 2001 års prisnivå d v s nivån som låg till grund för taxeringen 2003. Situationen skulle bli en helt annan om man i stället gjort sitt husköp till dagens avsevärt högre prisnivå. Vid beräkning utifrån dagens prisnivå har vi utgått från en prognos från SCB gällande taxeringsvärdena för 2009. Som underlag för denna taxering ligger i huvudsak genomförda köp från 2007. Om vi fortfarande räknar med att 10 procent av köpeskillingen betalas kontant och resten finansieras med lån, skulle tjänstemannafamiljens marginaler bli för små i 29 kommuner. Det är 23 kommuner fler än i huvudstudien där marginalen var för liten i kommunerna Danderyd, Lidingö, Solna, Sundbyberg, Vaxholm och Nacka. Det skulle därför krävas en större kontantinsats än 10 procent för att allt annat lika dessa familjer skulle kunna leva med samma marginal som den familj som köpte sitt hus till 2001 års prisnivå. Beräkningarna är endast gjorda för tjänstemannafamiljen eftersom LO- familjens marginaler är för små redan i huvudstudien. De kontantinsatser som skulle krävas (i kronor och i procent av köpeskillingen) för att tjänstemannafamiljen därefter skulle ha en tillräcklig marginal framgår av tabellen: Kontantinsats % av köpeskilling Danderyd 4 007 202 66 % Lidingö 3 626 127 64 % Solna 2 865 308 56 % Sundbyberg 2 595 296 56 % Nacka 2 152 362 50 % Vaxholm 1 774 922 48 % Täby 1 547 032 40 % Sollentuna 1 546 324 41 % Stockholm 1 375 930 37 % Vellinge 1 171 067 32 % Värmdö 1 103 309 38 % Tyresö 1 003 181 33 % Göteborg 924 730 31 % Malmö 861 493 28 % Huddinge 775 760 28 % Lomma 678 022 22 % Ekerö 671 856 24 % Sigtuna 641 329 24 % Järfälla 630 042 22 % Öckerö 549 365 21 % Lund 516 364 19 % Upplands Väsby 496 074 19 % Partille 476 820 17 % Kungsbacka 405 340 15 % Haninge 359 105 15 % Mölndal 349 856 14 % Österåker 341 142 14 % Helsingborg 284 125 11 % Båstad 276 827 11 % 20
21 7. Förutsättningar Typfamiljerna De vuxna är i åldern 35 39 år. I den ena familjen (tjänstemannafamiljen) arbetar en som gymnasielärare och en som sjuksköterska. Lärarens lön är 25 300 kronor per månad och sjuksköterskans lön 27 600 kronor per månad; båda lönerna i 2007 års termer. Båda har fått en löneökning med ca 3,8 procent från 2006. De regionala skillnaderna är försumbara. I den andra familjen (LO-familjen) arbetar den ena föräldern inom transportnäringen och den andra inom barnomsorgen. Transportarbetarens lön är 21 700 kronor per månad och kommunalarbetarens lön är 18 400 kronor per månad; båda lönerna i 2006 års termer. Löner och löneutveckling grundar sig på uppgifter från Lärarförbundet Vårdförbundet och LO. De två barnen är i åldern 5 och 8 år. Den yngsta vistas heltid på dagis och den äldre går på fritids. Det förutsätts att samtliga kommuner tillämpar maxtaxa i barntillsynen. Kommunal- och landstingsskatter har hämtats från SCB (Kommunala skattesatser 2007, kommunvis). Taxeringsvärden Taxeringsvärden för fastigheterna är genomsnittliga taxeringsvärden (2003) och har hämtats från SCB (Genomsnittligt taxeringsvärde för småhus för permanentboende, tkr). Villans pris Villans pris antas vara 1,33 x taxeringsvärdet (2003), dvs. taxeringsvärdet är 75 procent av marknadsvärdet. Belåning Villan antas vara belånad till 90 procent, dvs 10 procent har finansierats med egna pengar. Det antas vidare att inga amorteringar görs på bottenlånen. 75 procent av lånen är placerade som bottenlån. Lånet är bundet på 2 år till 5,02 procent ränta. Resterande 25 procent är placerat som topplån med samma ränta som på bottenlånet och med en rak amortering på 20 år. Energi Villan är eluppvärmd. Kostnaden för el (uppvärmning och hushållsel) består av två huvuddelar; nätavgift och själva elen. Uppgifter om nätavgifter har samlats in från samtliga kommuner. Förbrukningen (antal KWh/år) på kommunnivå baseras på uppgifter från SCB. Energipriset är ett genomsnitt (öre/kwh). På kommunnivå har hänsyn tagits till de differentierade energiskattesatserna. Vatten och avlopp (VA) Uppgifter om kostnad för vatten, 150 m³/år, har samlats in från samtliga kommuner. Sopor Uppgifterna baseras i huvudsak på Villaägarnas egen undersökning om soptaxor. För kommuner som inte deltog i undersökningen har den vanligast förekommande soptaxan valts. Försäkring Uppgifter om försäkringspremier har sammanställts av Villaägarna Riksförbund. Försäkringen avser Villaägarnas Villahemförsäkring för ett normalhus, med fullvärdeförsäkrad byggnad, där lösöret är försäkrat med fullvärde till högst 1 miljon kronor. I standardomfattningen ingår reseskydd och försäkring mot hussvampangrepp. Premien varierar bl a beroende på kommunens läge, brottsstatistik etc. Underhåll Det antas att kostnaden för löpande underhåll av villan uppgår till 10 000 kronor per år. Hushållets kostnader enligt Konsumentverkets beräkningar Konsumentverket gör årligen beräkningar av skäliga levnadskostnader, som inte innebär någon miniminivå men heller ingen lyx. Enligt dessa skulle månadskostnaden för våra familjer uppgå till 13 010 kr per månad. Vi förutsätter att föräldrarna äter lunch ute de dagar man arbetar. Bilkostnader enligt Konsumentverket Familjen har en vanlig, fem år gammal bil som man kör ca 1500 mil per år (Volvo V40 årsmodell 2002, bensinpris 11,89 kronor per liter). Enligt Konsumentverkets beräkningar uppgår kostnaden för en sådan bil till 4 020 kr per månad. En vuxen åker kommunalt till arbetet och har för detta en kostnad på 620 kr per månad. 21
22 Bilagor Tabell 1 Boendeutgifter Tabell 2 Boendeskatter Tabell 3a Disponibel inkomst minus boendeskatter (Tjänsteman) Tabell 3b Disponibel inkomst minus boendeskatter (LO-familj) Tabell 4a Kvar att leva på (Tjänstemannafamilj) Tabell 4b Kvar att leva på (LO-familj) 22