Boendekostnadsutredning 2006

Transkript

1 Boendekostnadsutredning 2006

2 1. Sammanfattning och slutsatser Familjernas boendeutgifter... 5 Bakgrund... 5 Den totala boendeutgiften a. Lån och finansiering... 7 Villapriser... 7 Kontantinsats... 8 Lån... 8 Räntekostnader... 9 Amortering b. Driftskostnader c. Skatter Totala boendeskatter Fastighetsskatt Skatt på driftskostnaderna Disponibel inkomst Disponibel inkomst minus boendeskatter Barnfamiljens möjlighet att bo i villa Boendeutgiftens andel av disponibel inkomst Kvar att leva på Känslighetsanalys Vad händer om räntan stiger med 1 procentenhet? Vad händer om elkostnaden stiger med 50 procent? Vad händer om en förälder arbetar 75 procent? Bilagor Tabell 1 Boendeutgifter Tabell 2 Boendeskatter Tabell 3a Disponibel inkomst minus boendeskatter (Tjänsteman) Tabell 3b Disponibel inkomst minus boendeskatter ( LO-familj ) Tabell 4a Kvar att leva på (Tjänsteman) Tabell 4b Kvar att leva på ( LO-familj )

3 3 1. Sammanfattning och slutsatser VILLAÄGARNA har för tredje året i rad undersökt vilka möjligheter barnfamiljer runt om i Sverige har att förverkliga drömmen om ett eget hus. En undersökning som genomförts av Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier (FSI) visar att närmare nio av tio barnfamiljer helst skulle vilja bo i eget hus. Det är därför nedslående att årets boendekostnadsutredning visar att allt färre barnfamiljer har den möjligheten. Liksom förra året har vi gjort studien för två familjetyper. Den första är en tjänstemannafamilj där den ena föräldern är lärare och den andra sjuksköterska och den andra är en LO familj där den ena föräldern arbetar inom transportnäringen och den andra inom barnomsorgen. Studien visar hur förändringar i löner, skatter och avgifter påverkar villafamiljernas ekonomi. De studerade familjerna har två barn. Villan har ett taxeringsvärde som motsvarar genomsnittet i kommunen. Familjerna har betalat 10 procent av villan kontant. För att få låna till husköp skulle båda familjerna behöva ha mellan och kronor över varje månad sedan boendekostnaderna och hushållsutgifterna (enligt Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader) är betalda. Skillnaden beror framförallt på stora skillnader i lånebehov i kommunerna. Med större lån krävs större marginaler i ekonomin eftersom familjer med stora lån är mer räntekänsliga. Boendeutgiften en allt större del av familjens ekonomi Boendeutgifterna, som grovt kan delas in i tre delar; finansiering, drift och skatt, har ökat i samtliga kommuner men variationerna är stora. Hur boendeutgiften är sammansatt varierar också från kommun till kommun. De högsta boendeutgifterna har familjen i Danderyd som betalar kronor per månad vilket är en höjning med kronor. Familjen i Ragunda har den lägsta boendeutgiften med kronor per månad vilket är en höjning med 630 kronor. Boendeutgiftens andel av tjänstemannafamiljens disponibla inkomst varierar mellan 14 och 51 procent. Det är en ökning med i genomsnitt 5 procentenheter. För LO-familjen varierar boendeutgiften med mellan 18 och 66 procent av familjens disponibla inkomst, vilket är en ökning med i genomsnitt 8 procentenheter Kontantinsats och lånebehov Villapriserna varierar kraftigt mellan kommunerna. I de sju kommuner där villapriserna är högst skulle enbart kontantinsatsen (10 %) räcka för att köpa en villa i någon av de tio kommuner som har lägst villapriser. Vi har antagit att familjen betalar 10 procent av köpeskillingen kontant och lånar till resten. Räntekostnaden har stor betydelse för våra familjers ekonomi. I förra årets studie låg räntan på 3,0 procent. I årets studie har räntan stigit till 4,22 procent. I kommuner med höga villapriser utgör finansieringen (räntor och amorteringar) upp till 2/3 av den totala boendeutgiften. I kommuner med de lägsta villapriserna svarar finansieringskostnaden endast för ca 10 procent av boendeutgiften. Fastighetsskattens inverkan på boendeekonomin Eftersom taxeringsvärdena varierar kraftigt mellan kommunerna varierar också familjernas fastighetsskatt. Fastighetsskatten är en mycket tung post för de familjer som även i övrigt har högst boendekostnader. I år har fastighetsskatten sjunkit i många kommuner tack vare den nya regeln om begränsning av skatten på marken. De som betalar högst fastighetsskatt betalar

4 kronor i månaden vilket är en minskning med 694 kronor. De som betalar lägst fastighetsskatt betalar 119 kronor en minskning med 20 kronor. Den gamla begränsningsregeln kvarstår, men den hjälper få av våra barnfamiljer. Inte i någon av kommunerna omfattas vår tjänstemannafamilj av begränsningsregeln. För LOfamiljen är det bara i de två högst taxerade kommunerna som begränsningsregeln får någon inverkan. Trots begränsningsregeln blir fastighetsskatten för LO familjen hela kronor per månad Skatt på driftskostnader De övriga skatter som villaägarna betalar för sitt boende är knutna till olika typer av förbrukning. Den ojämförligt största av dessa är skatten på energi (energiskatt på el, elcertifikat samt moms på alla ingående delar dvs el, nätavgifter, energiskatt och elcertifikat). Utöver skatten på energi utgår även moms på vatten och avlopp (VA), sophämtning och underhåll (såväl tjänster som material). Av skattekostnaderna för driften är i genomsnitt fyra femtedelar skatt på energi. Disponibel inkomst minus boendeskatter Disponibel inkomst är vad som finns kvar efter skatt med tillägg för barnbidrag. Eftersom boendeskatterna varierar mellan kommunerna, får vi ett bättre mått på den verkligt disponibla inkomsten om vi också drar bort dessa skatter. Barnfamiljernas verkligt disponibla inkomst är lägst i kommuner med höga taxeringsvärden och/eller hög kommunalskatt. Det är i dessa kommuner som den totala skattebelastningen är högst för våra familjer. Kvar till övrigt Posten kvar till övrigt visar vilka marginaler familjen har. Storleken på posten Kvar till övrigt varierar mycket mellan kommunerna. I Örkelljunga har tjänstemannafamiljen kronor kvar varje månad. I Danderyd saknar familjen kronor kvar varje månad! LOfamiljen i Örkelljunga har kronor kvar varje månad medan familjen i Danderyd saknar kronor varje månad. Barnfamiljens möjlighet att välja småhusboende Studien visar att barnfamiljerna i vår studie inte kan köpa ett typiskt småhus i ett stort antal av landets kommuner om familjen inte har en stor kapitalinsats och därmed kan sänka sina lånekostnader. Studien visar också att de som redan bor i småhus är ytterst känsliga för kostnadsökningar i form av stigande ränta, höjda energikostnader eller minskade inkomster. Skillnaden mellan de kommuner där barnfamiljen har mest kvar att leva för och de där de har minst har ökat mellan 2005 och Skillnaden beror främst på de kraftigt höjda räntekostnaderna i kommuner där familjer är högt belånade. Sänkningen av fastighetsskatten i dessa kommuner har med råge ätits upp av höjda räntor. Studien visar att marginalerna är för små för LO- familjen i samtliga kommuner och att förutsättningarna dramatiskt har försämrats sedan I 2005 års studie hade LO-familjen över kronor kvar att leva på i 20 kommuner. I ytterligare 80 kommuner hade de en marginal som låg mellan och kronor. I årets studie har familjens marginal krymt och är inte i någon kommun högre än kronor.

5 5 Också för tjänstemannafamiljen har förutsättningarna försämrats. Familjen hamnar under kronors gränsen i nio av landets kommuner, vilket är fyra fler än förra året. Känslighetsanalysen visar att allt fler hamnar under gränsen vid stigande räntor, höjda energikostnader eller om en i familjen arbetar 75 %. Om räntan stiger med 1 procentenhet ökar lånekostnaden med upp till kronor per månad. Om elkostnaden stiger med 50 procent skulle det innebära kostnadsökningar på ca kronor per månad. Känslighetsanalysen visar också att utrymmet i ekonomin för att, frivilligt eller ofrivilligt, kunna gå ner i arbetstid är mycket begränsad. Tjänstemannafamiljen hamnar på en marginal som understiger kronor i 68 kommuner om den ena går ner på 75 % arbetstid. Denna beräkning gäller vid oförändrad ränte- och elkostnadsnivå. 2. Familjernas boendeutgifter Bakgrund Studien genomförs nu för tredje gången sedan I denna studie följer vi hur förändringar i löner, skatter och avgifter från föregående år påverkar villaägarnas ekonomi. Även i år har två parallella studier som utgår ifrån två vanliga barnfamiljer genomförts. Den ena familjen är en tjänstemannafamilj där ena föräldern är sjuksköterska och den andra är gymnasielärare. Den andra familjen tillhör LO-kollektivet och där arbetar ena föräldern inom transport och den andra inom barnomsorgen. Båda familjerna har två barn. Familjerna bor i en eluppvärmd villa som köptes Villan är typisk för kommunen och har ett taxeringsvärde som motsvarar genomsnittet. Familjerna har betalat 10 procent av villan kontant. Detta överensstämmer väl med ett av de krav som de flesta banker och bolåneinstitut ställer för att bevilja lån till bostadsköp. Vi har förutsatt att möjligheten att få lån är lika i hela landet, vilket den inte är. I vissa kommuner med sviktande möjlighet till långsiktig försörjning beviljas i praktiken inga nya lån. En annan begränsande faktor är de regler som banker och bolåneinstitut tillämpar. Det finns inget enhetligt regelverk utan varje bank har sina egna regler, som dessutom inte är offentliga. För att få låna till husköp skulle våra familjer troligen behöva ha mellan och kronor över varje månad. Differensen beror både på att bankerna har något olika normer, men framförallt på stora skillnader i lånebehov i kommunerna. Med större lån krävs större marginaler. Anledningen är att familjer med stora lån i första hand är mer räntekänsliga. Den totala boendeutgiften Boendeutgiften kan grovt delas in i tre delar; finansiering, drift och skatt. Hur boendeutgiften är sammansatt varierar kraftigt från kommun till kommun. Observera att hushållens inkomster påverkar deras boendeutgifter endast vad avser fastighetsskatten p.g.a. begränsningsregeln.

6 6 Här redovisas tio kommuner som har högst respektive lägst total boendeutgift samt skillnaden jämfört med föregående år: Högst Diff 05/06 Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Nacka Vaxholm Täby Sollentuna Stockholm Värmdö Lägst Diff 05/06 Ragunda Överkalix Norsjö Åsele Malå Hultsfred Pajala Strömsund Nordanstig Ånge Medianvärdet ligger på kronor en höjning med 846 kronor per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta boendeutgiften är kronor per månad. De tio kommuner med de högsta boendeutgifterna är desamma som Rangordningen mellan kommunerna är även densamma med undantag för att Täby och Sollentuna har bytt plats. Bland kommunerna med de lägsta boendeutgifterna kan främst noteras att fyra kommuner - Hultsfred, Strömsund, Nordanstig och Ånge - tagit sig in på listan. Förutom att boendeutgifterna varierar avsevärt mellan kommunerna varierar också den totala boendeutgiftens sammansättning. I kommuner med höga villapriser och därmed höga taxeringsvärden tar naturligtvis kostnader som är knutna till dessa en proportionerligt stor del medan motsatsen gäller i kommuner med låga priser och låga taxeringsvärden. I en kommun med medianvärdet för boendeutgift (5 850 kronor per månad) fördelar sig kostnaderna enligt figuren nedan: Försäkr. 5% Sopor 2% Vatten 6% Underh. 14% Fastskatt 7% Låneränta 24% Amortering 7% El 35% Exempel på kommuner som har ungefär den här fördelningen är Vaggeryd och Surahammar. Ragunda kommun, vars boendeutgift är lägst (4 675 kronor per månad), har en annan fördelning av kostnaderna:

7 7 Under h. 18% Fastskatt 3% Låner änta 10% Amor ter i ng Försäkr. 6% 3% Sopor 3% Vatten 9% El 48% Danderyds kommun, vars boendeutgift är högst ( kronor per månad), har den här fördelningen: Vatten 3% Försäkr. 2% Sopor 1% El 12% Under h. 5% Fastskatt 10% Amor ter i ng 15% Låner änta 52% 2a. Lån och finansiering Villapriser Vi har utgått från att villan förvärvades år Villans pris antogs vara 1,33 x taxeringsvärdet detta år (2003), dvs. taxeringsvärdet är 75 procent av marknadsvärdet. Dessa tio kommuner hade de högsta respektive de lägsta genomsnittliga villapriserna 2003: Högst Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Nacka Vaxholm Täby Sollentuna Stockholm Värmdö Lägst Ragunda Åsele Munkfors Pajala Norsjö Ånge Överkalix Kramfors Strömsund Jokkmokk Medianvärdet låg på kronor. Skillnaden mellan det högsta och det lägsta priset var kronor.

8 8 Kontantinsats Efter en kontantinsats på 10 procent av köpeskillingen återstod 90 procent att finansiera med lån. Med den stora spännvidden som finns i villapriser blir det naturligtvis också stora skillnader i den kontantinsats som måste betalas. I dessa tio kommuner betalade man högst respektive lägst kontantinsats: Högst Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Nacka Vaxholm Täby Sollentuna Stockholm Värmdö Lägst Ragunda Åsele Munkfors Pajala Norsjö Ånge Överkalix Kramfors Strömsund Jokkmokk En jämförelse mellan villapriser och kontantinsatser illustrerar på ett talande sätt skillnaderna mellan kommunerna. I de sju kommuner där villapriserna är högst skulle man för kontantinsatsen kunna köpa en villa i alla de tio kommuner där man har lägst villapriser. Lån Tio procent av köpeskillingen har betalats kontant. Av den resterande delen av köpeskillingen har 75 procent av köpeskillingen finansierats med bottenlån och 15 procent med topplån. Bottenlånet är bundet på två år och löper tillsvidare utan amortering. Räntan på bottenlånet är 4,22 procent. Enligt uppgift från några banker och bolåneinstitut är konkurrenssituationen sådan att de flesta för närvarande erbjuder samma räntesatser på topplån som på bottenlånen. Vi har därför antagit att topplåneräntan är densamma, dvs 4,22 procent. Topplånen amorteras däremot med rak amortering på 20 år. Förhållandet mellan kontantinsats, bottenlån och topplån i de kommuner där man betalar högst, lägst samt medianpriset för en villa: Högst Medi an Lägst Kont.insats Bottenlån Topplån

9 9 Räntekostnader Eftersom huspriserna varierar kraftigt mellan kommunerna varierar också familjernas lånebehov och därmed deras räntekostnader. I förra årets studie låg räntan på 3,0 procent medan den i år har stigit till 4,22 procent. Detta gör att räntekostnaden har stigit kraftigt i de kommuner som har de högsta priserna. De familjer som betalar mest för sina lån betalar kronor i månaden (netto efter skatt) vilket är en höjning med kronor jämfört med förra året. För dem som bor i områden med de lägsta priserna betyder räntehöjningen mindre. Där betalar familjen betalar 457 kronor, en höjning med 124 kronor per månad. I dessa tio kommuner betalar man mest respektive minst ränta på sina villalån (kronor per månad): Högst Diff 05/06 Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Nacka Vaxholm Täby Sollentuna Stockholm Värmdö Lägst Diff 05/06 Ragunda Åsele Munkfors Pajala Norsjö Ånge Överkalix Kramfors Strömsund Jokkmokk

10 10 I räntekostnadsjämförelsen har tagits hänsyn till att familjerna under åren amorterat något (1/20 per år) på sina topplån vilket till en liten del kompenserat för räntehöjningarna. Räntekostnaden har stor betydelse för våra familjers ekonomi. Alla experter förväntar sig att räntan ska fortsätta att stiga. Hur detta kommer att påverka familjernas ekonomi framgår av känslighetsanalysen på sidan 17. Amortering Amorteringen på topplånen varierar också som en följd av den skillnad som finns i lånebehov. De som amorterar mest betalar medan de som amorterar minst betalar 132 kronor. Här är skillnaden så stor som kronor per månad. En amortering är visserligen ingen egentlig kostnad utan ett långsiktigt (tvångs)-sparande, men måste ändå tas från den disponibla inkomsten varje månad. 2b. Driftskostnader De totala driftskostnaderna består av kostnaden för energi (el och nätavgift), vatten och avlopp, sophämtning, försäkring och underhåll. Driftskostnaderna har stigit kraftigt det senaste året. Dessa tio kommuner har den högsta respektive den lägsta totala driftskostnaden (kronor per månad): Högst Diff 05/06 Övertorneå Kiruna Bjurholm Jokkmokk Nordmaling Arjeplog Haparanda Munkfors Kalix Tanum Lägst Diff 05/06 Lidköping Tibro Jönköping Trollhättan Ljungby Skövde Falkenberg Halmstad Laholm Varberg Skillnaden mellan kommunen med den högsta och den lägsta driftskostnaden är kronor per månad. Den största delen av driftskostnaden utgörs av elkostnaden. Elkostnaden består av el, elskatt, elcertifikat och nätavgifter samt moms på alla delar. Elkostnadens andel av den totala driftskostnaden varierar mellan 55 och 60 procent.

11 11 Dessa tio kommuner har den högsta respektive den lägsta elkostnaden (kronor per månad) Högst Diff 05/06 Övertorneå Nordmaling Bjurholm Robertsfors Storuman Sorsele Vännäs Vilhelmina Arvidsjaur Arjeplog Lägst Diff 05/06 Lidköping Skövde Ljungby Tibro Mariestad Alingsås Varberg Trollhättan Halmstad Falkenberg Skillnaden mellan den kommun som har den högsta och den lägsta elkostnaden är 712 kronor per månad. 2c. Skatter Totala boendeskatter Barnfamiljens boendeskatt utgörs av fastighetsskatt och skatt på driften. I dessa tio kommuner betalar familjen högst respektive lägst boendeskatt (kronor per månad): Högst Diff. 05/06 Danderyd Lidingö Solna Vaxholm Värmdö Nacka Ekerö Sundbyberg Sollentuna Täby Lägst Diff. 05/06 Ragunda Malung Ljusdal Ånge Strömsund Sollefteå Överkalix Hultsfred Orsa Åsele Skillnaden mellan kommunen med den högsta och den lägsta boendeskatten är 1854 kronor per månad. Skillnaden har minskat med 684 kronor sedan förra året. Orsaken är att fastighetsskatten minskat kraftigt i de högst taxerade kommunerna. * Begränsningsregeln som innebär att fastighetsskatten får uppgå till högst 4 % av hushållets sammanlagda beskattningsbara inkomst slår för LO-familjen igenom i två kommuner (Danderyd och Lidingö). I dessa kommuner betalar familjen (diff. 05/06-184) resp (diff. 05/06-192) kronor per månad. I övriga kommuner betalar båda familjetyperna samma totala boendeskatter. Fastighetsskatt Fastighetsskatten är fortfarande en stor utgiftspost i kommuner med höga taxeringsvärden. I jämförelse med förra året minskar emellertid skatten i dessa områden på grund av att en ny

12 12 takregel införs för skatten på marken. Skatten maximeras till 2 kronor per kvadratmeter tomtyta, dock högst kronor per år.taxeringsvärdena för byggnaden stiger på många håll men eftersom dämpningsregeln tillämpas slår inte 2006 års taxeringsvärdeshöjning igenom med mer än en tredjedel. Den gamla begränsningsregeln kvarstår, men den hjälper få av våra barnfamiljer. Inte i någon av kommunerna omfattas vår tjänstemannafamilj av begränsningsregeln. För LOfamiljen är det bara i de två högst taxerade kommunerna som begränsningsregeln får någon inverkan. I dessa tio kommuner betalar familjen högst respektive lägst fastighetsskatt (kronor per månad): Högst Diff 05/06 Danderyd * Lidingö * Solna Vaxholm Nacka Göteborg Värmdö Täby Ekerö Sollentuna Lägst Diff 05/06 Åsele Ragunda Överkalix Norsjö Ånge Pajala Kramfors Sorsele Munkfors Jokkmokk Skillnaden mellan den kommun som har den högsta och den lägsta fastighetsskatten är kronor. Skillnaden har minskat med 674 kronor sedan * Siffrorna i tabellerna gäller tjänstemannafamiljen. För LO-familjen begränsas fastighetsskatten i de två högst taxerade kommunerna. I Danderyd blir skatten istället kronor (diff. 05/06-300). På Lidingö blir fastighetsskatten kronor (diff. 05/06-300). I övriga kommuner betalar båda familjetyperna samma fastighetsskatt. Skatt på driftskostnaderna Villaägarna betalar också skatt på de flesta driftskostnader. Förutom skatt på el (se nedan) utgår dessutom moms på VA, sophämtning och underhåll både köpta tjänster och material.

13 13 I dessa 10 kommuner betalar man mest respektive minst i skatt på driftskostnader (kronor per månad): Högst Diff 05/06 Kramfors Härnösand Timrå Värmdö Kiruna Övertorneå Bjurholm Nordmaling Jokkmokk Nykvarn Lägst Diff 05/06 Malung Ljusdal Lidköping Tibro Jönköping Orsa Mora Ljungby Trollhättan Älvdalen Skillnaden mellan den kommun som betalar den högsta och lägsta skatten på driftskostnaderna är 296 kronor per månad. Skillnaden är i det närmaste lika stor som förra året. Den ojämförligt största delen av skatten på driften är skatten på energi. Den utgör i medeltal ca 2/3 av den totala skatten på driftskostnaderna och består av energiskatt, certifikatsavgift (som egentligen är en skatt) samt moms på nätavgiften, elen, energiskatten och elcertifikatsavgiften. I dessa tio kommuner betalar man mest respektive minst i elskatt (kronor per månad): Högst Diff 05/06 Timrå Härnösand Kramfors Sundsvall Övertorneå Norrtälje Värmdö Huddinge Botkyrka Salem Lägst Diff 05/06 Malung Ljusdal Orsa Älvdalen Mora Ljungby Lidköping Torsby Skövde Tibro Disponibel inkomst De vuxna är mellan 35 och 39 år. I tjänstemannafamiljen är den ena föräldern sjuksköterska och den andra är gymnasielärare. Deras inkomster beräknas till respektive vilket är en beräknad ökning med ca 3 % jämfört med utfallet Den andra familjen tillhör LO-kollektivet och där arbetar den ena föräldern inom transportnäringen och den andra inom barnomsorgen. Deras inkomster har beräknats till respektive vilket är en beräknad ökning med ca 3 % jämfört med utfallet De regionala skillnaderna uppges vara försumbara. Löner och löneutveckling grundar sig på uppgifter från Lärarförbundet, Vårdförbundet och LO.

14 14 Hushållets disponibla inkomst är vad som finns kvar efter skatt med tillägg för barnbidrag. Eftersom bruttoinkomst och barnbidrag är lika, kommer skillnaden i disponibel inkomst att bestämmas av kommunalskatten. Familjernas inkomster ligger under eller obetydligt över brytpunkten för statlig skatt. Familjerna betalar således enbart kommunalskatt i våra beräkningar. I dessa tio kommuner har familjerna högst disponibel inkomst (kronor per månad): Tjänstemannafamilj Diff. 05/06 Vellinge Kävlinge Örkelljunga Ängelholm Lomma Halmstad Solna Staffanstorp Laholm Höganäs LO-familj Diff. 05/06 Vellinge Kävlinge Örkelljunga Ängelholm Lomma Halmstad Solna Staffanstorp Laholm Höganäs I dessa tio kommuner har familjerna lägst disponibel inkomst (kronor per månad): Tjänstemannafamilj Diff. 05/06 Dals-Ed Ragunda Sollefteå Norsjö Malå Härnösand Ånge Smedjebacken Mora Borlänge LO-familj Diff. 05/06 Dals-Ed Ragunda Sollefteå Norsjö Malå Härnösand Ånge Smedjebacken Mora Borlänge För tjänstemannafamiljen skiljer det kronor per månad i disponibel inkomst mellan familjen i Vellinge och Dals-Ed. För LO-familjen är skillnaden kronor per månad. Disponibel inkomst minus boendeskatter Eftersom både kommunalskatten och skatterna på boendet varierar mellan kommunerna får vi ett bättre mått på den verkligt disponibla inkomsten om vi också drar bort boendeskatterna. Då blir resultatet ett annat. Barnfamiljens verkliga disponibla inkomst är lägst i kommuner med höga taxeringsvärden och/eller hög kommunalskatt.

15 15 I dessa tio kommuner har familjerna mest kvar när man betalt både kommunalskatt och boendeskatter (kronor per månad): Tjänstemannafamilj Diff. 05/06 Örkelljunga Kävlinge Laholm Ängelholm Hörby Halmstad Sjöbo Falkenberg Vellinge Klippan LO-familj Diff. 05/06 Örkelljunga Laholm Kävlinge Hörby Sjöbo Klippan Falkenberg Ängelholm Halmstad Svalöv I dessa tio kommuner har familjerna minst kvar när man betalat både kommunalskatt och boendeskatter (kronor per månad): Tjänstemannafamilj Diff. 05/06 Värmdö Dals-Ed Vaxholm Umeå Sigtuna Härnösand Huddinge Falun Borlänge Gotland LO-familj Diff. 05/06 Värmdö Vaxholm Sigtuna Lidingö Umeå Huddinge Dals-Ed Göteborg Nykvarn Södertälje För tjänstemannafamiljen skiljer det kronor per månad i disponibel inkomst mellan familjen i Örkelljunga och Värmdö. För LO-familjen är skillnaden kronor per månad. 4. Barnfamiljens möjlighet att bo i villa Boendeutgiftens andel av disponibel inkomst Barnfamiljer i olika delar av landet måste använda olika stor del av sin disponibla inkomst till boendet. Ett sätt att mäta den relativa boendeutgiften är att beräkna boendeutgiftens andel av den disponibla inkomsten. Sedan 2005 har boendeutgiftens andel av den disponibla inkomsten ökat i samtliga kommuner. Boendeutgiftens andel av tjänstemannafamiljens disponibla inkomst varierar mellan 14 och 51 procent. Det är en ökning med i genomsnitt fem procentenheter. För LO-familjen varierar boendeutgiften med mellan 18 och 66 procent av familjens disponibla inkomst, vilket är en ökning med i genomsnitt åtta procentenheter.

16 16 I dessa tio kommuner tar boendeutgiften den högsta andelen av den disponibla inkomsten (procent) för våra familjer: Tjänstemannafamiljen Danderyd 51% 46% Lidingö 46% 42% Solna 43% 38% Sundbyberg 39% 35% Vaxholm 38% 34% Nacka 38% 34% Täby 35% 31% Sollentuna 35% 31% Stockholm 33% 30% Värmdö 33% 29% LO-familjen Danderyd 66% 57% Lidingö 59% 51% Solna 54% 48% Sundbyberg 50% 45% Vaxholm 49% 44% Nacka 48% 43% Täby 44% 40% Sollentuna 44% 40% Stockholm 42% 39% Värmdö 42% 37% I dessa tio kommuner tar boendeutgiften den lägsta andelen av den disponibla inkomsten (procent) för våra familjer: Tjänstemannafamiljen Överkalix 14% 12% Ragunda 14% 13% Pajala 14% 13% Norsjö 14% 13% Åsele 14% 13% Hultsfred 14% 13% Malå 15% 13% Nordanstig 15% 13% Filipstad 15% 13% Strömsund 15% 13% LO-familjen Överkalix 18% 16% Ragunda 18% 16% Pajala 18% 16% Norsjö 18% 16% Åsele 18% 16% Hultsfred 18% 17% Malå 19% 16% Nordanstig 19% 17% Strömsund 19% 17% Filipstad 19% 16% Skillnaden mellan den högsta och den lägsta relativa boendeutgiften för tjänstemannafamiljen är 37 procentenheter. För LO-familjen är skillnaden 48 procentenheter. Kvar att leva på För att beräkna hur mycket våra familjer har kvar att leva på i de olika kommunerna utgår vi från deras disponibla inkomst. Därefter drar vi av samtliga boendeutgifter, hushållets levnadsoch bilkostnader (enligt Konsumentverkets beräkningar) och kostnad för barntillsyn. Det som blir över är kvar att leva på. Observera att det i hushållets levnadskostnader enligt Konsumentverket saknas flera poster som kan vara betungande för det enskilda hushållet (se exempel på sidan 16). Eftersom boendeutgifterna varierar stort mellan kommunerna kommer också det som man har kvar att leva på att variera mycket.

17 17 I dessa tio kommuner har familjerna mest kvar att leva på (kronor per månad): Tjänstemannafamiljen Diff. 05/06 Örkelljunga Övertorneå Överkalix Klippan Vara Jokkmokk Boxholm Sjöbo Ödeshög Pajala LO-familjen Diff. 05/06 Örkelljunga Överkalix Pajala Övertorneå Vara Jokkmokk Ödeshög Arvidsjaur Boxholm Markaryd I dessa tio kommuner har familjerna minst kvar att leva på (kronor per månad): Tjänstemannafamiljen Diff. 05/06 Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Vaxholm Nacka Sollentuna Värmdö Täby Stockholm LO-familjen Diff. 05/06 Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Vaxholm Nacka Sollentuna Täby Värmdö Stockholm Skillnaden mellan de kommuner där barnfamiljen har mest kvar att leva för och de där de har minst har ökat mellan 2005 och Skillnaden beror främst på de kraftigt höjda räntekostnaderna i kommuner där familjen är högt belånad. Sänkningen av fastighetsskatten i dessa kommuner har med råge ätits upp av höjda räntor. Skillnaden mellan den tjänstemannafamilj som har mest kvar och den som har minst kvar är kronor. Skillnaden har ökat med drygt kronor per månad sedan förra året. För LO-familjen är skillnaden mellan den som har mest kvar och den som har minst kvar är kronor. Skillnaden har ökat med drygt kronor per månad. Familjen måste ha marginal för t ex räntehöjningar och elprishöjningar och för att klara alla de kostnader som inte ingår i Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader. Där ingår exempelvis inte kostnader för sjuk- och tandvård, glasögon, mobiltelefon- och Internetabonnemang. Även andra mer lustbetonade kostnader som att bjuda vänner på middagsbjudningar, presenter till högtidsdagar eller en flaska vin till helgen måste tas från kvar till övrigt. Dryga poster i hushållsbudgeten som semester, dyrare fritidsaktiviteter och avbetalning av studieskulder måste tas från samma pott. Familjen bör också kunna klara en period då en vuxen är arbetslös eller sjuk. När banken beviljar lån kräver de ofta en marginal på mellan och kronor, bl a beroende på hur högt belånad man är. Studien visar att marginalerna är för små för LO- familjen i samtliga kommuner och att förutsättningarna dramatiskt har försämrats sedan I 2005 års studie hade LO-familjen över kronor kvar att leva på i 20 kommuner och i ytterligare 80 kommuner hade de en

18 18 marginal som låg mellan och kronor. I årets studie har familjens marginal krymt och är inte i någon kommun högre än kronor. För tjänstemannafamiljen har förutsättningarna också försämrats. Familjen hamnar under kronorsgränsen i nio av landets kommuner, vilket är fyra fler än förra året. 5. Känslighetsanalys Vi har kunnat konstatera att våra exempelfamiljer redan nu skulle tvingas leva med mycket snäva marginaler i flera kommuner. För att få en uppfattning om hur familjerna skulle påverkas vid några olika scenarier, har vi studerat effekten för familjerna om: 1. räntan stiger med 1 procentenhet 2. elen blir 50 procent dyrare 3. en av föräldrarna arbetar 75 procent av heltid. Redan med hittillsvarande räntehöjningar och elkostnadshöjningar har LO- familjen för små marginaler (med antagna förutsättningar) för att klara av att bo i eget hus i samtliga landets kommuner. Känslighetsanalysen begränsas därför till tjänstemannafamiljens möjligheter att klara ytterligare kostnadshöjningar och inkomstminskning Vad händer om räntan stiger med 1 procentenhet? Om räntan skulle öka med en procentenhet, skulle villkoren för många familjer försämras radikalt. Mest skulle naturligtvis de som har stora lån påverkas. Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har mest kvar om räntan går upp en procentenhet? Tjänstemannafamiljen Förändr. Örkelljunga Övertorneå Överkalix Jokkmokk Pajala Vara Klippan Arvidsjaur Boxholm Ödeshög

19 19 Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har minst kvar om räntan går upp en procentenhet? Tjänstemannafamiljen Förändr. Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Vaxholm Nacka Sollentuna Täby Värmdö Stockholm En räntehöjning med en procentenhet påverkar mest familjerna som redan tidigare har minst kvar. Antal familjer som hamnar på en marginal som understiger kronor ökar från 9 till 14. Vid en räntehöjning med två procentenheter skulle antalet kommuner där familjen har en marginal som understiger kronor öka till 22. Vad händer om elkostnaden stiger med 50 procent? Om elkostnaden skulle gå upp med 50 procent från dagens nivå skulle vår tjänstemannafamilj få en kostnadshöjning med mellan 920 och kronor per månad. Antal kommuner där familjens marginal hamnar under kronors ökar då till 14. Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har mest kvar om elkostnaden stiger med 50 procent? Tjänstemannafamiljen Förändr. Örkelljunga Vara Klippan Boxholm Sjöbo Ödeshög Markaryd Laholm Hörby Tibro

20 20 Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har minst kvar om elkostnaden stiger med 50 procent. Tjänstemannafamiljen Förändr. Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Vaxholm Nacka Värmdö Sollentuna Täby Stockholm Vad händer om en förälder arbetar 75 procent? Familjen måste även kunna klara perioder av lägre inkomster t ex vid arbetslöshet, sjukdom mm. Vad skulle hända om en av föräldrarna (den med högst inkomst) endast skulle arbeta 75 procent? Eftersom ingen av föräldrarna betalar statlig skatt uppstår inte några marginaleffekter. Om en i familjen arbetar 25 procent mindre antas också nettoinkomsten minska för denna förälder med 25 procent. Hur ser familjens kvar att leva på ut för dem som har mest kvar om en av föräldrarna går ner på 75 procent? Tjänstemannafamiljen Förändr. Örkelljunga Överkalix Övertorneå Vara Jokkmokk Pajala Boxholm Klippan Ödeshög Arvidsjaur