SAMMANTRADESPROTOKOLL 1(17) Plats och tid Beslutande Konferenslokalen Norrtälje Sportcentrum onsdag, 23 april, 2014 kl. 13.00-15.30 enligt bifogad närvarolista Marie-Louise Asp, Norrtälje kommun Jesper Stavre, Norrtälje kommun Susanne Bergenbrant Glas, Vårdbolaget TioHundra AB Kerstin Söderquist, Norrtälje kommun Utses att justera Paragrafer 7-/(5 Justeringens plats och tid Datum år/plats Underskrift Sekreterare.. Kerstin Stambert Ordförande... Hans Andersson (fp) Justerare Lars Dahlqvist ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunala Handikapprådet 2014-04-23 Datum för anslags uppsättande 2014-05-12 Datum för anslags nedtagande 2014-06-03 Förvaringsplats för protokollet Sjukvårds- och omsorgskontoret Underskrift 433 v Kerstin Stambert Utdragsbestyrkande
SAMMANTRADESPROTOKOLL 2(17) Kommunala Handikapprådet Närvarolista/Omröstningslista Ledamöter Närv N Namn Frånv F THN: Hans Andersson N KS: Berit Jansson F Kfn: Bengt Ericsson Frånvaro anmäld Bsn: Britt-Inger Kjellberg N Bn: Ingmar Wallén N SRF: Hans Bengtsson Frånvaro anmäld DHR: Irene Olsson N ILCO: Bertil Norstedt N Park.: OlleUndmark F IPH: Maud Sjöblom N FUB: Britt-Inger Halvorsen N Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ersättare Närv N Namn Frånv F THn: Håkan Jonsson Frånvaro anmäld Ks: Kerstin Bergström N Kfn: Kerstin Modin N Un: Catharina Erdtman F Bn: Ethel Söderman F HRF: Lars Dahlqvist N RTP: Nann Palmgren N Diabetes: Barbro König F Afasi: Lars Eklund N Reum.: Marie-Anne Blomdin Frånvaro anmäld Autism: Anneli Svahn Frånvaro anmäld Adjungerad Ja Nej Ja Nej Ja Nej r Ja Nej
3(17) KHR 7 Mötet öppnas, val av justerare Ordförande Hans Andersson öppnar mötet och hälsar åhörare samt Rådens medlemmar välkomna till dagens sammanträde och meddelar åhörarna att det går bra att delta i diskussioner under sammanträdets gång. Beslut Kommunala Handikapprådet beslutar att utse att Lars Dahlqvist jämte ordföranden justera dagens protokoll. Protokollet kommer att justeras den 12 maj 2014, kl. 11.00, kommunhuset Ankaret.
4(17) KHR 8 Återkoppling föregående protokoll Frågan om ledstråken för synskadade på sjukhuset togs upp på förra Rådet. Enligt information hade ledstråken tagits bort. Efva Lagerstedt åtog sig att kontrollera hur det stod till i frågan och återkopplade snabbt att ledstråken mellan sjukhusentrén och receptionen finns kvar. Trafiksäkerhetsfrågor är ett aktuellt ämne som återkommer på Råden. Hans Andersson tog på sig att skriva en skrivelse till SL om framkomligheten på Servicelinjen. Hans Andersson har skickat in skrivelsen till SL. Efter ovanstående rapporter godkändes protokollet och lades till handlingarna.
5(17) KHR 9 Beslut i namnfrågan Maud Sjöblom har mej lat ut namnförslaget till samtliga ordföranden i Handikapporganisationerna. Ingen av ordförandena har haft något att invända. Namnförslaget är Rådet För Funktionshinder, RFF. Hans Andersson informerar om att reglementen och Rådsnamn ändras efter valet, beslut fattas på Kommunfullmäktiges sammanträde 15 december 2014 Fråga från Ingmar Wallén Skulle ett Rådsnamn med Funktionshinder i kunna begränsa Rådet i olika frågor. Svar från Maud Sjöblom Nej, inte mer än det tidigare namnet Handikapprådet har gjort, skulle så bli fallet får vi ta strid. Beslut Kommunala Handikapprådet beslutar att anta det föreslagna Rådsnamnet, Rådet för Funktionshinder med förkortningen RF. Ändringen träder i kraft efter Kommunfullmäktiges sammanträde den 15 december 2014. KHR 10 Aktuell information från TioHundra AB Susanne Bergenbrant Glas, verksamhetschef för medicinska specialiteter och biträdande chef för Norrtälje sjukhus. Förbättring av verksamheten pågår hela tiden. Det prekära läget med ekonomin kvarstår. Förhandlingar med Sjukvårds- och omsorgskontoret (SOK) om de nya avtalen pågår, det är ett dystert läge. Övriga sjukhus i länet har fått sina nya avtal påskrivna redan i mars månad, men Norrtäljes avtal är inte klara än. Vårdbolaget TioHundra AB (THAB) gör vad vi bör göra men än så länge vet inte till vilket pris. THAB har sökt extrapengar till sin sjukvårdsverksamhet från Stockholms läns landsting (SLL). Pengarna är tänkta att jämna ut de historiska skillnaderna när det gäller ersättning för vård i jämförelse med övriga sjukhus i länet. Beslut fattas av SLL i början på maj 2014. SOK och THAB har fått i uppdrag från SLL att beskriva hur vårdbehovet ser ut i Norrtälje i förhållande till övriga länet. Hittills har man inte tagit hänsyn till att 26 % Norrtäljes befolkning är över 65 år, 6% är över 80 år, och inte heller den befolloiingsökning som sommargästerna innebär. Normalt har Norrtälje 56 000
6(17) invånare men sommartid är det uppemot 100 000 personer som ska ha tillgång till vård. Fråga från Hans Andersson Ett beslut är fattat om inriktningen på Parkinsonvården. Är du insatt i hur beslutet ska bli? Hans Andersson säger att man lagt till en attsats i beslutet där man beslutat att Sjukvårds- och omsorgskontoret i samarbete med Parkinsonföreningen ska utvärdera förändringen av Parkinsonvården i slutet på 2014. Svar från Susanne Bergenbrant Glas: Otto Stätis är en otroligt hängiven geriatriker som arbetat i kommunen mycket länge, både hos TioHundra A B och på Avancerad Sjukvård I Hemmet (ASIH). Otto Slätis har utvecklat Parkinsonmottagnigen inom den geriatriska kliniken i Norrtälje. Det har varit svårt att hitta en ersättare, med rätt specialistkompetenser, för Otto Slätis. Efter diskussioner med Sjukvårds- och omsorgskontoret har man kommit fram till att avveckla Parkinsonmottagningen som den ser ut idag. Norrtälje Norra och Södra vårdcentral har specialistkompetens med geriatriker som gör hembesök hos äldre. Bland annat läkemedelskontroller i syfte att trygga läkemedelsanvändandet så att patienterna inte använder onödiga läkemedel eller läkemedel som inte fungerar med varandra. På Södra vårdcentralen heter geriatrikern Madelene Hartsö och på Norra vårdcentralen heter geriatrikern Mikael von Unge. Doktor Otto Slätis har erbjudit sig att i en övergångsperiod ge råd och stöd till personalen. De patienter som idag finns på Parkinsonmottagningen kommer Otto Slätis, i samråd med patienten själv, remitera vidare till den vårdinstans som passar patienten bäst ur vårdsynpunkt. Man kommer att ta hänsyn till att Parkinsonpatienter ofta har besvärliga morgnar och därför tilldela vårdtider senare på dagen oavsett vart man får vården. Kommentar från Hans Andersson Det finns mycket oro kring nedläggningen av Parkinsonmottagningen. Det är bra att Otto Slätis kompetens kommer att användas i en övergångsperiod. Fråga från rådsmedlem Blir det någon neurolog på sjukhuset. TioHundra A B har ansökt hos Socialstyrelsen om att få en neurologisk resurs till Norrtälje sjukhus. I dagsläget får patienterna ta sig till Danderyds sjukhus. Fråga från Britt-Inger Halvorsen På flera håll i landet har man börjat höja habiliteringsersättnignen. Kommer habiliteringsersättningen att höjas i Norrtälje också? Ersättningsnivån har varit är densamma i 15 år, 4,90 kr per timme. Svar från Susanne Bergenbrant Glas Denna fråga borde någon från Sjukvårds- och omsorgskontoret svara på. Än så länge har Susanne Bergenbrant Glas inte hört något om höjningar av ersättningarna. Kommentar från Hans Andersson
7(17) Hans Andersson lyfter frågan om habiliteringsersättningen med berörda på Sjukvårds- och omsorgskontoret. När det gäller beslut om höjning av ersättningar så kommer Landstinget att fatta beslut i maj. Ansökan som behandlas rör ren ramökning av ersättningsnivåerna. Man har inte räknat in demografin och ohälsotalet för kommunen från början. För tre år sedan gjordes en justering av sjukhusavtalen men trots detta skiljer sig ersättningarna från övriga länet. Kommentar från Susanne Bergenbrant Glas V i kan jämföra oss med Södertälje även om de är nästan dubbelt så många kommuninvånare. I Södertälje har man fått en stukturersättning i avtalet för en öppen akutmottagning. Akutmottagningarna i Stockholm är alltid fullbelagda till skillnad från Södertäljes och Norrtäljes. Akutmottagningarna måste alltid vara öppna och bemannade, oavsett antal patienter, vilket medför stora kostnader. En strukturersättning skulle jämna ut kostnadsskillnaderna. Susanne Bergenbrant Glas säger att i framtidens sjukvård finns Norrtälje absolut på kartan. Danderyds sjukhus behöver avlastas och ett förslag är att ambulanser från Österåker och Åkersberga kör sina patienter till Norrtälje sjukhus istället för som idag till Danderyds sjukhus. K H R 11 Rapporter och frågor från föreningar, nämnder och åhörare NHR har bytt namn till Neuroförbundet i Rolsagen. Information om nya badhuset, Marie-Louise Asp och Jesper Stavre Deltagarna på Rådet får en ordentlig genomgång av nya badhuset med ord och bild från: Marie-Louise Asp, avdelningschef för badverksamheten inom Kultur och fritid i Norrtälje kommun och verksamhetsansvarig för nya badhuset och Jesper Stavre, projektledare för badhusbygget på kommunens fastighetsavdelning. Marie-Louise Asp visar ett bildspel med 23 bilder från badhuset, bilderna är tagna i mitten på april 2014. Bilaga 1 Bild 1. Presentationen startar utomhus med entrén som är jättesnygg, med en träpanel och gult runt fönster och dörrar. Jesper Stavre berättar att det kommer att finnas fyra parkeringsplatser som kräver handikapptillstånd i anslutning till entrén. I entrén finns en hiss upp till själva receptionen. I och med att badhuset ligger lite högt så kommer det att vara en gångväg av serpentintyp, för att klara tillgänglighetskraven, från parkeringen.
8(17) Bild 2. Marie-Louise Asp fortsätter, nere i entrén finns en handikapptoalett. Här kommer vi upp för trappan till receptionen. Receptionen är inte färdigbyggd än men när den blir färdig kommer det att vara en platsbyggd reception. Utsikten från receptionen är mot Sportcentrum. Genom dörren man ser längst bak i bilden kommer man in till omldädningsrummen. Jesper Stavre fyller i att även i på receptionsplanet finns en handikapptoalett. Fråga från Hans Andersson Vad det är som finns i bottenplanet utöver själva ingången. Svar från Marie-Louise Asp Det är ingångspassage för besökare, personalutrymmen och teknikutrymmen. Nästan hela bottenplanet består av teknikutryrnmen, det är utjämningstankar, reningsburkar och ventilation. Kommentar från Jesper Stavre I själva ingångspassagen kommer att finnas soffor så att man kan sitta och vänta på t ex. färdtjänst. Marie-Louise Asp fortsätter I entrén, innan man tar sig in till omklädningsrummen kommer man att passera ett supermodernt inpasseringssystem med spärrar. Man "blippar" in sig med ett armband och det finns även handikappingångar. Bild 3. Nu kommer vi till omldädningsrummen, dam och herr är identiskt lika. På de uppbyggda fundamenten som syns på bilden kommer skåpen att stå. Omldädningsmmmen är indelade i tre olika u-formationer med skåp runt. Jesper Stavre fyller i att, till varje omklädningsrum finns det en handkapp toalett och det finns också två gruppomklädningsrum som kan användas om man kommer i grupp eller vill byta om avskilt. Det finns också ett handikappanpassat omklädningsrum som ligger i anslutning till bassänghallen. Detta omklädningsrum är tänkt till de som har ledsagare eller behöver byta om enskilt. Fråga från Hans Andersson Visst finns det möjlighet att byta om för den som har personlig assistent eller har annan religiös livsåskådning som gör att man inte kan visa sig naken för andra. Det är inte alltid så att assistent är av samma kön som brukaren. Svar från Mare-Louise Asp Absolut, det stämmer bra. Bild 4. Innan vi kommer in i själva dusclinimmet passerar vi ett förrum där det kommer att finnas en soffa och möjlighet att hänga handdukar. Här är det stort och brett så att man kan komma in med rullstol. Bild 5.1 duschutrymmet finns också ett större duschrum där man kommer att kunna duscha avskilt för den som har de behoven. Har man med sig ledsagare så är det gott om plats i detta utrymme. Bild 6. Då har vi passerat duschrummet och är rena och fina. Nu kommer vi till vår rekreationsavdelning där vår fina rekreationsbassäng finns. Den är fantastiskt fin i grön mosaik.
9(17) Jesper Stavre informerar om tillgänglighetsanpassningen i rekreationsbassängen. Till den här bassängen och flera av de andra bassängerna, har vi gjort ett fäste i golvet som används till en flyttbar lift som möjliggör, att den som behöver kan få hjälp ner och upp ur flera av bassängerna. Just den här bassängen är en upplevelsebassäng där det kommer att vara fontäner och bubblor. Bild 7. Ytterligare en bild från en annan vinkel visas. I några av sittbänkarna finns det ryggmassage. Fråga från Hans Andersson Hur många grader är det i den bassängen? Svar från Marie-Louise Asp Den bassängen håller 30 grader och utsikten från badhuset är helt makalös. Man ser ut över hela Norrtälje. Bild 8. Marie-Louise Asp berättar att vid sidan av rekreationsbassängen finns en bubbelpool med sittplatser för 6-7 personer. Bubbelpolen kommer att hålla 34 grader. Jesper Stavre fyller i att det är en ordinär bubbelpool med massagefunktioner, även vid denna är det anpassat för den flyttbara liften. Bild 9. Marie-Louise Asp visar en bild på Lillpoolen som ligger i samma område som rekreationsbassängen. Lillpoolen är en 64 m stor upplevelsebassäng för de minsta med ruschkanor, vattenkanoner och vattenpumpar. 2 Bild 10. Intill upplevelsebassängen för de minsta finns landningen för vattenruschbanan, Magic eye. Bild 11. Man håller på att montera Magic eye nu och Marie-Louise Asp har tagit en bild inifrån badhuset så att man ser hur den kommer att se ut. Ruschbanan är 95 meter lång och man kommer att åka på ringar eller mattor. Bild 12. Nu har vi kommit till en bild i själva vattentornet. I tornet finns en trappa upp till starten av vattenruschbanan, under trappavsatsen blir det en klättervägg. Här finns också en hoppavsats så att man kan hoppa ner i en 3,5 meter djup bassäng. Denna avsats ligger avskilt och man når den via två trappor. Fråga från Lars Eklund Har man någon annan stans i landet valt att nyttja ett gammalt vattentorn på det här viset? Svar från Marie-Louise Asp Nej vi är helt unika. Jesper Stavre berättar att man har försökt samla upplevelsebassängerna i samma utrymme. Det är de bassängerna där ljudnivån är högre. Tyvärr är den delen av badhuset i vattentornet inte tillgänglighetsanpassad. Detta har att göra med att man inte får använda en hiss som utrymningsväg vid t ex brand. v
10(17) Bild 13. Nästa bild är tagen uppifrån trappan för att visa hur färgsättningen ser ut. Det är fina gula väggar och gröna dörrar. Mycket varma fina färger och utsikt över den stora motionsbassängen. Bild 14. På bilden av motionsbassängen kan ni se hur djup den är, den är 3,5 meter djup på den djupaste delen. Montering av startpallar pågår just nu. Det finns inga hoppavsatser i motionsbassängen, hoppa får man göra från hoppavsatsen i vattentornet. Jesper Stavre berättar att det handlar om säkerhetsavstånden uppåt. För en vanlig så kallad svikt är säkerhetsavståndet 3,5 meter upp till tak. A v kostnads- och byggtekniska skäl valde man bort svikthoppet i denna bassäng. Marie-Louise påpekar att i verksamhetssynpunkt är det bra att skilja på aktiviteterna också. Den djupa delen av motionsbassängen är anpassad i storlek så att man kan spela undervattensrubgy i den. Det finns utrymme för en hel spelplan. Bild 15. Marie-Louise visar en ytterligare en bild där man ser hur bred och fin motionsbassängen är. Motionsbassängen är 20,5 meter bred och 25 meter lång. Bild 16 och 17. Bassängen är inte beklädd med kakel och klinker utan med en PVC-duk, en så kallad Liner. I motionsbassängen kommer det att finnas en tillgänglighetsanpassad nedgång. Bild 18. Denna bild visar en del av relaxavdelningen. Bastun som ännu inte fått några lavar. Det är en jättestor bastu med fönster och utsikt ner över staden. Bild 19. Man håller på att montera ett ångbad, en fuktigare typ av bastu. Bild 20.1 relaxavdelningen finns också en varmpool som är 6x3m, också den med utsikt över staden. Jesper Stavre berättar att även i denna bassäng har man möjlighet att använda den flyttbara liften. Fråga från åhörare Vad är det för temperatur på varmpoolen? Svar från Marie-Louise Asp Det är 37 grader varmt. Marie-Louise Asp fortsätter, här på utsidan kommer det att finnas en terrass, som nås via relaxavdelningen, där man kan sitta ute och fika. Fråga från Britt-Inger Halvorsen Hur stor är varmpoolen? Svar från Jesper Stavre Varmpoolen är 6-7 meter lång, denna pool har sittbänkar. Bild 21. Marie-Louise Asp visar nu en bild på den höj och sänkbara rehabbassängen. Man kan få ett djup på mellan 0-1,80 m djup. På sidan finns ett lyftbord för tillgängligheten. Från denna bassäng har man utsikt över Sportcentrum. Den här bassängen är vi extra glada över, med det lite varmare vattnet och anpassningsbart djup. Kommentar från Hans Andersson
11(17) Vad jag har hört så har vissa grupper behov av olika djup på vattnet. Svar från Marie-Louise Ja och det gäller även för simundervisningen, där vi tidigare fått säga nej till barn som är yngre än 5 år då de inte bottnat i bassängen. Nu finns en annan möjlighet. Denna bassäng kommer att ha en temperatur på mellan 32-34 grader. Bild 22. Marie-Louise Asp visar en bild på hur det ser ut i reningshallen. Den är tagen för ungefär en månad sen så det är mer som är klart idag. Bild 23. Sista bilden är på gamla badhuset och Marie-Louise Asp får medhåll av Hans Andersson när hon säger att det känns sorgligt att detta badhus har tjänat ut. Marie-Louise uppmanar alla att komma och fika med badhuspersonalen fredag den 13 juni då det är avslutning i gamla badhuset. Fråga från Maud Sjöblom Vad gör man med konstverket på gamla badhusets fasad? Svar från Marie-Louise Asp Konsthallen har ansvar för att montera ner konstverket som är skapat av A l f Olsson. Konstverket passar inte in och får heller inte plats på nya badhuset. Fråga från Nann Palmgren Varför ska gamla badhuset rivas? Svar från Marie-Louise Asp Badhuset har tjänat ut sedan 20 år tillbaka. Följdfråga från Nann Palmgren Kan man inte göra något annat med huset även om det inte duger till badhus? Svar från Marie-Louise Asp Nej, huset är i väldigt dåligt skick att det skulle kosta ofantligt mycket pengar att iordningställa det. Källaren ligger under grundvattennivån och varje vår när Norrtäljeån stiger, tränger vatten in i huset. Badhuset är 56 år gammalt. Det finns ett ännu äldre badhus i kommunen, badhuset i Hallstavik är byggt 1939. Fråga från Hans Andersson En fråga som dyker upp, är om rehabbassängen kommer att vara bokningsbar för föreningar på samma sätt som bassängen på ROS. Svar från Marie-Lo uise Asp Jag har anställt en enhetschef till nya badhuset som heter Mikael Olausson. Mikael Olausson kommer från badvärlden i Stockholm, han tillträder 15 juli. V i kommer att träffas och diskutera hur verksamheten ska se ut i nya badhuset. Den 8 maj kommer öppettiderna att tas av Kultur- och fritidsnämnden. Rehabbassängen är inte tänkt att ersätta bassängen på ROS. Det är en undervisnings- och rehabbassäng och det kommer att vara många som trängs om tiderna i den. V i har ju också ett intäcktskrav på oss, att vi får budgeten att gå runt. Rehabbassängen kommer att gå för fullt och det kommer säkert att gå att boka tider, men där är vi inte än. Första månaderna kommer badet bara att vara helt öppet så att alla får bada innan man sätter badtiderna för de olika bassängerna. Kommentar från Hans Andersson Det är väl just det höj och sänkbara golvet som lockar föreningarna. En del har ju sådana skador att behov av viss vattennivå finns.
12(17) Radiosändningarna från Kommunfullmäktige, Hans Andersson I och med att Kommunfullmäktige flyttat sina sammanträden till Sportcentrum beslutades att närradiosändningarna från sammanträdena skulle upphöra. Hans Andersson har på uppdrag av Kommunala Handikapp- och Pensionärsråden lämnat in en skrivelse till fullmäktiges presidium angående återupptagandet av radiosändningarna. Maud Sjöblom har förklarat för presidiet att radiosändningarna måste fortsätta. Det är en demokratisk fråga att kunna ta del av Kommunfullmäktiges sammanträden via radiosändning. Den 14 april fick Maud ett e-postmeddelande från Nils Mattsson, ordförande i Kommunfullmäktige, som berättade att sändningarna har återupptagits. Detta meddelande kom samma dag som Kommunfullmäktiges sammanträde och Maud Sjöblom hann inte få ut informationen till berörda. Det är glädjande att kunna meddela att det återigen går att lyssna på sändningarna. NHS lokaler, Hans Andersson De lokaler som kommunen upplåter till handikapporganisationerna på Stockholmsvägen 57 har sagts upp och sökandet efter ersättningslokal pågår. En delegation från föreningarna har tillsammans med Hans Andersson och kommunens representant Rolf Friberg tittat på en lokal på Bangårdsgatan 2. Kommunens representant Rolf Friberg har varit otroligt tillmötesgående. Tillgänglighetsanpassningen av lokalen är påbörjad. Lokalerna på Stockholmsvägen 57 ska vara utrymda den 30 juni 2014. Fråga från Maud Sjöblom Finns det möjlighet att NHS i en övergångsperiod kan förvara möbler i den lokal som kommunen kommer att fortsätta hyra på Stockholmsvägen 57? Svar från Hans Andersson Ta upp den frågan med Rolf Friberg. Kommentar från Maud Sjöblom Hyran har varit fri för verksamheten och man hoppas från föreningarnas håll att det ska fortsätta så. Svar från Hans Andersson Hans Andersson förutsätter att det fortsätter att vara så framöver också. Reumatikerföreningen, som är en stor förening med många medlemar, var också med på lokalvisningen. Tanken var att alla föreningar skulle nyttja samma lokal, så är inte fallet idag då Reumatikerföreningen har en egen lokal. Efter genomgång av lokalen och diskussioner kunde man dock konstatera att det inte kommer att finnas tillräckligt med utrymme för alla föreningarna i nuläget. Detta innebär att Reumatikerföreningen kommer att behålla den lokal som de har idag. Lokalen på Stockholmsvägen 57 är på 150 kvadratmeter och den nya på Bangårdsgatan är 120 kvadratmeter.
13(17) KHR 12 Ritningsgranskningsgruppen, Hans Andersson Hans Andersson har förstått att det varit svårt för ritningsgranskningsgruppen att få reda på vilka byggplaner som föreligger. Gruppen har inte blivit kallad för att granska ritningar som det var tänkt. Hans Andersson föreslår att Rådet författar en skrivelse till Kommunstyrelsen för att påpeka att ritningsgranskxiingsgruppen finns och ska användas i kommunens olika byggprojekt. Kommunala Handikapprådet beslutar att ge Hans Andersson i uppdrag att författa en skrivelse om ritningsgranskningsgruppen och lämna den till Kommunstyrelsen. Kommentar från Maud Sjöblom Ritningsgranskningsgruppen har två valda medlemar, Bertil Norstedt och Göran Magnusson. Det vore bra med ytterligare en medlem från synskadades riksförbund. KHR 13 Information om Sanavägen, Hans Andersson Hans Andersson berättat att Sanavägen i Hallstavik är ett LSS-boende som ursprungligen var tänkt till boende i Hallstaviksområdet. I nuläget används lokalerna till att omlokalisera ett LS S-boende i Rimbo som blev utdömt av facket på grund av mögel. Dessa boende vill tillbaka till Rimbo. Hans Andersson har ställt frågan till Sjukvårds- och omsorgsförvaltningen om när man kommer att börja bygga i Rimbo, så att de boende kan flytta hem till den bygd där de vuxit upp. Frösunda som var tänkta att driva Sanavägen har inte blivit godkända än, men när de väl blir det har det rätt att starta upp sin verksamhet efter tre månader. Då måste det finnas ersättningslokaler. Kommentar från Britt-Inger Halvorsen Ersättningarna till LSS-boendena måste höjas för att man ska kunna trygga boendena. Svar från Hans Andersson Ett beslut om att ta tag i LSS-boendefrågan är fattat idag. Följdfråga från Britt-Inger Halvorsen Vad får de boende för information om hur det fortskrider med ersättningslokalen i Rimbo. Svar från Hans Andersson De boende ska tillbaka till Rimbo.
14(17) Fråga från Britt-Inger Halvorsen Britt-Inger Halvorsen tar upp frågan om de kommunala bostadstilläggen. Kerstin Stambert har tidigare fått i uppdrag av Rådet att kontrollera hur det ligger till med det kommunala bostadstillägget. Svaret vi fick den gången från Peter Elenfalk, chef för kommunens fastighetsavdelning var att: Politikerna sagt nej till kommunala bostadsbidrag i ett tidigt skede. Kerstin Söderquist fyller i med att hyran för dessa boenden faller under normaliseringsprincipen, det räknas som eget boende. Försäkringskassan har mycket bra information kring detta på sin hemsida, http://www.forsakringskassan.se/privatpers. Man kan också besöka försäkringskassan på Posthusgatan 9 i Norrtälje eller Gottstavägen 8 A i Hallstavik. K H R 14 Tillgängligheten i kommunens telefonväxel, Hans Andersson Om man ringer till kommunens växel idag får man fem knappval, säger Hans Andersson. Vård och omsorg finns inte som ett eget knappval utan faller under övrigt. Hans Andersson har tagit upp frågan med chefen för Kundcenter som ansvarar för kommunens växel. Förvaltningschefen på Sjukvårds- och omsorgskontoret har fått i uppdrag att förklara för berörda att sjukvård och omsorg måste finnas som ett eget knapp val. Hans Andersson har också frågat om det finns statistik för hur många som idag använder kommunens webbtjänster i förhållande till hur många som använder sig av telefonväxeln. 15 % av de som kontaktar kommunen använder sig av webbtjänsterna och övriga kommer in med sina ärenden via kommunväxeln. När det gäller frågor om nära och kära så vill man prata med en fysisk person istället för att använda sig av webbtjänsterna, detta gäller även för grupper som generellt har goda kunskaper i att använda webben. K H R 15 Aktuell info från Sjukvårds- och omsorgskontoret Anhörigstödet Kerstin Söderquist berättar att det kommit en alldeles rykande färsk rapport från riksrevisonsverket (RSV) som intresserat sig för anhörigstödsfrågor. I juli 2013 informerade R S V om att man skulle granska systemet kring anhörigvårdarna. I granskningen tittade man på följande: om systemet hos aktörer, regelverk och institutioner är utformat så att det upplevs som frivilligt. om anhörigstödet bidrar till att anhöriga upplever att de får den avlastning och hjälp de behöver. om systemet är utformat och organiserat så att anhörigstödet tillgodoses på ett liknande sätt. Rapporten är på 100 sidor men Kerstin Söderquist lämnar en sammanfattning på två sidor, bilaga 2
15(17) RSVs granskning visar att kommunerna inte gjort tillräckligt. I Norrtälje kommun har vi fått 4 miljoner till anhörigstöd, 30 kronor per invånare 65 år och äldre samt ytterligare 30 kr per invånare i tre års tid. Under Kerstin Söderquists tid inom anhörigstödet har kommunen fått totalt 10-15 miljoner kronor. Det är öronmärkta pengar, vilket är ovanligt säger Kerstin Söderquist. Förra året gjordes en skärpning av lagen. Lagtexten ändrades från att kommunerna bör hjälpa och stötta anhöriga till att kommunerna skall hjälpa och stötta anhöriga. RSV menar att ytterligare åtgärder behövs, kommunerna måste underlätta för anhörigvårdaren, som tar på sig ett större ansvar än man egentligen vill, på grund av brister i vård och omsorg. RSV anser att stödet måste bli mer individanpassat och flexibelt. De flesta kommuner riktar anhörigstödet mot äldre, men i Norrtälje arbetar vi även mot yngre, även om det arbetet inte har gett så stor framgång än. Den största gruppen anhörigvårdare är i arbetsför ålder, mellan 45-63 år. V i har väldigt många barn med A D H D och Asperger i vår kommun, dessa behöver stor hjälp. Barn till långvarigt sjuka eller hastigt avlidna har kommunen ett särskilt ansvar att stötta och hjälpa. På akutmottagningen på Danderyds sjukhus har all personal kunskap om anhörigstöd. Varje dag är det en personal i arbetsteamet som är speciellt ansvarig för anhörigstödet på akutmottagningen. Danderyds sjukhus har fått pris för sitt arbete med anhörigstödet på akutmottagningen. Anhörigcentret i Uppsala blev årets arbetsplats i Uppsala kommun i år. RSV rekommenderar Regeringen att överväga att förtydliga socialtjänstlagen ytterligare. Anpassa socialförsäkringssystemet så att det finns möjlighet till ersättning i form av V A F, vård av förälder. Kommentar från Hans Andersson Föräldraansvaret gäller långt upp i åldrarna, vilket är en stor påfrestning om man ska kunna arbeta och samtidigt ta hand om ungdomar. Där behövs mer stöd till anhöriga. Kerstin Söderquist fortsätter med att berätta att en otroligt hög procent av föräldrar till barn med A D H D och Asperger är sjukskrivna. De mäktar inte med att arbeta. Attention, en intresseorganisation för alla med intresse av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, har gjort en undersökning om vilken beredskap samhället har för att stötta dessa föräldrar. Svaren håller på att analyseras men en förinformation säger att samhället inte har beredskap och att skolan inte tar sitt ansvar. Fråga från Lars Eklund Det finns inga resurslärare kvar, hur ska man då kunna ge extra stöd och specialutbildning? Svar från Kerstin Söderquist Resurserna fördelas numer till varje skola som sen har ansvar för att genomföra stödet.
16(17) Kommentar från Lars Eklund Med tillräckligt stöd, så har eleverna möjlighet att klara sin skolgång på ett bättre sätt och då klarar de även gymnasiet. Kommentar från Hans Andersson För att återgå till anhörigfrågan så är det viktigt att stötta anhöriga i framtiden då vi kommer att få ännu fler äldre. Kerstin Söderquist ger exempel på hur det kan se ut: man, drygt 50 år får en stroke och som följd av denna, total afasi. Mannen kan inte förmedla sig och får ingen rehabilitering. Varför får man ingen rehabilitering? Det är vi på Anhörigstödet som går ut på vårdplatserna och talar om hur man ska söka rehabiliteringsbidrag. Fråga från Nann Palmgren Stod det inte in Norrtelje tidning alldeles nyss att man är så bra på stroke- och hjärtvård på Norrtälje sjukhus? Kommentar från Lars Eklund Patienten får hjälp en kortare tid sen skrivs man ut, då upphör vården och föreningarna tar över. Ett stort problem är att föreningarna inte alltid får tillräcklig information. På Afasiföreningen försöker vi att lära de drabbade att läsa osv. med hjälp av datorer. Kerstin Söderquist avslutar informationen om RSVs rapport med att säga att Anhörigstödet arbetar på oförtrutet och vi får se vad som kommer ut av denna rapport. Anhörigcentret, plan 3 på ROS, invigs som mötesplats för Anhörigstödet. Sprid att vi finns! N i vet att jag vill och ska samverka. Just nu planerar vi innehållet på Anhörigcentret och planerna sjösätts i höst. Lärande nätverk Det pågår ett nationellt arbete med lärande nätverk, med inriktning att implementera Anhörigstödet så att det hamnar på alla verksamheter inom kommun och landsting. Det skrivs en rapport som kommer när arbetet är klart. Projektet är knutet till Nationellt Kunskapscenter Anhöriga, N K A, som är bestyckat med forskare. Anhörigfrågorna har hamnat i blickfånget och man undersöker vad som måste göras framöver. Kommentar från Maud Sjöblom Kerstin Söderquist ska ha en eloge för sitt arbete som spindel i nätet. V i har haft tur som fått Kerstin Söderquist som Anhörigkonsulent och vi inom Intresseföreningen för psykiskt handikappade, IPH, kontaktar gärna anhörigstödet och mötes alltid med välvilja. Information om Parkinsonmottagningen, Hans Andersson Se ovan. /1)
KIORRTÄI TF SAMMANTRADESPROTOKOLL INVyMv I/\LJ C 17(17) KHR 16 Övriga frågor På det gemensamma rådet i december framfördes önskemål om att arrangera en föreläsning i Norrtälje med docent Jonas Persson. Föreläsningen handlar om vad som händer i hjärnan när man åldras. Kerstin Stambert fick i uppdrag att undersöka om det var möjligt. Föreläsningen kommer till Norrtälje i september, se inbjudan, bilaga 3. Vi har 200 platser i Aula Havet. Bjud in era föreningsmedlemar men påminn om att man måste boka plats på föreläsningen som är gratis. OBS! Inga förrättningsarvoden kommer att utgå för föreläsningen! Fråga från Lars Eklund Är sammanträdeslokalen på Sportcentrum kommunägd? Svar från Hans Andersson Ja, det är Sportscentrum AB som har lokalen. Sportcentrum AB är ett bolag så föreningarna måste betala hyra för den här lokalen. Hans Andersson kontrollerar hyrespriserna, svaret bilägges protokollet. Konferenspriser Sportcentrum AB Bidragsberättigade Föreningar i N-je Kommun Övriga Föreningar i N- je Kommun Styrelserum 14 p pris per tillfälle 100 pris per tillfälle 175 Halv sal 50 p 175 350 Hel sal 100 p 250 450