EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Konsoliderat lagstiftningsdokument 5.5.2010 EP-PE_TC1-COD(2009)0110(PAR08) ***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid första behandlingen den 5 maj 2010 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr.../2010/eu om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (omarbetning) (EP-PE_TC1-COD(2009)0110)(PAR08) PE 440.539 SV Förenade i mångfalden SV
BILAGA II KRITERIER OCH SPECIFIKATIONER FÖR PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE 1 Avsnitt 2 : Vägnätet Avsnitt 3 : Järnvägsnätet Avsnitt 4 : Nätet för inre vattenvägar och inlandshamnar Avsnitt 5 : Kusthamnarna Avsnitt 6 : Flygplatserna Avsnitt 7 : Nätet för kombinerade transporter Avsnitt 8 : Trafikstyrnings- och informationsnätet för sjötrafiken Avsnitt 9 : Flygtrafikledningsnätet Avsnitt 10 : Positionsbestämnings- och navigeringsnätet 1 Dessa kriterier och specifikationer hänför sig till motsvarande avsnitt i beslutets artikeldel och/eller i bilaga I.
AVSNITT 2 VÄGNÄTET Utöver de projekt som hänför sig till de förbindelser som anges i bilaga I, betraktas som projekt av gemensamt intresse varje infrastrukturprojekt som rör dessa förbindelser och som gäller följande: A. Utbyggnad av nätet, i synnerhet breddning av motorvägar eller utbyggnad av vägar av hög standard, anläggning eller utbyggnad av förbifartsleder utanför städer eller utanför områden med stadsbebyggelse, förbättring av driftskompatibiliteten mellan de nationella näten. B. Utbyggnad av trafikstyrnings- och trafikinformationssystem, i synnerhet installation av telematikinfrastruktur för insamling av trafikdata, utbyggnad av trafikinformations- och trafikkontrollcentraler, inbegripet informationsutbyte mellan olika länders trafikinformationscentraler, installation av väginformationssystem, särskilt RDS-TMC-systemet 1, teknisk driftskompatibilitet mellan olika telematikinfrastrukturer. 1 Ett radiobaserat digitalt trafikinformationssystem, där det allmänna flödet av meddelanden kan avpassas efter den enskilda trafikantens behov.
AVSNITT 3 JÄRNVÄGSNÄTET Utöver de projekt som hänför sig till de förbindelser som anges i bilaga I, betraktas som projekt av gemensamt intresse varje infrastrukturprojekt som rör dessa förbindelser och som gäller driftskompatibilitet mellan de transeuropeiska järnvägsnäten, samtrafikförmåga med nät av andra transportslag. AVSNITT 4 NÄTET FÖR INRE VATTENVÄGAR OCH INLANDSHAMNAR A. Inlandshamnar Projekt av gemensamt intresse ska endast avse den infrastruktur som är öppen för alla användare på en ickediskriminerande grundval.
Utöver de projekt som hänför sig till de förbindelser och inlandshamnar som återges i bilaga I, ska varje infrastrukturprojekt som tillhör en eller flera av följande kategorier anses vara projekt av gemensamt intresse: 1) Tillfart till hamnen från vattenvägar. 2) Hamninfrastruktur inom hamnområdet. 3) Annan transportinfrastruktur inom hamnområdet. 4) Annan transportinfrastruktur som förbinder hamnen med olika delar av det transeuropeiska transportnätet. Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje projekt som gäller följande arbeten: uppbyggnad och underhåll av alla delar av det transportsystem som ligger inom hamnen och som är allmänt öppet för alla användare, samt av anslutningarna till det nationella och internationella transportnätet. Dit hör i synnerhet utveckling och underhåll av mark för kommersiella ändamål och andra ändamål som har samband med hamnarna samt uppbyggnad och underhåll av väg- och järnvägsanslutningar, uppbyggnad och underhåll av tillfartsvägar, inbegripet muddringsarbeten, samt av de övriga vattenområdena i hamnen, anläggande och underhåll av navigationshjälpmedel, trafikstyrning, kommunikationsoch informationssystem i hamnen och dess tillfartsvägar.
B. Trafikstyrning Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje infrastrukturprojekt som avser särskilt ett system av signalering och för styrning av fartyg, särskilt fartyg som transporterar farligt eller förorenande gods, kommunikationssystem för nödsituationer och för säkerhet på inre vattenvägar. AVSNITT 5 KUSTHAMNARNA 1. Gemensamma krav för projekt av gemensamt intresse i fråga om kusthamnar som hör till nätverket Projekt av gemensamt intresse ska endast avse den infrastruktur som är öppen för alla användare på en icke-diskriminerande grundval.
Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje projekt som gäller följande arbeten: uppbyggnad och underhåll av alla delar av det transportsystem som ligger inom hamnen och som är allmänt öppet för alla användare, samt av anslutningarna till det nationella och internationella transportnätet. Dit hör i synnerhet utveckling och underhåll av mark för kommersiella ändamål och andra ändamål som har samband med hamnarna samt uppbyggnad och underhåll av väg- och järnvägsanslutningar, uppbyggnad och underhåll av tillfartsvägar, inbegripet muddringsarbeten, samt av de övriga vattenområdena i hamnen, anläggande och underhåll av navigationshjälpmedel, trafikstyrning, kommunikations- och informationssystem i hamnen och dess tillfartsvägar.
2. Specifikationer för projekt av gemensamt intresse avseende kusthamnsnätet Projekt av gemensamt intresse ska omfatta varje infrastrukturprojekt som uppfyller följande specifikationer: Projektspecifikationer Hamnkategori I. Främjande av närsjöfart Infrastruktur som är nödvändig för utveckling av närsjöfart och sjöfart på hav och inre vattenvägar Projekt avseende hamnar i kategori A II. Tillfart till hamnar Tillfart till hamnar från hav eller inre vattenvägar Ständig tillfart till Östersjöhamnar som ligger på omkring 60 nordlig latitud och norr därom, inbegripet utgifter för utrustning avseende isbrytarverksamhet under vintern Skapande eller förbättring av tillfart till upptagningsområdet så att hamnen förbinds med olika delar av det transeuropeiska transportnätet via järnväg, väg eller inre vattenvägar Utbyggnad av befintlig tillfart till upptagningsområdet så att hamnen förbinds med olika delar av det transeuropeiska transportnätet via järnväg, väg eller inre vattenvägar Projekt avseende hamnar i kategori A och B Projekt avseende hamnar i kategorierna A, B och C Projekt avseende hamnar i kategori A Projekt avseende hamnar i kategori A och B
III. Hamninfrastruktur inom hamnområdet Utbyggnad av hamninfrastrukturen för att öka den intermodala effektiviteten Förbättring av hamninfrastrukturen, särskilt i hamnar på öar och i randområden och i yttre randområden Utveckling och installation av styrnings- och informationssystem såsom EDI (elektroniskt datautbyte) eller andra system för intelligent styrning av gods- och passagerartrafik med användning av integrerad teknik Utveckling av mottagningsanordningar i hamn för avfall Projekt avseende hamnar i kategori A och B Projekt avseende hamnar i kategori C Projekt avseende hamnar i kategorierna A, B och C Projekt avseende hamnar i kategorierna A, B och C
AVSNITT 6 FLYGPLATSERNA I. Kriterier för val av flygplatser av gemensamt intresse Flygplatser av gemensamt intresse ska uppfylla kriterierna för en av följande knut punkter: 1) Internationella knutpunkter omfattar alla flygplatser eller flygplatssystem 1 där det årliga passagerarantalet är minst 5 000 000 minus 10 %, eller det årliga antalet kommersiella flygningar är minst 100 000, eller eller den årliga fraktvolymen är minst 150 000 ton, eller eller det årliga passagerarantalet från tredje länder är minst 1 000 000, 1 Flygplatssystem (EGT L 240, 24.8.1992, s. 14).
eller varje ny flygplats som anläggs för att ersätta en existerande internationell flygplats som inte kan byggas ut ytterligare på plats. 2) Unionsknutpunkter omfattar alla flygplatser eller flygplatssystem där det årliga passagerarantalet omfattar mellan 1 000 000 minus 10 % och 4 499 999, eller den årliga fraktvolymen omfattar mellan 50 000 och 149 999 ton, eller det årliga passagerarantalet omfattar mellan 500 000 och 899 999 och där minst 30 % av trafiken utgörs av utrikesflyg,
eller det årliga passagerarantalet omfattar mellan 300 000 och 899 999 och som är belägna utanför det europeiska fastlandet med ett avstånd på mer än 500 km till närmaste internationella flygplats, eller varje ny flygplats som anläggs för att ersätta en existerande unionsknutpunkt som inte kan byggas ut ytterligare på sin nuvarande plats. 3) Regionala knutpunkter och anknytningspunkter omfattar alla flygplatser där det årliga passagerarantalet omfattar mellan 500 000 och 899 999 och där utrikesflyget uppgår till mindre än 30 %, eller det årliga passagerarantalet omfattar mellan 250 000 minus 10 % och 499 999,
eller den årliga fraktvolymen omfattar mellan 10 000 och 49 999 ton, eller flygplatsen ligger på en ö i en medlemsstat, eller flygplatsen ligger i ett av unionens inlandsområden och erbjuder kommersiella tjänster med flygplan som har en högsta startvikt på över 10 ton. En flygplats anses ligga i ett inlandsområde när närmaste internationella flygplats eller unionsflygplats ligger längre bort än 100 km fågelvägen. Detta avstånd kan undantagsvis reduceras till 75 km om åtkomstförhållandena är särskilt besvärliga på grund av terrängens eller landtransportinfrastrukturens beskaffenhet. II. Specifikationer för projekt av gemensamt intresse avseende flygplatsnätet Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje projekt som uppfyller följande specifikationer:
Projektspecifikationer Knutpunktstyper som huvudsakligen berörs 1 I. Optimering av den existerande flygplatskapaciteten Åtgärd 1: Optimering av den existerande flygplatskapaciteten avseende flyg-, passagerar- och fraktrörelser, inbegripet flygnavigeringsutrustning som tillhör flygplatsen Internationella knutpunkter Unionsknutpunkter Regionala knutpunkter och anknytningspunkter Åtgärd 2: Förbättring av säkerheten på flygplatserna Internationella knutpunkter Unionsknutpunkter Regionala knutpunkter och anknytningspunkter 1 Denna översikt utesluter inte att åtgärderna i fråga kan utvidgas till andra knutpunkter i särskilda, väl motiverade fall.
Åtgärd 3: Nödvändig anpassning av den existerande infrastrukturen till förhållandena på den inre marknaden och särskilt till den fria rörligheten för personer inom unionen Internationella knutpunkter Unionsknutpunkter Regionala knutpunkter och anknytningspunkter II. Utveckling av ny flygplatskapacitet Åtgärd 4: Utbyggnad av infrastruktur och utrustning som villkorar flygplatskapaciteten avseende flyg-, passagerar- och fraktrörelser, inbegripet flygnavigeringsutrustning som hör till flygplatsen Internationella knutpunkter Unionsknutpunkter
Åtgärd 5: Anläggning av en ny flygplats som ersättning för en flygplats eller ett flygplatssystem som inte kan byggas ut ytterligare på sin nuvarande plats Internationella knutpunkter Unionsknutpunkter III. Förbättring av skyddet mot olägenheter förorsakade av flygplatsaktiviteter Åtgärd 6: Förbättrat miljöskydd mot buller och föroreningar Internationella knutpunkter Unionsknutpunkter
IV. Förbättring eller utveckling av flygplatsens tillgänglighet Åtgärd 7: Förbättring av utbyggnaden av förbindelserna mellan flygplatsen och infrastrukturen för flygplatsens tillgänglighet Internationella knutpunkter Unionsknutpunkter Åtgärd 8: Förbättring eller utbyggnad av samtrafikförmågan med andra transportnät, i synnerhet järnvägsnätet Internationella knutpunkter Unionsknutpunkter
AVSNITT 7 NÄTET FÖR KOMBINERADE TRANSPORTER Utöver de projekt som hänför sig till de förbindelser som anges i bilaga I, betraktas som projekt av gemensamt intresse varje projekt som rör dessa förbindelser och som gäller anläggning eller utbyggnad av infrastruktur för järnvägar eller inre vattenvägar i avsikt att göra det tekniskt möjligt och ekonomiskt lönsamt att transportera laster i kombinerade transportkedjor, anläggning eller utbyggnad av centraler för omlastning mellan olika landtransportformer, inbegripet installering i terminalen av omlastningsanordningar och därmed sammanhängande infrastruktur, utbyggnad av hamnområden för att utveckla eller förbättra kombinerade transporter mellan sjötransport och järnväg, inre vattenvägar eller vägar, järnvägstransportmateriel som är speciellt anpassad till kombinerade transporter när infrastrukturen så kräver, i synnerhet med hänsyn till omkostnaderna för en eventuell utbyggnad av denna infrastruktur, och med reservation för att användningen av materielen ska vara sammankopplad med infrastrukturen i fråga och att de berörda näringsidkarna ska kunna dra fördel av den på lika villkor.
AVSNITT 8 TRAFIKSTYRNINGS- OCH INFORMATIONSNÄTET FÖR SJÖTRAFIKEN Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje projekt som ingår i unionspolitikens mål för säkerhet till sjöss,eller är avsett att genomföra Internationella sjöfartsorganisationens (IMO:s) internationella konventioner och resolutioner om säkerhet till havs och som är inriktade på att genomföra unionssystemet för anmälning av fartyg som är på väg till eller från hamnar i unionen eller som transiterar längs unionens kuster, med hjälp av ett elektroniskt system för datautbyte, som också omfattar dataöverföring mellan fartyg och landbaserade transponderinstallationer; särskilt intresse fästs vid elektroniska system för datautbyte (EDI), som innefattar inbyggda kompatibla gränssnitt, utveckla och förbättra landstationer som ingår i radionavigationssystemet LORAN C,
utveckla eller förbättra styrnings- och informationssystemet för sjö-, kust- och hamntrafik (STM) och deras inbördes samtrafikförmåga för en säkrare och effektivare övervakning och styrning av sjötrafiken, i synnerhet i områden där trafiken möts, trafiken är tät eller känslig i miljöhänseende, utveckla verktyg för att förbättra kunskapen om trafiken: databaser över trafikflödet och olyckor till havs, utveckling av European Permanent Traffic Observatory (EPTO), ett verktyg för trafikflödesanalys, utveckla infrastruktur och utrustning för att därigenom kunna bidra till genomförandet av det världsomspännande systemet för fartyg i sjönöd och säkerhet till havs (SMDSM), förstärka telematiksystem för datautbyte inom ramen för hamnstatens fartygskontroll.
AVSNITT 9 FLYGTRAFIKLEDNINGSNÄTET Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje projekt som medverkar till att öka systemets kapacitet och optimerar användningen av det, som bidrar till att harmonisera och integrera åtgärder och rutiner för de olika nationella flygplatserna och som överensstämmer med gällande internationell standard, som fastställts av Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) och av de behöriga europeiska organen, med särskild hänsyn tagen till det arbete som utförs i Europeiska organisationen för luftfartssäkerhet (Eurocontrol). Dessa projekt omfattar studier över bättre användning av luftrummet av de olika användarna samt införandet av ett sammanhängande och effektivt system för flygrutter, planering och styrning av flygtrafikflödet i avsikt att förbättra förhållandet mellan utbud och efterfrågan och för att utnyttja den disponibla kontrollkapaciteten på bästa möjliga sätt, studier och arbeten som är nödvändiga för att harmonisera åtgärder och rutiner i avsikt att integrera de olika tjänsteleverantörerna, bl.a. med beaktande av de riktlinjer som antagits inom Europeiska konferensen för civil luftfart (ECAC),
förbättring av systemets produktivitet, bl.a. genom ett datoriserat stöd för flygkontroll och system för upptäckt och lösning av möjliga risksituationer, bidra till införandet av kommunikations-, navigerings- och övervakningsutrustning som är nödvändig för flygtrafikkontrollen, inbegripet främjande av ny teknik, i synnerhet satelliter och digitala dataförbindelser i den mån detta tillåter att de gemensamma europeiska specifikationerna följs. AVSNITT 10 POSITIONSBESTÄMNINGS- OCH NAVIGERINGSNÄTET Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje projekt för att ansluta alla flygplatser till den framtida europeiska radionavigeringsplanen och införa ett överordnat positionsbestämnings- och navigeringssystem via satellit som kan integreras i följande struktur: En kontrollcentral som omfattar ett behandlings- och kontrollsystem. Ett nät av landbaserade navigeringsstationer. Ett rymdsegment som består av satelliter som gör det möjligt att sända navigeringssignaler. Ett nät av övervakningsstationer.
BILAGA III PRIORITERADE PROJEKT DÄR ARBETET SKA INLEDAS FÖRE 2010 1. Järnvägsförbindelsen Berlin Verona/Milano Bologna Neapel Messina Palermo Halle/Leipzig Nürnberg (2015) Nürnberg München (2006) München Kufstein (2015) Kufstein Innsbruck (2009) Brennertunneln (2015), gränsöverskridande sträcka Verona Neapel (2007) Milano Bologna (2006) Bil- och järnvägsbro över Messinasundet Palermo (2015) 2. Järnvägsförbindelsen för höghastighetståg Paris Bryssel Köln Amsterdam London Kanaltunneln London (2007) Bryssel Liège Köln (2007) Bryssel Rotterdam Amsterdam (2007) 1 1 Inklusive de två stationerna för höghastighetståg i Rotterdam och Amsterdam som inte ingick i det projekt som fick stöd av Europeiska rådet i Essen 1994.
3. Järnvägsförbindelsen för höghastighetståg i sydvästra Europa Lissabon/Porto Madrid (2011) 1 Madrid Barcelona (2005) Barcelona Figueras Perpignan (2008) Perpignan Montpellier (2015) Montpellier Nîmes (2010) Madrid Vitoria Irún/Hendaye (2010) Irún/Hendaye Dax, gränsöverskridande sträckan (2010) Dax Bordeaux (2020) Bordeaux Tours (2015) 4. Järnvägsförbindelsen för höghastighetståg österut Paris Baudrecourt (2007) Metz Luxemburg (2007) Saarbrücken Mannheim (2007) 1 Inklusive linjerna Lissabon Porto (2013), Lissabon Madrid (2010) och Aveiro Salamanca (2015).
5. Betuwelinjen (2007) 6. Järnvägsförbindelsen Lyon Trieste Divača/Koper Divača Ljubljana Budapest gränsen till Ukraina 1 Lyon St Jean de Maurienne (2015) Mont-Cenistunneln (2015-2017), gränsöverskridande sträckan Bussoleno Turin (2011) Turin Venedig (2010) Venedig södra Ronchi Trieste Divača (2015) Koper Divača Ljubljana (2015) Ljubljana Budapest (2015) 7. Motorvägsförbindelsen Igoumenitsa/Patra Aten Sofia Budapest Via Egnatia (2006) Pathe (2008) Motorvägen Sofia Kulata gränsen mellan Grekland och Bulgarien (2010), med Promahon Kulata som gränsöverskridande sträcka Motorvägen Nadlac Sibiu (sträckningen mot Bukarest och Constanța) (2007) 1 Delar av denna led ingår i den alleuropeiska korridoren nr V.
8. Förbindelsen för kombinerade transporter Portugal/Spanien övriga Europa 1 Järnvägen La Coruña Lissabon Sines (2010) Järnvägen Lissabon Valladolid (2010) Järnvägen Lissabon Faro (2004) Motorvägen Lissabon Valladolid (2010) Motorvägen La Coruña Lissabon (2003) Motorvägen Sevilla Lissabon (färdig 2001) Lissabons nya flygplats (2015) 9. Järnvägsförbindelsen Cork Dublin Belfast Stranraer 2 (2001) 10. Malpensa (färdig 2001) 3 11. Den fasta Öresundsförbindelsen (färdig 2000) 4 12. Järnvägs-/vägförbindelsen i den nordiska triangeln Väg- och järnvägsprojekt i Sverige (2010) 5 Motorvägen Helsingfors Åbo (2010) 1 2 3 4 5 Inklusive uppgradering av hamnar och flygplatser (2015) i enlighet med det innehåll som fick stöd av Europeiska rådet i Essen respektive Dublin. 2003 beslutades det om en ytterligare ökning av kapaciteten på denna linje och den lades till som ett separat projekt. Avslutat projekt. Avslutat projekt. Några få korta väg- och järnvägssträckor kommer att vara färdiga mellan 2010 och 2015.
Järnvägen Kervo Lahtis (2006) Motorvägen Helsingfors Vaalimaa (2015) Järnvägen Helsingfors Vainikkala (ryska gränsen) (2014) 13. Vägförbindelsen Förenade kungariket/irland/benelux (2010) 14. Huvudlinjen längs västkusten (2007) 15. Galileo (2008) 16. Järnvägsförbindelsen för godstransport Sines/Algeciras Madrid Paris Ny järnvägsförbindelse med hög kapacitet genom Pyrenéerna Järnvägen Sines Badajoz (2010) Järnvägen Algeciras Bobadilla (2010) 17. Järnvägsförbindelsen Paris Strasbourg Stuttgart Wien Bratislava Baudrecourt Strasbourg Stuttgart (2015) med bron i Kehl som gränsöverskridande sträcka Stuttgart Ulm (2012) München Salzburg (2015), gränsöverskridande sträckan Salzburg Wien (2012) Wien Bratislava (2010), gränsöverskridande sträckan
18. Vattenvägen Rhen/Maas Main Donau 1 Rhen Maas (2019) med slussen i Lanay som gränsöverskridande sträcka Vilshofen Straubing (2013) Wien Bratislava (2015), gränsöverskridande sträckan Sap Mohács (2014) Flaskhalsar i Rumänien och Bulgarien (2011) 19. Driftskompatibel höghastighetsjärnväg på Iberiska halvön Madrid Andalusien (2010) Nord öst (2010) Madrid Levante och Medelhavet (2010) Nord nordvästkorridoren, inklusive Vigo Porto (2010) Extremadura (2010) 1 En del av denna led motsvarar till stor del definitionen av alleuropeiska korridoren nr VII.
20. Järnvägsförbindelsen Fehmarn bält Fast förbindelse för väg/järnväg över Fehmarn bält (2014) Anslutningsjärnväg i Danmark från Öresund (2015) Anslutningsjärnväg i Tyskland från Hamburg (2015) Järnvägen Hannover Hamburg/Bremen (2015) 21. Höghastighetsleder till sjöss Projekt av gemensamt intresse som fastställts i enlighet med artikel 13 och som rör följande höghastighetsleder till sjöss: Farleden i Östersjön (som förenar medlemsstaterna vid Östersjön med medlemsstaterna i Central- och Västeuropa, inbegripet leden genom Nord- Östersjökanalen [Kielkanalen]) (2010) Farleden i västra Europa (som via atlantiska bågen förenar Portugal och Spanien med Nordsjön och Irländska sjön) (2010) Farleden i sydöstra Europa (som förenar Adriatiska havet med Joniska havet och östra Medelhavet och inkluderar Cypern) (2010)
Farleden i sydvästra Europa (västra Medelhavet) som förenar Spanien, Frankrike, Italien och Malta och hänger samman med farleden i sydöstra Europa 1 (2010) 22. Järnvägsförbindelsen Aten Sofia Budapest Wien Prag Nürnberg/Dresden 2 Järnvägen från gränsen mellan Grekland och Bulgarien Kulata Sofia Vidin/Calafat (2015) Järnvägen Curtici Brasov (mot Bukarest och Constanța) (2010) Järnvägen Budapest Wien (2010), gränsöverskridande sträckan Järnvägen Breclav Prag Nürnberg (2010), med Nürnberg Prag som gränsöverskridande sträcka Järnvägsförbindelsen Prag Linz (2016) 23. Järnvägsförbindelsen Gdansk Warszawa Brno/Bratislava-Wien 3 Järnvägen Gdansk Warszawa Katowice (2015) Järnvägen Katowice Breclav (2010) Järnvägen Katowice Zilina Nove Mesto n.v. (2010) 1 2 3 Inbegripet till Svarta havet. Denna viktiga led motsvarar till stor del definitionen av alleuropeiska korridoren nr IV. Denna viktiga led motsvarar till stor del definitionen av alleuropeiska korridoren nr VI.
24. Järnvägsförbindelsen Lyon/Genua Basel Duisburg Rotterdam/Antwerpen Lyon Mulhouse Mülheim 1 med Mulhouse Mülheim som gränsöverskridande sträcka (2018) Genua Milano/Novara schweiziska gränsen (2013) Basel Karlsruhe (2015) Frankfurt Mannheim (2012) Duisburg Emmerich (2009) 2 Järn Rhen Rheidt Antwerpen, gränsöverskridande sträckan (2010) 25. Motorvägsförbindelsen Gdansk-Brno/Bratislava Wien 3 Motorvägen Gdansk Katowice (2010) Motorvägen Katowice Brno/Zilina (2010), gränsöverskridande sträckan Motorvägen Brno Wien (2009), gränsöverskridande sträckan 1 2 3 Inbegripet TGV Rhen Rhône utom den västra sträckningen. Projekt nr 5 (Betuwelinjen) förbinder Rotterdam med Emmerich. Denna viktiga led motsvarar till stor del definitionen av alleuropeiska korridoren nr VI.
26. Järnvägs- och vägförbindelsen Irland/Förenade kungariket/kontinenten Järnvägs- och vägförbindelsen som förenar Dublin med Nordirland (Belfast Larne) och södra Irland (Cork) (2010) 1 Järnvägs- och vägförbindelsen Hull Liverpool (2015) Järnvägen Felixstowe Nuneaton (2011) Järnvägen Crewe Holyhead (2008) 27. Rail Baltica: Förbindelsen Warszawa Kaunas Riga Tallinn Helsingfors Warszawa Kaunas (2010) Kaunas Riga (2014) Riga Tallinn (2016) 28. Eurocaprail på järnvägsförbindelsen Bryssel Luxemburg Strasbourg Bryssel Luxemburg Strasbourg (2012) 29. Järnvägsförbindelsen i den intermodala jonisk/adriatiska korridoren Kozani Kalambaka Igoumenitsa (2012) Ioannina Antirrio Rio Kalamata (2014) 1 Inklusive Essenprojekt nr 13: vägförbindelse Irland/Förenade kungariket/benelux.
30. Inre vattenvägen Seine Schelde Förbättrad farbarhet mellan Deulemont Gent (2012 2014 2016) Compiègne Cambrai (2012 2014 2016). Inom parentes anges när arbetet ska vara klart. Tidsangivelserna för projekten 1 20 och 30 samt detaljerna om sträckorna är hämtade ur högnivågruppens rapport (i den mån rapporten innehåller sådana uppgifter).
BILAGA IV Upphävt beslut och ändringar av det i kronologisk ordning Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG (EGT L 228, 9.9.1996, s. 1) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1346/2001/EG (EGT L 185, 6.7.2001, s. 1) 2003 års anslutningsakt, bilaga II punkt 8.F (EUT L 236, 23.9.2003, s. 447) Europaparlamentets och rådets beslut nr 884/2004/EG (EUT L 167, 30.4.2004, s. 1) Rådets förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1) Endast punkt 6.D i bilagan
BILAGA V Jämförelsetabell Beslut 1692/96/EG Detta beslut Artikel 1.1 Artikel 1.1 Artikel 1.2 första meningen Artikel 1.2 första meningen Artikel 1.2 andra meningen Artikel 7.1 Artikel 1.2 tredje meningen Artikel 1.2 andra meningen Artikel 1.3 Artikel 1.3 Artiklarna 2 6 Artiklarna 2 6 Artikel 7.1 inledningsfrasen Artikel 7.2 inledningsfrasen Artikel 7.1 första strecksatsen Artikel 7.2 a Artikel 7.1 andra strecksatsen Artikel 7.2 b Artikel 7.1 tredje strecksatsen Artikel 7.2 c Artikel 7.1 fjärde strecksatsen Artikel 7.2 d Artikel 7.2 inledningsfrasen Artikel 7.3 inledningsfrasen
Artikel 7.2 första strecksatsen Artikel 7.3 a Artikel 7.2 andra strecksatsen Artikel 7.3 b Artikel 7.3 Artikel 7.4 Artikel 8.1 första stycket Artikel 8.1 första stycket Artikel 8.1 andra styckets första mening Artikel 8.1 andra stycket Artikel 8.1 andra styckets andra mening Artikel 8.1 tredje stycket Artikel 8.2 Artikel 8.2 Artikel 9.1 inledningsfrasen Artikel 9.1 inledningsfrasen Artikel 9.1 första strecksatsen Artikel 9.1 a Artikel 9.1 andra strecksatsen Artikel 9.1 b Artikel 9.1 tredje strecksatsen Artikel 9.1 c Artikel 9.1 fjärde strecksatsen Artikel 9.1 d Artikel 9.2 och 9.3 Artikel 9.2 och 9.3 Artikel 10.1 Artikel 10.1
Artikel 10.2 första stycket Artikel 10.2 första stycket Artikel 10.2 andra styckets första mening Artikel 10.2 andra stycket Artikel 10.2 andra styckets andra mening Artikel 10.2 tredje stycket Artikel 10.3 6 Artikel 10.3 6 Artikel 11.1, 11.2 och 11.3 Artikel 11.1, 11.2 och 11.3 Artikel 11.3a Artikel 11.4 första stycket Artikel 11.3b Artikel 11.4 andra stycket Artikel 11.4 Artikel 11.5 Artikel 12 Artikel 12 Artikel 12a.1 4 Artikel 13.1 4 Artikel 12a.5 inledande ord Artikel 13.5 inledande ord Artikel 12a.5 första strecksatsen Artikel 13.5 a Artikel 12a.5 andra strecksatsen Artikel 13.5 b Artikel 12a.5 tredje strecksatsen Artikel 13.5 c
Artikel 12a.6 första och andra meningen Artikel 13.7 första stycket Artikel 12a.6 tredje meningen Artikel 13.7 andra stycket Artikel 12a.7 Artikel 13.6 Artikel 13 Artikel 14 Artikel 14.1 inledningsfrasen Artikel 15 inledningsfrasen Artikel 14 första strecksatsen Artikel 15.1 a Artikel 14 andra strecksatsen Artikel 15 b Artikel 14 tredje strecksatsen Artikel 15.1 c Artikel 15 inlednings- och avslutningsfraserna Artikel 16 inledningsfrasen Artikel 15 första strecksatsen Artikel 16 a Artikel 15 andra strecksatsen Artikel 16 b Artikel 15 tredje strecksatsen Artikel 16 c Artikel 15 fjärde strecksatsen Artikel 16 d Artikel 16 Artikel 17 Artikel 17 Artikel 18
Artikel 17a.1 första meningen Artikel 19.1 Artikel 17a.1 andra, tredje och fjärde meningen Artikel 19.4 Artikel 17a.2 och 17a.3 Artikel 19.2 och 19.3 Artikel 17a.4 Artikel 19.6 Artikel 17a.5 Artikel 19.5 Artikel 17a.6 Artikel 19.7 Artikel 18.1 Artikel 20 Artikel 18.2 första meningen Artikel 21.1 Artikel 18.2 andra meningen Artikel 21.2 Artikel 18.3 första meningen Artikel 22 första stycket Artikel 18.3 andra meningen Artikel 22 andra stycket Artikel 18.3 tredje och fjärde meningen Artikel 22 tredje stycket Artikel 19 Artikel 23 Artikel 19a.1 Artikel 24 Artikel 19a.2 inledande ord Artikel 25.1 inledande ord
Artikel 19a.2 a och b Artikel 25.1 a och b Artikel 25.2 inledande ord Artikel 19a.2 c och d Artikel 25.2 a och b Artikel 19a.3 Artikel 25.3 Artikel 19a.4 Artikel 26.1 Artikel 19a.5 första meningen Artikel 26.2 första stycket Artikel 19a.5 andra meningen Artikel 26.2 andra stycket Artikel 19a.6 Artikel 27.1 Artikel 19a.7 Artikel 27.2 Artikel 19a.8 Artikel 27.3 Artikel 19a.9 Artikel 27.4 Artikel 19b första meningen Artikel 28 första stycket Artikel 19b andra meningen Artikel 28 andra stycket Artikel 22 Artikel 29 första stycket Artikel 29 andra stycket
Artikel 23 Artikel 30 Artikel 24 Artikel 31 Bilaga I Bilaga I Bilaga II Bilaga II Bilaga III Bilaga III Bilaga IV Bilaga V