Regeringens proposition 1996/97:89

Regeringens proposition 1996/97:89 Ändring i lagen om civilt försvar m.m Prop. 1996/97:89 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 januari 1997 Göran Persson Thage G Peterson (Försvarsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I förtydligande syfte föreslår regeringen en ändring av reglerna om överklagande i lagen (1994:1720) om civilt försvar. Vidare föreslår regeringen ett par ändringar av formell natur i lagen (1994:260) om offentlig anställning och i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997. 1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 89 1

1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1994:1720) om civilt försvar 2. lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning 3. lag om ändring i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning 3 1* Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 89

2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring av lagen (1994:1720) om civilt försvar Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5 lagen (1994:1720) om civilt försval skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 kap. 5 Beslut av en central myndighet i ett dit överklagat ärende får inte överklagas. Andra beslut av en central Andra beslut av en central myndighet får överklagas hos myndighet än beslut som avses i regeringen, om inte annat 3 och i första stycket denna föreskrivs i 8. paragraf får överklagas hos regeringen, om inte annat föreskrivs i 8. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 4

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:260) om offentlig anställning dels att i 31 orden "Värnpliktsverket" respektive "Militärhögskolan" skall bytas ut mot orden "Totalförsvarets pliktverk" respektive "Försvarshögskolan", dels att i 33 orden "Statens arbetsgivarverk" skall bytas ut mot ordet "Arbetsgivarverket". Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 5

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning Härigenom föreskrivs att 9 lagen (1994:261) om fullmaktsanställning skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 En arbetstagare vid polisväsen- En arbetstagare vid polisdet, utrikesförvaltningen, För- väsendet, utrikesförvaltningen, svarsrmkten, Fortifikationsverket, Försvarsmakten, Fortifikations- Försvarets materielverk, Värn- verket, Försvarets materielverk, pliktsverket, Militärhögskolan Försvarshögskolan eller Föreller Försvarets radioanstalt får svarets radioanstalt får skiljas skiljas från sina arbetsuppgifter från sina arbetsuppgifter enligt enligt 31 lagen (1994:260) om 31 lagen (1994:260) om offentlig anställning. offentlig anställning. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 6

3 Ärendet och dess beredning Den 1 juli 1995 trädde lagen (1994:1720) om civilt försvar och förordningen (1995:128) om civilt försvar i kraft. Dessa författningar innehåller regler beträffande kommunernas ansvar inom det civila försvaret och bestämmelser om hemskydd, verkskydd och befolkningsskydd I denna proposition tar regeringen upp frågan om ändring av en överklaganderegel i lagen om civilt försvar. Regeringen föreslår i propositionen också ett par ändringar av formell natur i lagen (1994:260) om offentlig anställning och i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning. Under ärendets beredning har under hand Försvarsmakten, Totalförsvarets pliktverk, Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Officersförbundet, SACO, SEKO, FCTF, Värnpliktsrådet och Civilpliktsrådet beretts tillfälle att yttra sig över förslagen. Den föreslagna ändringen i lagen om civilt försvar innebär endast ett förtydligande av nu gällande lagstiftning. Övriga ändringar är bara enkla organisatoriska anpassningar till en förändrad myndighetsstruktur. Lagrådets hörande skulle därför sakna betydelse. 7

4 Ändring i lagen om civilt försvar Prop. 1996/97:89 Regeringens förslag: I klargörande syfte föreslås att det i 11 kap. 5 lagen (1994:1720) om civilt försvar anges att denna bestämmelse inte skall tillämpas vid sådana beslut som anges i 11 kap. 3 samma lag. De hörda instanserna: Har inte haft något att invända mot regeringens förslag. Skälen för regeringens förslag: I lagen om civilt försvar finns regler om kommunernas ansvar inom det civila försvaret och bestämmelser om hemskydd, verkskydd och befolkningsskydd. Med befolkningsskydd avses åtgärder för att skydda befolkningen och den civila egendomen från krigets verkningar. Dessa åtgärder kan exempelvis bestå i tillhandahållande och iordningställande av skyddsrum. Med hänsyn till de varierande beslut lagen kan föranleda hos kommunala och statliga organ är lagens överklaganderegler omfattande. Vissa beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol, andra till statliga myndigheter och åter andra till regeringen. I förarbetena (prop. 1994/95:7 Lag om civilt försvar, s. 92) anfördes som skäl för överklagandereglerna bl.a. att regeringen endast skall pröva överklaganden av beslut där regeringens prövning kan sägas vara av särskild vikt såsom när ett politiskt ställningstagande framstår som nödvändigt. Vidare sägs att vissa andra beslut bör prövas av domstol. Detta gäller beslut som rör enskild person och där rättssäkerhetsskäl talar för domstolsprövning. Enligt 6 kap. 20 lagen om civilt försvar har en byggherre rätt till ersättning av staten för de merkostnader som uppkommer då ett skyddsrum byggs och utrustas. Beslut om sådan ersättning fattas av länsstyrelsen enligt 6 kap. 15 förordningen (1995:128) om civilt försvar. Om den ersättning länsstyrelsen bestämt är oskäligt låg, får Statens räddningsverk enligt 6 kap. 19 samma förordning besluta om en högre ersättning. Överklagande av ett beslut enligt 6 kap. 20 lagen om civilt försvar skall enligt 11 kap. 3 första stycket samma lag ske hos allmän förvaltningsdomstol. Emellertid föreskriver 11 kap. 5 andra stycket samma lag att beslut av en central myndighet i ärenden som inte överklagats till myndigheten får överklagas till regeringen. För de fall då Statens räddningsverk fattat ett beslut om ersättning för merkostnader vid byggande av skyddsrum kan således överklagandebestämmelserna synas motstridiga. Det kan förefalla som om såväl 11 kap. 3 som 11 kap. 5 lagen om civilt försvar är tillämpliga. Enligt regeringens mening är det dock 11 kap. 3 som är tillämplig enligt principen om att en bestämmelse som reglerar ett speciellt förhållande i 8

händelse av kollision har företräde framför en bestämmelse av allmän karaktär (principen om lex specialis). Bestämmelsen i 11 kap. 3 tar ju uttryckligen sikte på beslut i frågor enligt 6 kap. 20 samma lag och gäller för såväl det fallet att en kommun fattat beslutet som att detta gjorts av en myndighet. Detta synsätt får också anses vara mest förenligt med de allmänna principerna för vart överklagande skall ske. I detta ställningstagande faster regeringen särskild vikt vid de utökade rättssäkerhetsgarantier som en domstolsprövning för med sig. Regeringens uppfattning överensstämmer för övrigt med ett ställningstagande från Kammarrätten i Göteborg. Ett bolag hade byggt ett skyddsrum i samband med en nybyggnad. Av länsstyrelsen i Östergötlands län hade bolaget fått ersättning för merkostnader. Därefter hade Statens räddningsverk beslutat om viss ytterligare ersättning. Bolaget överklagade Räddningsverkets beslut till länsrätten i Värmlands län och begärde ytterligare ersättning. Vid sin prövning konstaterade länsrätten att överklagandet enligt 11 kap. 5 lagen om civilt försvar borde ha skett till regeringen och överlämnade ärendet dit. Bolaget överklagade detta beslut till Kammarrätten i Göteborg. Efter en genomgång av överklagandereglerna fann Kammarrätten i sin dom att överklagande i ersättningsbeslutet i stället skulle ske till länsrätten enligt 11 kap. 3 lagen om civilt försvar. Kammarrätten undanröjde därför länsrättens beslut och återförvisade målet för förnyad prövning. I klargörande syfte föreslår regeringen att det i 11 kap. 5 lagen om civilt försvar anges att denna bestämmelse inte skall tillämpas vid sådana beslut som anges i 11 kap. 3 samma lag. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1997. 9

5 Ändringar i lagen om offentlig anställning och i lagen om fullmaktsanställning Prop. 1996/97:89 Regeringens förslag: Med anledning av att Militärhögskolan och Försvarshögskolan har lagts ned den 31 december 1996 och den nya myndigheten Försvarshögskolan inrättats den 1 januari 1997 föreslås ändringar i lagen (1994:260) om offentlig anställning och i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning. Ändringarna innebär att arbetstagare vid den nya Försvarshögskolan med omedelbar verkan får skiljas från sina arbetsuppgifter, om det är nödvändigt med hänsyn till landets bästa. Till följd av inrättandet av Totalförsvarets pliktverk den 1 juli 1995 och det samtidiga nedläggandet av Vämpliktsverket föreslås även att en motsvarande ändring görs i lagen om offentlig anställning när det gäller de nu nämnda myndigheterna samt att Vämpliktsverket tas bort från bestämmelsen om skiljande från arbetsuppgifter i lagen om fullmaktsanställning. Slutligen bör en ändring också göras i lagen om offentlig anställning med anledning av att Statens arbetsgivarverk bytt namn till Arbetsgivarverket. De hörda instanserna: Har inte haft något att invända mot regeringens förslag. Skälen för regeringens förslag: Militärhögskolan och Försvarshögskolan har lagts ned den 31 december 19% och den nya myndigheten Försvarshögskolan inrättats den 1 januari 1997 (prop. 1996/97:4). Såväl lagen om offentlig anställning som lagen om fullmaktsanställning innehåller bestämmelser om skiljande från arbetsuppgifter. En arbetstagare vid polisväsendet, utrikesförvaltningen, Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Vämpliktsverket, Militärhögskolan eller Försvarets radioanstalt får enligt 31 lagen om offentlig anställning med omedelbar verkan skiljas från sina arbetsuppgifter, om det är nödvändigt med hänsyn till landets bästa. En motsvarande bestämmelse om skiljande från arbetsuppgifter finns i 9 lagen om fullmaktsanställning. Den verksamhet som tidigare bedrevs av Militärhögskolan har övertagits av den nya myndigheten Försvarshögskolan. Det behov som tidigare fanns vid Militärhögskolan av att kunna skilja en arbetstagare från sina arbetsuppgifter, om det är nödvändigt med hänsyn till landets bästa, finns även vid den nya Försvarshögskolan. För den tidigare Försvarshögskolan 10

fanns däremot inte denna möjlighet. Den nya myndigheten bedriver visserligen verksamhet som motsvaras av verksamheten hos såväl Militärhögskolan som den tidigare Försvarshögskolan. Volymmässigt härrör verksamheten emellertid till största delen från Militärhögskolan, vilket gäller även för antalet arbetstagare. Det innebär således att det endast är ett fåtal arbetstagare utöver dem som omfattats av den tidigare regleringen som kommer att beröras om dessa regler fortsättningsvis kommer att avse den nya myndigheten Försvarshögskolan. I 31 lagen om offentlig anställning och i 9 lagen om fullmaktsanställning bör därför ändringar göras av innebörd att arbetstagare vid Försvarshögskolan får skiljas från sina arbetsuppgifter, om det är nödvändigt med hänsyn till landets bästa. Samtidigt bör även Militärhögskolan tas bort från de båda bestämmelsernas uppräkningar av myndigheter. Prop. 1996/97:89 När Totalförsvarets pliktverk inrättades den 1 juli 1995 övertog den nya myndigheten bl.a. de uppgifter som då utfördes av Värnpliktsverket (prop. 1994/95:6, bet. 1994/95:FöU1, rskr. 1994/95:78). I likhet med den tidigare myndigheten Värnpliktsverket har även Totalförsvarets pliktverk ett behov av att kunna skilja arbetstagare från deras uppgifter med stöd av 31 lagen om offentlig anställning. Däremot saknar Totalförsvarets pliktverk arbetstagare som är anställda med fullmakt. Såvitt avser Totalförsvarets pliktverk och Värnpliktsverket bör en ändring därför göras i 31 lagen om offentlig anställning på motsvarande sätt som för den nya myndigheten Försvarshögskolan. Därutöver bör Värnpliktsverket tas bort från uppräkningen av myndigheter i 9 lagen om fullmaktsanställning. I 33 första stycket lagen om offentlig anställning bör också en ändring göras på grund av att namnet på Statens arbetsgivarverk har ändrats till Arbetsgivarverket. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997. 11

Försvarsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 januari 1997 Närvarande: statministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros Föredragande: statsrådet Peterson Regeringen beslutar proposition 1996/97:89 Ändring i lagen om civilt försvar mm. gotab 52833, Stockholm 1997 12