Lagersberg Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Rytterne 40:1,. 45:1 och 131:1, Lagersberg 5:1, 4:1 och 2:3, Rytterne socken, Västerås kommun, Västmanland SAU rapport 2012:6 Elisabet Pettersson & Lena Sundin 1
SAU rapporter 2012:6 ISSN 1652-9448 SAU 2012 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica Upsaliensis Thunbergsvägen 5B, 752 38 Uppsala post@sau.se www.sau.se TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd: 431-1638-11, 2011-06-17 SAU:s projektbeteckning: 4096 Uppdragsgivare: Mälarenergi AB Belägenhet LANDSKAP Västmanland LÄN Västmanlands län KOMMUN Västerås SOCKEN Rytterne FASTIGHET Lagersberg 5:1, 4:1, 2:3 RAÄ 40:1, 45:1, 131:1 FASTIGHETSKARTBLAD 11G 0f Strömsholm SÖ KOORDINATER x 6598711, y 574173 HÖJD 5-15 m ö h Undersökningen TYP AV UNDERSÖKNING: Arkeologisk antikvarisk kontroll UTFÖRANDETID I FÄLT: 2011-09-12 09-15 MASKINTID: 24 timmar UNDERSÖKT YTA: 943 m² KOORDINATSYSTEM: Sweref99 HÖJDSYSTEM: RH2000 INMÄTNINGSSYSTEM: RTK GPS Personal: Elisabet Pettersson Fynd förvaras i SAUs lokaler i väntan på fyndfördelning Arkivmaterial förvaras i SAUs lokaler i väntan på fyndfördelning OMSLAGSBILD: Platsen för schakt 454, 470 och 483. Härden och härdgroparna påträffades där åkern möter ängsmarken. Foto från öster: Elisabet Pettersson, SAU ALLMÄNT KARTMATERIAL: Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080 DIGITALA PLANER Lena Sundin LEKTÖR: Åsa M Larsson TRYCK: Societas Archaeologica Upsaliensis 2
Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 6 Undersökningen 6 Antikvarisk bakgrund 6 Topografi och fornlämningsmiljö 6 Undersökningen 8 Metod och genomförande 8 Undersökningsresultat 10 Schakt 10 Anläggningar 11 Fynd 12 Analyser 13 Vedart 13 C14-dateringar 13 Referenser 14 Arkiv och databaser 14 Bilagor 15 Bilaga 1 15 Förteckning över schakt 15 Bilaga 2 16 Förteckning över anläggningar 16 Bilaga 3 17 Vedartsanalys 17 3
Sammanfattning Med anledning av en planerad nedläggning av elkabel utförde SAU under perioden 2011-09-12 till 2011-09-15 en schaktövervakning inom fastigheten Lagersberg 5:1, 4:1 och 2:3, Rytterne socken, Västmanland (figur 1). Uppdragsgivare var Mälarenergi AB. Schaktövervakningen skedde före kabelgrävningen och omfattade de områden som prioriterats i undersökningsplanen. I huvuddelen av den schaktade ytan framkom ingenting av antikvariskt intresse. Undantaget var inom en mindre yta strax söder om Lagersbergs gård där en härd och två härdgropar framkom. En av dessa skars av en tidigare kabelnedgrävning. Träkol från en härd samt en härdgrop skickades på 14 C-analys till Ångströmlaboratoriet i Uppsala. De båda anläggningarna daterades till yngre romersk järnålder. 4
Figur 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat. Lantmäteriet Gävle. Medgivande MS2007/04080. Skala 1:50 000. 5
Inledning Undersökningen Under 2011-09-12 till 2011-09-15 genomförde SAU en arkeologisk antikvarisk kontroll inom fastigheten Lagersberg 5:1, 4:1 och 2:3, Rytterne socken, Västerås kommun. Den arkeologiska antikvariska kontrollen skedde efter beslut av Länsstyrelsen i Västmanlands län (2011-06-17, Lst dnr 431-1638-11) och föranleddes av en planerad schaktning för elkabel. Uppdragsgivare var Mälarenergi AB Entreprenad. Personal i fält var Elisabet Pettersson. Grävmaskinist var Jimmy Dahlgren. Antikvarisk bakgrund Topografi och fornlämningsmiljö Den nya elkabelns sträckning går från Lagersberg i väster mot Giresta i öster. Området kännetecknas av blockrika moränhöjder med stråk av glacial och postglacial lera. Lerstråken utgör idag åkermark medan övriga delar utgör öppen mark och skogsmark. Längst i väster ligger en isälvsbildning i sydsydvästlig nordnordostlig utsträckning vilken är en förlängning av Hornsåsen i sydost. Undersökningsområdet ligger mellan 5 och 15 meter över havet. De högst belägna delarna vid fornlämningarna Rytterne 45 och 131 låg under bronsålder och äldre järnålder på norra stranden av en liten ö, vid ett smalt sund i ett slutet skärgårdslandskap. Under yngre järnålder blev ön en del av fastlandet och stensättningen Rytterne 40:1 kan, av höjden på 5 m ö h att döma, ha tillkommit först under slutet av yngre järnålder. Inga arkeologiska undersökningar är utförda i närheten av kabelsträckningen. Fornlämningsbeståndet karaktäriseras av gravar och hägnader, d.v.s. lämningar som lättast upptäcks i samband med inventering. De flesta beskrivningarna i FMIS härrör från 1988. Åt sydost finns flera stora gravfält, ensamliggande stensättningar och andra fornlämningar i ett närmast sammanhängande stråk kring Hornsåsens åskrön. Mest känt är Hornsåsens gravfält (Rytterne 1:1) omkring 3 km åt sydsydost med över 200 kända gravar. Där grävdes 7 högar och stensättningar ut vid en undersökning år 1921, vilket gav fynd från järnålder (SHM 16757). I gravfältet ingår dock även rösen av bronsålderskaraktär, vilket tyder på långvarigt användande. En mindre undersökning gjordes även år 1972 vid gravfältet Rytterne 7:1 där ett liknande material framkom (SHM 30104). Stensättningarna Rytterne 39:1-2 och 40:1 utgör de nordligaste gravarna i detta fornlämningsstråk och tillhör, av höjden över havet att döma, även det senaste. På de skogklädda moränhöjderna söder om den aktuella ledningssträckan är antalet kända fornlämningar mycket begränsat. Inom tre kilometer från den berörda sträckan finns två fornborgar, Sorby borg (Rytterne 23:1) i söder och Vallby borg (Rytterne 63:1) i västnordväst. Den förstnämnda borgen låg under järnåldern på samma skärgårdsö som gravfältet Rytterne 45:1 medan den sistnämnda låg på andra sidan sundet på en större ö närmare fastlandet. 6
Figur 2. Registrerade fornlämningar i det undersökta områdets närhet. Skala 1:10 000. De fornlämningar som finns i kabelsträckningens närhet (figur 2) är ett hägnadssystem (Rytterne 131:1) som består av två stensträngar, ett gravfält (Rytterne 45:1) med 25 kända gravar, samt ett par ensamliggande stensättningar (Rytterne 40:1, 46:1). Gården Lagersberg (Rytterne 106:1) har anor från 1600-talet. Vid gårdsplanen finns ett timrat magasin som enligt uppgift är från 1600-tal (figur 3). 7
Figur 3. Den äldsta byggnaden på Lagersbergs gård. Foto: Elisabet Pettersson, SAU. Undersökningen Metod och genomförande Schaktövervakningen genomfördes före kabelgrävningen och omfattade de områden som låg i närheten av fornlämningar och som därför prioriterats i undersökningsplanen. Schaktningen genomfördes med bred skopa ned till steril marknivå. Några smärre avvikelser i ledningsschaktets dragning gjordes enligt 8
uppdragsgivarens önskemål. Den del av schaktet som gick söder om Lagersbergs gård kom att dras längre söderut i åkermarken i stället för i hagmarken. Den västligaste delen av schaktet, väster om Lagersbergs gård, drogs i kanten av åkern närmare gården. Området närmast huvudbyggnaden kunde inte undersökas då marken var alltför vattensjuk för att bära en grävmaskin. Den västligaste delen av schaktsträckningen gick genom ett parti av åsen som i äldre tid schaktats bort. Där drogs endast ett kortare schakt in mot trädgården kring huvudbyggnaden. Figur 4. Schakt mot bakgrund av Fastighetskartan. Skala 1:6000. Utsnitt av schakt 454 och 470 där anläggningar framkom. 9
Undersökningsresultat Totalt tio schakt togs upp. Två var av mindre format; schakt 435 som grävdes för borrning under vägen och schakt 470 som grävdes för att söka efter en äldre ledning. Den totala schaktade ytan uppgick till 943 m². Fornlämningar framkom endast i schakt 454 och 470 (figur 4). Schakt Schakt 281 i östra delen var beläget i plan åkermark. Schaktets västra del sluttade svagt mot väster. Norr om åkern fanns högre belägen stenig hagmark. Fornlämning Rytterne 131:1 ligger i detta område. I söder avgränsades åkermarken av en grusväg och en skogsbevuxen höjd. Schakt 400 drogs genom betad plan ängsmark förbi ett trädbevuxet impediment där gravfältet Rytterne 45:1 låg. Schakt 454, 470 och 483 låg i plan mark söder om Lagersbergs gård. Schakten drogs i betad ängsmark och sådd åker. Norr om schakten fanns hagmark som bestod av blockig terräng bevuxen med lövträd och fruktträd. Omedelbart väster om Lagersbergs gård drogs tre schakt i åkermark; schakt 558, 562 och 566. Väster om åkermarken fanns en ås. Det sista schaktet (S570) drogs i en äldre infartsväg till gården (figur 5). Större delen av vägen låg dock i ett område där åsen tidigare schaktats bort. Schaktbeskrivningar finns i Bilaga 1. Figur 5. Den äldre infarten till Lagersbergs gård. Rester av den bortgrävda åsen syns på båda sidor av vägen. Foto från sydöst: Elisabet Pettersson, SAU. 10
Anläggningar Inom huvuddelen av den schaktade ytan framkom ingenting av antikvariskt intresse. I två av schakten (S454 och S470) framkom en härd och två härdgropar. Två av anläggningarna låg intill varandra i schakt 454 och den tredje 12 m bort i schakt 470. Den sistnämnda härdgropen A478 skars av ett äldre ledningsschakt (figur 4). Härdgroparna A446 (figur 7) och A478 hade rikligt med skärvsten i fyllningen och ett kompakt lager av sot och kol i botten. Härden A439 hade en flackare profil och innehöll något mindre skärvsten. Träkol från två av anläggningarna har 14 C-analyserats. Båda daterades till yngre romersk järnålder (figur 8 och 9). Inga övriga anläggningar fanns öster eller väster om härdarna. Om dessa är en del av ett boplatsområde bör detta ligga norr eller söder om den plats där härdarna påträffades. Det är också möjligt att det rör sig om en grupp ensamliggande härdar som inte har någon koppling till närliggande bebyggelse. Anläggningsbeskrivningar finns i Bilaga 2. Figur 6. Platsen för schakt 454, 470 och 483. Härden och härdgroparna påträffades där åkern möter ängsmarken. Foto från öster: Elisabet Pettersson, SAU. 11
Figur 7. Härdgropen A446 i profil. Foto från söder: Elisabet Pettersson, SAU.) Fynd Samtliga anläggningar innehöll smärre mängder av bränd lera som inte tillvaratogs. I härdgropen A478 framkom ett obränt fotrotsben från nötboskap (os centro tarsale, vänstra sidan). Benet vägde 7,1 g och identifierades av Emma Sjöling, SAU. 12
Analyser Vedart Vedartsanalys utfördes av Erik Danielsson, VEDLAB (se Bilaga 3). Härden A439 innehöll ved från lind och härdgropen A446 innehöll ved från björk. C14-dateringar Träkol från en härd samt en härdgrop skickades på 14 C-analys till Ångströmlaboratoriet i Uppsala. De båda anläggningarna daterades till yngre romersk järnålder. Lab nr Kontext Anl typ Material Ua-42813 A439 Härd Träkol, lind Ua-42814 A446 Härdgrop Träkol, björk 14 C år BP Kalibreringar 1718±33 250AD (25,2%) 310AD 320AD (43,0%) 390AD 240AD (95,4%) 410AD 1702±30 260AD (13,9%) 280AD 320AD (54,3%) 400AD 250AD (95,4%) 420AD Figur 8. 14 C-tabell. Figur 9. 14 C-dateringar, kalibrerade. 13
Referenser Arkiv och databaser Digitala tillväxten, katalog över fynd, Statens historiska museum (SHM) FMIS, Digital databas för fornminnesinformation, Riksantikvarieämbetet. 14
Bilagor Bilaga 1 Förteckning över schakt Schakt nr Längd (m) Bredd (m) Area (m²) Djup (m) Matjord Underlag Notering 281 121 1,65 202 0,50-0,20-0,50 m. Ljusgrågråbrun Ö delen: Blågrå lera. V Bitvis stenigt 0,55 lera delen: Ljusbrun lera. 400 168 1,65 284 0,40-0,45 0,20-0,35 m. Gråbrun lera Ö delen: Mörk gråbrun lera. Centralt: Ljus gråbrun lera. V delen: Gråblå lera. 435 5 2 10 2 0,30 m. Gråbrun lera Gråblå lera Schakt för borrning under väg. 454 40 1,65 75 0,50-0,30 m. Gråbrun lerig Brun lera A439, A446 0,60 silt 470 4 1,65 6 0,55 0,30 m. Gråbrun lera Ljus gråbrun lera A478. Sökschakt för ledning 483 159 1,65 298 0,45-0,55 0,25-0,30 m. Gråbrun lera Ö delen: Mörk gråbrun lera som övergår till ljusare. V delen: Ljusbrun lera 558 12 1,65 20 0,60-0,30 m. Grå lera Grågul lera 0,70 562 14 1,65 22 0,50-0,30 m. Grå lera Grågul lera 0,60 566 10 1,65 16 0,50-0,30 m. Grå lera Grågul lera 0,60 570 6 1,65 10 0,4 Grus med rullsten Summa 539 943 Markfast sten främst centralt. 15
Bilaga 2 Förteckning över anläggningar Anl nr Anl typ Längd (m) Djup (m) Form plan Form profil Notering x y 439 Härd 0,9 0,08 Rundad Flack 6598777,02 574326,74 446 Härdgrop 1 0,23 Rundad Oreg skålform Bränd lera 6598777,39 574328,30 478 Härdgrop 0,8 0,27 Rundad Skålform Bränd lera, obr ben 6598773,60 574313,85 16
Bilaga 3 Vedartsanalys VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1159 2011-10-10 Vedartsanalyser på material från Västmanland, Lagersberg 4096 Uppdragsgivare: Elisabet Pettersson/SAU Arbetet omfattar två kolprover från en schaktövervakning. Proverna innehåller kol från lind respektive björk. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 14 C-dat. 439 0.7g 0.7g 1 bit Lind 1 bit Lind 156mg 446 0.6g 0.6g 1 bit Björk 1 bit Björk 104mg Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås 670 20 GLAVA Tfn: 0570/420 29 E-post: vedlab@telia.com www.vedlab.se De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max ålder Björk Glasbjörk Vårtbjörk Betula sp. Betula pubescens Betula pendula Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt 300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande. Lind Tilia cordata 800 år Näringsrika, väl dränerade, gärna steniga marker Skuggtålig. Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. Lätt och mjuk ved. Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Innerbarken eller bastet användes till korgar och rep Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. 17