1 2 - Block, räckvidd Dagens föreläsning Programmering i Lisp - Bindning av variabler (avs 14.6) fria variabler statisk/lexikalisk och dynamisk bindning - Felhantering (kap 17) icke-normala återhopp catch och throw unwind-protect - Lexical closure (kap 19) generatorer objektorienterad programmering Det finns två olika slags omgivningar: Statiska / lexikala omgivning. Hur ser läget ut i koden då funktionerna definieras. Dynamiska omgivningen. Hur ser läget ut då vi exekverar programmet. Många konstruktioner i programspråken kan tolkas relativt en av dessa två omgivningar eller båda. Vi skall studera: Fria variabler, hur man finner värdet på dessa i båda dessa omgivningar. Icke-normala återhopp, dvs hur man kan avsluta beräkningen och återgår till andra positioner i programmet, t ex för felhantering. Funktioner / lexical closure. Funktioner definieras i en omgivning och kan sedan som dataobjekt lämna denna omgivning. Ger en förklaring varför vi använder function i stället för quote för funktionsobjekt. Detta kan utnyttjas till intressanta konstruktioner t ex generatorer, och objektorientering. 3 4 Bindning av variabler Blockstruktur - räckvidd (scope) f x g l e (lambda (e) (+ e x)) x h Bindning av variabler Fri variabel (defun f (x) (+ x y)) Statisk (lexikalisk) bindning: (defun g (y z) (labels ((f (x) (+ x y))) (f z))) (g 10 20) => 30 (defun f (x) (labels ((g (l) (cons x (mapcar # (lambda (e) (+ e x)) l))) (h (x) (+ 2 x))) (g (cons (h x) (2 3))))) En fri variabel slås upp i närmast omslutande block (följer blockstrukturen). Entydigt bestämd från programkoden. Vanligen standard i programspråk.
5 6 Dynamisk bindning: (defun f (x) (declare (special y)) (+ x y)) 1 (defun g (y z) (declare (special y)) (f z)) Senast bundna y på stacken. Följer exekveringen av programmet. Den fria variabeln är ej entydigt bestämd. 2 (defun h (x y z) (declare (special y)) (+ x (f z))) värdet på y? värdet på y? f f x 20 x 3 h g x 1 y 10 y 2 z 20 z 3 Anrop fall 1 Anrop fall 2 Det kan bli problem med att komma åt andra funktioners lokala variabler och frågan är hur man kan lösa detta. Detta kan vara ett problem i projektarbetet. Två mer motsatta modeller. Hela programmet/funktionen bildar en enhet genom blockstruktur: Programmet består av egna enheter/funktioner: 7 8 Vi illustrerar problemet med ett litet exempel ur läroboken sid 275. Med kommandon (lagra och hämta) läggs personer till på en stack och kan tas bort. Skulle t ex kunna vara kommandon i en dialog (men är ej viktigt för att illustrera problemet) (setq några-kommandon ((lagra. anna) (lagra. karin) (hämta) (lagra. anders) (lagra. eva) (hämta) (hämta) (lagra. peter) (hämta))) (person-bearbetning några- => (peter anders eva karin) Exempel A Alla globala funktioner (defun person-bearbetning ( (cons (hämta) resultat)))))) resultat)) (defun lagra (person) (defun hämta () (rest *person-stack*)))) CL-USER(4): (person-bearbetning några- Error: Attempt to take the value of the unbound variable *PERSON-STACK*. Funktionen lagra kan ej komma åt en lokal variabel i person-bearbetning. Båda funktionerna är definierade på samma nivå.
9 10 Exempel B Strukturera med lokala funktioner (defun person-bearbetning ( (labels ((lagra (person) (hämta () (rest *person-stack*))))) (cons (hämta) resultat))))) resultat))) CL-USER(5): (person-bearbetning några- (PETER ANDERS EVA KARIN) Åtkomlig genom räckviddsregeln = närmast omslutande block. Exempel C Globala funktioner och global variabel (defun person-bearbetning ( (cons (hämta) resultat)))))) resultat)) (defun lagra (person) (defun hämta () (rest *person-stack*)))) ()) CL-USER(6): (person-bearbetning några- (PETER ANDERS EVA KARIN) CL-USER(7): *person-stack* (ANNA) Man vill undivka globala variabler. man kan t ex bara ha en personstack. Man kanskse vill kunna ha flera. 11 12 Exempel D. Globala funktioner och lokal variabel med dynamisk bindning (defun person-bearbetning ( (declare (special *person-stack*)) (cons (hämta) resultat)))))) resultat)) (defun lagra (person) (declare (special *person-stack*)) (defun hämta () (declare (special *person-stack*)) (rest *person-stack*)))) CL-USER(8): (person-bearbetning några- (PETER ANDERS EVA KARIN) Icke-normala återhopp används oftast vid felhantering. Normalt går man in i en funktion, gör alla beräkningar och avslutar då allt är klart. Men vi kan avsluta funktionen/blocket i förtid Återhopp inom statisk omgivning: return / return-from Återhopp inom dynamisk omgivning: catch / throw Möjlighet att återställa sidoeffekter med: unwind-protect Genom ordningen på anropen så kommer vi åt en tidigare införd lokala variaberl som fortfarande finns kvar på.
13 14 Återhopp inom statisk omgivning (defun f (x) namn på block (labels ((g (y) resultatuttryck (when (< y 0) (return-from f neg)) (+ y 10))) (print (+ (g x) 1)))) Vid fel sker direkt uthopp med return-from ur först g och sedan f och ger värdet av resultatuttrycket som värde av anropet till f. (defun h (x) (let ((value (f x))) (if (eq value neg) 0 value))) (h -5) ; fel -> ingen utskrift => 0 (h 5) ; ok öka 5 med 10 och sedan 1 16 ; utskrift =>16 Återhopp inom dynamisk omgivning (catch catch-label uttryck) (throw catch-label värdeuttryck) catchlabel uttryck att beräkna (defun p (x) (let ((value (catch error (fn x)))) (if (eq value arg-error) fel har uppstått bearbeta värde.))) (defun fn (x) (throw error arg-error) )) catchlabel resultatuttryck 15 16 Exempel Vi skall hitta elementen före ett givet element på en lista. (first-part x (a b x c)) = > (a b) Normalfallet är att elementet skall finnas på listan, men man vill lägga in en kontroll om man inte hittar elementet och i så fall signalera någon typ av fel. Normal definition (utan felkontroll) (defun first-part (x l) (cond ((eq x (first l)) ()) (t (cons (first l) (first-part x (rest l))))) Om ett fel uppstår så har vi gjort ett stort antal rekursiva anrop och vill inte backa och returnera på ett vanligt sätt, utan direkt kunna återgå till ett högre anrop. Vi vill signalera något felvärde, t ex element-not-in-list (first-part y (a b x c)) = > element-not-in-list Vi strukturer problemet i två funktioner. (defun first-part (e l) (catch element-error (first-part-hlp e l))) (defun first-part-hlp (e l) (cond ((endp l) (throw element-error element-not-in-list)) ((eq e (first l)) ()) (t (cons (first l) (first-part-hlp e (rest l))))) Anropsstruktur: first-part -> first-part-hlp -> first-part-hlp -> first-part-hlp -> first-part-hlp -> first-part-hlp -> direkt återhopp till first-part
17 18 Alternativt ett statiskt hopp om first-part-hlp görs lokal. (defun first-part (e l) (labels ( (first-part-hlp (e l) (cond ((endp l) (return-from first-part element-not-in-list)) ((eq x (first l)) ()) (t (cons (first l) (first-part-hlp e(rest l)))))) (first-part-hlp e l))) Direkt uthopp, dvs lämnar alla anrop, som ej ännu har slutförts. Dynamiskt återhopp Följer den dynamiska omgivningen, dvs följer i tur och ordning funktionsanropen (som ligger på stacken) och ser om det finns en catch-label med givet namn. (defun p (x) (labels ((q (y) (throw error felkod) ) (r (x) (catch error (q 20)) )) )) (catch error (r 10)) (catch error (q)) 19 20 Återställning (unwind-protect uttryck återställningsuttryck) Funktionsobjekt - Lexical closure Vad händer med fria variabler om en funktion returneras som värde från sin statiska omgivning? Exempel: (unwind-protect (bearbeta-data fil) (when (fil-är-öppen? fil) (stäng fil))) y (lambda (x) (+ x y)) returneras som värde Med function sparas den statiska omgivningen, dvs fria variabler (variabeln y ovan) behåller sitt ursprungliga värde.
21 22 Man skapar ett sk lexical closure. Sparade värden kan även ändras! Vad kan det användas till? Man kan se en sådan funktion / lexical closure som ett objekt som bibehåller ett tillstånd. När man returnerar från en vanlig funktion försvinner ju alla bindningar av parametrar och lokala variabler. y - 100 (lambda (x) (+ x y)) Generatorer - Skapa flip-flop Funktionen returnerar 0, 1, 0, 1 etc (defun skapa-flip-flop () (let ((tillstånd 0)) # (lambda () (prog1 tillstånd (if (eq tillstånd 0) (setq tillstånd 1) (setq tillstånd 0)))))) (setq f1 (skapa-flip-flop)) (setq f2 (skapa-flip-flop)) (funcall f1) => 0 (funcall f1) => 1 (funcall f1) => 0 (funcall f2) => 0 (funcall f2) => 1 (funcall f1) => 1 Vi har två generatorer (funktioner) med sina egna lokala variabeler tillstånd. Global variabel kan ju ej användas. Då kan bara en generator skapas. 23 24 Objektorienterad programmering. Idé: Fokusera dataobjektet. Objektet har en datatyp. Datatyperna ingår i en hierarki av typer. Associera värden (tillstånd) med objektet och funktioner (metoder) med objektet/typerna. Man skickar meddelanden till objekt. skriv ut dig addera 10 till dig hur gammal är du? Objektorienterad packetering: I Lisp kan vi representera dessa objekt med lexical closures. Vad vi får med den objektorienterade packeteringen är: 1) Interna tillstånden, data och metoder blir gömda. Kan endast nå via meddelanden till objektet. (information hiding) Exempel. Bankkonton Varje bankkonto har med sig associerat följande tillstånd: - kontoställningen - en funktion som beräknar räntan (på just detta konto) Ett bankkonto kan ta emot följande meddelanden: - sätt in x kr - ta ut x kr - skriv ut kontoställningen - vad är räntan (på årsbasis) 2) Enda sättet att komma åt innehållet är vi meddelanden.
25 26 (defun skapa-bankkonto (&optional (konto 0) (ränte-fn # standard-ränte-fn)) (labels ((bankkonto (meddelande &optional argument) (cond ((eq meddelande in) (setq konto (+ konto argument)) ok) ((eq meddelande ut) (cond ((< konto argument) konto-för-litet) (t (setq konto (- konto argument)) ok))) ((eq meddelande ränta) (funcall ränte-fn konto)) ((eq meddelande konto) konto) (t (error "Fel meddelande: ~s" meddelande))))) # bankkonto)) Funktionen returnerar bankkonto i en omgivning där bankkonto, konto och ränte-fn har lokala värden. Denna funktion tar emot ett meddelande. Brukar kallas dispatch-funktion. (setq mitt-konto (skapa-bankkonto 0 # (lambda (konto) (* 0.08 konto)))) Värdet av mitt-konto är en lexical closure bankkonto konto - 0 ränte-fn (funcall mitt-konto in 100) ; sätt in 100:- (funcall mitt-konto konto) ; vad finns på kontot? => 100 (funcall mitt-konto in 200) ; sätt in 200:- (funcall mitt-konto ut 50) ; ta ut 50:- (funcall mitt-konto ut 300) ; försök ta ut 300:- => kontot-för-litet (funcall mitt-konto konto) ; vad finns på konto? => 250 (funcall mitt-konto ränta) ; räntan? => 20 (setq nytt-konto ; skapa ett nytt konto med (skapa-bankkonto ; 200:- och 10% ränta 200 # (lambda (konto) (* 0.10 konto)))) (funcall nytt-konto ut 125) (funcall nytt-konto in 250) (funcall nytt-konto konto) ; ta ut 125:- på nya kontot ; sätt in 250:- på gamla kontot ; kontoställningen på nya? Man skulle kunna definiera funktioner för respektive metod: (defun ta-ut (konto belopp) (funcall konto ut belopp)) (ta-ut nytt-konto 200) ; nytt-konto är en lexical closure 27 Nu kan vi förklara skillnaden med att använda quote eller function för lambda-uttryck. Med quote: (defun f (x) (quote (lambda (y) (+ x y)))) (funcall (f 1) 5) Error: Attempt to take the value of the unbound variable X. Formella parametern x är känt vid skapartillfället men ej vid exekveringstillfället. (setq x 10) (funcall (f 1) 5) => 15 Här är däremot den globala variabeln x känd. Med function: (defun g (x) (function (lambda (y) (+ x y))))) (funcall (g 1) 5) => 6 Formella parametern x är känt vid skapartillfället och sparas till exekveringstillfället.