Maxtaxa inom äldreomsorgen

Maxtaxa inom äldreomsorgen En kartläggning av kommunernas tillämpning av maxtaxan i Gävleborgs län? Rapport 2006:35

Maxtaxan inom äldreomsorgen En kartläggning av kommunernas tillämpning av maxtaxan i Gävleborgs län Birgitta Hänninen Länsstyrelsen Gävleborg april 2007

Förord I 8 kapitlet socialtjänstlagen regleras kommunernas möjligheter att ta ut skäliga avgifter för hemtjänst, dagverksamhet, kommunal hälsooch sjukvård enligt de grunder som kommunen bestämmer. Länsstyrelsen har för år 2006 valt att kartlägga avgifterna inom äldreomsorgen i Gävleborgs län. Tanken med rapporten är få en bild av maxtaxans tillämpning och att skapa ett diskussionsunderlag om maxtaxan och dess innehåll i länets kommuner. Rapporten har sammanställts av socialkonsulent med ansvar för äldrefrågor, Birgitta Hänninen. Gävle april 2007 Christina Markstedt Socialdirektör

Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1 1 Bakgrund 3 1.1 Vad är maxtaxa? 3 2 Metod 4 3 Syfte 4 4 Kommunernas maxtaxa 4 4.1 Beslut om avgift 4 Länsstyrelsens kommentarer 5 4.2 Många har ett negativt avgiftsutrymme 5 Länsstyrelsens kommentarer 5 4.3 Minskar minimibeloppet i särskilt boende 6 Säng i särskilt boende 7 TV-avgift i särskilt boende 7 Länsstyrelsens kommentarer 8 4.4 Kommunen höjer minimibeloppet 8 Länsstyrelsens kommentarer 9 4.5 Bostadstillägg för pensionärer BTP 9 4.6 När en make flyttar till särskilt boende 9 Länsstyrelsens kommentarer 10 4.7 Avgifter i ordinärt och särskilt boende 11 Avgifter i ordinärt boende - hemtjänst 11 Avgift i särskilt boende 11 Länsstyrelsens kommentarer 11 4.8 Maten inom äldreomsorgen 12 Avgift för mat i särskilt boende 13 Avgift för huvudmålet i ordinärt boende 13 Länsstyrelsens kommentarer 13

4.9 Avgift för korttidsboende / dagverksamhet 15 Avgift för korttidsboende 15 Avgift för dagverksamhet 15 Länsstyrelsens kommentarer 16 4.10 Trygghetslarm 16 Länsstyrelsens kommentarer 17 4.11 Reducering av avgift 17 Länsstyrelsens kommentarer 17 5 Fotvård och fönstertvätt 17 Enklare fotvård 17 Fönstertvätt i särskilt boende 18 Länsstyrelsens kommentarer 18 6 Kostnad för aktiviteter, särskilt boende 18 Länsstyrelsens kommentarer 18 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Kommunernas minskning av minimibeloppet och/eller avgift Avgift för mat i särskilt boende samt reducering av avgift vid frånvaro Avgift för huvudmålet i ordinärt boende samt distribution

Sammanfattning Rapporten är en kartläggning över kommunernas tillämpning av maxtaxan för äldre- och handikappomsorgen. Observera att samtliga uppgifter avser mars 2006 om inget annat anges i rapporten. När vi som konsumenter köper varor eller tjänster är en vanlig fråga Vad kommer det att kosta? För en omsorgstagare som har beviljade insatser är det i princip omöjligt att få veta vad hjälpen kommer att kosta innan det gjorts en individuell beräkning. Maxtaxan är komplicerad och svår att sätta sig in i och förstå. Det finns risk för att omsorgstagare inte förstår maxtaxan och avstår från insatser i rädsla för att inte klara av att betala avgiften. Har inte omsorgstagaren det förbehållsbelopp han eller hon har rätt till skall avgiften sättas ned. En stor andel omsorgstagare i länet har inte något avgiftsutrymme och har 0 kronor i månaden i avgift för omvårdnad och service. De flesta är kvinnor. Kommunen har informationsskyldighet att till berörda informera om möjligheten att ansöka om försörjningsstöd. Det är tveksamt om detta kan infrias i samtliga kommuner, då det är få handläggare som administrerar maxtaxan och endast hälften av kommunerna kan se det negativa avgiftsutrymmet i kronor i avgiftssystemet. Några av länets kommuner behöver se över konsekvenserna för den kvarboende makens ekonomiska situation då makar har försörjningsplikt för varandra även när den ena av makarna flyttar till ett särskilt boende. Kvarboende är oftast en kvinna och statistiskt sett har de både lägre inkomster och är yngre än mannen. Vad omsorgstagaren får kvar i plånboken beror på vilken kommun man bor i. Olika hantering beträffande jämkning av måltider leder till att omsorgstagare med låga inkomster får mycket skilda avgifter för mat beroende på vilken kommun de bor i trots att de är helt befriade från hemtjänstavgift. Gävle och Sandviken sätter ned kostnaden för måltider individuellt om omsorgstagaren har ett negativt avgiftsutrymme. Det innebär att maten kan bli gratis om omsorgstagaren inte har något avgiftsutrymme. Det är tre kommuner som valt en lägre avgift som inte maxtaxan får överstiga än den i lagen angivna. Ett lägre avgiftstak än maxtaxans högsta avgift gynnar endast de som kan betala och inte de som har 0 kronor i avgift per månad. 1

Kartläggningen visar att det är stor variation på vad som ingår i maxtaxan, för vad omsorgstagarens minimibelopp minskas och för vad en avgift tas ut. För en vara eller tjänst är det stora variationer för hur många kronor som tas ut i avgift eller hur mycket kommunen valt att minska omsorgstagarens minimibelopp. Minskas minimibeloppet kan inte omsorgstagaren påverka detta däremot när en avgift tas ut har omsorgstagaren valfrihet att välja varan eller tjänsten. Vårdsäng ses i några kommuner som ett arbetstekniskt hjälpmedel och är gratis och i andra kommuner tas en avgift ut eller så minskas minimibeloppet. De flesta kommuner minskar minimibeloppet för TV-avgift varje månad per person där boendet är klassat som vårdinrättning oberoende om de har en TV eller ej, vilket Länsstyrelsen inte tycker är skäligt. En person har alltid rätt till en individuell prövning enligt socialtjänstlagen utöver de kommunala riktlinjerna. Det innebär att de som önskar hjälp med t ex. fönstertvätt eller fotvård har rätt att ansöka om detta. Beviljas sökt insats innebär det att kostnaden ingår i maxtaxan. Reducering av maxtaxan och avgift för mat när omsorgstagaren av någon anledning inte nyttjar omvårdnad, service och mat varierar mellan kommunerna. En allmän princip är att kommunerna inte får ta ut mer än kommunens självkostnad för de insatser som omsorgstagaren erhållit. Kommunerna har varierande organisation och satsningar på att underlätta för äldre att bo kvar i ordinärt boende. Det är positivt att det finns kommuner som ordnat med transporterna till och från dagverksamheterna och även tagit hänsyn till kostnaderna för omsorgstagaren genom att lägga dessa i maxtaxan eller att det är gratis. Detta ökar möjligheten för de omsorgstagare som har ett negativt avgiftsutrymme att delta i dagverksamhet (förutsatt att de blivit beviljade insatsen). Kartläggningen av maxtaxan visar att lagens intentioner att vara ett skydd för personer med låga inkomster uppfylls dåligt. 2

1 Bakgrund 1.1 Vad är maxtaxa? År 2002 genomfördes den s.k. maxtaxereformen i form av preciserade bestämmelser i 8 kap. socialtjänstlagen (2001:453). I Januari 2003 trädde bestämmelserna i kraft. Genom dessa bestämmelser regleras kommunernas möjligheter att ta ut avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Kommunernas avgifter, för hemtjänst, dagverksamhet, kommunal hälso- och sjukvård samt för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen, får inte inkräkta på vad omsorgstagaren ska ha kvar till normala levnadskostnader, så kallat minimibelopp. Avgifterna får inte heller överstiga i lagen angivna avgiftstak som för hemtjänst m.m. uppgår till 1 588 kr per månad år 2006, dvs. maxtaxa. Härigenom har det skapats ett nationellt högkostnadsskydd och ett skydd för personer med låga inkomster beträffande avgifter för merparten av den service och omvårdnad som omsorgstagaren kan få med stöd av lagen. Samma bestämmelser gäller, oavsett om omsorgstagaren bor i ordinärt eller i särskilt boende. Mellan 0 och 1 588 kr per månaden år 2006 har kommunerna frihet att utforma taxorna. Taxereformen har inte inneburit och syftade heller inte till enhetlighet i kommunernas taxesystem. Avgiften får inte överstiga kommunens självkostnad och får endast tas ut om omsorgstagaren efter inkomstberäkning har pengar till att betala avgift så kallat avgiftsutrymme. Omsorgstagaren kan överklaga avgiftsbeslutet genom förvaltningsbesvär. Kommunen får utöver maxtaxan ta ut avgift för mat i både ordinärt och särskilt boende dock ej högre än självkostnaden. Hyran i särskilt boende regleras enligt hyreslagen. Avgiften för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen får inte år 2006 överstiga 1 654 kr i månaden. Detta gäller flerbäddsrum. I socialtjänstlagen anges ett lägsta belopp dvs. minimibelopp som omsorgstagaren skall ha rätt att förbehålla sig av egna medel innan avgift för service och omvårdnad får tas ut. Beloppet för år 2006 är 4 281 kronor per månad för ensamstående och 3 586 kronor per månad för var och en av sammanlevande makar. Minimibeloppet plus den faktiska boendekostnaden utgör omsorgstagarens förbehållsbelopp. Två personer som har lika hög inkomst kan därför ha olika avgiftsutrymme beroende på hur hög boendekostnaden är. Avgiften för service och omvårdnad blir därmed olika. Minimibeloppet ska täcka normala kostnader för personliga behov som livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, TVavgift, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel. Om kommunen finner att omsorgstagaren inte har det förbehållsbelopp han eller hon har rätt till dvs. negativt avgiftsutrymme skall avgiften sättas ned. Förbehållsbeloppet är inte någon inkomstgaranti utan 3

används för beräkning av omsorgstagarens avgiftsutrymme. 2 Metod Länsstyrelsen har för år 2006 valt att kartlägga avgifterna inom äldreomsorgen i Gävleborgs län. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att följa upp och utvärdera konsekvenser och effekter av socialtjänstlagens nya bestämmelser om avgifter inom äldre- och handikappomsorg. Socialstyrelsen kommer att redovisa sitt uppdrag i en slutrapport år 2007. Socialstyrelsen har valt att inte inhämta några uppgifter under 2006 och därför ser Länsstyrelsen detta som en lämplig tidpunkt för att kartlägga tillämpningen av maxtaxan i länets kommuner. Länsstyrelsen har genom en enkätundersökning till kommuner/ kommundelar i länet inhämtat uppgifter om kommunernas maxtaxesystem avseende mars år 2006 inom äldreomsorgen. Enkäten innehåller frågor om tillämpningen av maxtaxan och verksamhetsfrågor i särskilt boende om fönstertvätt, fotvård och avgiftsbelagda aktiviteter som erbjuds omsorgstagaren. Länsstyrelsen har med handläggare och verksamhetsansvariga i länets kommuner/ kommundelar gått igenom enkätsvaren. 3 Syfte Syftet med rapporten är få en bild av maxtaxans tillämpning i länet och att skapa ett diskussionsunderlag om maxtaxan och dess innehåll i länets kommuner. 4 Kommunernas maxtaxa 4.1 Beslut om avgift Kommunerna utreder omsorgstagarens inkomster och förbehållsbelopp. Administrationen av bestämmelserna i maxtaxan är omfattande och komplicerade. Det varierar mellan 1 (Hofors, Ockelbo, Sandviken och Söderhamn) till 10 (Hudiksvall) handläggare per kommun som har delegation på att besluta om avgiften inom äldreomsorgen. Flera handläggare har ingen ersättare och får avbryta sin semester för att administrera avgifterna en gång i månaden. (Bollnäs, Nordanstig och Ovanåker har 2 handläggare samt Gävle och Ljusdal har 3 handläggare) 4

Länsstyrelsens kommentarer Länsstyrelsen kan konstatera att administrationen i vissa kommuner är sårbar då endast en handläggare i kommunen administrerar maxtaxan. Att besluta om maxtaxan är en myndighetsutövning där det är viktigt att handläggaren har kompetens inom området. Länsstyrelsen vill understryka avgiftshandläggarens viktiga roll som har att besluta om avgifter för omsorgstagarna och administrera kommunens avgifter inom äldreomsorgen. På grund av ovan nämnda sårbarhet påtalar Länsstyrelsen betydelsen av att handläggarna får tillgång till stöd och handledning i det dagliga arbetet med maxtaxan. 4.2 Många har ett negativt avgiftsutrymme 2 711 omsorgstagare i länet har 0 kr i avgiftsutrymme och betalar inte någon avgift för service och omvårdnad vid enkättillfället i mars 2006. Flest omsorgstagare som inte har något avgiftsutrymme finns i Sandviken. Kommun Antal omsorgstagare Varav kvinnor i procent Bollnäs 373 omsorgstagare har inte lämnat uppgift Gävle 448 omsorgstagare har inte lämnat uppgift Hofors 100 omsorgstagare har inte lämnat uppgift Hudiksvall 124 omsorgstagare varav 92 % kvinnor Iggesund Ljusdal 475 omsorgstagare varav 76 % kvinnor Nordanstig 155 omsorgstagare varav 75 % kvinnor Ockelbo 64 omsorgstagare varav 75 % kvinnor Ovanåker 108 omsorgstagare varav 79 % kvinnor Sandviken 662 omsorgstagare varav 73 % kvinnor Söderhamn 202 omsorgstagare varav 78 % kvinnor Tabell 1 Antal omsorgstagare som har 0 kr i avgift per kommun samt andelen kvinnor med 0 kr i avgift. Hälften av länets kommuner kan se omsorgstagarens negativa avgiftsutrymme i kronor i nuvarande avgiftssystem, nämligen Gävle, Hofors, Hudiksvall, Ljusdal och Sandviken. Sex kommuner och en kommundel, Iggesund som har kunnat lämna uppgifter om antalet män och kvinnor som har 0 kr i avgiftsutrymme. De kommuner som inte lämnat uppgift hänvisar till manuell räkning vilket även de flesta övriga kommuner gjort. Av tabellen ovan framgår att en majoritet av omsorgstagarna som har 0 kr i avgift är kvinnor. Länsstyrelsens kommentarer En stor andel omsorgstagare i länet har inte något avgiftsutrymme och har 0 kronor i månaden i avgift för omvårdnad och service. De flesta är kvinnor vilket inte är konstigt då kvinnor längre och har lägre inkomster. 5

Länsstyrelsen inhämtade inte kommunernas totala antal avgiftsbeslut enligt maxtaxan vid enkättillfället. Enligt socialstyrelsens officiella statistik för oktober 2005 var 9 072 personer 65 år och äldre i Gävleborgs län beviljad särskilt boende, hemtjänst, behovsprövad korttidsboende och dagverksamhet. Utgår man från dessa siffror innebär det att var 3;e omsorgstagare inte har något avgiftsutrymme och betalar ingen avgift för service och omvårdnad. Det innebär att det kan finnas omsorgstagare som lever under minimibeloppet i länet. Reglerna i maxtaxan innebär inte att omsorgstagaren garanteras att behålla minimibeloppet utan reglerar enbart vilken avgift som kan tas ut. Länsstyrelsen har noterat att endast hälften av kommunerna kan se det negativa avgiftsutrymmet i sina avgiftssystem. En kommun har inte skyldighet att betala ut medel till en omsorgstagare för att denne ska kunna uppnå den i lagen angivna lägsta nivån för minimibeloppet. Däremot har kommunen i dessa fall skyldighet att informera berörda om möjligheten att ansöka om försörjningsstöd. 4.3 Minskar minimibeloppet i särskilt boende Av lagen framgår att kommunen får minska förbehållsbeloppets minimibelopp i skälig omfattning om kommunen har lagt in kostnaderna för t ex. förbrukningsartiklar i taxan. Dvs. kommunen minskar beloppet för vad omsorgstagaren ska ha kvar för normala levnadskostnader. Det finns variationer mellan kommunerna i länet när det gäller vilka varor och tjänster som kommunen tillhandahåller avgiftsfritt om kommunen valt att ta ut en avgift eller vad som påverkar minimibeloppet. Se bilaga 1. Sammanfattning av kommunernas minskning av minimibeloppet och/eller avgift; - Hofors, Ljusdal och Ockelbo, minskar minimibeloppet för bl.a. förbrukningsartiklar, TV-avgift och hushållsel. Hygienartiklar får omsorgstagaren köpa själv. - Bollnäs, Gävle, Nordanstig, Ovanåker och Söderhamn har en kombination av att minska minimibeloppet och debitera en avgift. I Bollnäs, Gävle, Nordanstig och Ovanåker minskas minimibeloppet för bl. a hushållsel som ej ingår i hyran och TV-avgift. Söderhamn minskar minimibeloppet för tidningsabonnemang, inkontinensartiklar och vårdsäng. Nämnda kommuner debiterar en avgift om omsorgstagaren väljer detta för t ex förbruknings- och hygienartiklar. - Sandviken minskar minimibeloppet för gemensam TV och tidningar. I Sandviken finns ett sortiment av hygien- och förbrukningsartiklar i det särskilda boendet som 6

omsorgstagaren kan välja på och sedan debiteras den faktiska kostnaden. - Hudiksvall är den enda kommunen som inte minskar minimibeloppet. Hudiksvall tar ut en avgift om omsorgstagaren väljer kommunens erbjudande om att tillhandahålla tvättmedel och hygienartiklar. Säng i särskilt boende Lämplig säng och madrass i särskilt boende är ett område som kommunerna hanterar olika. Några kommuner minskar minimibeloppet, (Ljusdal med 75 kr, Nordanstig med 186 kr och Söderhamn som inte har specificerat kostnaden utan lämplig säng ingår i minskningen av minimibeloppet med 350 kr/mån för även tidningsabonnemang och inkontinensartiklar). Andra kommuner tar ut en avgift (Bollnäs 75 kr, Ovanåker 50 kr) och åter andra ser lämplig säng som ett arbetstekniskt hjälpmedel eller tillhandahåller denna avgiftsfritt och utan påverkan på minimibeloppet, (Gävle, Hofors, Hudiksvall, Ockelbo och Sandviken). TV-avgift i särskilt boende Enligt Radiotjänst i Kiruna betalar kommunen 1 968 kr per år 2006 för ett särskilt boende som är klassat som vårdinrättning, oberoende antalet bostäder som finns i det särskilda boendet. I Hofors (endast servicehusen), Hudiksvall och Sandviken finns särskilda boenden som inte är klassade som vårdinrättning och omsorgstagaren själv betalar sin TV-avgift. Bollnäs, Gävle, Hofors, Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker och Sandviken har särskilda boenden klassade som vårdinrättning och minskar minimibeloppet. Hudiksvall och Söderhamn minskar inte minimibeloppet för TVavgift. Kommun Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Minskning av minimibeloppet per/mån 164 kr 165 kr 160 kr (ej i servicehusen) 0 kr 79 kr, samt ingår gemensam tidning 164 kr 152 kr 250 kr som förutom TV-avgift är gemensamma tidningar, möbler och husgeråd i gemensamma utrymmen samt el som ej ingår i hyran. 100 kr för TV i gemensamma utrymmen. 0 kr Tabell 2 Kommunernas minskning av minimibeloppet för TV-avgift. 7

Länsstyrelsens kommentarer Variationen är stor mellan kommunerna för vilka varor och tjänster som är avgiftsfritt och där minimibeloppet sänks och för vilka en avgift tas ut. Minskas minimibeloppet kan inte omsorgstagaren påverka detta däremot när en avgift tas ut har omsorgstagaren valfrihet att välja varan eller tjänsten. Länsstyrelsen anser det inte skäligt att kommunen minskar minimibeloppet för TV-avgift varje månad per person när boendet är klassat som vårdinrättning och överstiger kommunens självkostnad oberoende om den enskilde har TV eller ej. En annan iakttagelse är att minimibeloppet minskas i särskilt boende för inkontinenshjälpmedel i Söderhamns kommun. För de personer som bor i ordinärt boende i Gävleborgs län, som efter en kompetent bedömning föreskrivits inkontinenshjälpmedel, tillhandahåller Landstinget gratis. Kommunen kan ta ut en avgift för kommunal hälso- och sjukvård om det ingår i maxtaxan vilket det inte gör i Söderhamn. Kommunerna hanterar tillhandahållandet av vårdsäng i särskilt boende olika. I vissa kommuner ses det som ett arbetstekniskt hjälpmedel och är gratis där andra kommuner tar det ut en avgift eller minskar minimibeloppet. Kostnaden för vårdsäng i Bollnäs är 900 kronor per år och i Nordanstig minskas minimibeloppet med 2 232 kr per år. Kostnaden kan upplevas hög då en vårdsäng oftast uppfattas som ett arbetstekniskt hjälpmedel. 4.4 Kommunen höjer minimibeloppet Om omsorgstagaren har en varaktig merkostnad skall kommunen också ta hänsyn till denna. En förutsättning för att omsorgstagaren skall ha rätt till ett högre minimibelopp är att behovet av ytterligare medel är varaktigt och att behovet avser ett inte oväsentligt högre belopp. Utgångspunkten bör vara att kostnaden i vart fall uppgår till ett par hundra kronor per månad. Med en kostnad av varaktig karaktär förstås en kostnad som är regelbundet återkommande under i vart fall större delen av ett år. Omsorgstagaren kan då söka ett individuellt tillägg till sitt minimibelopp som kommunen prövar individuellt. När beslut tagits angående matabonnemang i ordinärt boende eller för omsorgstagare i särskilt boende höjs förbehållet med ett individuellt tillägg för den fördyring avseende kosten som uppstår. Detta har utvecklats mer under rubrik, 4.8, Maten inom äldreomsorgen. Samtliga kommuner i länet höjer minimibeloppet för matkostnader i ordinärt och särskilt boende samt för eventuellt god mans kostnad/arvode. 8

Minimibeloppet höjs i flera kommuner med ca 10 % för yngre personer då denna grupp anses ha dyrare levnadsomkostnader än de som är äldre. För personer under 65 år höjs minimibeloppet i Hofors, Ljusdal, Nordanstig, Söderhamn, Sandviken och Gävle. För personer under 61 år höjs minimibeloppet i Bollnäs, Hudiksvall och Ovanåker. Hudiksvall och Gävle höjer även minimibeloppet för äldre personer om omsorgstagaren är underhållsskyldig för barn under 18 år. Ockelbo är den enda kommunen som inte enligt maxtaxan höjer minimibeloppet för yngre personer. Länsstyrelsens kommentarer Taxan är så komplicerad att det inte är säkert att omsorgstagaren uppmärksammat möjligheten att söka ett individuellt tillägg till sitt minimibelopp. Det individuella tillägget gör att omvårdnadsavgiften minskas i motsvarande grad om omsorgstagaren har ett avgiftsutrymme. Det kan vara kostnader för t ex god man och specialkost. Avslås ansökan om individuellt tillägg kan omsorgstagaren överklaga beslutet som ett förvaltningsbesvär till länsrätten. 4.5 Bostadstillägg för pensionärer BTP Bostadsbidrag, bostadstillägg för pensionärer (BTP) och särskilt bostadstillägg (SBTP) ska räknas som inkomst vid beräkning av avgift. I Socialstyrelsens rapport Avgifter inom äldre- och handikappomsorg Lägesbeskrivning 2005, har var tionde kommun i landet taxeregler som medger att om en person kan ha rätt till men inte sökt BTP gör kommunen en egen beräkning av BTP och lägger det till personens inkomst. Innan reglerna om inkomstberäkning trädde ikraft den 1 januari 2003 var detta lagligt. Vid kartläggningen framkom att ingen kommun i Gävleborgs län har taxeregler som medger en egen beräkning av BTP för de personer som är berättigad till detta men inte sökt BTP. 4.6 När en make flyttar till särskilt boende Makar har, tillskillnad från sammanboende, försörjningsplikt för varandra även när den ena av makarna flyttar till ett särskilt boende. En målsättning med bestämmelserna är dock att den av makarna som bor kvar i det ordinära boendet inte skall behöva flytta från den egna bostaden på grund av kostnaderna för det särskilda boendet. Vid beräkning av avgiftsgrundande inkomst anger lagen att makarnas inkomster skall läggas ihop och sedan delas med två. Reglerna om inkomstberäkning vid fastställande av avgift anger att samma minimibelopp som för ensamboende skall användas för makar som lever åtskilda eftersom ensamboende har högre levnadskostnader än sammanboende. 9

Kommunen har möjlighet att utgå från enbart inkomst för den som flyttar till det särskilda boendet i de fall detta är mer förmånligt för den enskilde och om det anges i kommunens taxesystem. Ockelbo kommun tillämpar denna möjlighet. När maken med den lägsta inkomsten flyttar till särskilt boende beräknas avgiften endast på dennes inkomst. När maken med de högsta inkomsterna flyttar till särskilt boende beräknas avgiften på parets sammanlagda nettoinkomst och delas på två. Minimibelopp som för ensamboende används. Bollnäs, Hofors, Hudiksvall, Nordanstig och Ovanåker lägger samman makarnas sammanlagda inkomst och delar detta på två. För maken som flyttar till särskilt boende är förbehållsbeloppet som för ensamboende. Dessa kommuner tar inte hänsyn till den kvarboende makens ekonomi när avgiften beslutas. Gävle, Sandviken och Söderhamn har ett kvarboendeskydd för hemmavarande make. Dessa kommuner tar hänsyn till den kvarboende makens ekonomi när avgiften beslutas. Om kvarboende make inte uppnår förbehållsbeloppet (har ett negativt avgiftsutrymme) tillförsäkras den inflyttande maken ett individuellt tillägg till sitt förbehållsbelopp motsvarande det negativa avgiftsutrymme som den kvarboende maken har. Även Ljusdal tar hänsyn till kvarboende make enligt ovan från 1 maj, 2006. Länsstyrelsens kommentarer Kommunen ska enligt socialtjänstlagen 8 kap. 6 försäkra sig om att omsorgstagarens make inte drabbas en oskälig försämrad ekonomisk situation. Endast Gävle, Ljusdal, Sandviken och Söderhamn har ett kvarboendeskydd för hemmavarande make. Ockelbo tar hänsyn till vilken inkomst maken har som flyttar till särskilt boende och gör beräkningen utifrån det som är förmånligas för omsorgstagaren. Hälften av länets kommuner lägger samman inkomsten och delar detta på två och granskar inte den kvarboende makens ekonomiska situation. Länsstyrelsen ser en risk där ena maken står för större delen av makes omvårdnad och där kommunen inte tar hänsyn till kvarboende makes ekonomiska situation. Risken är att flytt till särskilt boende skjuts upp eller avböjs då det kan leda till ekonomiska konsekvenser för den kvarboende maken. Några av länets kommuner behöver se över konsekvenserna för den kvarboende makens ekonomiska situation då makar har försörjningsplikt för varandra även när den ena av makarna flyttar till ett särskilt boende. 10

4.7 Avgifter i ordinärt och särskilt boende Tre kommuner har ett lägre tak än den lagreglerade högsta avgiften på 1 588 kr i månaden för år 2006, maxtaxan. Det är Nordanstig med 1 572 kr/mån, (Nordanstig höjde till 1 588 kr/mån i juni 2006), Söderhamn 1 500 kr/mån och Hudiksvall som sänkte maxtaxan till 1 530 kr i månaden från 1 april 2006. Avgifter i ordinärt boende - hemtjänst Utformningen av maxtaxan i ordinärt boende varierar mellan kommunerna. Avgiften kan dock aldrig överstiga högsta avgiften på 1 588 kr i månaden eller personens avgiftsutrymme år 2006. De flesta kommuner har en taxa som bygger på nivåer beroende på beviljade insatser och omfattningen av dessa (Hofors, Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker och Söderhamn). I Ljusdal betalar personen som enbart har service en kostnad per tillfälle för inköp med 98 kr och städning med 268-313 kr beroende på lägenhetens storlek. Har omsorgstagaren fler beviljade insatser ingår servicen i en högre nivå. Gävle och Sandviken debiterar insatser i hemtjänsten per timme. Sandviken debiterar en timtaxa på 152 kr om hjälpbehovet understiger 10,5 timmar i månaden. I övrigt tas högsta avgiften ut. Gävle debiterar en timavgift på 195 kr. Bollnäs har en inkomstrelaterad taxa med en grundavgift för hemtjänst på 235 kr med ett tillägg på 25 % på nettoinkomsten över 5 500 kr i månaden. För städning debiteras en fast avgift 200-250 kr per tillfälle beroende på lägenhetens storlek. I Hudiksvall är personlig omvårdnad kostnadsfri och varje serviceinsats har en kostnad upp till 1 530 kronor i månaden. Från 1 april sänktes högsta kostnaden från 1 588 kr till 1 530 kr i månaden. Avgift i särskilt boende Utformningen av maxtaxan för service, vård och omvårdnad i särskilt boende varierar mellan kommunerna. Över hälften av kommunerna (Bollnäs, Hofors, Hudiksvall, Ovanåker, Sandviken och Söderhamn) använder samma taxesystem som i ordinärt boende. I Ovanåkers kommun tillkommer en avgift på 100 kronor i månaden för kommunal hälso- och sjukvård. Avgiften ingår i maxtaxan. Avgiften för service, vård och omvårdnad i särskilt boende är maxtaxans avgiftstak i Gävle, Ljusdal, Nordanstig och Ockelbo. Länsstyrelsens kommentarer Kommunernas taxesystem varierar mellan kommunerna. Taxereformen har inte inneburit och syftade heller inte till enhetlighet i kommunernas taxesystem. 11

I särskilt boende tar de flesta kommuner ut maxtaxans högsta avgift, dvs. avgiftens storlek är den samma oavsett hur mycket omvårdnad och service omsorgstagaren har. Kommuner med ett lägre avgiftstak än maxtaxans högsta avgift gynnar endast de som kan betala och inte de som har 0 kronor i avgift per månad. Det är viktigt att omsorgstagarna får en tydlig information om kommunens maxtaxa, för att minska risken att omsorgstagare avstår från insatser i rädsla för att inte klara av att betala avgiften. 4.8 Maten inom äldreomsorgen Vissa insatser kring maten inom äldre- och handikappomsorgen omfattas av bestämmelserna om högkostnadsskydd och minimibelopp. Enligt vad som uttalades i förarbetena till maxtaxereformen utgör hjälp med tillredning av mat och distribution av färdiglagad mat hemtjänstinsatser. Även uppvärmning och servering av färdiglagad mat anses utgöra hemtjänstinsatser. I samma förarbeten uttalades också att själva kosten (råvaror eller redan färdiglagad mat) inte omfattas av högkostnadsskyddet. Den delen av maten ska den enskilde bekosta med sitt minimibelopp. I detta belopp ingår ett schablonbelopp för livsmedel. År 2005 uppgick det schablonbeloppet till 1 200 kr per månad för ensamstående äldre personer. Socialstyrelsen har inte tagit ställning till något schablonbelopp för livsmedelskostnaden för år 2006. Sveriges Kommuner och Landsting har i sitt cirkulär 2005:115 redovisat ett alternativ till schablonbelopp på 1 295 kronor för livsmedelskostnaden år 2006. Detta utgår från den nya åldersgruppen 75 år och äldre i konsumentverkets allmänna råd. Flertalet av omsorgstagarna tillhör den gruppen som bor i särskilt boende eller har hemtjänst i ordinärt boende. Kommunerna i länet har för år 2006 olika schablonbelopp för livsmedel. (Ockelbo 1 200 kr, Hofors 1 260 kr, Bollnäs, Gävle, Hudiksvall, Nordanstig, Ovanåker, Sandviken och Söderhamn 1 295 kr samt Ljusdal 1 384 kr i månaden) Samtliga kommuner i länet debiterar avgift för huvudmålet i ordinärt boende och mat i särskilt boende utanför hemtjänstavgiften. Gävle och Sandviken sätter ner kostnaden för måltider individuellt om en omsorgstagare har ett negativt avgiftsutrymme. Har omsorgstagaren negativt avgiftsutrymme med t ex. 400 kronor i månaden jämkas maten med motsvarande kostnad. Det innebär att även maten kan bli gratis om omsorgstagaren inte har något avgiftsutrymme. Dessa kommuner tycker att det är bättre att jämka maten än att omsorgstagaren ska behöva söka försörjningsstöd. 12

Avgift för mat i särskilt boende Avgiften för måltider (frukost lunch och middag) i särskilt boende varierar från 77 kr per dag (2 310 kr/mån) i Hofors som har lägsta avgiften och till 92,63 kronor per dag (2 779 kr/mån) i Ljusdal som har den högsta avgiften för måltider. Det är en skillnad på 5 628 kronor per år. Se bilaga 2. De flesta kommuner debiterar måltiderna som ett fast belopp per dygn i det särskilda boendet. I Söderhamn och Bollnäs kan omsorgstagaren som inte önskar ett helt matabonnemang betala för enstaka måltider. Detta gäller om omsorgstagaren beslutat sig för detta i förväg och för en längre sammanhängande period. I Ovanåker finns möjlighet för omsorgstagaren att ordna kosthållningen på annat sätt. Det är ingen omsorgstagare i dagsläget som använt sig av denna möjlighet. För omsorgstagare i särskilt boende reduceras kostnaden för mat från första dagen vid sjukhusvistelse i länets samtliga kommuner. Vid annan frånvaro har några kommuner karensdagar och/eller att frånvaron ska vara meddelad i förväg. Det varierar mellan kommunerna om matavgiften reduceras för enstaka måltid eller enbart för matkostnaden per dygn. Se bilaga 2. Endast Hudiksvall reducerar kostnaden för matabonnemanget till omsorgstagare som enbart har nutritionsprodukter med 1/3 av matpriset till 26 kr dagen. I övriga kommuner betalar omsorgstagaren enligt matabonnemanget. Avgift för huvudmålet i ordinärt boende Avgiften för huvudmålet i ordinärt boende varierar från 33,73 kr per dag i Gävle (för matabonnemang 7 dagar i veckan) som har lägsta avgiften och 46 kr per dag i Ockelbo som har den högsta avgiften för huvudmålet. Det är en skillnad på 4 416 kr per år. När kommunen tar en avgift för distributionen av maten ingår den i maxtaxan och omsorgstagaren betalar beroende på sitt avgiftsutrymme. Se bilaga 3. Länsstyrelsens kommentarer Samtliga kommuner i länet lägger avgiften för huvudmålet i ordinärt boende och matkostnaden i särskilt boende utanför maxtaxan. Länsstyrelsen vill poängtera att avgift för distribution av mat ska ingå i maxtaxan. Enligt uppgift ingår transporterna med 5 kr i avgiften per matlåda i Hudiksvall. Samtliga kommuner i länet höjer minimibeloppet för matkostnader i ordinärt och särskilt boende. Kommunernas olika schablonbelopp för höjning av minimibeloppet för år 2006 visar på behovet av normering. Det finns omsorgstagare som inte har tillräckliga medel över för att det skall räcka till såväl färdiglagad mat som andra levnadskostnader. 13

Detta gäller de fall då omsorgstagaren har så låg inkomst att han eller hon inte har möjlighet att tillgodogöra sig ett förhöjt minimibelopp. Då hjälper det inte att minimibeloppet höjs utöver det belopp för livsmedel som är inkluderat i minimibeloppet och att avgiften för hemtjänst och dagverksamhet sätts ned till 0 kronor. Vid ett negativt avgiftsutrymme saknar det betydelse att minimibeloppet höjs eftersom en sådan höjning endast innebär att det negativa avgiftsutrymmet ökar. Endast Gävle och Sandviken sätter ned kostnaden för måltider individuellt (jämkas) om en omsorgstagare har ett negativt avgiftsutrymme. Det kan innebära att även maten kan bli gratis om omsorgstagaren inte har något avgiftsutrymme. I samband med införandet av maxtaxan menade vissa kommuner att det stridet mot likställighetsprincipen i kommunallagen att jämka matavgifter. Socialstyrelsen gav 2002 ut ett meddelandeblad där man konstaterade att rättsläget var oklart och att praxis saknades. Sedan dess har Riksdagens lagråd och flera kammarrätter uttalat att jämkning inte strider mot likställighetsprincipen. Utredningen Avgift för matservice inom äldre- och handikappomsorgen, SOU 2006:24, har haft i uppdrag att föreslå hur avgifter för färdiglagad mat inom kommunernas äldre- och handikappomsorg ska kunna hanteras på ett enklare och mer enhetligt sätt. Sedan maxtaxan infördes har antalet kommuner som sätter ned matavgiften minskat kraftigt. En av utgångspunkterna för utredningen (SOU 2006:24) är att omsorgstagaren vid betalning av kommunal avgift för färdiglagad mat ska förbehållas tillräckliga medel för sina personliga behov. Utredningens förslag innebär en reglering som ska garantera att medel som omsorgstagaren behöver för sina normala levnadskostnader inte tas i anspråk för betalning av avgiften för mat service. Förslaget innebär enligt utredningens beräkningar ett intäktsbortfall för kommunerna. Utredningen har inte varit ute på remiss och ingen proposition har skrivits, (april 2007). Samtliga kommuner reducerar avgiften för mat från första dagen vid sjukhusvistelse. Vid annan frånvaro varierar det hur kommunerna reducerar avgiften för mat. Ytterligheterna är Bollnäs som reducerar enstaka måltid om det meddelats senast 08.15 samma dag och flertalet kommuner som reducerar matkostnaden per dag om det meddelats en vecka i förväg. I några kommuner framgår det inte tydligt av maxtaxan hur lång tid i förväg omsorgstagaren ska meddela sin frånvaro för att inte debiteras matavgift. Det är positivt att Ovanåker utöver huvudmålet även kan erbjuda middag i ordinärt boende. 14

4.9 Avgift för korttidsboende / dagverksamhet Avgift för korttidsboende Kostnad för korttidsboende/växelvård/avlösning och rehabilitering presenteras nedan per kommun. Avgiften för mat ingår inte i maxtaxan vilket service och omvårdnad gör och omsorgstagaren betalar utifrån sitt avgiftsutrymme. Kommun Mat Avgift Totalt Bollnäs 78 kr 32 kr 110 kr Gävle 84,50 kr 53 kr 137,50 kr Hofors 77 kr 1/30-del av maxtaxan 29-53kr 106-130 kr Hudiksvall 78 kr 53 kr (51 kr fr. o m1/4) 136 kr (134 kr) Tele/förbrukningsart. 5 kr Ljusdal 93 kr 53 kr 146 kr Nordanstig 85 kr 43 kr 128 kr Ovanåker 78 kr 1/30 av nivå högst 130 kr Ockelbo 80 kr 53 kr + 35 kr för boende 168 kr Sandviken 75 kr 35 kr 110 kr Söderhamn 83 kr 50 kr 133 kr Tabell 3 Avgifter för omvårdnad, service och mat i korttidsboende. Avgift för dagverksamhet I Bollnäs, Gävle, Hofors, Ljusdal, Hudiksvall, Ovanåker, Sandviken och Söderhamn har kommunerna ordnat med transporterna till och från dagverksamheten om omsorgstagaren har ett biståndsbeslut. Resan är gratis om omsorgstagaren har ett biståndsbeslut i Hudiksvall, Ljusdal och Söderhamn. Resan ingår i maxtaxan i Bollnäs och Sandviken. I övriga kommuner bekostas resan av omsorgstagaren. Hur många måltider som serveras varierar mellan kommunerna beroende på dagverksamhetens öppettider. Vissa kommuner serverar frukost, lunch och middag samt kaffe i sin dagverksamhet. Av den orsaken är inte kostnaden för mat jämförbar mellan kommunerna. Ockelbo har ingen dagverksamhet där vistelsen är biståndsbedömd och ingen taxa för sådan verksamhet. 15

Kommun Mat/dag Omvårdnad/dag Resa t/r Bollnäs 40 kr Beräknas som hemtjänst 10 kr t/r Gävle 36,50 kr 0 kr 36 kr t/r Hofors 60 kr 0 kr 20 kr t/r Hudiksvall 50 kr 0 kr 0 kr Ljusdal 61 kr 0 kr 0 kr Nordanstig 45 kr 0 kr färdtjänsttaxa Ockelbo Ingen taxa eller biståndsbedömd verksamhet Ovanåker 62 kr högst 52 kr 60 kr t/r 1/30-del av taxa enligt nivå Sandviken 47 kr 0 kr 60 t/r Söderhamn 50 kr 50 kr 0 kr Tabell 4 Avgift för dagverksamhet. Länsstyrelsens kommentarer Lägsta avgiften (för maximal omvårdnadsinsats) i korttidsboende exklusive mat är i Bollnäs med 32 kr per dygn och högst i Ockelbo med 80 kronor per dygn. Lägger man till kostnaden för mat har fortfarande Ockelbo högsta avgiften. Lägsta avgift får utöver Bollnäs även Sandviken som har en lägre matkostnad. Kommunernas uppgifter om avgifterna för dagverksamhet visar på kommunernas varierande organisation och satsning på denna typ av verksamhet. En kommun saknar dagverksamhet som är biståndsbedömd. Det är positivt att det finns kommuner som ordnat med transporterna till och från dagverksamheterna och även tagit hänsyn till kostnaderna för omsorgstagaren genom att lägga dessa i maxtaxan eller att det är gratis. Detta ökar möjligheten för de omsorgstagare som har ett negativt avgiftsutrymme att delta i dagverksamhet (förutsatt att de blivit beviljade insatsen). 4.10 Trygghetslarm Kostnaderna för trygghetslarm i ordinärt boende varierar från 75 kronor i Nordanstig till 215 kronor per månad i Ockelbo. (Bollnäs 150 kr, Gävle 165 kr, Hofors 17 % av avgiftsutrymmet max 199 kr, Hudiksvall 150 kr, Ljusdal 143 kr, Ovanåker 125 kr, Sandviken 139 kr och Söderhamn 155 kr per månad). Omsorgstagare som bor i särskilt boende i Bollnäs, Hofors, Hudiksvall och Sandviken betalar avgift för trygghetslarmet som i ordinärt boende. I Bollnäs och Sandviken (undantagna är särskilda boenden för personer med demenssjukdom där kostnaden ingår) är trygghetslarmen en biståndsbedömd insats även i särskilt boende. För övriga kommuner i länet (Gävle, Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker och Söderhamn) betalar inte omsorgstagaren i särskilt boende en specifik avgift för trygghetslarmet. 16

För omsorgstagare som endast har trygghetslarm görs i alla kommuner en avgiftsberäkning. Avgiften reduceras om det behövs för att omsorgstagaren ska få behålla sitt förbehållsbelopp. Förutsättningen är då att omsorgstagaren lämnat inkomstuppgifter. I Sandviken (undantagna är enheter för personer med demenssjukdom och Åsgårdens äldreboende) och i ett särskilt boende i Forsa kommundel i Hudiksvall behöver den boende ett telefonabonnemang för att trygghetslarmet ska kunna installeras. Länsstyrelsens kommentarer Skillnaden för trygghetslarm mellan den lägsta och högsta avgiften är 1 680 kronor per år. Frågan är hur kostnaden för ett trygghetslarm kan vara nästan tre gånger så dyrt från den ena till den andra kommunen? Värt att notera är att i Sandvikens särskilda boenden (undantagna är enheter för personer med demenssjukdom och Åsgårdens äldreboende) och ett särskilt boende i Forsa kommundel behöver omsorgstagaren ett telefonabonnemang för att trygghetslarmet ska kunna installeras. Det innebär att det kan bli dyra telefonräkningar beroende på vilka larm och hur ofta larmen används av omsorgstagaren. Kostnader som omsorgstagaren ska täcka med sitt minimibelopp. 4.11 Reducering av avgift Reducering av maxtaxan när omsorgstagaren av någon anledning inte nyttjar omvårdnad eller service varierar mellan kommunerna. Några av variationerna är att i Bollnäs och Hudiksvall utgår kommunen från utförda insatser och kommunens självkostnad innan reducering av avgiften sker. I Ovanåker och Sandviken reducerar avgiften från första dagen. Ockelbo reducerar inte avgiften i särskilt boende. Länsstyrelsens kommentarer En allmän princip är att kommunerna inte får ta ut mer än kommunens självkostnad för de insatser som omsorgstagaren erhållit. 5 Fotvård och fönstertvätt Enklare fotvård Omsorgstagaren kan i ordinärt och särskilt boende få enklare fotvård som klippning av naglar som en del i omvårdnaden och ingår då i maxtaxan utom i Forsa- och Iggesunds kommundelar. Dessa kommundelar hänvisar omsorgstagaren till fotvårdare i ordinärt och särskilt boende och avgiften får betalas med omsorgstagarens minimibelopp. 17

Fönstertvätt i särskilt boende I samtliga kommuner ska omsorgstagaren i särskilt boende som inte kan tvätta sina fönster själv eller kan ordna det på annat sätt anlita entreprenör och betala denna tjänst med sitt minimibelopp. Vad det kostar för omsorgstagaren är det svårt att få en uppfattning om. I några kommuner rekommenderas de entreprenörer som kommunen har avtal med. Några kommuner har uppgifter på vad kostnaden kan bli för omsorgstagaren. I Forsa kommundel och i Hofors kostar det 50 kronor för att få ett fönster torkat och i Ockelbo kostar det 30 kr per båge. I Söderhamn kostar det 60 kr för ett fönster och 90 kronor för två fönster. Länsstyrelsens kommentarer Länsstyrelsen vill upplysa om att det inte finns några formella begränsningar i vad eller vilken hjälp omsorgstagaren kan ansöka om. Omsorgstagaren har rätt att ansöka om det denne själv anser sig behöva. Omsorgstagaren har alltid rätt till en individuell prövning enligt socialtjänstlagen utöver de kommunala riktlinjerna. Det innebär att de som önskar hjälp med t ex. fönstertvätt eller fotvård har rätt att ansöka om detta. Beviljas sökt insats innebär det att kostnaden ingår i maxtaxan. 6. Kostnad för aktiviteter, särskilt boende Hofors, Ljusdal, Söderhamn och Dellenbygdens kommundel i Hudiksvall har aktiviteter där det tas ut en avgift. Hofors; En avgift tas ut vid bingo och trivselkvällar. När en kostnad tas ut för t ex middag reduceras middagen i matabonnemanget. Dellenbyggden; En avgift tas ut för bingo för att täcka kostnaden till vinster. Ljusdal; En avgift tas ut vid några särskilda boenden vid underhållning, ca 10-20 kr. Sandviken; På något boende tillkommer 15 kronor till matabonnemanget för julbord. På något boende dras lunchpriset av från matabonnemanget och omsorgstagaren betalar 100 kr för julbord. Söderhamn; En avgift tas ut för bingo, utflykter och fester. Kostnaden som tas ut varierar mellan enheterna. Matabonnemanget ersätter kostnaden för mat vid t. ex fester. Länsstyrelsens kommentarer Länsstyrelsen kan konstatera att det finns aktiviteter i särskilt boende där avgift utanför maxtaxan tas ut av omsorgstagaren. Frågan är vad administrationskostnaden blir i förhållande till intäkterna. 18

Bilaga 1 Kommunernas minskning av minimibeloppet och/eller avgift Bollnäs har en avgift (kan välja kommunens paket eller köpa själv) för hygienartiklar 120 kr och för sängleasing med 75 kronor per månad. Kommunen sänker minimibeloppet med 164 kr/mån för TVavgift och för el 100 kr/mån. Totalt sänks minimibeloppet med 264 kronor per månad. Gävle har en avgift (kan välja kommunens paket eller köpa själv) för sänglinne 50 kr och förbrukningsvaror 110 kronor per månad (i förbrukningsvaror ingår inte hygienartiklar). En av entreprenörerna tar ut en avgift (kan välja entreprenörens paket eller köpa själv) på 250 kr/mån för förbrukningsvaror och hygienartiklar. Gävle sänker minimibeloppet i särskilt boende för TV-avgift med 165 kronor, vissa möbler och husgeråd 100 kr och el 165 kronor per månad. Totalt sänks minimibeloppet med 430 kronor per månad. Hofors sänker minimibeloppet med totalt 697 kronor per månad för ensamstående och 415 kronor per person för makar, sambor och registrerade partners per månad. Minskningen av minimibeloppet för ensamstående är för TV-avgift 160 kr, el 199 kr, vissa möbler och husgeråd i allmänna utrymmen 228 kr och förbrukningsvaror 110 kronor per månad. Hudiksvall tar ut en avgift (kan välja kommunens paket eller köpa själv) för tvättmedel 25 kr och hygienartiklar 150 kronor per månad. Ljusdal sänker minimibeloppet i särskilt boende för el med 159 kr, säng 75 kr, förbrukningsvaror 159 kr och TV-avgift och tidning med 79 kronor per månad. Totalt sänks minimibeloppet med 472 kr per månad. Nordanstig har en avgift (kan välja kommunens paket eller köpa själv) med 300 kr/mån för hygien och förbrukningsmaterial. Kommunen minskar minimibeloppet för säng med 186 kr/mån, el 219 kr/mån, TV-avgift med 164 kr/mån. Totalt minskas minimibeloppet med 569 kronor per månad. 19

20

Fortsättning av bilaga 1 Kommunernas minskning av minimibeloppet och/eller avgift Ockelbo minskar minimibeloppet för ensamstående med 612 kronor per månad och för makar med 400 kronor per månad. Ensamstående Makar Förbrukningsvaror 93:- 66:- Möbler/husgeråd 189:- 103:- TV-avgift 152:- 76:- Hushållsel 79:- 56:- Sänglinne/handdukar 99:- 99:- Ovanåker har en avgift för omsorgstagaren som väljer att abonnera på ett baspaket om hygien och förbrukningsartiklar för 125 kr/mån samt för att hyra hygienmadrass och säng med 50 kr/mån. Minimibeloppet sänks med 250 kr/mån (ej specificerat) för TV-avgift, tidningar möbler och husgeråd i gemensamhetsutrymmen samt el 100 kr/mån. Sandviken den boende debiteras den faktiska kostnaden vid köp av hygien- och förbrukningsartiklar som den boende själv väljer. Kommunen sänker minimibeloppet med 100 kr/mån för tidningar och gemensam TV. Söderhamn har en avgift (kan välja kommunens paket eller köpa själv) för den som önskar använda förbrukningsartiklar och rengöringsmedel via kommunen med 125 kr/månaden. Sänkt minimibelopp tillämpas generellt i särskilt boende för tidningsabonnemang, inkontinensartiklar och vårdsäng med sammanlagt 350 kr/mån. 21

22

Bilaga 2 Avgift för mat i särskilt boende samt reducering av avgift vid frånvaro (Vid sjukhusvistelse reduceras avgiften från första dagen i samtliga kommuner) Kommun Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Avgift för matabonnemang 2 372 kr/mån 78 kr/dag 2 530 kr/mån 84.50 kr/dag 2 310 kr/mån 77 kr/dag 2 340 kr/mån 78 kr/dag 2 779 kr/mån 92,63 kr/dag 2 550 kr/mån 85 kr/dag 2 400 kr/mån 80 kr/dag 2 340 kr/mån 78 kr/dag 2 250 kr/mån 75 kr/dag 2 500 kr/mån 83,33 kr/dag Reducering av avgift vid frånvaro som ej beror på sjukhusvistelse Avgiften reduceras med 78 kr från första dagen även enstaka måltid. Meddelas senast 08.15 samma dag. Avgiften reduceras från första dagen med 84,50 kr/dag, om frånvaron meddelats en vecka i förväg. Om frånvaron meddelats i förväg reduceras avgiften med 77 kr från första dagen. Avgiften reduceras med 78 kr från första dagen, även enstaka måltid. Inget förbehåll finns i maxtaxan om hur lång tid i förväg frånvaron ska meddelas. Avgiften reduceras med 92,63 kr/dag efter tre dagar om inte frånvaro meddelats en vecka i förväg. Avgiften reduceras från första dagen med 85 kr/dag om frånvaro meddelats i förväg. Hur lång tid i förväg är inte angiven i kommunens maxtaxa. Avgiften reduceras med 80 kr/dag från första dagen vid frånvaro minst en vecka, om frånvaron meddelats i god tid före. Hur lång tid i förväg är inte angiven i maxtaxan. Avgiften reduceras med 78 kr från första dagen. Frånvaron meddelas i förväg. Hur lång tid i förväg är inte angiven i kommunens maxtaxa. Avgiften reduceras med 75 kr från första dagen om frånvaron meddelats i förväg. Även enstaka måltider. Hur lång tid i förväg är inte angiven i maxtaxan. Avgiften reduceras med 83,33 kr/dag efter en veckas frånvaro. 23

24

Bilaga 3 Avgift för huvudmålet i ordinärt boende samt distribution Kommun Avgift för matlåda/motsvarande Avgift för distribution Bollnäs 42 kr/dag 235 kr/mån enligt maxtaxan Gävle 36,50 kr/dag om behovet inte är mat 7 dagar i veckan matabonnemang med mat 7 dagar i veckan 1012 kr/mån (33,73 kr/dag) Ingen avgift Hofors 35 kr/dag 320 kr/mån enligt maxtaxan Hudiksvall 40 kr/dag Inkl transport (5 kr som inte ingår i maxtaxan) Ljusdal 42 kr/dag Ingen avgift Nordanstig 45 kr/dag lunch 20 kr/dag middag 314 kr/mån enligt maxtaxan Ockelbo 46 kr/dag Ingen avgift Ovanåker 34 kr/dag 318 kr/mån enligt maxtaxan Sandviken 43 kr/dag Ingen avgift Söderhamn 40 kr/dag 300 kr/mån enligt maxtaxan 25

Länsstyrelsens rapporter 2006 2006:1 Dagverksamheter inom äldreomsorgen i Gävleborgs län 2006:2 Den enskildes egna mål, intressen och önskemål. En länsöversikt av de individuella planerna enligt LSS åren 2003-2005. 2006:3 Karakterisering av avfall som ska till deponi Resultat från tillsynskampanjen 2005 2006:4 Uppföljningsmetod Giftfri miljö 2006:5 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Gävleborgs län 2005-2009 2006:6 Personligt ombud i Mellansverige ombuden och deras arbete 2006:7 Rapport om Norrlands tillväxt En analys av perioden 1993-2002 2006:8 Fiskyngel och undervattensvegetation i Långvind, Sörsundet och Harkskärsfjärden i Gävleborgs län. En rapport från Miljöanalysenheten. 2006:9 Personligt ombud i mellansverige. Vägledning inför framtiden. 2006:10 Marin hårdbotteninventering sommaren 2005 i Gävleborgs län - Sörsundet, Gåsholma, Tupparna, Långvind 2006:11 Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborg län? 2006:12 Bostadsmarknadsenkäten 2006 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Gävleborgs län 2006:13 Provfi ske i Färnebofjärden - En inventering av fi skfaunan i syfte att fi nna asp 2006:14 Inventering av klöversobermal Anancampsis fuscella i Gävleborgs län 2005 2006:15 Inventering av rönnpraktbagge Agrilus mendax - återbesök på gamla lokaler och inventering av nya 2006:16 Bränder längs järnvägen Falun-Storvik: en resurs för naturvården 2006:17 Alla visste om det men alla visste olika. Konsekvenser för enskilda när särskilda boenden avvecklas. Regiontillsyn i fem län. 2006:18 Inventering av aspinsekter i Gävleborgs län 2004 2006:19 Regional strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs län - Del 1, Strategi 2006:20 Regional strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs län Del 2, Bakgrund till naturskydd 2006:21 Regional strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs län Del 3, Värdetraktsanalys, skogliga värdetrakter i Gävleborgs län 2006:22 Blåtryffelinventering i Gävleborgs län 2005 2006:23 Broinventering för utter i Gävleborgs län 2005 2006:24 Lex Sarah anmälningar i Gävleborgs län 2005 2006:25 Korttidsboende för äldre - Hur används korttidsplatserna i Gävleborgs län? 2006:26 Inventering av björklevande insekter i några utvalda områden i Gävleborgs län 2006:27 Mikroskapania, Scapania massalongi, i Hälsingland 2006:28 Inventering av svämskogslöpare Platynus longiventris vid Nedre Dalälven i Gävleborgs län 2005 2006:29 Artrikedom bland skorplavar och tickor i olika skogsbestånd 2006:30 Kartläggning av den öppna missbrukar- och beroendevården i fem län Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg 2006:31 Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Gävleborg 2006 2006:32 Spontana eller anlagda bränder, vilka ger mest naturvårdsnytta? En studie av Gävleborgs län. 2006:33 Vad fi nns på menyn? Kartläggning av den öppna beroende- och missbrukarvården i Gävleborgs län 2006. 2006:34 Inventering av Brandinsekter i Gävleborgs län 2006 2006:35 Maxtaxan inom äldreomsorgen - En kartläggning av kommunernas tillämpning av maxtaxan Länsstyrelsen Gävleborg Tryck: Arkitektkopia i Gävle Rapportnr: 2006:35 ISSN: 0284:5954 Besöksardess: Borgmästarplan, 801 70 Gävle Telefon: 026-17 10 00 Webbadress: www.x.lst.se Rapport 2006:35