Stockholm, den 7 mars 2016 Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt 43-åriga äktenskap med EU eller blir det skilsmässa, d v s brexit? Storbritannien kommer att rösta om saken den 23:e juni 2016. Bakgrunden till att premiärminister David Cameron utlyst en folkomröstning om medlemskapet är ett växande missnöje med EU generellt och de valframgångar som det EU-skeptiska partiet UK Independence Party lyckades åstadkomma under fjolårets parlamentsval. David Cameron, som själv vill att Storbritannien ska förbli medlem, har anammat en strategi som går ut på att övertyga väljarna om att EU måste förändras, men att så endast kan ske om landet stannar kvar som medlem. Storbritannien med David Cameron i spetsen lyckades efter förhandlingar med EU:s övriga medlemsländer nyligen förhandla fram nya villkor för sitt medlemskap. En uppmärksammad del av uppgörelsen gällde villkor för invandrares rättigheter till Storbritanniens välfärdssystem. Enligt uppgörelsen får Storbritannien begränsa invandrares tillträde till välfärdssystemet under sju år. Landet behöver inte heller längre sträva mot en allt fastare sammanslutning med andra EU-medlemsländer. Folkomröstningar genomsyras inte sällan av stor osäkerhet. Opinionsundersökningar och spelbolagens oddssammanställningar tenderar att visa på ett övertag för sidan som vill att Storbritannien ska stanna i EU. Men opinionen växlar och övertaget för förbli EU-medlem tycks ha minskat på senare tid. Det återstår att se om den nya uppgörelsen mellan Storbritannien och EU påtagligt kan skifta bilden. Figur 1. Bör Storbritannien stanna i eller lämna EU? Anmärkning: Genomsnitt av de sex senaste undersökningarna, exklusive osäkra svar. Källa: What UK Thinks och The Telegraph., chefekonom Box 16050, 103 21 Stockholm Telefon: 08-555 100 00 Telefax: 08-566 316 00 Webb: www.chamber.se Momsreg. SE556095795201
2(6) Negativa konsekvenser för Sverige Sverige är ett litet land med en öppen ekonomi. Sveriges förmåga att handla med andra länder är helt avgörande för jobben och landets välstånd. Värdet av Sveriges export uppgår till omkring hälften av landets bruttonationalprodukt, vilket visar på den enorma betydelse som utrikeshandeln har. Sveriges viktigaste exportmarknad är Norge. På andra plats kommer Tyskland. Norden dominerar exportportföljen överlag. Sverige exporterar mer till Belgien än till Kina. Storbritannien är en viktig exportmarknad för Sverige. Varuexporten uppgår till omkring 85 miljarder kronor årligen. Tabell 1. Sveriges tio viktigaste handelspartners Export Import Norge 121,7 95,6 Tyskland 121,1 209,2 USA 90,6 31,9 Storbritannien 84,8 64,3 Danmark 80,7 89,6 Finland 78,8 53,7 Nederländerna 60,9 96,5 Belgien 52,1 50,7 Frankrike 49 50,6 Kina 45,2 59 Anmärkning: Varuhandel år 2015, miljarder kronor, fördelad per land. Källa: SCB. En nyligen publicerad studie av Stockholms Handelskammare visade att trots att Storbritannien spelar en betydande roll för Sveriges utrikeshandel så är Stockholm mer beroende av Storbritannien än riket i stort. 1 Studien avslöjar därmed att rikets exportprofil inte enkelt kan översättas på Stockholm. För företag i Stockholm är Storbritannien den viktigaste marknaden. Varuexporten dit överstiger 27 miljarder kronor. Det betyder att landet absorberar nio procent av Stockholms totala varuexport, förmodligen mer. 1 Rapport 2016: 1, Stockholm, Stockholm, stad i världen, finns tillgänglig på www.chamber.se.
Miljarder kronor 3(6) Tabell 2. Stockholms läns viktigaste exportmarknader Marknad Mdrk Andel Storbritannien* > 27,3 > 9,2 % Norge 27,3 9,2 % Finland 22,6 7,6 % USA 20,7 7,0 % Tyskland 20,2 6,8 % Danmark 20,1 6,8 % Nederländerna 19,6 6,6 % Frankrike 13,6 4,6 % Kina* 11,9 4,0 % Belgien 10,2 3,4 % Anmärkning: Avser varor år 2014, miljarder kronor, fördelad per land. * indikerar skattat värde. Storbritannien är med andra ord viktigare för Stockholm än det är för riket i stort. Detta betyder att brexit sannolikt skulle slå hårdare mot Stockholm än mot många andra städer och regioner. Detta väcker även frågan hur andra delar av Sverige är sammankopplade ekonomiskt med Storbritannien och vad brexit kan få för konsekvenser regionalt. Flera län starkt beroende av Storbritannien Stockholm är det län i Sverige med överlägset störst varuexport till Storbritannien. På andra plats kommer Västra Götalands län, som exporterar varor till Storbritannien för drygt 10 miljarder kronor årligen. Figur 2. Länens export av varor till Storbritannien 30 25 20 15 10 5 0
Andel av varuexport till Storbritannien som andel av total varuexport 4(6) Varuexporten till Storbritannien från Stockholm och Västra Götaland mätt i kronor och ören överstiger med råge landets övriga län. Samtidigt är det även flera andra län som är högst beroende av handeln med Storbritannien och därmed också riskerar att drabbas extra hårt vid brexit. Totalt är det åtta län som har en brexit-exponering som överstiger åtta procent, där brexit- exponering mäts som respektive läns export till Storbritannien som andel av länets totala varuexport. Fyra av dessa län har till och med större brexit-exponering än Stockholm. Dessa län är Kronoberg, Kalmar, Västernorrland samt Norrbotten. Vidare är hela tio län utöver Stockholm mer brexit-exponerade än Västra Götaland. Dessa län är förutom ovan nämnda Östergötland, Dalarna, Halland, Västmanland, Södermanland och Gävleborg. Figur 3. Länens olika brexit-exponering 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Anmärkning: Avser handel med varor år 2014. Siffror för Norrbottens läns och Stockholms bygger på ett skattat värde av varuexporten. Brexit-exponering mäts som respektive läns varuexport till Storbritannien som andel av total varuexport för år 2014. För att geografiskt placera företaget används den juridiska enhetens huvudsakliga arbetsställe ur SCB:s företagsdatabas. Utrikeshandelsstatistik är, i de fall företaget har fler än ett arbetsställen, svår att regionalt placera. Exempelvis kan export eller import komma från en del av ett företag men registreras på dess huvudkontor beläget någon annanstans. Gotlands län exkluderad p g a bristfällig statistik. En bidragande orsak till flera av länens höga brexit-exponering är att dessa län har lyckats öka sin export till Storbritannien påtagligt under senare år. Starkast utveckling av sin export till Storbritannien har Stockholm haft, som ökade sin varuexport mellan åren 2003-2014 med uppskattningsvis dryga 166 procent, vilket motsvarar mer än en fördubbling.
5(6) Inte långt därefter kommer Södermanlands län, som lyckades öka sin varuexport till Storbritannien under motsvarande tidsperiod med 162 procent. Även Norrbottens, Västmanlands och Kronobergs län har flytta fram sina positioner vad gäller export till Storbritannien under senare år. Brexit riskerar att göra så att vissa av dessa landvinningar går förlorade, eller i värsta fall helt omintetgörs. Sämst utveckling står Blekinge, Västra Götalands och Dalarnas län för. För dessa län minskade varuexporten till Storbritannien med tvåsiffriga tal under perioden 2003-2014. Figur 4. Länens exportutveckling till Storbritannien åren 2003-2014 170% 150% 130% 110% 90% 70% 50% 30% 10% -10% -30% -50% Anmärkning: Avser handel med varor år 2014. Siffror för Norrbottens läns och Stockholms bygger på ett skattat värde av varuexporten. Gotlands län exkluderad p g a bristfällig statistik. Slutsats Vår nya analys påvisar att flera svenska regioner har Storbritannien som en av sina viktigaste exportmarknader. Därmed har de en hög brexit-exponering. Brexit riskerar att få påtagliga negativa regionala konsekvenser, inte minst för landets två stora exportlän, Stockholm och Västra Götaland, men också för Kronoberg, Kalmar, Västernorrland och Norrbotten. För dessa och andra län kan brexit komma att kosta både jobb och utebliven tillväxt.
6(6) Bilaga: Tabell Utveckling 2003-2014 Rank Varuexport Brexit- Mkr exponering Mkr Procent Blekinge län 9 395 3,8 % -257-39,4 % Dalarnas län 3 2 230 8,2 % -1 996-47,2 % Gävleborgs län 5 1 626 5,6 % 113 7,5 % Hallands län 4 1 135 8,0 % -148-11,5 % Jämtlands län 4 136 4,5 % okänt Jönköpings län 5 2 091 4,8 % 194 10,2 % Kalmar län 3 1 217 10,2 % -258-17,5 % Kronobergs län 3 3 659 11,1 % 1 689 85,7 % Norrbottens län* 2 2 889 10,2 % 1 541 114,2 % Skåne län 6 3 802 4,2 % -441-10,4 % Stockholms län* 1 > 27 296 > 9,2 % 17 022 165,7 % Södermanlands län 4 2 193 6,1 % 1 356 161,9 % Uppsala län 8 846 3,6 % -137-13,9 % Värmlands län 7 762 4,1 % -291-27,6 % Västerbottens län 6 516 4,5 % okänt Västernorrlands län 3 2 454 10,2 % 60 2,5 % Västmanlands län 6 2 741 6,7 % 1 429 108,9 % Västra Götalands län 7 10 565 5,2 % -7 624-41,9 % Örebro län 7 1 040 4,1 % -129-11,0 % Östergötlands län 2 3 583 8,6 % 206 6,1 % Anmärkning: Gotlands län exkluderad p g a bristfällig statistik. * Siffror för Norrbottens läns och Stockholms län bygger på ett skattat värde av varuexporten. Rank avser placering av Storbritannien i rangordning av respektive läns viktigaste marknader för varuexport år 2014.