Datum 27-9-4 Nya whiplashskydd erfarenheter från verkliga olyckor Studie från Folksam 27 Bakgrund Omfattning av whiplashskador i Sverige Drygt 35 skadade personer med invaliditet över 1% orsakade i bilolyckor rapporteras varje år, varav över hälften utgörs av whiplashskador. I moderna bilar står whiplashskador för mer än 7% av alla skador i bilkrockar. De flesta blir bra inom en vecka, medan mellan 5 och 1% får mer långvariga symtom. Olika skyddssystem Whiplashskydd har traditionellt handlat om att utveckling av bilarna nackskydd eller bättre benämnt huvudstöd. I dag är alla platser i bilen utrustade med nackskydd. Ett huvudstöd reducerar risken för whiplash med mellan 5 och 15%. Mer avancerade whiplashskydd har utvecklats på 9-talet. Det ökade skyddet uppnås genom förbättrad geometri och dynamiska egenskaper av huvudstödet och bilstolens ryggstöd, aktiva delar som minskar rörelsen mellan huvud och bröst samt energiupptagning i bilstolens ryggstöd. I dagsläget finns flera olika koncept på marknaden, och flertalet bilfabrikanter arbetar aktivt med olika skyddssystem. Under 1997 och 1998 presenterade både Saab (SAHR), Volvo (WhiPS) och Toyota (WIL) sina respektive skyddssystem, där Saab var först ut. Volvo har ett system med energiupptagning i ryggstödet, Saab har ett reaktivt huvudstöd, som i en krock rör sig uppåt och mot huvudet för att minska rörelsen mellan huvud och bröst. Toyota har ett helt passivt system med syfte att minska rörelsen mellan huvud och bröst. Saab-konceptet ät idag det vanligast förekommande och finns i många olika bilmärken, såsom Opel, Audi, VW, Skoda, Nissan, Ford, Mercedes etc. Men krocktester indikerar att skydden fungerar olika effektivt i olika bilmodeller. Tidigare studier från Sverige och USA har indikerat att Volvos och Saabs koncept reducerar risken för whiplash med mellan 4 och 7%.
Olika konsumenttester Sedan 23 har olika konsumenttester introducerats. Folksam och Vägverket lanserade tester under 23, följda av ADAC och IIWPG. Även Euro NCAP planerar att införa whiplashtester i testprogrammet (införs troligen 28). Tabell 1. Sammanställning av Folksam/Vägverkets tester 23 till 26. Model Points Model Points Model Points Audi A3 MY 24 13,5 Honda Civic MY 26 1, Saab 9-3 23-25,9 Audi A3 MY 25 8,5 Land Rover Discovery III 2,4 SAAB 9-5 4,2 Audi A4 MY 23 5,5 Lexus IS 8,2 Seat Altea MY 25 6,7 Audi A4 MY 26 5,3 Mazda 5,1 Seat Altea MY 26 1,2 Audi A4 MY 27 2,9 Mercedes A MY 26 11, Seat Ibiza 9,4 Audi A6 MY 25 5,4 Mercedes A MY 25 12,8 Skoda Fabia 7,5 Audi A6 MY 26 6,9 Mercedes C MY 26 1,8 Skoda Octavia 5,6 Audi A6 MY 27 1,4 Mercedes C MY 23 1,6 Subaru Legacy 4, BMW 1-series 9,3 Mercedes M 9,5 Toyota Avensis 3-7,3 BMW 3-series 11,3 Mitsubishi Space Star 9,4 Toyota Corolla 2-3, BMW 3-series 11,7 Nissan Almera 9,3 Toyota Corolla Verso 4-7,4 BMW 5-series 11,7 Nissan Primera 3,1 Toyota Prius MY 25 6,8 Citroen C1 5,3 Opel Astra, std seat 12,1 Toyota Prius MY 26 3,2 Citroen C3 9, Opel Astra, with RHR 4,7 Toyota Yaris 5-8,1 Citroën C4 8,7 Opel Corsa, with RHR 5,7 Volkswagen Fox 11,8 Citroen C5 12,7 Opel Meriva, std seat 13,4 Volkswagen Golf 9,1 Ford C-max 2,2 Opel Meriva, with RHR 7,2 Volkswagen Passat 6,6 Ford Focus 7,9 Peugeot 37 MY 26 4,5 Volkswagen Polo 11,1 Ford Focus II MY 26 3,7 Peugeot 37 MY 23 8,4 Volkswagen Touran 9,1 Ford Focus II MY 25 5,6 Renault Clio 6,9 Volvo S4 1,1 Ford Mondeo 2,6 Renault Megane 9,9 Volvo S8 MY 27 1,7 Ford S-Max 6,4 Renault Modus 5,7 Volvo V5,9 Saab 9-3 26-3,1 Volvo V7, Syfte med studien Syftet var att studera skyddseffekt på olika typer av skyddssystem i verkliga olyckor samt att studera hur väl konsumenttesterna speglar verklig risk för whiplashskada. I båda fallen studerades risken för mer långvariga symtom. Material/Metod Studien baserades på två olika datamaterial, alla polisrapporterade tvåbilskrockar med påkörning bakifrån (upphinnande) mellan 1998 och 26 (15587 krockar), samt alla whiplashskador vid kollision bakifrån rapporterade till Folksam mellan 1998 och 26 (6383 rapporterade whiplashskador). Skadeklassificering Skadeakter i Folksam användes för att verifiera om en rapporterad whiplashskada ledde till långvariga besvär eller ej. Långvariga symtom definierades som de skadade personer som kontaktat sjukvård efter krock och som fått en utbetalning på minst 2 SEK, vilken motsvarar att de haft symtom i minst en månad. Utav de 6383 personer som rapporterade whiplashskada, klassades 912 st (13%) som långvariga besvär.
Beräkning av relative skaderisk Parade jämförelser användes som metodik för att för respektive bilmodell studera relative risk att skadas vid en påkörning bakifrån. Där användes alla påkörningar bakifrån rapporterade av polis. Studerade bilkategorier Bilarna delades in i ett antal kategorier: Om bilen var utrustad med ett speciellt designat whiplashskydd. De som inte var det delades in i bilar lanserade för och efter 1997, samma år som de första whiplashskydden introducerades. Typ av whiplashskydd Resultat i Folksam/Vägverkets och IIWPGs Whiplashtester De skyddssystem som studerats är RHR (Reactive Head Restraint), WhiPS (Volvo) och WIL (Toyota). Bilar med RHR delades in i SAHR (Saab) och RHR i andra bilmärken. Resultat Bilar med speciellt whiplashskydd hade ca 5% lägre risk för whiplashskada med symtom över en månad jämfört med bilar utan whiplashskydd lanserade efter 1997. Ingen skillnad i risk kunde identifieras mellan bilar utan whiplashskydd lanserade före resp efter 1997. Se Figur 1.,16 Risk för symtom > 1 månad,14,12,1,8,6,4,2 Bilar med whiplashskydd Bilar utan från årsmodell 1997 Bilar utan till årsmodell 1997 Figur 1. Risk för whiplashskada med symtom över en månad i bilar med och utan whiplashskydd. Alla typer av whiplashskydd verkar reducera risken för skada, men med olika grad. Reduktionen för Saabs SAHR, Volvos WhiPS och Toyotas WIL var 6%, 55% resp 4% i de krockar vi studerat jämfört med bilar utan whiplashskydd, se Figur 2. Skillnaden mellan Volvo och Saab är dock inte statistiskt signifikant. Övriga bilmodeller som använder samma koncept som Saab, ett reaktivt huvudstöd (RHR), visar sig reducera risken med 4%, alltså en lägre reduktion jämfört med Saab, vilket antyder att även andra egenskaper i Saabs stol positivt påverkar risken. Jämförs risken för whiplashskada före respektive efter lansering av Saabs, Volvos och Toyotas whiplashskydd, minskades risken med 7% i Saabs bilar och med 5% i Volvos och Toyotas bilar, se Figur 3. När det gäller överensstämmelsen med konsumenttester, konstateras att både Folksam/Vägverkets och IIWPGs tester speglar risk för whiplashskada i verkliga krockar, se Figur 4 och 5. I Folksam/Vägverkets tester har bilmodeller klassade i gruppen Grön+ ca 6% lägre risk för whiplashskada med symtom över en månad jämfört med bilar klassade i gruppen Röd. I IIWPGs tester hade bilar klassade i gruppen Good ca 4% lägre risk än bilar klassade i gruppen Poor. Alla siffror presenteras i Tabell 2.
,15,2 Utan whiplashskydd Med whiplashskydd Relative disability risk,15,1,5-6% -4% -55% -4%,1,5-5% -7% -5% SAHR (Saab) Andra "AHR" Whips (Volvo+Jaguar) WIL (Toyota) Bilar utan skydd 97- Volvo Whips Saab SAHR Toyota WIL Figur 2. Risk för whiplash med symtom över en månad i olika stolskoncept. Figur 3. Reduktion av risk för whiplashskada i Volvos, Saabs och Toyotas bilmodeller.,1 Relative disability risk,1 Relative disability risk,8,8,6-6%,6-4%,4,4,2,2-2,5-5 5-1 1-15 Figur 4. Risk för whiplash med symtom över en månad i Folksam/Vägverkets tester. Good Acceptable Marginal Poor Figur 5. Risk för whiplash med symtom över en månad i IIWPGs tester. Diskussion Den definition på långvariga whiplashsymtom som använts i studien valdes för att det i vissa fall tar upp till 6 år innan en grad av invaliditet kan fastställas. För att använda slutgiltig invaliditet som definition kan alltså endast skador inträffade minst 6 år tillbaka användas, vilket omöjliggör en sådan studie i dagsläget. Skillnaden i risk för whiplashskada var relativt stor i denna studie vilket pekar på att den definition som använts är relevant. De sanna riskskillnaderna är minst så stora som den denna studie visar. På grund av det relativt begränsade datamaterialet kunde inte fler system än det mest vanliga på marknaden studeras. I gruppen som har RHR ingår ett flertal märken, såsom Audi, Ford, Nissan, Opel, Skoda och Volkswagen. Skillnader i risk mellan dessa system kunde inte verifieras. Men om ett antal år kommer betydligt fler bilmodeller kunna särskiljas. Resultaten från denna studie är väldigt positive och visar att de koncept som lanseras har varit effektiva. Men det visar också att det finns en stor potential till ytterligare förbättringar. Kan man kombinera egenskaper från olika skyddssystem kan man få än mer effektiva system. Till sist kan poängteras vikten av att ytterligare minska risken för whiplashskador. I moderna bilar utgör whiplash ca 7% av skadorna som leder till invaliditet. Även om befintliga system verkar halvera risken är ändå whiplashskadan den mest dominerande skadan med invalidiserande utgång.
Slutsatser Whiplashskydd halverar risken för whiplashskada med symtom mer än en månad Koncept från Saab, Volvo och Toyota reducerar alla skaderisken med mellan 4 och 6% jämfört med bilar utan whiplashskydd Potentialen för ytterligare förbättring är stor om egenskaper hos olika skydd kan kombineras Konsumenttester speglar risk i verkliga olyckor Det är viktigt att mer görs för att minska risk för whiplash Tabell 2. Antal skador, relativ skaderisk och relativ risk för skada med långvariga symtom. Typ av studie Speciellt whiplashskydd Typ av skyddssystem (Bilmodeller från 1997) IIWPG Skador med långvariga symtom Relativ skaderisk Relativ risk för skada med långvariga symtom Antal Antal Andel skador Antal Relativ Relativ rapporterade skador med som leder till krockar skaderisk risk för whiplashskador långvariga långvariga ( R ) långvariga symtom symtom besvär (n) (n) (p dis ) (R* p dis ) Bilar med ett skydd 534 4 7,5% 1216,977,73 Standard stolar 97-1571 213 13,6% 2488 1,51,143 Standard stolar -97 419 635 15,5% 11883,97,15 RHR 165 1 6,1% 433 1,11,67 Saab RHR 114 6 5,3% 341,98,52 Andra RHR 51 4 7,8% 92 1,4,81 WhiPS 89 6 6,7% 631,95,64 WIL 264 2 7,6% 125 1,1,83 Good 253 17 6,7% 183,95,64 Acceptable 52 3 5,8% 49 1,24,71 Marginal 86 5 5,8% 15 1,21,7 Poor 25 18 8,8% 235 1,4,92 Ej testade stolara 5615 836 14,9% 1417,98,146 Grön+ 14 8 5,7% 729,98,56 Grön 314 21 6,7% 189,98,66 Gul 77 4 5,2% 6 1,3,68 Röd 23 2 8,7% 4 1,3,89 Ej testade stolar 5798 857 14,9% 14392,99,147 Folksam/Vägverket Kontaktperson: Anders Kullgren, Forskningschef Folksam, 78-316835