Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Vad är egentligen el och vad är energi? Varför kan det till och med vara så att en större andel el kan spara energi? Här vill vi upplysa om elens roll och hur el och energi förhåller sig till varandra. El är ett mycket effektivt sätt att transportera energi till en plats där den behövs. Energi utnyttjades tidigt av människan på den plats där energin fanns. ENERGI FINNS ÖVERALLT Energi finns överallt bland annat i vinden, älvens vatten, vågorna samt i ved, flis, halm (biobränslen) och torv. Energi finns också lagrad i fossila bränslen som kol, olja och naturgas. Solen som är den ursprungliga energikällan har skapat alla dessa energikällor genom omvandling till nya energiformer. Undantag från energi härledd till solen finns: Kärnenergi i uran som är ett grundämne i jorden. Geotermisk energi som främst är värme från jordens inre. Tidvattenvågor som orsakas främst av månens dragningskraft. VI HAR ALLTID UTNYTTJAT ENERGI Människan har alltid utnyttjat energikällor utöver sin egen och djurens muskelkraft. Trädbränsle eldades för matlagning och uppvärmning. Vind och vatten utnyttjades i kvarnar, sågar, gruvor och smedjor. De tidiga energikällorna utnyttjades där de fanns. För eldning valdes närbelägna träd. Kvarnar byggdes vid vattendrag och på platser där det blåste. När ångmaskinen kom fick kol stor betydelse som energikälla. Flexibiliteten ökade då i och med att ångmaskinen kunde byggas på önskad plats och kolet kunde transporteras dit. För transporter av människor och gods har vinden utnyttjats tidigt till sjöss vid sidan av muskelkraft i roddbåtar. Ångmaskinerna innebar att nya fordon tillkom både till havs och på land, främst tågtrafik. Sedan de moderna förbränningsmotorernas tillkomst har oljan dominerat som energikälla för transporter på land, hav och i luften.
I elsystemet omvandlas energin från alla typer av energikällor till el som transporterar energin till den plats där den ska användas. Andra energisystem transporterar energi med fordon (till exempel tankbilar) eller i rörledningar för fjärrvärme och gas. ENERGI KAN INTE PRODUCERAS EL HAR HÖGSTA ENERGIKVALITET Energi kan aldrig produceras, bara omvandlas till annan energi. Energin från en energikälla omvandlas i ett kraftverk till el som transporteras till användaren. Där omvandlas den igen till att göra nytta i elektriskt driven utrustning. Hos användaren kan det handla om rörelseenergi, kemisk energi, ljus eller värme. Energikvalitet är ett uttryck för hur lätt eller svårt det är att omvandla olika energislag till olika nyttoformer. El har högsta energikvalitet och kan lätt omvandlas till olika former av energi som till exempel driver hissar och bilar eller ger ljus och värme. EL TRANSPORTERAR ALLA FORMER AV ENERGI UNIK EGENSKAP När elen kom blev flexibiliteten på energiområdet större. Alla energislag i naturen kan omvandlas i olika typer av kraftverk, till el som kan transportera energin till den plats där den behövs. Det är en unik egenskap som bara el har att vara energibärare för all energi. Kraftverken omvandlar alltså energin till el som transporteras i elnäten. Samma mängd energi används exakt samtidigt av hushåll, industrier och offentliga användare i övrigt (så när som på förluster då viss energi blir värme i elledningarna). Elsystemet tar till exempel vara på energin från älvens vatten, vindens luftström, det brinnande träet, uranbränslet eller den eldade naturgasen. Energin transporteras dit där vi behöver den. Vi kanske vill klippa gräset, laga mat, lyssna på musik, jobba med datorn eller bara sitta och läsa i lampans sken. Industrin använder elburen energi för energikrävande processer bland annat för produktion av papper och aluminium eller i gruvnäringen. Via elsystemet kan vi hämta energi omedlebart genom att slå på knappen på önskad apparat i hemmet. El har gjort det väldigt bekvämt för oss att sköta vardagssysslor som annars skulle utföras manuellt eller med annan energi än elburen energi. Det går till exempel att tvätta för hand, att laga mat med gas, eller att kyla matvaror med is. SÅ HANTERAS ENERGIN I DE VANLIGASTE SVENSKA KRAFTVERKEN Det svenska elsystemet består av kraftverk med olika egenskaper. 48 procent av elen kom år 2012 från vattenkraft. Kärnkraft svarade för 38 procent medan övrig värmekraft, främst biobränslen, svarade för knappt 10 procent. Vindkraft, det kraftslag som växer mest, hade år 2012 en andel på 4,4 procent. I vattenkraften är det lägesenergin, när vatten strömmar från en högre nivå till en lägre, som omvandlas till el i en vattenturbin. Vattenkraften
får sin energi främst från smält snö i fjällen på våren och regn som faller på sensommar och höst. Energi lagras i form av vatten i de vattenmagasin som finns längs älvarna. I kärnkraften utvecklas värme i uranbränslet när atomkärnor klyvs. Värmen får vatten att koka till ånga som sedan omvandlas till el i en ångturbin. När bränslet tas ut ur reaktorn för att ersättas med nytt bränsle innehåller det gamla bränslet fortfarande stora mängder energi. Restvärmen måste därför kylas av vatten i bassänger under lång tid innan det enligt dagens planer ska slutförvaras i berglager. Biobränslen som eldas i kraftvärmeverk värmer vatten till ånga som omvandlas till el i en ångturbin. Bränslet transporteras med lastbilar, tåg och båtar till kraftverken. Vindkraftverken har vindens rörelse som energikälla för omvandling till el i en vindturbin. Vinden är en energikälla som varierar hela tiden och kan inte lagras. I solceller omvandlas ljusenergi från solens strålar direkt till el. KRAFTVERKENS OLIKA ROLLER ETT ELSYSTEM MED BRA EGENSKAPER Olika kraftverk har olika roller. Kärnkraftens drift planeras efter energibehovet och kärnkraften är som effektivast när den drivs i jämn och hög takt. Vattenkraften är också planerbar och används dessutom för att hålla elsystemet i balans (så kallad reglering) när tillgång eller efterfrågan på el ökar eller minskar hastigt, vilket sker hela tiden. De biobränsleeldade kraftvärmeverken körs när det finns ett värmebehov från fjärrvärme (under uppvärmningssäsongen) eller när industrin behöver ånga. Vindkraften fungerar när det blåser tillräckligt mycket, upp till en viss vindstyrka då vindkraftverken stängs av. Solcellernas funktion varierar med solens intensitet. I Sverige använder vi nästan inga fossila bränslen i vårt elsystem. Därför har 97 procent av den svenska elen mycket låga utsläpp av klimatpåverkande koldioxid. Leveranssäkerheten på el är mycket hög, i genomsnitt har svenska elkunder el under 99,98 procent av årets timmar. SVERIGE HAR FLERA SYSTEM SOM HANTERAR ENERGI OCH BERÖR VARANDRA: elsystemet, fjärrvärme, oljehantering och naturgas Det finns flera energisystem i Sverige som alla går ut på att transportera energi från en energikälla till slutlig användning. Däremellan kan lagring av energin förekomma. Framför allt finns fyra stora energisystem: El är energibäraren i elsystemet, där energin från alla typer av energikällor omvandlas till just el. Sverige har främst vattenkraftverk, kärnkraftverk, biobränsleeldade kraftvärmeverk och vindkraftverk privat, statligt eller kommunalt ägda. Energin transporteras med elens hjälp via stamnät, regionala elnät och lokala elnät till hushåll, offentliga verksamheter och industrier i hela Sverige. Fjärrvärme är lokala energisystem som finns i 100-tals tätorter. I fjärrvärmen är varmt vatten energibäraren som transporterar energin för uppvärmning av hus och lokaler. Energin kommer från bränslen som eldas i anläggningar i kommunala fjärrvärmenät, främst biobränslen och avfall. Fjärrvärmen utnyttjar också överskottsenergi från industrier (spillvärme). Fossila bränslen i allt mindre omfattning och torv förekommer också. Oljehanteringen är ett rikstäckande energisystem, där import och förädling av råolja och distribution sköts av enskilda företag. Eldningsoljor, gasol, flygbränslen, bensin med mera transporteras med tankbilar direkt till användarna av energin. Bensinstationer är en sådan användare som tillhandahåller drivmedel för motorfordon. Naturgas transporteras i en ledning till Sverige från danska fyndigheter i Nordsjön. Gasen finns tillgänglig på västkusten från Trelleborg till Göteborg och i delar av Småland. Naturgassystemet förser industrier, fjärrvärme, och några kraftverk med bränsle, samt bostäder och servicesektorn. De olika energisystemen är alla en del av Sveriges energiförsörjning och förser ibland också varandra med energi så att de är svåra att särskilja. Bränsleeldade kraftvärmeverk ingår till exempel både i elsystemet och i fjärrvärmen. Fjärrvärmen kan utnyttja el i hetvattenpannor och värmepumpar för sin värmeproduktion. Naturgassystemet och oljehanteringen förser dessutom också fjärrvärmen och elsystemet med bränsle, dock i mindre omfattning.
ENERGIN SKA ANVÄNDAS EFFEKTIVT MER EL KAN VARA BÄTTRE Energin ska användas effektivt. Det är viktigt i den helhetssyn som måste råda i energifrågorna. Att minska energi genom minskad elanvändning kan innebära ett ökat behov av energi från annat håll. Att byta en eldriven gräsklippare till exempel mot en bensindriven, innebär att energin måste transporteras på annat sätt än i elledningar, just i detta fall kanske i en bensindunk med bil från bensinstationen. Elsystemet öppnar för ständigt nya användningsområden. Fordon är ett område där mer el skulle göra verklig nytta. Här ställs den mycket effektivare elmotorn mot förbränningsmotorn. Här ställs också den svenska elens positiva klimategenskaper mot de fossila drivmedlens negativa miljö- och klimategenskaper. Visst finns det fördelar med att exportera svensk el till utlandet som har klimatmässigt sämre energikällor i sina elsystem. Men ökad elanvändning kan också gagna oss inom Sverige, där elbilen kanske är det bästa exemplet. Ett annat exempel är eldrivna värmepumpar på platser där fjärrvärme inte lämpar sig. El har gjort mycket gott för Sverige och fortsätter att göra det. Med ännu fler energimedvetna kunder kan ännu fler känna sig nöjda med hur de använder energin, inte minst med elens hjälp. ELUTRUSTNING ALLT EFFEKTIVARE Det finns ny energieffektiv teknik som innebär att viss energi (och därmed el) sparas. En LED-lampa använder till exempel väsentligt mindre energi än en glödlampa. En ny platt-tv i samma storlek som en gammal tv använder mindre än en tiondel av energin. Att släcka lampor som ingen har nytta av är också motiverat ur perspektivet att spara på energi. El lämpar sig utmärkt för att effektivisera energianvändningen. Elens egenskaper innebär att utrustning i hushåll och industrier kan konstrueras för att använda energi snålare. De bästa kylskåpen använder mindre energi än en traditionell lågenergilampa samtidigt som maten håller sig fräsch längre. Utvecklingen mot energieffektivare utrustning är nödvändig och rätt, så länge som det innebär att den totala resursanvändningen inte ökar på ett orimligt sätt. Det finns dock områden där el inte kan ersättas bland annat krävs el för vissa operationer och kvalificerad vård. Datorer drivs med el. Flera farliga och monotona jobb har också ersatts med eldriven teknik, till exempel industrirobotar. El är alltså inte alltid utbytbart och få av oss torde vara intresserade av att vrida tillbaka klockan. ATT SPARA EL MÅSTE SES I SITT SAMMANHANG. Debatten tar ofta upp temat att spara el, den bästa kilowattimmen är den kilowattimme som inte produceras. Med tanke på att el är ett bra sätt att transportera energi från en annan plats så bör kravet på elsparande ses i sitt sammanhang. Att spara el kan innebära att vi antingen: måste uträtta mer arbete själva (kroppsarbete), eller använda någon alternativ energiform transporterad till oss (olja, bensin, biobränslen, gas), eller avstå från den nytta vi fått med elens hjälp, alternativt dra ned på den elburna hjälpen. Att fälla träd på tomten manuellt, med elens hjälp eller med annan än elburen energi det är frågan. Svensk Energi Swedenergy AB 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmes Gata 31 Tel: 08 677 25 00 Fax: 08 677 25 06 E-post: info@svenskenergi.se Hemsida: www.svenskenergi.se