Guide. Till arbete med klimat och energi. För grundskolan, årskurs 1 6. Håll Sverige Rents skolprojekt delfinansieras av EU:s fond LIFE+

Transkript

1 Guide Till arbete med klimat och energi För grundskolan, årskurs 1 6 Håll Sverige Rents skolprojekt delfinansieras av EU:s fond LIFE+ Materialet har tagits fram med i samarbete med Energimyndigheten

2 Innehåll Stiftelsen Håll Sverige Rent 2011 Författare: Lisa Adelsköld Formgivning och illustrationer: Anna Björnström Kopiering: Materialet får kopieras och användas som utbildningsmaterial i skolornas undervisning. Illustrationerna får ej användas eller publiceras separat från utbildningsmaterialet. Syfte 4 Bakgrund 4 Guidens utformning 5 Material som ingår i guiden 6 Innehållets kopplingar till läroplanen 7 Förslag på mål att arbeta mot 13 Förslag på aktiviteter samt arbetsmaterial 13 MÅL 1. Få en större förståelse för vad energi och klimat är. 14 MÅL 2. Lära oss mer om olika typer av energikällor och få uppleva dessa. 23 MÅL 3. Få en inblick i hur människan använder energi och titta på skolans energiförbrukning. Undersöka hur vi kan spara energi. 33 MÅL 4. Få en förståelse för hur vi påverkar klimatet genom vår livsstil samt försöka hitta sätt att minska vårt ekologiska fotavtryck. 44 MÅL 5. Sprida den kunskap vi får kring energi och klimat och skapa ringar på vattnet. 53 Fira när arbetet är klart 63 Om Grön Flagg 63 Håll Sverige Rent 64 Tack till 64 Appendix 65

3 Syfte Med denna guide vill vi underlätta för er pedagoger att arbeta med klimat och energi. Guiden är tänkt att fungera som en vägledning och ge en röd tråd till hur undervisning i klimat och energi kan struktureras. Den fungerar också som ett stöd för att hitta bra läromedel inom energi och klimat med ingångar från olika skolämnen. Guiden är uppbyggd efter Grön Flaggs arbetssätt att jobba tematiskt och ämnesövergripande. Ni sätter gemensamma mål för hela skolan och arbetar sedan med aktiviteter anpassade efter elevernas åldrar. I guiden ger vi exempel på mål och aktiviteter på temat klimat och energi, vilka pedagogiska läromedel som kan användas samt hur arbetet kan kopplas till den samlade läroplanen för grundskolan, Lgr11. Vi tror att barn och ungdomar med positiva upplevelser från miljöarbete känner lust att ta sig an de stora framtidsfrågorna med optimism och självkänsla. Vår förhoppning är att arbetet med klimat och energi ska leda till sådana positiva upplevelser! Bakgrund På uppdrag från Energimyndigheten har Håll Sverige Rent gjort en behovsanalys med pedagoger som jobbar i årskurs 1-6. Syftet med behovsanalysen var att den skulle visa på vad lärarna använder för läromedel idag samt vad de efterfrågar och behöver för att kunna undervisa i energi- och klimatfrågor. Sammanfattningsvis uttryckte pedagogerna att de behöver läromedel, fortbildning samt metoder för att undervisa inom ämnet. De vill helst ha material som går att hitta på internet. Materialet ska vara flexibelt uppbyggt för att ge en möjlighet att blanda och plocka ihop ett material själv eller med hjälp av kollegor. Rent innehållsmässigt upplever pedagogerna det viktigt att materialet (1 =mest betydelsefullt): 1. Utgår från elevens referensramar 2. Innehåller praktiska moment 3. Innehåller exempel från verkligheten 4. Uppmuntrar och bygger på elevdelaktighet, Är lätt att individ- och åldersanpassa 5. Uppmuntrar till varierande arbetsmetoder i och utanför klassrummet 6. Uppmuntrar och ger stöd till diskussion och samtal, Uppmuntrar till att använda flera sinnen Utifrån dessa behov och önskemål genomförde Håll Sverige Rent en utvärdering av ett antal olika pedagogiska material som alla tar upp klimat och energi. Det är både böcker, häften, webbaserade material samt filmer. I denna guide hittar ni de läromedel som fick högst betyg i utvärderingen och som till stor del uppfyller de önskemål som framkom i enkäten. Andra dimensioner som framkom i enkäten var att pedagoger önskar läromedel som sätter igång elevernas intresse och engagemang. När det kommer till klimat och energiområdet finns också en önskan att materialet visar hur eleverna kan hjälpa till att motverka klimatförändringar samt bidrar till en mer positiv framtidsbild. Allt arbete i skolan ska förankras i skolans styrdokument. Därför finns kopplingar till den samlade läroplanen för grundskolan, Lgr11, både till syftestexterna och det centrala innehållet i kursplanerna för flertalet ämnen. Guidens utformning Denna guide bygger på arbetssättet inom utmärkelsen Grön Flagg. En del i detta arbetssätt innebär att skolan väljer ett tema (det finns sex teman att jobba med och klimat och energi är ett av dem) och sedan fem mål att arbeta mot, gemensamt på skolan. Guiden föreslår fem sådana mål inom klimat och energi. De är utvalda för att inbegripa många skolämnen samt mål i den samlade läroplanen för grundskolan. De har också formulerats utefter att många Grön Flagg-skolor jobbar med liknande mål inom klimat och energi. Detta för att få en förankring i det arbete som faktiskt pågår i skolor idag. Målen berör en rad olika områden och för att tydliggöra detta och ge en överblick över arbetet hittar ni dem beskrivna under kapitlet Arbetsområden, förmågor och kopplingar till läroplanen, Lgr11. Här finns också kopplingar till syftestexterna som ingår i alla kursplaner i den samlade läroplanen för grundskolan, Lgr11. Målen är gemensamma för hela skolan men arbetet konkretiseras ytterligare med de aktiviteter som sedan görs för att nå målen. I kapitlet 4 Guide klimat och energi Syfte, bakgrund, utformning 5

4 förslag på aktiviteter samt arbetsmaterial finns en rad exempel på aktiviteter, uppdelade så att de passar årskurs 1-3 och 4-6. Vissa aktiviteter återfinns inom båda ålderskategorierna för att de passar för hela åldersspannet. Omfattningen av arbetet väljer ni själva genom att välja en eller flera aktiviteter per mål. Aktiviteterna är utvalda med avseende på de övningar, experiment och uppgifter som finns i det material som ingår i guiden. De är också utvalda utefter det arbete som pågår i de Grön Flagg-skolor som jobbar eller jobbat med klimat och energifrågor. Såklart kan ni utgå från helt egna mål och aktiviteter som passar er bättre eller som eleverna själva föreslår! Aktiviteterna är kort beskrivna men vi anger referenser till den litteratur där de kan läsas i sin helhet. Litteraturen som ingår är till största delen den som varit med i utvärderingen av referensgruppen. Vissa aktiviteter hittar ni inte i de föreslagna materialen eftersom de kommer ifrån rapporter från skolor som jobbat med klimat och energi inom Grön Flagg. Under varje kapitel med förslag på aktiviteter finns också kopplingar till det centrala innehåll som finns i alla kursplaner för den samlade läroplanen för grundskolan, Lgr11. Material som ingår i guiden I utvärderingen som gjordes av referensgruppen fick tre material högre betyg än övriga. De uppfyllde de flesta av de kriterier som framkom i enkäten som pedagoger önskar och behöver. Därför återkommer dessa upprepade gånger i denna guide. Dessa är Coola ner jorden från LIP-projektet Murbräckan i Skol- och barnomsorgsförvaltningen, Växjö, Energi på hållbar väg från WWF samt de tre häftena Naturen, djuren & miljön, Jag, mina val & miljön, Världen, jag & miljön från Natur och Miljöpärmen. Guiden refererar också till fyra filmer och hänvisar till flera webbplatser som fick positiv kritik i utvärderingen. Några av filmerna ingick inte i utvärderingen (Klimatmonstret, Runt i naturen och Skurt om elektricitet) men många skolor använder dessa filmer när de jobbar med klimat och energi. Materialet som ingår i guiden har olika avsändare och det är bra att ha detta i åtanke utifrån ett källkritiskt perspektiv. Filmen Skurt om elektricitet är till exempel framtagen i samarbete med ett energibolag. Eftersom denna guide är framtagen av Håll Sverige Rent samt Energimyndigheten har vi valt att inte ta med något material som producerats från dessa organisationer. Från båda dessa avsändare finns dock mycket tips och stöd att få i arbetet med energi och klimat och det hittar ni på webbplatserna www. hsr.se samt I appendix finns en full förteckning av materialen, en kort text om innehållet skriven av materialens avsändare samt hur ni kan få tag på dem. Innehållets kopplingar till läroplanen Nedan finns några av de arbetsområden som omfattas av de aktiviteter som ingår i guiden samt förmågor som kan utvecklas i och med arbetet. Arbetsområden Energi och energiomvandlingar Elektricitet Klimat och väder Växthuseffekten Energikällor- fossila bränslen och förnybara energikällor Kontakter med närsamhället Förmågor och färdigheter Informationssökning Presentationsteknik och kommunikation Källkritik och kritiskt tänkande Hantera valsituationer och ställningstagande Argumentationsteknik Människans beroende av energi Skolans energiförbrukning Energisparande Livsstil och klimat Konsumtion Mat och transporter Miljömärkningar Problemlösning Utveckla en helhetssyn Samarbete Språkutveckling Idéutveckling och kreativitet Skapande 6 Guide klimat och energi Innehållets kopplingar till läroplanen 7

5 Utdrag ur den samlade läroplanen för grundskolan. Lgr11 Genom att beröra dessa arbetsområden samt förmågor och färdigheter arbetar ni mot de syften och de mål som finns beskrivna i kursplanernas syftestexter i den samlade läroplanen för grundskolan, Lgr11. Övergripande för de naturvetenskapliga ämnena Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan (Bi)/ fysikaliska företeelser och sammanhang (Fy)/ kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad (Ke) utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi/fysik/kemi har betydelse. Biologi Eleverna ska ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. Fysik Eleverna ska ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. Kemi Eleverna ska ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Geografi Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om varför intressekonflikter om naturresurser uppstår. Undervisningen ska också medverka till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. Samhällskunskap Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker 8 Guide klimat och energi Utdrag ur den samlade läroplanen för grundskolan Lgr11 9

6 påverka samhällsutvecklingen. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. Hem och konsumentkunskap Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling. Teknik Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar. Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förut- sättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Matematik Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. Svenska Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utveck- 10 Guide klimat och energi Utdrag ur den samlade läroplanen för grundskolan Lgr11 11

7 lar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, söka information från olika källor och värdera dessa. Slöjd Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverk och förmågan att arbeta med olika material och uttrycksformer. Eleverna ska ges möjligheter att utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat. På så sätt ska undervisningen bidra till att väcka elevernas nyfikenhet att utforska och experimentera med olika material och att ta sig an utmaningar på ett kreativt sätt. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker Förslag på mål att arbeta mot För att visa hur arbetet med energi och klimat kan se ut mer konkret så finns nedan förslag på fem övergripande mål för skolans arbete. Målen är övergripande och breda och tanken är att de ska passa för hela ålderspannet i årskurs 1-6. Mål Vi ska 1. Få en större förståelse för vad energi och klimat är. 2. Lära oss mer om olika typer av energikällor och få uppleva dessa. 3. Få en inblick i hur människan använder energi och titta på skolans energiförbrukning. Undersöka hur vi kan spara energi. 4. Få en förståelse för hur vi påverkar klimatet genom vår livsstil samt försöka hitta sätt att minska vårt ekologiska fotavtryck. 5. Sprida den kunskap vi får kring energi och klimat och skapa ringar på vattnet. Förslag på aktiviteter samt arbetsmaterial Målen ovan gäller för hela skolan medan de aktiviteter som ska göras för att nå målen kan anpassas efter elevernas ålder. Här delar vi upp förslagen på aktiviteter på årskurserna 1-3 och 4-6. Ni kan välja att göra en aktivitet per mål eller flera. Här ger vi förslag på en rad aktiviteter uppdelade under olika rubriker. Aktiviteterna är kortfattat beskrivna med hänvisningar till den litteratur, film eller webbplats där de kan tas del av i sin helhet. Här finns även kopplingar till det centrala innehållet i kursplanerna i den samlade läroplanen för grundskolan, Lgr11 som uppfylls genom de olika aktiviteterna. 12 Guide klimat och energi Förslag på mål att arbeta mot 13

8 Mål 1 Få en större förståelse för vad klimat och energi är. Lär er mer om vad energi egentligen är och energins olika former. Energi kan inte skapas eller försvinna den ändrar bara form lär er om energiprincipen! Ta reda på hur klimat och väder hänger ihop och lär er om växthuseffekten. Årskurs 1-3 Energi och energiomvandlingar Börja i elevernas förförståelse och ta reda på vad barnen vet om energi. Låt eleverna rita bilder kring ordet energi. Fördjupa er sedan kring bilderna som dyker upp. Ni kan också använda er av de associationskort som finns i längst bak i häftet Energi på hållbar väg och fundera på hur bilderna fångar upp begreppet energi. Här får eleverna associera och gruppera bilderna enligt olika frågeställningar. Förslag på hur ni kan använda dessa kort finns på sida 18 i häftet. I Coola ner jorden på sidan 30 finns två sagor som förklarar på ett enkelt sätt hur solens energi fångas av växterna och hur den energin omvandlas vidare i naturens kretslopp. I Coola ner jorden på sidan 33 och framåt samt Energi på hållbar väg kapitel 1 och 2, finns övningar och experiment som kan åldersanpasssas där ni lär er om energiomvandlingar och energikedjor. Exempel på experiment är att undersöka vad som händer med temperaturen i en låda när det sitter en person i den eller när man har en glödlampa i lådan. Andra exempel handlar om att man eldar på ett knäckebröd eller snurrar en flaska och funderar på vilken sorts energi det handlar om. Längst bak i Energi på hållbar väg finns energikort som ni kan använda för att skapa egna energikedjor. Börja med att visa en färdig kedja och berätta hur energiomvandlingarna går till. Skriv sedan ut korten och låt eleverna sitta i grupper och diskutera vad som händer på bilderna och hur de skulle kunna hänga ihop. I Coola ner jorden finns liknande energikort att kopiera och bygga energikedjor med. Elektricitet Arbete med elektricitet kan inledas med att titta på filmen Skurt om el. Den ger på ett lättförståeligt sätt kunskaper om elektricitet och om hur vi kan få elektricitet till våra hem och till skolan. Ni kan också skaffa er en historisk tillbakablick hur det såg ut förr i ti- 14 Guide klimat och energi Mål 1 Åk

9 den genom att låta eleverna använda sina nyvunna kunskaper och göra intervjuer med äldre personer i sin närhet. I Energi på hållbar väg sidan 19 finns förslag på att titta på en film som skildrar 1900-talets första hälft, t ex Emil i Lönneberga. Hur lagades maten och hur torkades tvätt på den tiden? Klimat och väder Hur hänger väder och klimat ihop? I Barn frågar om klimatet sidan 15 finns en kort förklaringstext till er pedagoger samt en övning där eleverna får träna på att förklara skillnaderna mellan klimat och väder. Ni kan också arbeta med väder genom att använda Energi på hållbar väg kapitel 3. Här finns förslag på hur ni kan uppleva väder, skapa en vädermodell eller en väderdagbok. I Coola ner jorden sidan 16 finns förslag på hur ni kan uppleva och studera väder genom att göra väderjournaler i klassrummet, studera vindar och göra molnobservationer. I Natur och miljöpärmen Naturen, djuren och miljön kan ni läsa och lära er mer om hur vindar skapas, vad atmosfären är och vad luft består av. Växthuseffekten För att få en förståelse för hur växthuseffekten fungerar finns ett experiment i Barn frågar om klimatet sidan 27. Här får eleverna uppleva skillnaden mellan det positiva med växthuseffekten men också vad det kan innebära för problem. Genom detta arbete berör ni dessa punkter i det centrala innehållet i Lgr11, årskurs 1-3 Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Svenska Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet. Geografi, historia, samhällskunskap Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns. Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Biologi, fysik, kemi Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Teknik Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid. 16 Guide klimat och energi Mål 1 Åk

10 Årskurs 4-6 Energi och energiomvandlingar Börja i elevernas förförståelse och ta reda på vad barnen vet om energi. Låt eleverna göra tankekartor kring ordet energi. Fördjupa er sedan kring orden som dyker upp. Ni kan också använda er av associationskort som finns i längst bak i häftet Energi på hållbar väg och fundera på hur bilderna fångar upp begreppet energi. Här får eleverna associera och gruppera bilderna enligt olika frågeställningar. Förslag på hur ni kan använda dessa kort finns på sida 18 i häftet. I Coola ner jorden sidan 35 kan ni lära er om olika energiformer genom att göra experiment som bland annat fångar upp sätt att visa kemisk energi, rörelseenergi och värmeenergi men också energiomvandlingar. Det finns experiment som visar vilken typ av energi vi får från vindkraftverk, vattenkraftverk, kol, olja, bensin, ved och biogas m.m. I Energi på hållbar väg kapitel 2 har man gjort en annan uppdelning genom att upptäcka och lära om växterna och energin, djuren och energin och människan och energin. Här ingår övningar och experiment om fotosyntesen, hur djuren håller värmen och om människokroppens behov av energi. Längst bak i Energi på hållbar väg finns energikort som ni kan använda för att skapa egna energikedjor. Börja med att visa en färdig kedja och berätta hur energiomvandlingarna går till. Skriv sedan ut korten och låt eleverna sitta i grupper och diskutera vad som händer på bilderna och hur de skulle kunna hänga ihop. I Coola ner jorden finns liknande energikort att kopiera och bygga energikedjor med. Elektricitet I den sista filmen i serien Alice i Energilandet kan ni lära er mer om hur vi använder el i Sverige och vilka apparater vi har hemma som drivs på el. Ni kan slutligen göra en historisk tillbakablick till hur det såg ut förr i tiden genom att låta eleverna använda sina nyvunna kunskaper och göra intervjuer med äldre personer i barnens närmiljö. Energi på hållbar väg sidan 19 finns förslag på att titta på en film som skildrar 1900-talets första hälft, t ex Emil i Lönneberga. Hur lagades maten och hur torkades tvätt på den tiden? Klimat och väder Hur hänger väder och klimat ihop? I Barn frågar om klimatet sida 15 finns en kort förklaringstext till er pedagoger samt en övning där eleverna får träna på att förklara skillnaderna mellan klimat och väder. Ni kan också arbeta med väder genom att använda Energi på hållbar väg kapitel 3. Här finns förslag på hur ni kan uppleva väder, skapa en vädermodell, en väderdagbok samt jobba med väderstatistik. I Coola ner jorden sidan 16 finns förslag på hur ni kan uppleva och studera väder genom att göra väderjournaler i klassrummet, studera vindar och göra molnobservationer. I Natur och miljöpärmen Naturen, djuren och miljön sidan 25 kan ni läsa och lära er mer om hur vindar skapas, vad atmosfären är och vad luft består av. På webbplatsen skolvädernätet finns fler tips på hur ni kan bygga egna regnmätare och tillverka egna moln. Växthuseffekten För att få en förståelse för växthuseffekten finns övningar och experiment i Barn frågar om klimatet sidan 27 samt i Energi på hållbar väg kapitel 3. I filmen Runt i naturen, Runt, runt runt finns ett avsnitt om avgaser. Här får vi följa med ett gäng barn som undersöker vad avgaser är och vi får också lära oss mer om växthuseffekten. 18 Guide klimat och energi Mål 1 Åk

11 I Coola ner jorden sidan 12 finns en rad övningar som rör klimatproblematiken bland annat en anekdot att berätta för eleverna. Den handlar om vem som ska väja först, sjökaptenen på båten eller fyren, för att undvika en kollision Här finns även en rad värderingsövningar där eleverna får möjlighet att lyfta funderingar, argumentera för åsikter och kanske ventilera sin oro. I Energi på hållbar väg får ni tips på ett rollspel där ni gestaltar meteorologer och får presentera vädret en sommardag om 100 år. Genom detta arbete berör ni dessa punkter i det centrala innehållet i Lgr11, årskurs 4 6 Biologi Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Fysik Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid. Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Kemi Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Vattnets egenskaper och kretslopp. Luftens egenskaper och sammansättning. Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner. Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Teknik Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning. Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Geografi Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp. Svenska Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. 20 Guide klimat och energi Mål 1 Åk

12 Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Mål 2 Lära oss mer om olika typer av energikällor och få uppleva dessa. Jobba med olika typer av energikällor genom att läsa och undersöka men också uppleva dem genom att tillverka modeller på riktigt! Lär er skillnaderna mellan förnybar energi och fossila bränslen. 22 Guide klimat och energi Mål 2 23

13 Årskurs 1-3 Energikällor - fossila bränslen och förnybara energikällor I filmerna Skurt om elektricitet förklaras på ett lättförståeligt sätt funktionerna hos vattenkraftverk, vindkraftverk och kärnkraft. I serien Miljösmart, häftet Renare energi finns bra bilder att titta på tillsammans och diskutera kring. Här beskrivs olika energikällor alltifrån kol och olja till gejsrar på Island och eldning av komockor i Indien. Här finns även förslag på enklare övningar och undersökningar. Vill ni bygga modeller av olika energikällor t.ex. vindsnurror, vattenhjul, solfångare och solugnar hittar ni flera förslag i litteraturen nedan. Låt eleverna planera, skriva, rita och presentera sina byggprojekt. I Coola ner jorden på sidan 72 får ni tips på tre enkla solfångare ni kan tillverka, en tröjsolfångare, en plåtsolfångare och en slangsolfångare. Här finns också vägledningar på hur ni kan låta barnen uppfinna egna apparater som drivs av solenergi, vindkraft eller vattenkraft. Släpp lös fantasin och kreativiteten och konstruera! På webbplatsen Skolenergi kan ni hitta fler handledningar där ni kan tillverka ett vindkraftverk, ett fruktbatteri och en solugn. Bygg en drake och fånga vindens energi! Ni hittar en enkel ritning av en drake tillverkad av återvunna plastpåsar på sidan 27 i Natur och miljöpärmens häfte Naturen, djuren och miljön. I Barn frågar om klimatet finns ett lektionsförslag på sidan 77 där ni bygger vindsnurror och pratar om vindkraftverk. Kontakter med närsamhället Nu när ni har så mycket kunskap om olika energikällor kan det vara passande att göra studiebesök på till exempel ett kraftvärmeverk, ett vindkraftverk eller titta på solceller. Låt eleverna förbereda frågor och samla upp de frågor som uppkommit under arbetets gång. Genom detta arbete berör ni dessa punkter i det centrala innehållet i Lgr11, årskurs 1-3 Hem och konsumentkunskap Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. Matematik De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar. Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning. Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer. Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar. Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter. Biologi, fysik, kemi Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten. Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. Enkla naturvetenskapliga undersökningar. 24 Guide klimat och energi Mål 2 Åk

14 Geografi, historia, samhällskunskap Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. Yrken och verksamheter i närområdet. Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. Slöjd Metall, textil och trä. Materialens egenskaper och användningsområden. Enkla skisser och arbetsbeskrivningar, hur de kan läsas, följas och kopplas till enkla beräkningar. Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och muntlig värdering av arbetsprocessen. Utforskande av materialens, redskapens och verktygens möjligheter. Svenska Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Handstil och att skriva på dator. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet. Teknik Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid. Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. 26 Guide klimat och energi Mål 2 Åk

15 Årskurs 4-6 Energikällor - fossila bränslen och förnybara energikällor Titta på filmerna i serien Alice i Energilandet och lär er mer om solceller, vindkraft, vattenkraft, biogas som drivmedel i bilar och om elanvändning. Här får ni också följa med till Indien och träffa barn som kan gå i skolan på kvällen tack vare lampor som drivs med solceller. Diskutera filmerna och fånga upp efterföljande frågor och funderingar. I serien Miljösmart, häftet Renare energi kan eleverna läsa mer om fossila bränslen och förnybara energikällor. Det är mycket bilder och en lättförståelig text och som eleverna kan läsa själva. Här finns även förslag på övningar och undersökningar. I Energi på hållbar väg kapitel 4 kan ni läsa om fördelar och nackdelar med några olika energikällor. Anordna en debatt om olja eller inte eller värderingsövningar om Kinas energisituation som finns beskrivet i samma häfte. Här finns också förslag på hur ni kan undersöka fördelar och nackdelar med kärnkraft. I Barn frågar om klimatet sidan 79 finns flera övningar där ni utforskar energi från vatten och från vind. I lärarhandledningen till Natur och miljöpärmens Jag, mina val och miljön finns på sidan 37 tipsrutor för att göra en debattövning om fördelar och nackdelar med olika energikällor. Konstruera tankeväckande frågor att diskutera och debattera i grupper. Exempel på frågor kan t.ex. vara - Hur tror ni vårt liv på jorden skulle ha sett ut om fossil kol och olja aldrig bildats? Den olja som finns kvar, hur ska vi använda den? Ni kan också låta eleverna komma på kluriga frågor gruppvis som får diskuteras av en annan grupp. Tankarna redogörs för i helklass och grupperna får argumentera för sina ståndpunkter. Vill ni bygga modeller av olika energikällor t.ex. vindsnurror, vattenhjul, solfångare och solugnar hittar ni flera förslag i litteraturen nedan. Låt eleverna planera, skriva, rita och presentera sina byggprojekt. I Coola ner jorden sidan 70 får ni vägledningar på hur ni kan låta barnen uppfinna egna apparater som drivs av solenergi, vindkraft eller vattenkraft. Plocka fram fantasi och kreativitet och rita och konstruera! På webbplatsen Skolenergi kan ni hitta fler handledningar där ni kan tillverka ett vindkraftverk, ett fruktbatteri och en solugn. Kontakter med närsamhället Nu när ni har så mycket kunskap om olika energikällor kan det vara passande att göra studiebesök på till exempel ett kraftvärmeverk, ett vindkraftverk eller titta på solceller. Låt eleverna förbereda frågor och samla upp de frågor som uppkommit under arbetets gång. Genom detta arbete berör ni dessa punkter i det centrala innehållet i Lgr11, årskurs 4 6 Biologi Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening. Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Fysik Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor. Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling. Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. 28 Guide klimat och energi Mål 2 Åk

16 Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Kemi Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Teknik Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar. Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. Hem och konsumentkunskap Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. Geografi Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp. Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Slöjd Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter. Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar. Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en loggbok. Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet. Svenska Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. 30 Guide klimat och energi Mål 2 Åk

17 Matematik Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer. Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas. Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder. Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram. Proportionalitet och procent samt deras samband. Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar. Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. Mål 3 Få en inblick i hur människan använder energi och titta på skolans energiförbrukning. Undersöka hur vi kan spara energi. Vad i skolan kräver energi och hur stor är skolans energiförbrukning? Bli energidetektiver och spåra skolans energitjuvar. Ta fram tips och idéer för en mer hållbar energiförbrukning och arbeta in nya vardagsvanor! 32 Guide klimat och energi Mål 3 33

18 Årskurs 1-3 Människans beroende av energi I Barn frågar om klimatet sidan 75 finns en övning där eleverna i årskurs 1-3 kan undersöka hur vi i dagens samhälle är beroende av el. I kapitel 5 i Energi på hållbar väg föreslås olika sätt att tydliggöra vår användning av el i vardagen. Till exempel genom att eleverna berättar om sina morgonvanor och så hjälps ni åt att identifiera de delar som är elberoende. Ni kan också göra som föreslås i samma häfte på sidan 18 och bryta strömmen en dag när barnen arbetar för fullt. Det kan bli ett väldigt målade exempel på hur skolans verksamhet är beroende av energi. Arrangera en elfri dag för att påvisa de saker som drar el och hur beroende vi är av elen. Låt hela skolan vara med inklusive kökspersonalen. Använd fotogenlyktor och ficklampor och laga maten på stormkök på skolgården. Läs av skolans elförbrukning både under en vanlig dag och under den elfria dagen. Uppmana familjerna att fortsätta leva elfritt hemma resten av dagen. I filmerna Skurt om elektricitet får ni se olika sammanhang och saker i samhället som är beroende av el och vad som kan hända när det blir strömavbrott. I den sista filmen i serien Alice i Energilandet kan ni lära er mer om hur vi använder el i Sverige, varför det är bra att spara på el och på vilka sätt vi kan göra det. Ser energianvändningen olika ut i olika delar av världen? Längst bak i Energi på hållbar väg finns en satellitbild som visar elanvändningen i världen. Titta på den och diskutera vad man kan dra för olika slutsatser av bilden. Skolans energiförbrukning Eleverna kan få i uppgift att gå runt i klassrummet och i resten av skolan och leta apparater och annat som är eldrivna. Gör tabeller som barnen får fylla i där de räknar lysrör och glödlampor. Ni kan också bjuda in skolans vaktmästare och be henne eller honom berätta hur skolan värms upp och vilken typ av energi det är. Ni kan göra ett lampexperiment på skolan för att se hur mycket energi vanliga lampor kräver jämfört med lågenergilampor. Under ett antal veckor för ni protokoll på till exempel två lågenergilampor och två vanliga glödlampor kopplade till fyra energimätare. En lågenergilampa samt en glödlampa får vara tända när ni är i skolan och en lågenergilampa plus en glödlampa släcks varje gång ni lämnar rummet. Energisparande Låt eleverna vara energidetektiver. Eleverna får leta efter energitjuvar och göra en inventering av skolans elektronik. Datorer, datakanoner, TV, radio- och stereoapparater, kopieringsmaskin, lamineringsmaskin som står på standby-läge, tända lysrör och lampor i tomma rum, adventsstjärnor och adventsljusstakar som står tända nattetid, droppande vattenkranar och öppnade ytterdörrar är exempel på energitjuvar. Tillsammans kan ni sedan komma på sätt att stoppa dessa energitjuvar. Tränar er på de nya vardagsvanorna. Ni kan tillverka och sätta upp lappar med tips på skolan hur ni kan hjälpas åt att spara energi. Ni kan låta eleverna vara lysvakter och dörrvakter som ser till att alla lampor är släckta i rummen när ni går ut och dörrvakter som ser till att dörrarna inte står öppna i onödan och släpper in kalluft. I Natur och miljöpärmen Jag, mina val och miljön sidan 21 finns ett test där ni kan räkna ut hur mycket ni sparar på att ha uppladdningsbara batterier istället för engångsbatterier. Tips på sätt att spara el hittar ni också i Skurt om elektricitet. Här finns även en film med en frågesport mellan Skurt och hans vänner med frågor om hur man kan spara el. Ni kan också skaffa er en historisk tillbakablick hur det såg ut förr i tiden genom att låta eleverna använda sina nyvunna kunskaper och göra intervjuer med äldre personer i sin närhet. 34 Guide klimat och energi Mål 3 Åk

19 Genom detta arbete berör ni dessa punkter i det centrala innehållet i Lgr11, årskurs 1-3 Hem och konsumentkunskap Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. Matematik De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer. Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar. Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter. Biologi, fysik, kemi Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Geografi, historia, samhällskunskap Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. Yrken och verksamheter i närområdet. Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. Svenska Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Handstil och att skriva på dator. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet. Teknik Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid. Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. 36 Guide klimat och energi Mål 3 Åk

20 Årskurs 4-6 Människans beroende av energi Arrangera en elfri dag för att påvisa de saker som drar el och hur beroende vi är av elen. Låt hela skolan vara med inklusive kökspersonalen. Använda fotogenlyktor och ficklampor och laga maten på stormkök på skolgården. Läs av skolans elförbrukning både under en vanlig dag och under den elfria dagen. Uppmana familjerna att fortsätta leva elfritt hemma resten av dagen. I den sista filmen i serien Alice i Energilandet kan lära er mer om hur vi använder el i Sverige och vilka apparater vi har hemma som drivs på el. Ser energianvändningen olika ut i olika delar av världen? Längst bak i Energi på hållbar väg finns en bild som visar en satellitbild över elanvändningen i världen. Titta på den och diskutera vad man kan dra för olika slutsatser av bilden. I serien Miljösmart, häftet Renare energi kan eleverna själva läsa om vårt beroende av energi och om hur det ser ut på olika håll i världen. Skolans energiförbrukning På webbplatsen Energirådgivningen finns en sida för skolor. Här beskrivs hur ni enkelt kan räkna ut användningen av el, hur mycket elen kostar och hur mycket koldioxid som bildas. Man börjar med att inventera de apparater och lampor i klassrummet som använder el. Ni kan göra ett lampexperiment på skolan för att se hur mycket energi vanliga lampor kräver jämfört med lågenergilampor. Under ett antal veckor för ni protokoll på till exempel två lågenergilampor och två vanliga glödlampor kopplade till fyra energimätare. En lågenergilampa samt en glödlampa får vara tända när ni är i skolan och en lågenergilampa plus en glödlampa släcks varje gång ni lämnar rummet. I Energi på hållbar väg kapitel 6 finns matteuppgifter där ni kan räkna på hur stor skillnaden blir i energiförbrukning om ni sänker inomhustemperaturen med 1 grad, inte använder standby-läge och genom att använda lågenergilampor. Ni kan lära er mer hur vårt ekologiska fotavtryck ser ut i Sverige när det kommer till energianvändning i kapitel 5 i Energi på hållbar väg. I Coola ner jorden sidan 104 finns en övning där ni gör en klimatutredning på skolan. Här går ni igenom skolans uppvärmning och hur personalen och eleverna tar sig till skolan. Sedan gäller det att utmana sig själv och varandra att minska sin klimatpåverkan. I Natur och miljöpärmen Jag, mina val och miljön sidan 21 finns ett test där ni kan räkna ut hur mycket ni sparar på att ha uppladdningsbara batterier istället för engångsbatterier. Energisparande Låt eleverna vara energidetektiver. Eleverna får leta efter energitjuvar och göra en inventering av skolans elektronik. Datorer, datakanoner, TV, radio- och stereoapparater, kopieringsmaskin, lamineringsmaskin som står på standby-läge, tända lysrör och lampor i tomma rum, adventsstjärnor och adventsljusstakar som står tända nattetid, droppande vattenkranar och öppnade ytterdörrar är exempel på energitjuvar. Tillsammans kan ni sedan komma på sätt att stoppa dessa energitjuvar. Tränar er på de nya vardagsvanorna. Ni kan tillverka och sätt upp lappar med tips på skolan hur ni kan hjälpas åt att spara energi. Ni kan låta eleverna vara lysvakter och dörrvakter som ser till att alla lampor är släckta i rummen när ni går ut och dörrvakter som ser till att dörrarna inte står öppna i onödan och släpper in kalluft. I Coola ner jorden sidan 29 finns värderingsövningar som tar upp hur lätt eller svårt det skulle kännas att göra förändringar i sin vardag t.ex. sänka innetemperaturen eller titta mindre på tv. I Energi på hållbar väg kapitel 5 och 6 finns övningar där eleverna får göra en aktionsplan för skolans energisparande och fundera kring hur en strömlös vecka skulle se ut. Det finns även en övning där eleverna blir utsedda till Sveriges nya energiminister. Eleverna får visionera och planera hur de ska lösa Sveriges energiproblem och minska bidraget till klimatförändringarna. Ni kan undersöka vilka klimatvinster ni gjort genom att ta reda på hur 38 Guide klimat och energi Mål 3 Åk

21 mycket energi ni sparat och använda den lathund som finns i Coola ner jorden sidan 105. Här finns tabeller för omvandlingar där ni kan beräkna hur mycket fossil koldioxid det blir från olika bränslen och energislag. Lär er mer om energi och hur man kan skapa ett mer hållbart hus med låg energiförbrukning genom att göra en storyline. I WWF:s material Huset, Framtidsvägen 8 får eleverna arbeta med ett eget hus och lära sig mer om resursflödena i samhället. Den är riktad till grundskolans äldre åldrar och gymnasiet men kan anpassas och fungera att arbeta med i årskurs 6. I ett annat häfte Energi på hållbar väg, så gjorde vi får ni följa Fridaskolan i Vänersborg när de praktiskt arbetar med temat energi och Huset, Framtidsvägen 8. Här kan ni ta del av många värdefulla synpunkter. Göteborgs stad har tagit fram en annan storyline om energi Framtidens boende. Den syftar till att eleverna ska få en djupare förståelse för energifrågor. I den sista filmen i serien Alice i Energilandet kan ni få tips på hur man kan spara el hemma. Ni kan också skaffa er en historisk tillbakablick hur det såg ut förr i tiden genom att låta eleverna använda sina nyvunna kunskaper och göra intervjuer med äldre personer i sin närhet. I Energi på hållbar väg finns flera förslag på områden att undersöka tillsammans och utforma frågor efter. Genom detta arbete berör ni dessa punkter i det centrala innehållet i Lgr11, årskurs 4-6: Biologi Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Fysik Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor. Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Kemi Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Teknik Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. Geografi Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. 40 Guide klimat och energi Mål 3 Åk

22 Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor. Svenska Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Matematik Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer. Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer. Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder. Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram. Proportionalitet och procent samt deras samband. Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar. Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. 42 Guide klimat och energi Mål 3 Åk

23 Mål 4 Få en förståelse för hur vi påverkar klimatet genom vår livsstil samt försöka hitta sätt att minska vårt ekologiska fotavtryck Ta reda på hur vi påverkar klimatet genom de val vi gör och det sätt vi lever. Vad sätter vi för fotavtryck på den här planeten och hur kan vi minska dessa? Årskurs 1-3 Livsstil och klimat I lärarhandledningen till Natur och miljöpärmens Jag, mina val och miljön sidan 12 finns en uppgift där eleverna ska sätta sig in i ett framtidsscenario. De får göra en fantasiresa och fundera på hur världen skulle kunna se ut om den vore mer hållbar. Ni kan också göra en historisk tillbakablick till hur det såg ut förr i tiden genom att låta eleverna använda sina nyvunna kunskaper och gör intervjuer med äldre personer i sin närmiljö. Konsumtion På sidan 22 i lärarhandledningen till Natur och miljöpärmens Jag, mina val och miljön finns en bild att kopiera som beskriver Maslows behovstrappa. Runt denna bild kan ni prata om vad vi behöver för att överleva och må bra och vilka behov vi har utöver dessa samt hur alla våra behov påverkar vår omvärld. Här kan eleverna också fylla i sina egna behovstrappor. Anordna en klädbytardag på skolan och minska er klimatpåverkan genom att byta istället för att slänga och köpa nytt. I lärarhandledningen till Natur och miljöpärmens Världen, jag och miljön finns instruktioner hur en klädbytardag kan organiseras. Mat och transporter Hur hänger mat och klimat ihop? Finns det mat som är mer klimatsmart? Bjud in personal från skolköket och fråga om de vet mer om detta. Gör en undersökning av hur mycket av maten som slängs varje dag i matsalen. Låt eleverna turas om att väga och skriva upp hur mycket som slängs. Diskutera hur detta påverkar klimatet och hur ni skulle kunna minska mängderna mat som slängs. Gör ett diagram och sätt upp i matsalen så alla på skolan kan följa era resultat. I Barn frågar om klimatet, sidan 52 finns en uppgift där ni gör ett studiebesök i en affär (eller ge eleverna i uppgift att kolla nästa gång de är i affären) för att ta reda på varifrån de frukter och grönsaker vi har tillgång till kommer ifrån. Det finns ett kopieringsunderlag med en liten tabell som 44 Guide klimat och energi Mål 4 Åk

24 eleverna kan använda. Tillsammans kan ni märka ut på en världskarta var vi får våra varor ifrån. Tillsammans kan ni också undersöka en skollunch och försöka lista ut varifrån alla ingredienser kommer och hur de transporterats. Jobba med en världskarta och jämför två olika luncher. Miljömärkningar Gå till en mataffär och leta efter miljömärkningar eller be barnen ta med förpackningar hemifrån. Försök att tillsammans ta reda på vad märkningarna står för och hur de kan kopplas till energi och klimat. I lärarhandledningen till Jag, mina val och miljön på sidan 30 kan ni läsa och lära er om olika miljömärkningar. På sidan 49 finns också ett kopieringsunderlag med en tabell ni kan använda er av om ni vill undersöka hur många tvättmedel eller rengöringsmedel m.m. som är miljömärkta i affären. Genom detta arbete berör ni dessa punkter i det centrala innehållet i Lgr11, årskurs 1-3 Hem och konsumentkunskap Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation. Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse. Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. Biologi, fysik, kemi Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Geografi, historia, samhällskunskap Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven. Yrken och verksamheter i närområdet. Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. Svenska Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Handstil och att skriva på dator. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet. Teknik Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid. Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. 46 Guide klimat och energi Mål 4 Åk

25 Årskurs 4-6 Livsstil och klimat I WWF:s häfte Fotavtryck på hållbar väg kan ni lära om hur vår konsumtion påverkar miljö och människor runt om i världen. Ni kan även beräkna skolans ekologiska fotavtryck på WWF:s webbplats. Fotavtryckskalkylatorn består av två delar, en kalkylator för hela skolan och en för eleverna. Med hjälp av en handlingsplan och skolkalkylatorn kan elever och personal testa och synliggöra hur förändringar av den egna skolans rutiner kan minska skolans ekologiska fotavtryck och koldioxidutsläpp. I Världen, jag och miljön på sidan 15 finns en bild som visar olika länders ekologiska fotavtryck. Denna bild kan vara en bra grund för diskussion om hur olika länder påverkar klimatet genom olika livsstilar. Gör ett rollspel där länder med olika förutsättningar träffas för att diskutera klimatfrågan. Instruktioner till detta finns under Klimatkackel sidan 110 i Coola ner jorden. Vill ni diskutera ansvar kring klimatfrågan finns här också ett exempel på en värderingsövning. Är det olika länders regeringar som har det största ansvaret för klimatet eller är det upp till alla människor var för sig? Eller är det företagen som bär det största ansvaret? I lärarhandledningen till Natur och miljöpärmens Jag, mina val och miljön finns på sida 12 en uppgift där eleverna ska sätta sig in i ett framtidsscenario. De får göra en fantasiresa och fundera på hur världen skulle kunna se ut om den vore mer hållbar. I häftet Världen, jag och miljön finns på sida 33 en annan uppgift där eleverna får visionera kring hur de skulle vil- ja att deras skola eller bostadsområde såg ut. Titta på filmerna i serien Klimatmonstret. Här träffar barn vuxna personer som på olika sätt kämpar för en bättre framtid. Oron för klimatförändringar diskuteras, men här presenteras också förslag på hur man kan göra något åt det som sker. Konsumtion På sidan 22 i lärarhandledningen till Natur och miljöpärmens Jag, mina val och miljön finns en bild att kopiera som beskriver Maslows behovstrappa. Runt denna bild kan ni prata om vad vi behöver för att överleva och må bra och vilka behov vi har utöver dessa samt hur alla våra behov påverkar vår omvärld. Här kan eleverna också fylla i sina egna behovstrappor. I Coola ner jorden sidan 100 finns en övning, att köpa eller inte köpa, där eleverna får träna på att argumentera och föra resonemang kring konsumtionsfrågor. I Natur och miljöpärmen Världen, jag och miljön finns flera handlingsinriktade tips på hur ni kan jobba med konsumtionsfrågor genom att anordna en klädbytardag, sy tygväskor eller göra insamlingsprojekt. Mat och transporter Hur hänger mat och klimat ihop? Finns det mat som är mer klimatsmart? Bjud in personal från skolköket och fråga om de vet mer om detta. Gör en undersökning av hur mycket av maten som slängs varje dag i matsalen. Låt eleverna turas om att väga och skriva upp hur mycket som slängs. Diskutera hur detta påverkar klimatet och hur ni skulle kunna minska mängderna mat som slängs. Gör ett diagram och sätt upp i matsalen så alla på skolan kan följa era resultat. Låt eleverna titta på varors ursprungsländer och jämför transportsträckor och vilka energivinster man gjort genom att köpa närproducerade varor istället för de som producerats långt bort. I Barn frågar om klimatet sidan 54 finns en diskussionsövning där eleverna får diskutera och argumentera kring vilket livsmedel som är mest hållbart att välja, t.ex. tomater eller morötter, potatis eller ris. Eleverna får även planera och rita en klimatvänlig eller en klimatbelastande middag. I Coola ner jorden med början på sida 88, kan ni lära er mer om bilar, koldioxidutsläpp och hur trafik och växthuseffekt hänger ihop. 48 Guide klimat och energi Mål 4 Åk

26 Film 4 i Alice i energilandet handlar om bilar och utsläpp och alternativa bränslen som biogas. I Runt i naturen, Runt runt runt finns en film om mat. Här får vi följa med ett gäng barn som undersöker var olika typer av mat kommer ifrån. Varifrån kommer choklad till exempel? Miljömärkningar I lärarhandledningen till Jag, mina val och miljön på sidan 30 kan ni läsa och lära er om olika miljömärkningar och sedan testa er kunskap. Hur är de olika miljömärkningarna kopplade till klimat och energi? På sidan 49 finns också ett kopieringsunderlag med en tabell ni kan använda er av om ni vill undersöka hur många tvättmedel eller rengöringsmedel m.m. som är miljömärkta i affären. I Coola ner jorden sidan 85 finns en uppgift där ni tar reda på mer om miljömärkt el. Hur tillverkas den och vad finns det för argument för att skaffa miljömärkt el? Genom detta arbete berör ni dessa punkter i det centrala innehållet i Lgr11, årskurs 4-6: Biologi Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Fysik Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Kemi Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet. Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Teknik Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. Geografi Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp. Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor. Samhällskunskap Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur. Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom. 50 Guide klimat och energi Mål 4 Åk

27 Svenska Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Mål 5 Sprida den kunskap vi får kring energi och klimat och skapa ringar på vattnet. När ni samlat så mycket kunskap, engagemang och bra idéer vore det ju tokigt att inte sprida dessa vidare. På olika vis kan ni förmedla allt detta till personer i er närmiljö eller kanske till andra sidan jordklotet! Matematik Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer. Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer. Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder. Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram. Proportionalitet och procent samt deras samband. Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar. 52 Guide klimat och energi Mål 5 53

28 Årskurs 1-3 Sprid arbetet på skolan Avsluta arbetet med en energi- och klimatmarknad! Inför denna kan eleverna sammanställa sina arbeten och förbereda presentationer och redovisningar av sina slutsatser. På energimarknaden kan sedan alla få ta del av de arbeten som gjorts under året, både praktiskt och teoretiskt. Eleverna kan delas in i mindre grupper som får ansvara för att sköta sitt marknadsstånd så att det blir intressant och roligt att besöka. Ha en vägg eller en plats på skolan där allt arbete kontinuerligt visas upp. Bjud in andra klasser och berätta vad ni gjort eller låt eleverna guida varandra i utställningen på skolan. Att vara en positiv förebild i arbetet med klimat och energi kan bidra till att andra blir engagerade och kanske gör mer miljömedvetna val. I Världen, jag och miljön finns i kapitel 1 och 4 mer att läsa om förebilder och positiva exempel. snyggt och informativt visade för allmänheten. Utställningen kan också bygga på ett collage där ni visar bilder från arbetet med energi och klimat. Låt eleverna skriva kortare bildtexter med förklaringar till bilderna. Bjud in den lokala tidningen och visa och berätta om ert arbete. Gör det under arbetets gång så de kan skriva, fota och berätta om allt det positiva arbete som händer på skolan. Hela världen Leta upp en skola i ett annat land som också arbetar med energi- och klimatfrågor. Ta reda på hur arbetet sett ut på skolan och utbyt erfarenheter och tips. Är er skola med i Grön Flagg kan ni detta internationella nätverk (Eco Schools) med möjlighet att hitta vänskolor utomlands. Ni kan också använda er av e-twinning som är en sökmotor på internet där man kan söka efter skolor eller projekt i Europa ( Föräldrar Ni kan bjuda in föräldrar och syskon till er energimarknad där de får testa era energimodeller och lyssna på elevernas presentationer. Låt arbetet mynna ut i en tidning som kan skickas ut till alla föräldrar. Innehållet kan bestå av både faktakunskaper och egna undersökningar som eleverna gjort. Berätta också om de förändringar som hänt på skolan i och med klimat- och energiarbetet. Ni kan intervjua personal på skolan eller berätta om studiebesök ni gjort. Mer tips om hur man kan göra en klasstidning finns i lärarhandledningen till Världen, jag och miljön på sidan 30. Om ni har jobbat med att spara energi på skolan kan ni samla dessa tips och råd i en liten handbok. Låt eleverna skriva och formge denna bok och tryck upp exemplar som eleverna kan sprida hemma och till släkt och vänner. Närsamhället Gör en utställning som kan visas i en offentlig lokal till exempel i kommunens bibliotek. Utställningen kan bestå av de miljötips som ni jobbat fram, 54 Guide klimat och energi Mål 5 Åk

29 Genom detta arbete berör ni dessa punkter i det centrala innehållet i Lgr11, årskurs 1-3 Svenska Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Handstil och att skriva på dator. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet. Hem och konsumentkunskap Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation. Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse. Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. Geografi, historia, samhällskunskap Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. Yrken och verksamheter i närområdet. Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. Biologi, fysik, kemi Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. 56 Guide klimat och energi Mål 5 Åk

30 Årskurs 4-6 Sprid arbetet på skolan Avsluta arbetet med en energi- och klimatmarknad. Inför denna kan eleverna sammanställa sina arbeten och förbereda presentationer och redovisningar av sina slutsatser. På energimarknaden kan sedan alla få ta del av de arbeten som gjorts under året, både praktiskt och teoretiskt. Eleverna kan delas in i mindre grupper som får ansvara för att sköta sitt marknadsstånd så att det blir intressant och roligt att besöka. Vill ni testa era nyvunna kunskaper finns i lärarhandledningen till Natur och miljöpärmens Jag, mina val och miljön på sidan 13 ett kopieringsunderlag till en frågesport om väder, klimat och klimatförändringar. Att vara en positiv förebild i arbetet med klimat och energi kan bidra till att andra blir engagerade och kanske gör mer miljömedvetna val. I Världen, jag och miljön finns i kapitel 1 och 4 mer att läsa om förebilder och positiva exempel. Ha en vägg eller en plats på skolan där allt arbete kontinuerligt visas upp. Bjud in andra klasser och berätta vad ni gjort eller låt eleverna guida varandra i utställningen på skolan. Föräldrar Ni kan låta arbetet mynna ut i en tidning som kan skickas ut till alla föräldrar. Innehållet kan bestå av både faktakunskaper och egna undersökningar som eleverna gjort. Berätta också om de förändringar som hänt på skolan i och med klimat- och energiarbetet. Ni kan intervjua personal på skolan eller berätta om studiebesök ni gjort. Mer tips om hur man kan göra en klasstidning finns i lärarhandledningen till Världen, jag och miljön på sidan 30. Om ni har jobbat med att spara energi på skolan kan ni samla dessa tips och råd i en liten handbok. Låt eleverna skriva och formge denna bok och tryck upp exemplar som eleverna kan sprida hemma och till släkt och vänner. Ni kan bjuda in föräldrar och syskon till er energimarknad där de får testa era energimodeller och lyssna på elevernas presentationer. Gör en tipspromenad och testa föräldrarnas kunskaper i energi och kli- mat. Låt eleverna utforma frågorna utefter det de lärt sig under arbetet. Ni kan också använda er av det kopieringsunderlag till en frågesport som finns i Natur och miljöpärmen Jag, mina val och miljön sidan 13. I Coola ner jorden i kapitlet Energi i samhället energi i hemmet finns en övning där ni gör ett eget miljöledningssystem i hemmet. Här finns också exempel på hemläxor och utmaningar för familjen. Närsamhället Gör en utställning som kan visas i en offentlig lokal till exempel i kommunens bibliotek. Utställningen kan bestå av de miljötips som ni jobbat fram, snyggt och informativt visade för allmänheten. Utställningen kan också bygga på ett collage där ni visar bilder från arbetet med energi och klimat. Låt eleverna skriva kortare bildtexter med förklaringar till bilderna. Gör en tipspromenad och testa kommuninvånarnas kunskaper i energi och klimat. Låt eleverna utforma frågorna utefter det de lärt sig under arbetet. Hitta på ett lämpligt pris till den som har flest rätt. Kanske kan den personen komma och besöka er skola och få ta del av priset där! Bjud in den lokala tidningen och visa och berätta om ert arbete. Gör det under arbetets gång så de kan skriva, fota och berätta om allt det positiva arbete som händer på skolan. Hela världen Leta upp en skola i ett annat land som också arbetar med energi- och klimatfrågor. Ta reda på hur arbetet ser eller sett ut på skolan och utbyt erfarenheter och tips. Är er skola med i Grön Flagg kan ni utnyttja detta internationella nätverk (Eco Schools) med möjlighet att hitta vänskolor utomlands. Ni kan också använda er av e-twinning som är en sökmotor på internet där man kan söka efter skolor eller projekt i Europa ( Hur når andra ut med sina budskap och det som de kämpar för? Titta på filmerna i serien Klimatmonstret. Här träffar barn vuxna personer som på olika sätt kämpar för en bättre framtid. Oron för klimatförändringar diskuteras, men här presenteras också förslag på hur man kan göra något för att påverka. 58 Guide klimat och energi Mål 5 Åk

31 Genom detta arbete berör ni dessa punkter i det centrala innehållet i Lgr11, årskurs 4-6: Svenska Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Hem och konsumentkunskap Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation. Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse. Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. Biologi Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Fysik Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Kemi Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Teknik Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. Geografi Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor. 60 Guide klimat och energi Mål 5 Åk

32 Samhällskunskap Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom. Fira när arbetet är klart När arbetet med klimat och energi är slut för denna gång är det viktigt och fint att uppmärksamma allt ni lärt er och de förbättringar ni bidragit med för en mer hållbar värld. Fira er själva med en fest i hållbarhetens tecken. Kanske en helt elfri dag där ni har undervisningen utomhus eller i skenet av fotogenlampor. Bjud eleverna på något gott och närproducerat och lek roliga lekar som gör er fulla med energi! Om Grön Flagg Grön Flagg är en miljöutmärkelse anpassad för förskola och skola. Det är ett verktyg för att förenkla arbetet med miljö och hållbar utveckling. Ledorden är demokrati och delaktighet där praktisk handling prioriteras d.v.s. konkreta aktiviteter som bidrar till en förbättrad miljö på skolan och i er närmiljö. När skolan tagit ett demokratiskt beslut att gå med i Grön Flagg bildar man ett miljöråd där elever är i majoriteten men där även lärare och annan personal ingår. Sedan väljs ett av sex möjliga teman: Klimat och energi, Kretslopp, Vattenresurser, Livsstil och hälsa, Närmiljö och Konsumtion. Temana är breda och ska fungera som inspiration till att hitta roliga mål och aktiviteter i miljöarbetet. När skolan valt ett tema skrivs en handlingsplan med mål, aktiviteter samt en plan på hur arbetet ska synliggöras. Målen står för de förändringar och förbättringar som ska uppnås på skolan. Har skolan stor spridning på åldrarna är det viktigt att målen är sådana att de fungerar för alla åldrar. Sedan preciseras minst en aktivitet per mål som beskriver mer konkret vad som ska göras för att uppnå målen. De är alltså mer precisa och anpassade efter elevernas ålder. Tanken är att alla på skolan ska göras aktiva. För att läsa mer om hur Grön Flagg fungerar gå in på Håll Sverige Rents webbplats 62 Guide klimat och energi Fira när arbetet är klart 63

33 Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en opinionsbildande organisation som verkar för att minska individens nedskräpning, främja återvinningen och öka miljömedvetenheten i syfte att bidra till en hållbar utveckling. Vår övertygelse är att om vi redan tidigt i livet lär oss att bry oss om vår närmiljö, är chansen stor att vi också utvecklar en hållbar livsstil som är skonsam för miljön! Arbetet bedrivs genom kampanjer och projekt, miljöutbildningar, miljömärkningar och miljöutmärkelser. Grön Flagg är en sådan utmärkelse. Tack till Tack till de pedagoger som har hjälpt oss i arbetet med denna guide. Både alla ni som svarat på enkäten, men speciellt till er som var med i vår referensgrupp och som bidrog med många erfarenheter och kloka tankar. Deltagare i referensgruppen var Hjördis Hassler, Lena Jilg, Tove Wållberg, Alban Friberg, Eva Lundström, Ann-Sophie Alfredsson, Carina Lyrenberg Henriksson, Mia Carlsson och Fredrik Frensborg. Appendix Tryckt material: Coola ner jorden LIP-projektet Murbräckan i Skol- och barnomsorgsförvaltningen, Växjö Kommun Coola ner jorden är ett omfattande utbildningsmaterial om energi och klimat med massor av fakta, information och övningar. Värderingsövningarna är utvecklade enligt modern pedagogik. Verktyget ger information om bland annat trafik/mobilitet, bränsle, bilar, klimatförändringar, livsstil och energi i hushållet. (laddas ner här: Pris: Laddas ner eller köps för 100 kr + porto och frakt COOLA NER JORDEN ETT KLIMATLÄROMEDEL FÖR BARNOMSORG OCH SKOLA LIP-PROJEKTET MURBRÄCKAN I SKOL- OCH BARNOMSORGSFÖRVALTNINGEN VÄXJÖ KOMMUN Energi på hållbar väg WWF, 2007 I läromedlet Energi på hållbar väg erbjuds en ingång till energibegreppet med fokus på klimat. Läromedlet består av tre delar: 1. Huset, Framtidsvägen 8 handlar om hur man bygger en modell av ett hus och därigenom får en levande relation till verklighetens flöden av energi och vatten. 2. I Bashäftet Energi på hållbar väg finns en stor mängd övningar kopplade till Huset. 3. I Så här gjorde vi beskriver Fridaskolan i Göteborg hur de arbetar med ett energitema. WWF 2007 (laddas ner här: Pris: Kan laddas ner eller beställas mot porto från WWF Coola ner jorden 1 64 Guide klimat och energi Tryckt material 65

34 Skolbarnens miljöutbildning Naturen, djuren Steg 1 & miljön Fotavtryck på hållbar väg WWF, 2008 Läromedlet vill stödja skolans undervisning och främja den uppväxande generationens lärande för hållbar utveckling. Vår förhoppning är att Fotavtryck på hållbar väg bidrar till elevernas kunskapsutveckling om vår tid och plats på jorden, om vilka konsekvenser våra vardagliga val kan få för oss själva, för människor långt borta och för miljön i nutid som i framtid. Ett annat och lika viktigt syfte med materialet är att främja elevernas engagemang i frågor knutna till hållbar utveckling deras vilja att dels ifrågasätta sin livsstil, dels påverka skolans ekologiska fotavtryck. Laddas ner här: Pris: Kan laddas ner eller beställas mot porto från WWF Natur- och miljöpärmen Tre utbildningshäften med tillhörande lärarhandledning 1. Steg 1 Naturen, djuren & miljön Grundläggande naturkunskap presenteras på en lättsam nivå. Förstår eleven hur allt hänger samman i naturen, förstår hon också vikten av ett fungerande kretslopp och får en egen känsla för det stora begreppet Hållbar utveckling. Ett lekfullt upplägg för att få med alla elever på tåget 2. Steg 2 Jag, mina val & miljön Vi tittar på hur vår livsstil påverkar miljön. Hur mår naturen och miljön idag och hur kan det bli i framtiden? Eleven får lära sig hur allt hänger ihop; vatten, mark, skog, luft, växt- och djurliv, hälsa, energi, transporter och konsumtion. Varje ämne presenteras med tankekartor, uppgifter och faktarutor. 3. Steg 3 Världen, jag & miljön Den tredje boken tar ett kliv ut i världen. Hur ser det ut i Sverige jämfört med andra länder? Vad gör barnen där? Hur kan vi agera och hur påverkar klimatförändringar oss, djuren och växterna? Vi lyfter fram positiva exempel på insatser som görs i Sverige och i andra länder. Tredje boken visar möjligheten i att påverka i stort och smått. Ansvaret att påverka ligger i första hand på oss vuxna, men även unga individer kan påverka samhället och miljön. Protelma Information och Utbildning AB, Alfaprint 2007: Pris: Gratis att beställa Renare energi, Renare vatten, Renare luft, Återanvänd & återvinn mera Fyra häften i Miljösmart-serien. Serien Miljösmart är ett engelskt material som översatts och anpassats för undervisning kring miljöfrågor i skolår 4-6. I böckerna får eleverna på ett enkelt och lättförståligt sätt en inblick i vilka miljöproblem som finns och hur man på olika sätt arbetar för att lösa dem. Det finns också ett antal enkla experiment som en hjälp att förstå problemen. Böckerna ger också tips på hur man själv i vardagen kan hjälpa till att rädda vår miljö. Gleerup Utbildning Mer info och beställning: Pris: 298 kr Barn frågar om klimatet Pär Holmgren och Torun Paulsson Vår tids kanske största utmaning, klimatförändringarna, skapar oro hos både vuxna och barn. Den här boken ger dig all hjälp du behöver för att bemöta elevernas frågor och ge dem hopp om framtiden. Meteorologen Pär Holmgren och läraren Torun Paulsson har tillsammans skrivit denna matnyttiga bok, fylld av fakta, lektionstips och kloka ord. Du hittar också förslag på hur du kan arbeta med klimatfrågan inom både SO och NO kopplat till kursplanerna. Priset gäller för varje separat artikel i serien. Liber Mer info och beställning: Pris: 124 kr 66 Guide klimat och energi Tryckt material 67