Den enes död... Produktionsuppgifter: Produktionsbolag Distributör i Sverige (35 mm) Distributör i Sverige (16 mm) Laboratorium Förlaga: Titel: Författare Regi Manus Producent Produktionsledare Foto Musik Scenograf Klippning Ljudtekniker Scripta Administration Inspelningsledare B-foto Elektriker Passare Ljussättare Negativklippning Snickare Rekvisita Kläder Smink B-ljud Ljudläggning Mixning MovieMakers Sweden AB, Stockholm Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Stockholm Sandrew Film & Teater AB, Stockholm Sandrew Film & Teater AB, Stockholm Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Stockholm (1994) AB Film-Labor, Stockholm De uforsonlige (Roman) Poul Ørum Stellan Olsson Stellan Olsson Bert Sundberg Bert Sundberg Odd Geir Sæther Christer Boustedt Gunnar Lindblad Lasse Lundberg Olle Unnerstad Stina Klemming Erik Rasmussen Gustav Wiklund Torbjörn Andersson Preben Larsson Lennart Carlsson Sadaaki Suzuki Karin Sundström Johan Lindblad Erich Hörtnagl Monica Larsson Tina Johansson Peter Callander Olle Unnerstad Bengt Löthner Bildformat: Vidfilm (1,66:1) Färgsystem: Fujicolor Ljudsystem: Optisk mono Originallängd i : 106
Censur: 121.154 Datum: 1980-03-17 Åldersgräns: Tillåten från 15 år Längd: 2900 meter Kommentar: Aktlängder: 485-605-540-480-525-265 m. Sverigepremiär 1980-03-26 Grand Stockholm Sverige 106 1980-03-26 Sandrew Södertälje Sverige 106 1980-03-26 Sandrew Umeå Sverige 106 1980-03-26 Sandrew Göteborg Sverige 106 1980-03-26 Sandrew Helsingborg Sverige 106 1980-03-26 Sandrew Höganäs Sverige 106 TV-visning 1996-04-29 Kanal 5 Sverige 1996-12-12 Kanal 5 Sverige Urpremiär 1980-03-26 Sandrew Göteborg Sverige 106 1980-03-26 Sandrew Helsingborg Sverige 106 1980-03-26 Sandrew Höganäs Sverige 106 1980-03-26 Grand Stockholm Sverige 106 1980-03-26 Sandrew Södertälje Sverige 106 1980-03-26 Sandrew Umeå Sverige 106 Rollista: Jan Waldekranz Agneta Ekmanner Christer Boustedt Gunnar Öhlund Roland Hedlund Tord Peterson Anders Granström Bernt Ström Nils Ahlroth Birgit Eggers Rut Hoffsten Johanna Andersson Karin Ekström Vanja Rodefeldt Einar Persson Ralf Sara Lorenz Johansson Meinert kommissarie Olsson Herman Kristofferson bankkamrern bankkunden bankkassörskan Marianne servitris servitris Eriksson
Anders Järleby Lilia Larsson Johan Thorén Svensk filmografi
En ung man går längs landsvägen med en resväska i handen. En buss stannar, och han kliver på. 1979 upplyser en text. Mannen kommer till ett samhälle. Är det du som är Ralf? frågar en liten kille. Ja, svarar mannen. Ralf hyr en husvagn till lågsäsongpris på en campingplats. På en servering träffar Ralf en bekant som undrar om det inte var fem år han fick. Gott uppförande, svarar Ralf som sedan får veta att det har gått bra för Lorenz. Han har övertagit en bensinmack. På en kyrkogård lägger Ralf blommor vid Annie Strands grav. Hon var född 1920 och dog 1969. Ralf säger hej till kassörskan på en biograf. Hon heter Sara. Gud vad du skräms! säger hon. Vi måste träffas och prata, säger han. Det är inte som förr, säger hon. Senare på kvällen hejdas Ralf på gatan av en äldre man, Johansson. Det var synd att du skulle råka illa ut, säger han. Du vet, Annie och jag, fortsätter han. Men Ralf avbryter honom och ber honom berätta om Lorenz. Han fick låna för att köpa macken, säger Johansson. Vem gick i borgen? frågar Ralf. Jag, säger Johansson. Men det är ju inget man vill sprida ut. Tre år tidigare berättar en text. Ralf och Lorenz genomför ett bankrån. Ralf är inne i banklokalen och tvingar till sig pengar under pistolhot. Lorenz väntar utanför i en bil. Sedan flyr de till en plats i skogen, där Herman väntar. Det är han som har planlagt kuppen. Tillsammans gräver de ned pengarna. Ute i nattens mörker träffas Ralf och Sara, Lorenz fru. De omfamnar varandra. Rånbytet visar sig vara 135.000 kronor, och Lorenz berättar för Ralf vad han helst vill göra med sin andel. Han vill resa till Wien med sin förlamade dotter Marianne. Där finns det en specialist som kan bota henne. Det har han läst om. Ralf sitter hemma och lyssnar på musik, när en bil hörs stanna på gatan. Han tittar ut och säger Djävlar! Han försöker fly. 1979 anger en text. Ralf kommer till Lorenz på hans mack. Denne berättar att Herman har stuckit med alla pengarna. Nu erbjuder han Ralf 3.000 ihopskrapade kronor, men det är inte de pengarna som Ralf vlll ha. Han frågar om Johanssons borgen. Det rör sig om drygt 20.000, säger Lorenz. Trodde du inte att jag visste? säger Lorenz vid ett senare möte. Du och Sara. Och hon visste att jag visste. Sara besöker Ralf i husvagnen. Under samtalet berättar hon att Johanssons borgen gäller inte mindre än 120.000 kronor. Han berättar om sin mor, och Sara frågar om Johansson är hans far. Det fanns fler än han, säger Ralf. Men hon var mest ensam, när jag kikade in. Ralf träffar Johansson på serveringen och ansätter honom om borgensbeloppet. 20.000, säger Johansson. 120.000, säger Ralf. Men Johansson ändrar sig inte. Johansson sätter sig i bilen utanför serveringen och kör i väg. Ralf kommer till macken. Genom ett fönster i verkstadslokalen ser han Lorenz ligga i smörjgropen. Men han kan inte ta sig in. Han ringer på i bostaden bredvid. Sara öppnar, och tillsammans går de ned till verkstaden, där Lorenz ligger död. Ralf vill ringa efter polisen. Precis innan jag kom var det en bil som körde härifrån, säger han. Men han såg inte vem som körde. Sara övertalar honom att ge sig iväg. Polisen skulle ju kunna tro att han är skyldig. Kommissarie Olsson ställer några frågor till Ralf. Sara ljög i början, säger Olsson. Sedan snärjde hon in sig. Olsson vet alltså att Ralf var med om att hitta Lorenz. Allt tyder för övrigt på att någon körde på honom med bil så att han föll ned i gropen. Ralf letar upp den gamla skattgömman i skogen. Han gräver och hittar ett människoskelett. Han söker upp Johansson, misshandlar honom och tvingar honom att tala under hot om ännu mer misshandel. Johansson var gömd i skogen, när han såg Herman och Lorenz börja slåss. Han gav sig till känna, när Herman hade fallit för ett våldsamt slag och hjälpte sedan Lorenz att begrava honom. Men Johansson tog inte en sådan risk gratis. Pengarna kom väl till pass, eftersom firman var på fallrepet. Ralf anklagar Johansson för mordet på Herman. Det är lögn, säger Johansson. Han låg där redan, när jag kom. Sara kommer till campingplatsen. Hon undrar om Ralf kan passa macken åt henne. Han tackar genast ja. Kommissarie Olsson söker upp Ralf på macken och berättar om misshandeln av Johansson - som för övrigt kommer att gå i konkurs nu. Sara hämtar Ralf och för honom utom hörhåll för Olsson. Hon undrar om det var Ralf som misshandlade Johansson. Ralf säger att Johansson dödade Lorenz. Erkände han det? frågar Sara. Nej, inte direkt, säger Ralf. Men jag är säker. Ralf kommer tillbaka till Olsson som säger: Där har du haft tur. Han tillägger något om att
veta men inte kunna bevisa. Sedan säger han: Vi ses! Alla kunder är välkomna, svarar Ralf. Säger Sara detsamma? frågar Olsson. Ralf hjälper den förlamade lilla Marianne in i huset. Hon berättar vad mamma har sagt - att han borde komma och bo hos dem. Det här kanske inte blir så enkelt för dig, säger Sara på tumanhand med Ralf. Jag menar inte bara med Marianne.