Utvärdering av Eftersökskurs hos Per Kristoffersson 2006-03-18 till 20 för akutteamet inom Vildsvinsprojektet. Grundfilosofi Tänk och Agera Förutsättningslöst. Vem är skyldig att avliva ett skadat vilt? Endast den person som sköt första skottet måste om det är möjligt för säkerheten fortsätta skjuta för att få ner djuret. Vem har rätt att avliva ett skadat vilt? Alla. Ingen kan tvinga oss att avliva ett skadat vilt. Om man gör en bedömning att det inte går att avliva viltet på ett säkert sätt så avstå hellre. Säkerheten är alltid viktigast. Definition av eftersök är Speciellt inriktat sök på en enskild individ Eftersök handlar om 4 S - Skottplatsundersökning - Spårning - Ståndarbete - Skjutning Försök kom igång med eftersöket så snart som möjligt, detta ger den högsta hittprocenten. Agerande på skottplatsen Börja med att kontrollera skyttens vapen innan man gör något annat, be gärna om en plundring av vapnet. Ta sedan reda på vad som är skjutet på, hur många djur var där? Eventuella ljud och rörelser runt omkring skottplatsen. Hur många skott har avlossats? Försök hitta samtliga nedslag. För att agera förutsättningslöst så skall man inte ta till sig för mycket av skyttens uppgifter. Det är inte säkert att skytten har upplevt situationen på ett korrekt sätt. Släpp först fram hunden att kolla över skottplatsen, när hunden sedan ger sig iväg från platsen, sätt den ner och börja därefter undersöka skottplatsen. Lägg på minnet de punkter som hunden har markerat och kolla upp de. Lägg inte för stor tyngdpunkt och tid på skottplatsen utan starta eftersöket istället. Uttrycket att en ordentlig skottplatsundersökning är avgörande för eftersökets utgång stämmer inte då det är eftersökets genomförande som är avgörande för hur det går. Hår vid skottplatsen är väldigt svårt att dra några slutsatser från så var försiktig med bedömning utifrån enbart hår. Ymnigt blodflöde på skottplatsen är sällan ett bra tecken utan kan vara rena konturträffar eller muskelskador utanför skelettet. På skottplatsen hittar man egentligen de flesta skottecken bortanför där viltet/grisen stod. Den övning vi genomförde att skjuta på ett riktigt (dött) vildsvin gav väldigt bra information om vad man kan tänkas hitta på en skottplats vid träff på olika ställen i djurkroppen och med olika kalibrar.
Det svåraste att konstatera är om man har skjutit bom. Ge aldrig upp ett eftersök förrän både du som eftersöksjägare och skytten är övertygad om att det är en bom. Då man startar eftersöket/spårningen så ha aldrig laddat något vapen. Det behövs inte förrän det är dags för avslut. Om skytten laddar innan spårningen är avslutad se till att skytten går i höjd med spårhunden. Aldrig några laddade vapen bakom dig. Säkerheten går alltid först. Alltid. Säkerheten. Använd en spårhund och en avslutshund/ståndhund. Under spårningen så ta det lugnt, stanna gärna och undersök blodfläckar, spårstämplar, blodavstrykningar och annat som dyker upp på vägen som kan ge ledtrådar om riktning, eventuella återgångar och skadans art. Vildsvin är väldigt riktningstrogna vid skada. Då de börjar komma i det läget att de skall ta lega så börjar de kroka, d.v.s. de går i sicksack innan de lägger sig. Var försiktig med att släppa ståndhunden för om man släpper den för tidigt kanske man får ett stånd utom hörhåll och måste fortsätta spåra eller använda pejlen för att komma ifatt och då förlorar man värdefull tid. Användande av löshund är okej oavsett årstid men vid vår och sommar skall man noga tänka igenom ett släpp innan eftersom man har ansvar för vad hunden gör då den är lös. Använd reflexer på hundar och egna kläder så man syns bra. Återigen Säkerheten. Ta det lugnt vid spårslut, kolla över situation, se möjligheter. Det vapen man skall använda är det man trivs med, pistol och kniv är mindre lämpliga. Använd ammunition som håller ihop både vid träff i viltet samt om det träffar något innan viltet så man inte skickar någon form av splitter i hunden. Helst skall kulan stanna i viltet, då är man säker på att inget skadas bakom. Skjut inte om det inte är säkert. Även om det är ett skadat vilt får aldrig skott avlossas i förbjuden skottriktning eller om hund är i farlig riktning vid viltet. Eftersök på vildsvin är ofta långkörare så se till att få med vätska till dig själv och din hund, druvsocker, snitslar och kompass, eventuellt GPS. Ha en ryggsäck/midjeväska för utrustningen. Även om eftersöket börjar dagtid så ta med ficklampor/pannlampor med en gång. Det tar bara onödig tid att gå och hämta detta när det mörknar. Tänk på att ta med telefon och första förband. Som eftersöksjägare skall du bedöma skadans art, leta upp och avliva skadat vilt. Göra en bedömning när det är dags att avbryta eftersöket, konstatera när det är en bom och då övertyga skytten om att det är en bom. Vid licensjakt finns det en jaktledare som har ansvaret vid skadskjutningar men även skyttet har ett ansvar. Vid trafikskada är det polisens ansvar vid skada på älg och hjort medan det vid annat vilt är markägarens ansvar. Vid ett eftersök tar jaktledaren och eftersöksekipaget på sig ansvaret för eftersöket. Tänk på att vid eftersök har man lämnat jakten och därför är alla hjälpmedel tillåtna t. ex. bil och andra motorredskap. Vid avlivning i tättbebyggt område, kontrollera med polisen extra noga så man får skottlossningstillstånd. Fråga gärna en extra gång.
Om det dyker upp ett skadat vilt t. ex. en haltande älg, får man då avliva den? Nej, var väldigt försiktig i sådana fall. Den kanske har haltat i flera år, det kan vara en tillfällig stångskada som läker sig själv. Var väldigt noga med att göra RÄTT. Enda gången som Per har upplevt att vittringen försvinner är då det övergår till kallare väderlek, fryser på. Att skadat vilt går till vatten är enligt Pers erfarenhet en myt då han aldrig har kunnat påvisa ett sådant beteende. Om ett skadat vilt däremot går över ett vattendrag eller vattensamling är det troligt att djuret återfinns snart efter vattnet då det ofta blir nedkylt i vattnet. Ett spår består egentligen av en biologisk sensation. Hela spåret är ju en doftkorridor av djur, blod, vänd jord, vända löv och allt annat som kan tänkas ha blivit påverkat under det skadade djurets frammarsch. Om man genomför eftersöket på natten i mörker ger detta oftast fler fördelar än nackdelar. För våra hundar som använder lukten och hörseln mer än synen gör det ingenting, snarare tvärtom då det ofta är bättre vittringsförhållanden. För vår egen del är det oftast lugnare på natten, mindre trafik och rörelse så man hör bättre. Vi bör göra en utvärdering av våra egna hundar inom akutteamet, vad finns det för spårhundar, ståndhundar. Behöver vi komplettera med något? De hundar vi har, vad är de bra på, dåliga på? Vi fick med oss en hel del idéer för spårträning. Till exempel bara en sådan sak som att använda sig av olika störningar vid träning, låt någon gå över spåret vid flera tillfällen, låt unghunden hoppa runt som den vill vid träning, lägg spåret där du har sett att det har gått vilt. Var noga med att aldrig stanna vid de återgångar som du själv känner till. Låt hunden bestämma när det är dags att vända. Definitionen av blodspår kontra viltspår kan var väldigt olika. Kursen upplevde vi alla som väldigt bra och informativ. Väldigt intensiv med mycket fakta. Vi bodde bra och det var god mat. Vi kunde skjutit mycket mer men vi gissar att snön utgjorde ett hinder för detta då vi inte kom fram till Pers normala övningsplats. Per Kristoffersson var väldigt professionell och gav tydliga och bra svar på alla frågor. Han kunde motivera sina idéer och åsikter på ett logiskt sätt som var lätt att ta till sig. Han hade en väldigt stor erfarenhet som han delade med sig på ett humoristiskt och ödmjukt sätt som ingav förtroende.
Tänk på Att ett ymnigt blodflöde direkt ifrån skottplatsen sällan är ett gott tecken, utan kan ofta vara rena konturträffar eller muskelskador utanför skelettet. Att bland det svåraste som finns är att konstatera bom, det innebär att alla skott mot vilt bör vid minsta tveksamhet kollas med en för uppgiften tränad hund och förare. Att om man inte är ett utbildat lämpligt ekipage som lagen kräver men ändock vill göra ett kontrollsök så tänk på att vid minsta osäkerhet avbryt och markera gärna med snitsel var ni slutar. Att om man ej har tillgång till välutbildad ställande eftersökshund så minskar hittprocenten avsevärt om man stöter upp det skadade djuret. Att om olyckan har varit framme så kan man i väntan på eftersöksekipaget kontakta ev. berörda grannlag, spåra av vägnätet om möjligt och framför allt låta området vara lugnt. Att vid jakt med drivande och stötande hundar efter klövvilt alltid koppla efterföljande hund när ett påskjutet vilt gått undan. Att ett av de svåraste eftersöken är på djur som är träffade högt dvs. taggutskott därför bör man alltid vid knall och fall effekten vara extra observant och vara snabbt beredd att skjuta igen. Dessa korta meningar skall inte ses som pekpinnar utan som goda råd, allt för att höja hittprocenten så mycket som det bara är möjligt och hjälps vi alla åt att hålla en hög standard på eftersöksarbetet kommer vi även i framtiden att kunna försvara vår jakt.
Flyktsträckor på vildsvin vid olika skador Frambens skada Vuxna grisar går långt, 3-10 km. Kultingar försöker ofta följa suggan så länge de orkar. Kräver en tränad lös eftersökshund med stor skärpa. Bakbens skada Finns ganska snart efter skottplatsen, 500-1000 m. Lättställd med rätt hund. Bukskador Taggutskott Käkskador Träff i magsäck leder snabbt till döden, grisen finns inom 200 m (98%). Träff i tarm, lever är svårare och grisen befinner sig oftast inom 500 1000 m. Lättställd med rätt hund. Mycket svår skada som är väldigt besvärlig att reda ut. Kräver oftast förhållsskyttar då den är väldigt svår att ställa. Kan gå hur långt som helst. Oftast blir det inflammation i såret som gör att viltet dör så inställningen att skada i taggutskott läker ut stämmer dåligt. Är alltid otäcka. Direkt efter skottet (1 timme eller 2) finns grisen ofta i närheten av skottplatsen (inom 500 m) så var så tyst som möjligt på skottplatsen. Här kan man eventuellt vänta tills dagen efter så man kan få ut ett jaktlag som förhållsskyttar. Kräver alltid en rutinerad hund med mycket skärpa. Tänk på att flyktsträckorna är generella och att det alltid finns avvikelser åt alla håll. Tänk på att alltid ha med en ståndhund vid eftersöken, då man har mycket små chanser att avliva skadad gris i sårlega. Tänk på att vara försiktig, tappa aldrig respekten för detta vilt.