Fortum Värmes miljövärden 2015



Relevanta dokument
Fortum Värmes miljövärden 2016

Fortum Värme och miljön 2014

Vägen mot fossilfri fjärrvärme

Miljönyckeltal Stockholm Exergi, 2018

Fortum Värme och miljön Stockholm 2013

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Naturskyddsföreningen

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2012 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme justerad i januari 2013 med

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2014 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme med värden för 2014

Miljöredovisning 2014

Biokraftvärme isverigei framtiden

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

2017 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1

2015 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1

2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Hallsberg-Örebro-Kumla

2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla

Förnybarenergiproduktion

2015 DoA Fjärrvärme. Borås Energi och Miljö AB. Centrala nätet

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Stockholm

2016 DoA Fjärrvärme. Organisation: AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Stockholm

2014 DoA Fjärrvärme. Organisation: AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Stockholm

2017 DoA Fjärrvärme. Trollhättan Energi AB. Trollhättan

Fortum Heat Scandinavia

2017 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Matforsnätet

Remiss av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050, diarienummer TRN

Klimatbokslut Klimatbokslut Om hur små steg kan göra stor skillnad.

2016 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Gustavsberg

2017 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Tyresö/Haninge/Älta

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Härnösand Energi & Miljö AB

El- och värmeproduktion 2010

2010 DoA Fjärrvärme. Torsås Fjärrvärmenät AB

2015 DoA Fjärrvärme. Hjo Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala

2017 DoA Fjärrvärme. Uddevalla Energi Värme AB. Uddevalla

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala

2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Norrköping-Söderköping

2017 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Moliden

2015 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

2017 DoA Fjärrvärme. Varberg Energi AB. Centrala nätet

2015 DoA Fjärrvärme. Linde Energi AB. Lindesberg

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Centrum

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö

2015 DoA Fjärrvärme. Finspångs Tekniska Verk AB

2015 DoA Fjärrvärme. Götene Vatten & Värme AB. Götene

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Katrineholm

2017 DoA Fjärrvärme. Nässjö Affärsverk AB. Nässjö

2016 DoA Fjärrvärme. Umeå Energi AB. Umeå Holmsund

2016 DoA Fjärrvärme. Umeå Energi AB. Hörnefors

2015 DoA Fjärrvärme. Statkraft Värme AB. Kungsbacka

2015 DoA Fjärrvärme. Göteborg Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Norberg

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Ludvika

2017 DoA Fjärrvärme. Öresundskraft AB. Helsingborg

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Fagersta

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Liden

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Nyköping

2017 DoA Fjärrvärme. Nybro Energi AB. Nybro, Orrefors, Alsterbro

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Grängesberg

2015 DoA Fjärrvärme. Forshaga Energi AB. Forshaga

2015 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund

2016 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Västervik Miljö & Energi AB. Gamleby

2015 DoA Fjärrvärme. Lantmännen Agrovärme AB. Ödeshög

2015 DoA Fjärrvärme. Mark Kraftvärme AB. Assberg + Fritsla

2017 DoA Fjärrvärme. SEVAB Strängnäs Energi AB SEVAB

2016 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Boxholm

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Linköping, Linghem, Sturefors

2017 DoA Fjärrvärme. Eksjö Energi AB. Mariannelund

2015 DoA Fjärrvärme. Vetlanda Energi & Teknik AB. Holsby

2017 DoA Fjärrvärme. Kalmar Energi Värme AB

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

2017 DoA Fjärrvärme. Malung-Sälens kommun

2017 DoA Fjärrvärme. Göteborg Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Vislanda

2017 DoA Fjärrvärme. Mälarenergi AB. Kungsör

2016 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Moheda

Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle. Karin Medin, VD

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

2015 DoA Fjärrvärme. Gävle Energi AB

2017 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Rydaholm

2015 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Värnamo

2015 DoA Fjärrvärme. Lidköpings Värmeverk AB

2015 DoA Fjärrvärme. Nässjö Affärsverk AB. Annerberg

2015 DoA Fjärrvärme. Bengtsfors kommun. Brandstationen Bengtsfors

2017 DoA Fjärrvärme. C4 Energi AB. Prisområde 1

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö

El- och värmeproduktion 2009

2015 DoA Fjärrvärme. Kalmar Energi Värme AB

2015 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Rydaholm

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Sundsvall

Transkript:

Fortum Värmes miljövärden 215

Vi älskar energi som annars skulle gått förlorad Fjärrvärmen är som energisektorns kollektivtrafik istället för att var och en köper och driver en egen anläggning kan många ta del av den värme vi producerar centralt i få anläggningar med effektiva processer och teknik som ligger i framkant. Vi bidrar dessutom till att skapa en mer hållbar stad genom ett system som gör att den enes avfall och energiförluster kan bli ny energi för andra. Om alla på jorden levde som vi i Sverige skulle det behövas tre jordklot. Tack vare återvinning av överskottsvärme och energiproduktion med avfallsbränslen från samhället samt rest- och biprodukter från skogsindustrin är behovet av jungfruliga energiråvaror eller så kallad primär energi lågt. Fyra av fem kilowattimmar fjärrvärme har producerats ur sekundära energislag. 1 % av vår fjärrvärme ska vara förnybar eller återvunnen senast vid 23, samtidigt som vårt energisystem ger ett överskott av förnybar el. Vårt mål är att nå dit betydligt tidigare än så. Tillförd energi i Fortum Värmes produktion 215 Total produktion 1, % Fjärrvärme 1, % 19 22 12 29 2 3 7 1 7 16 14 1 9, % Fjärrkyla, % 2 29 Total produktion/fjärrvärme Biobränslen och biooljor Avfalls- och returbränslen Värme i avloppsvatten Värme i sjövatten Värmeåtervinning genom fjärrkyla 2 Vindkraft Fossila bränslen 3 Biobränslen och biooljor Avfalls- och returbränslen Fossila bränslen 3 Vindkraft 37 12 13 32 43 3 16 38 Fjärrkyla Frikyla 4 Spillkyla 5 Värmepumpskyla 6 Kylmaskinskyla 7 6 Förklaring till miljööversikt 1. Inkluderar produktionssamverkan med andra fjärrvärmeproducenter. 2. Om man köper fjärrkyla på vintern så återvinns energin till fjärrvärmenätet. 215 återvann Fortum Värme 139 GWh från fjärrkylanätet vilket möjliggjorde produktion av 29 GWh fjärrvärme. 3. Torv betraktas enligt VMK som ett icke-fossilt bränsle medan torv enligt EIFS 211:4 klassas som fossilt. I diagrammet ingår dessutom endast andel av tillförda bränslen och el, medan det i miljöbokslutet för fjärrvärme även ingår rökgas- kondensering. Detta är två anledningar till att inte andelen fossilt är densamma i diagrammet som i bokslutet. 4. Frikyla: Endast naturlig kyla (t ex kallt sjövatten), som inte behöver kylas i någon mekanisk process. förbrukning endast för distribution av kyla. COP inkl distribution var 2 år 215. 5. Spillkyla: Produktion av värme i värmepump. Restprodukten kyla används till fjärrkyla. Värme- återvinning sker från fjärrkylanätet till fjärrvärmenätet. förbrukning endast för distribution. COP inkl distribution var 2 år 215. 6. Värmepumpkyla: Samproduktion av kyla och värme i värmepump. Värmeåtervinning sker från fjärrkylanätet. COP inkl distribution var 4,9 år 215. 7. Kylmaskinskyla: Kyla produceras i kylmaskin. Ingen återvinning av restprodukten värme. COP inkl distribution var 1,3 år 215.

Förklaringar till miljöbokslut fjärrvärme och fjärrkyla Miljöbokslut fjärrvärme 2151 Utsläpp för produktion av Fortum Värmes fjärrvärme, per kwh levererad fjärrvärme 21 211 212 213 1. Inkluderar produktionssamverkan med andra fjärrvärmeproducenter. Leverans exklusive särskilda avtal om allokering av produktion, så kallad residualmix. 214 215 Utsläpp av växthusgaser, egna utsläpp och indirekta utsläpp för inköpt energi, g/kwh fjärrvärme 2 82, 72, 68,7 82, 74,9 83,1 Utsläpp av växthusgaser efter klimatkompensation, g/kwh fjärrvärme 3 68,7 35,1 2. I enlighet med Värmemarknadskommittén, VMK, som består av Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Svensk Fjärrvärme. Under 211 kom VMK fram till en överenskommelse om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme. Detta är ett av dessa nyckeltal. För Andel fossila bränslen ingår fossil olja och kol per totalt tillförd energi där även rökgaskondensering ingår. 35,6 Utsläpp av växthusgaser, transport och produktion av bränslen, g/kwh 2 7,2 7,1 6,7 7,9 6,9 7, Primärenergifaktor 2,25,2,21,22,19,2 Andel fossila bränslen, % 2 21 16 11 13 11 13 Koldioxid - systemeffekt, g/kwh 4 9 85 15 114 133 142 Andel förnybar eller återvunnen energi, % 5 79 84 87 84 85 83 3. För 213 klimatkompenserade Fortum Värme utsläppet ned till 212 års nivå. För 214 och 215 klimatkompenserar Fortum Värme utsläppet från kol och olja i den egna värmeproduktionen. Andel förnybar energi, % 5 74 77 79 75 75 74 Kväveoxider, mg/kwh 112 14 19 125 114 13 Svaveldioxid, mg/kwh 37 27 3 4 24 14 Stoft, mg/kwh 4, 3,3 2,9 2,8 1,7 1,7 Miljöbokslut fjärrkyla 215 21 211 212 213 214 215 Koldioxid, indirekt genom Fortums egen elanvändning, g/kwh 6 COP 7 6,1 6,6 7,3 8,1 5,9 7,2 Värmeåtervinning genom fjärrkyla 8, GWh 14 158 156 164 157 139 Fortum Värmes leveranser 215 GWh Förnybar och återvunnen energi 5 Fjärrvärme 9 7 357 84 % 361 1 % 1 333 61 % Fjärrkyla från kraftvärmeverk och vindkraftverk 4. Nyckeltalet avser konsekvens av värmeleverans ur ett globalt systemperspektiv som även omfattar nettobalansen mot kraftnätet. Koldioxidutsläppet för den nordiska marginalproduktionen är hämtad från forsks rapport 8:3 och uppgår till 67 g/kwh. 5. Med förnybar energi menas biobränslen, biooljor, bioandel i avfall och returbränslen, energi lagrad i sjövatten samt andel förnybar energi i inköpt el och värmeproduktionssamverkan. Med återvunnen energi menas spillvärme, återvunnen energi i avloppsvatten, andel av avfall och returbränslen som inte identifieras som förnybar samt återvunnen energi i inköpt el och värmeproduktionssamverkan. 6. till fjärrkyla och värmepumpar är ursprungsmärkt vind-, bio- och vattenkraft. 7. Coefficient of Performance. Förhållandet mellan producerad kyla och tillförd el, vilket beskriver produktionens effektivitet. 8. Om man köper fjärrkyla på vintern så återvinns energin till fjärrvärmenätet. För år 215 återvann Fortum Värme 139 GWh från fjärrkylanätet vilket möjliggjorde produktion av 29 GWh fjärrvärme. 9. Inkluderar produktionssamverkan med andra fjärrvärmeproducenter, total leverans.

Kommentar till miljöbokslut 215 Fjärrvärmens utsläpp av växthusgaser påverkas förutom av vädret av flera andra faktorer så som el- och bränslepriser samt tillgänglighet i basproduktionsanläggningarna. Därför varierar utsläppsvärdena mellan åren, vilket framgår av historiken. Produktionen i det koleldade kraftvärmeverket KVV6 ökade 215 jämfört med året innan med lägre andel biobränslen än planerat på grund av tekniska problem i lossningsutrustningen. En väderberoende användning av fossilolja tillkom. Behovet av primära energiresurser längs värdekedjan påverkas något av dessa faktorer, men är räknat per kwh levererad fjärrvärme fortsatt lågt (cirka 2 % av tillförd energi består av jungfruliga energiråvaror som kol, eldningsolja samt drivmedel för transporter mm). Investeringar ger förflyttning De stora stegen mot ökad förnybarhet och lägre klimatpåverkan tas genom de investeringar som görs. Från och med år 21 köper Fortum Värme ursprungsmärkt förnybar el för den el som förbrukas i processerna vilket gör att utsläppen minskade i storleksordningen 1-15 g/kwh. Från och med 216 tillkommer det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket i Värtan samt möjlighet att öka inblandningen av olivkärnor i kolkraftvärmeverket, vilket gör att utsläppen minskar med ytterligare 15-2 g/kwh. Kraftig ökning av förnybar el på väg Fortum Värme följer parallellt med den branschgemensamma metodiken för beräkning av klimatpåverkan ett nyckeltal som visar hur den egna energiproduktionen av värme och el samverkar med det nordeuropeiska kraftsystemet. Nyckeltalet visar summan av de lokala utsläppen men adderar även hur en ökad eller minskad nettoförbrukning av el påverkar kraftsystemets utsläpp (nyckeltalet kallas CO 2 systemeffekt, se även fotnot 4 i miljöbokslutet). Samma faktorer som nämns ovan för utfallet 215 har i huvudsak förklarat att nyckeltalet för systempåverkan inte minskade 215. På grund av främst låga elpriser har den elbaserade värmeproduktionen med värmepumpar ökat de senaste åren, vilket har bidragit till att detta nyckeltal visat en ökande trend. I och med att det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket i Värtan nu tas i drift kommer fjärrvärmesystemet att bli en nettoproducent av förnybar el till det nordeuropeiska kraftsystemet. Denna förnybara biokraft kommer att tränga undan kontinental fossil kraft med låg verkningsgrad, vilket förklarar att fjärrvärmesystemets klimatpåverkan på systemnivå beräknas minska radikalt från och med 216 (se figuren nedan). Målet är 1 % förnybar eller återvunnen energi Fortum Värmes strategi är att öka andelen förnybar och återvunnen energi. Genom att utnyttja fjärrvärmesystemets elproduktionsförmåga och flexibilitet kommer fjärrvärmeproduktionen varje år framgent att generera ett nettoöverskott av förnybar el. Vår övertygelse är att fjärrvärmesystemets flexibilitet i allt högre grad kommer att vara en framgångsfaktor för den totala omställningen till ett helt fossilfritt energisystem genom att kunna möta ett ökat inslag av väderberoende förnybar kraft med styrbar elproduktion från kraftvärme. Användningen av kol i fjärrvärmesystemet kommer att avslutas senast år 23. Målet är att fasa ut kolet väsentligt tidigare än så och ersätta det med effektiviseringar och förnybar eller återvunnen energi. Ingen energi ska komma från jordskorpan utan återvinnas från andra processer eller komma från förnybara källor. För att nå målet satsar Fortum Värme på flera fronter samtidigt. Ökad integration av fjärrvärmesystemen i regionen, effektiviseringar i alla led inklusive energilagring, ökad samverkan med kunder och andra energibolag, samt fortsatt förnyelse och utveckling av produktionen, kommer att vara viktiga komponenter i denna pågående omställning. 16 14 12 g/kwh 1 8 6 4 2 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 Kol avvecklat Utfallsrum CO 2 e beräknat enligt VMK CO 2 systemeffekt

AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Fortum Värme är ett lokalt energibolag som producerar fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget levererar värme och kyla till cirka 1 kunder och en stor del av de som bor och verkar i Stockholmsregionen. Tillsammans med kunderna har Fortum Värme bidragit till att Stockholm räknas som en av världens renaste huvudstäder och utsågs av EU till världens första miljöhuvudstad Green Capital 21. Företaget ägs till lika delar av Fortum och Stockholms stad. Fortum Värme investerar 7 miljarder kronor i ny kraftvärmeproduktion i Stockholmsregionen 21-216. Senast 23 ska fjärrvärmen i Stockholm produceras till 1 procent av förnybar och återvunnen energi. Den helägda gasverksamheten säljer och distribuerar stadsgas och fordonsgas. Postadress 115 77 Stockholm Telefon/utland 2-46 +46 278 276 96 E-post/hemsida kundservice.varme@fortum.com fortum.se/varme Säte/org nr Stockholm 55616-995