Prisändringsmodell Motala & Askersund 2016
Innehåll Inledning... 3 Prispolicy... 3 Prisändring och prisprognos... 4 Priser 2016... 4 Prognos 2017 och 2018... 4 Ny Prismodell 2016... 5 Effekt... 5 Energi... 7 Flöde... 7 Övriga priser... 8 Beskrivning av prisändringen... 9 Konkurrenskraft... 9 Långsiktighet... 10 Rimlig avkastning... 11 Sammanfattande kommentarer... 14 Miljövärdering... 15 Kunddialogen... 15 Anslutning av nya kunder... 15 Bilagor... 15 2
Inledning Prisändringsmodellen beskriver hur Vattenfall AB sätter fjärrvärmepriserna i Motala & Askersund och är en konkretisering av Vattenfalls prispolicy. Dokumentet har tagits fram inom ramen för Prisdialogen där kunder givits möjlighet att påverka dess innehåll. Prispolicy Den prispolicy som ligger till grund för Vattenfalls prissättning på fjärrvärme togs fram och har använts sedan 2005. Prispolicyn är en avvägning mellan tre kriterier, vilka tar hänsyn till såväl kunden, värmemarknaden och Vattenfalls situation: Priset ska vara konkurrenskraftigt. Prissättningen ska vara långsiktig. Priset ska ge möjlighet till rimlig avkastning på verksamheten. Läs mer om hur prispolicyn tillämpas under avsnittet Beskrivning av prisändringen. Vid prisändringar följer Vattenfall fjärrvärmelagen och nedanstående regler som gäller inom Svensk Fjärrvärmes REKO-system. - Prisändringar genomförs normalt bara en gång per år och då vid årsskiften. Vi ska vid prisändringar ta hänsyn till våra kunders planeringshorisont och budgetprocess. - Prisändringar ska aldrig ske retroaktivt. - Vi ska avisera våra kunder skriftligt om den planerade förändringen med motivering minst två månader innan ändringen avses träda i kraft. - Våra priser ska heller inte, utom vid extraordinära händelser, ändras under löpande år på grund av skatte- och avgiftsförändringar. 3
Prisändring och prisprognos Priser 2016 Den 1 januari 2016 införs en ny prismodell för företag, föreningar och organisationer på samtliga Vattenfalls fjärrvärmenät. Givet denna förändring är det inte möjligt med prisjämförelser 2015 till 2016 och ändringen av prismodell kan i sig orsaka ökningar eller sänkningar i fjärrvärmekostnad beroende på respektive anläggnings energianvändning. Sedan ett drygt år tillbaka genomförs dialoger med kunder som förväntas få en signifikant kostnadsökning i syfte att förmå dessa kunder att ändra sin energianvändning. I syfte att trots prismodelländringen ge transparens i Vattenfalls prissättning redovisas här den analys som gjorts för att prissätta den nya prismodellen, vilken i sig är intäktsneutral. I denna analys har 412 anläggningar (82,9%) i Motala och Askersund bedömts ha tillräcklig datakvalitet av totalt 497 anläggningar i urvalet. Intäkterna för dessa 412 anläggningar har för ett normalår beräknats till 112 343 kkr och i den nya prismodellen inklusive prisjustering 114 480 kkr givet samma underliggande mätdata. Således justerar Vattenfall priserna inför 2016 motsvarande 1,9% för en bland dessa 412 genomsnittlig anläggning. De specifika priserna i den nya prismodellen beskrivs i Tabell 1 nedan. Tabell 1 Normalprislista för företag i Motala & Askersund (exkl. moms) Priskomponent Pris 2016 Effekt - abonnerad effekt 840 kr/kw,år - övertrassering 1680 kr/kw Energi - sommar 241 kr/mwh - vår/höst 331 kr/mwh - vinter 551 kr/mwh Volymrabatt * 250 1249 MWh/år - 5 kr/mwh 1250 2499 MWh/år - 10 kr/mwh 2500 4999 MWh/år - 15 kr/mwh 5000 7500 MWh/år - 20 kr/mwh > 7500 MWh/år - 25 kr/mwh Flöde - avser flöde bättre/sämre än genomsnitt 3 kr/m 3 Övrigt - industriavdrag 75 kr/mwh * Volymrabatten avser per anslutningspunkt och tillämpas på energipriset under vinter, vår och höst. Prognos 2017 och 2018 Prognosen för 2017 och 2018 förväntas vara i linje med 2016 års prisjustering: 1,9%. 4
Ny Prismodell 2016 Med start 1 januari 2016 införs en ny prismodell för företag, föreningar och organisationer på samtliga Vattenfalls fjärrvärmenät. Den största nyheten i den nya prismodellen är införandet av en effektkomponent, där varje anläggnings maximala dygnsbehov blir kostnadsdrivande. Figur 1 nedan beskriver den genomsnittliga viktningen mellan de olika priskomponenterna i) effekt, ii) energi och iii) flöde. Figur 1 Viktning av respektive komponent för genomsnittskund Kommentar: Bilden beskriver de olika komponenternas viktning sett över hela nätet. För individuell kund kan det variera väsentligen beroende på användning. Det finns flera drivkrafter för bytet av prismodell: Bättre följsamhet mellan Vattenfalls och kundens kostnader skapar rättvisande signaler och incitament att effektivisera. Förbättrad konkurrenskraft gentemot konkurrerande uppvärmningsalternativ. En enhetlig prismodell för Vattenfalls samtliga fjärrvärmenät. Mindre klimatkänslighet utan att för den delen införa en fast avgift. Tekniken har på senare år gjort det möjligt att mäta fjärrvärmen i kortare tidsintervall. Effekt Effekt är ett mått på energivolymen under en given tidsenhet. På samma sätt som huvudsäkringen i elskåpet utgör den maximala eleffekten inför Vattenfall begreppet Abonnerad effekt som avser anläggningens dimensionerande fjärrvärmebehov, alltså hur mycket värme som behövs när behovet är som störst. Givet att värmebehovet för de flesta anläggningar går hand i hand med utomhustemperaturen sammanfaller ofta de flesta anläggningarnas effekttoppar och ur Vattenfalls perspektiv är det dessa kalla vinterdagar som avgör hur stor kapacitet som måste hållas i beredskap. Det finns alltså betydande potential att skära kostnader genom att kapa effekttoppar och ett effektpris ger nödvändiga incitament. Till skillnad från effekt i elnätet, vilket mäts på timbasis, är dygnsmedeleffekt den vanligaste tidsperioden för fjärrvärme. 5
Det finns ett antal modeller att introducera en effektkomponent och Vattenfall har valt att använda en så kallad effektsignatur för att ta fram den debiteringsgrundande effekten. En effektsignatur beskriver sambandet mellan utomhustemperatur och dygnsmedeleffekt (energianvändning under ett dygn). Effektuttaget beskrivs då av en funktion och genom att anta en för orten dimensionerande utomhustemperatur erhålls en beräknad effekt. För Motala och Askersund har den dimensionerande utomhustemperaturen antagits till -15 ⁰C och i Figur 2 nedan har effektsignaturen följaktigen beräknats till 419 kw. Figur 2 Effektsignaturen beräknar dimensionerande effekt I mer än nio fall av tio ger effektsignaturen en bra analys av anläggningens effektbehov, men i de fall där dygnsmedeltemperaturen korrelerar dåligt med temperaturen riskerar effektsignaturen att bli felaktig och variera kraftigt från år till år. Figur 3 nedan visar en sådan anläggning där såväl effektsignaturen som årets dygnsmedeleffekter antyder en alltför oregelbunden användning, det är alltså något annat som driver effektbehovet. Medan effektsignaturen beräknades till 157 kw visar det faktiska utfallet att en abonnerad effekt närmare 250 kw vore mer rättvisande. Osäkerheten illustreras också av att samma anläggnings effektsignatur beräknades till 240 kw föregående år och 279 kw efterföljande. För anläggningar med dålig korrelation mellan utomhustemperatur och dygnsmedeleffekt fordras alltså att analysera historiska uttag för att bilda sig en uppfattning av anläggningens värmebehov. Figur 3 Anläggning med dålig korrelation mellan effekt och utomhustemperatur 6
Det som beskrivits ovan är Vattenfalls metodik att rekommendera en lämplig effekt för respektive anläggning. Denna är dock på intet sätt bindande, det står kunden helt fritt att välja en lägre effekt om så önskas. Ett tänkbart skäl för att välja en lägre effekt är när större effektiviseringsåtgärder utförts och väntan på att detta återspeglas i effektsignaturen anses för lång. En fördel med att trots allt invänta effektsignaturen är att Vattenfall garanterar sin rekommendation om effekten överskrids blir det utan åtgärd medan Vattenfall rimligen inte kan ta ansvar för kundens egna beslut. Om kunden väljer en lägre effekt och överskrider den är detta därför förknippat med en övertrasseringsavgift som belastar innevarande månads faktura med en engångskostnad. Ytterligare en effekt av övertrassering är att Vattenfall justerar upp den abonnerade effekten fr.o.m. efterföljande månad. Intentionen med detta är primärt som en säkerhetsåtgärd för att undvika ytterligare övertrasseringar givet att dessa kan bli betydligt mer kostsamma än en något uppjusterad abonnerad effekt. Energi Energi är den traditionella debiteringsgrundande priskomponenten. Innan Vattenfall implementerade fjärravläsning lästes värmemätaren oftast inte av oftare än årsvis varpå det var tvunget att ha samma pris över hela året. Kostnaden att producera fjärrvärme varierar dock markant över året så Vattenfall har successivt implementerat säsongspriser i takt med att mätningen tillåtit det. I Motala har denna utveckling inväntat den nya prismodellen som enligt Figur 4 delar in året i tre säsonger med varierande prisnivå. Figur 4 Utökad säsongsdifferentiering i den nya prismodellen Medan effektpriset kan relateras till Vattenfalls fasta kostnader kopplas energipriset till de rörliga kostnader där bränslekostnader väger tungt. Energipriset har därför prissatts med beaktande av marginalproduktionskostnaden, så att framtida energieffektiviseringar gynnar båda parter på ett långsiktigt hållbart sätt. Flöde Nuvarande konstruktion med en avgift kopplat till flödet kommer att förändras. Hittills har alla kunder betalat samma avgift (1 kr/m 3 ), vilket inte har medfört någon större skillnad i kostnader mellan effektiva och mindre effektiva anläggningar. Med den nya flödeskomponenter skapar vi incitament för att effektivisera anläggningarna. Den nya flödeskomponenten är intäktsneutral 7
för Vattenfall; de kunder som har ett flöde sämre än genomsnittet betalar en avgift (3 kr/m 3 ) för den del som överstiger medelvärdet och de som har ett bättre flöde än genomsnittet får motsvarande summa som en premie. Flödespremie eller flödesavgift mäts och debiteras månadsvis under perioden oktober till april. För att kunna jämföra fastigheter av olika storlek anges flödet i kubikmeter flöde per megawattimme i ett s.k. QW-värde. Syftet med den nya flödeskomponent är att försöka minimera mängden varmvatten som pumpas runt i systemet, eftersom detta är förknippat med större energiförluster, lägre verkningsgrad i produktionen och kostnader för t.ex. drift av pumparna. En flödesavgift om 3 kr/m 3 utgör oftast inte mer än 1-2% av den totala årskostnaden för de kunder som har de mest ineffektiva anläggningarna. Det är därför möjligt att flödesavgiften kan komma att höjas framöver för att skärpa incitamenten ytterligare. Exempel: En kund som under en månad oktober till april har ett flöde 900 m 3 och energianvändning 45 MWh erhålls ett jämförelsevärde Q/W = 20 m 3 /MWh. Om det för nätet genomsnittliga Q/W-värdet är 21 m 3 /MWh och priset 3 kr/m 3 får kunden en premie enligt följande: 45 MWh (20 21) m3 MWh 3 kr = 135 kr m3 Övriga priser Kunder som bedriver industriell verksamhet enligt Skatteverkets definition kan få en reducering av energipriset. 8
Beskrivning av prisändringen Prisjusteringen är som tidigare beskrivits en avvägning mellan prispolicyns tre delar. I följande avsnitt beskrivs hur prispolicyn inverkat på kommande prisjustering. Konkurrenskraft Konkurrenskraften är en sammanvägning av flera faktorer. Pris är en viktig konkurrensfaktor men även andra upplevda faktorer som t.ex. enkelhet och trygghet ingår i värderingen av konkurrenskraft. Givet hur energimarknaderna utvecklats de senaste åren har prisjämförelsen blivit hårdare. I Figur 5 nedan har Vattenfall analyserat nuvärdeskostnaden för alternativa uppvärmningssätt under respektive livscykel. Denna visar att bergvärme blivit en allt tuffare konkurrent i takt med att elpriser och marknadsräntor fallit och i vissa fall till och med kan ha en kostnadsfördel om anläggningen går helt problemfritt. Givet att Vattenfall inför en ny prismodell i januari 2016 är det denna prismodell som ligger som beräkningsgrund för fjärrvärmens livscykelkostnad. Figur 5 Livscykelkostnader för alternativa uppvärmningssätt i typiskt flerbostadshus Fastighetstyp: Flerbostadshus, volym 193 MWh/år, effektbehov 55 kw Jämförelsen är gjord för ett så kallat Nils Holgersson-hus, dvs ett flerbostadshus på 1000 kvm fördelat på 15 lägenheter och ett total värmebehov om 193 MWh per år. För alternativet bergvärme med elspets har följande viktiga antaganden gjorts: investeringskostnad 16 800 kr/kw, verkningsgrad (COP) 3 och kalkylräntan 6%. När samma jämförelse görs för en kommersiell lokal med ett årsenergibehov om 1 000 MWh blir det än svårare konkurrens (Figur 6 nedan), vilket främst beror på att lokaler vanligtvis har ett spetsigare effektuttag. 9
Figur 6 - Livscykelkostnader för alternativa uppvärmningssätt i typisk lokal Fastighetstyp: Offentlig lokal, volym 1000 MWh/år, effektbehov 345 kw I den senaste kalkylen är de grundläggande antagandena desamma förutom lokalens användning och storlek vilket också resulterar i en lägre investeringskostnad för bergvärmesystemet, 14 100 kr/kw. Det bör också kommenteras att frånluftsvärmepump för det mesta är en gynnsam investering. Detta betraktar dock Vattenfall som en energieffektiviserande åtgärd och inte en primär uppvärmningsform. Vidare ställer detta också krav på ventilationen vilket ofta hindrar installation. Sammafattningsvis kan sägas att fjärrvärmen utsätts för konkurrens främst från värmepumpar, vilket orsakats av de senaste årens sjunkande elpriser och marknadsräntor. I en ren kostnadsjämförelse faller fjärrvärmen därför inte alltid ut som den billigaste, men visar sig ändå ofta vara konkurrenskraftig tack vare dess andra egenskaper såsom leveranstrygghet och miljövärden. Vidare förväntas kostnadsjämförelsen inom några år väga tillbaka till fjärrvärmens fördel, bl.a. genom aktiv prissättning, varpå fjärrvärmens långsiktiga konkurrenskraft trots allt bedöms vara god. Långsiktighet Syftet med denna princip är att erbjuda en långsiktighet och förutsägbarhet i prissättningen utan kraftiga svängningar. Detta innebär i praktiken att priserna kan komma att höjas trots att kraftiga prissignaler saknas, och motsatt att prisökningen dämpas när prisindikatorer skjuter i höjden. Siktet är inställt på 5-10 års sikt snarare än bara innevarande år. Typiska yttre faktorer som påverkar både konkurrenssituationen och Vattenfalls lönsamhet är svängningar på el- och bränslemarknaden samt regulatoriska förändringar. Istället för att föra vidare dessa affärsrisker till kunden tar Vattenfall detta ansvar och arbetar aktivt för att minska riskerna t.ex. genom att eftersträva en differentierad bränsleanvändning. 10
Figur 7 nedan illustrerar den genomsnittliga prisjusteringen (inkl. villor) mellan 2009-2016 och visar på en eftersträvansvärd jämnhet i prisjusteringarna. Figur 7 Historisk prisutveckling för fjärrvärmen i Motala & Askersund Rimlig avkastning Vattenfall bedriver sin fjärrvärmeverksamhet på marknadsmässiga villkor och har krav från vår ägare att generera avkastning. Verksamheterna i Motala och Askersund ska vara bärkraftiga och inte finansieras av eller finansiera Vattenfalls övriga verksamhet. Kravet är för närvarande uttryckt som 10 procents avkastning på nettotillgångar. Detta mått beskriver resultatet efter finansiella intäkter (före finansiella kostnader) i förhållande till det nettotillgångarna (omsättningstillgångar och anläggnings-tillgångar minskat med icke räntebärande skulder och kassa). Syftet med att ha mål på RONA är att ha en långsiktig avkastning på anläggningstillgångarna. En basanläggning har typiskt en livslängd på 30-40 år, spets- och reservsanläggningar 50-70 år och näten 50-100 år. När en anläggning behöver åtgärdas (livstidsförlängning) eller ersättas med en ny så är investeringarna momentant många gånger större än avskrivningarna. Om man tittar på kortare tidsperioder, t.ex. 5-10-20 år så ser man följaktligen inte hela cykeln för en anläggnings livslängd. Så normalt sett så ska anläggningstillgångarna minska för varje år, förutom när vi gör större investeringsåtgärder eller förnyelse. Det är då vi får en långsiktigt lönsamhet (RONA). Ett typiskt riktvärde i anläggningsplaneringen är att investeringarna motsvarar ungefär 2/3 av avskrivningarna. Anläggningarna i Motala är för närvarande nya eller medelålders och avskrivningarna bör i denna fas vara lägre än investeringarna för att få en stabil RONA. Detta behövs för att kunna göra investeringar i när anläggningsparken om 20-40 år blivit äldre. Vidare finns ett ständigt tryck på förbättringsåtgärder avseende miljö och arbetsmiljö etc. vilket sällan finns i de långsiktiga planerna. 11
Figur 8 och Figur 9 nedan sammanfattande resultaträkningar för verksamheterna under de senaste åren samt prognos för innevarande år. Figur 8 Sammanfattande resultaträkning för verksamheten i Motala 2011-2015 Kommentar: Prognosen för 2015 är gjord efter februari månadsbokslut Figur 9 Sammanfattande resultaträkning för verksamheten i Askersund 2011-2015 Kommentar: Prognosen för 2015 är gjord efter februari månadsbokslut. 12
Figur 10 och Figur 11 nedan visar avkastningen för Vattenfalls värmeverksamhet i Motala samt prognos för innevarande år. Figur 10 Historisk och förväntad avkastning i Motala Figur 11 Historisk och förväntad avkastning i Askersund Utöver kommande prisjustering arbetas det kontinuerligt med att effektivisera verksamheten i syfte att nå den önskade avkastningen. Under de senaste åren har bland annat bränslekostnaderna minskat signifikant vilket är resultatet av lyckade effektiviseringsprojekt. 13
Sammanfattande kommentarer Konkurrenssituationen blir alltmer tydlig men ger inte anledning till några dramatiska reaktioner. Resultatet för Vattenfalls fjärrvärmeaffär i såväl Motala som Askersund är bra och pekar även denna på att priset kan plana ut. Figur 12 och Figur 13 nedan illustrerar ramarna som avkastningskravet och konkurrenssituationen sätter. Den mörkblå linje som illustrerar konkurrenssituationen motsvarar den prisjustering som skulle utsätta fjärrvärmen för en påtaglig risknivå med avseende på konkurrens. Den ljusblå linje som illustrerar avkastningen är den lägsta höjning som krävs för att verksamheten ska nå eftersträvad avkastning inom 5-7 år. Den tredje (orangea) linjen visar Vattenfalls tidigare och prognosticerade prisutveckling. Figur 12 - Illustration av prispolicyns ramar i Motala Figur 13 Illustration av prispolicyns ramar i Askersund 14
Miljövärdering Fjärrvärmens miljövärden i Motala och Askersund finns utförligt beskrivna i respektive miljöredovisningar som finns i bilaga. Kunddialogen En första kontakt togs i början av mars i syfte att hitta en mötestid där så många som möjligt kunde delta. Mötestiden kommunicerades inom en vecka och formell inbjudan med underlag distribuerades i början av april. Den 22 april genomfördes ett intromöte med syftet att introducera Prisdialogen samt att lära känna varandras verksamheter bättre. Vattenfall presenterade sin verksamhet och Radiomasten berättade om sin verksamhet och dess exponering mot fjärrvärmepriser. Under samrådsmötet var fokus på inför året nyheter t.ex. ny prismodell samt prisnivåer med underliggande analys och uppkomna frågor. Prisändringsmodellen distribuerades en vecka före samrådsmötet och uppdaterades efter behov innan färdigställande. Anslutning av nya kunder Varje ny fjärrvärmekund skall vara lönsam att ansluta till fjärrvärmenätet. En anslutningsavgift till fjärrvärmenätet beräknas individuellt för varje enskild anslutning. Beräkningen utgår från effektbehov och faktisk kostnad för indragning av fjärrvärme med avdrag för prognostiserad framtida bidrag från energileveranserna. Bilagor Följande dokument bifogas prispolicyn: Miljöredovisning för Motalas Värmeverksamhet 15