Tre huvudregioner i Sverige producerar idag ett flertal mineraler Sveriges andel av Europas produktion 1 Norra Norrland Produktion Tillstånd erhållet eller under process Järn Bly Järnmalm ~30% Sulfidmalm (t.ex. zink eller koppar) Guld 80- ~90% Kalksten Zink Silver 25% 15- ~20% Bergslagen Gotland Koppar ~10% 1 Gruvproduktion, EU27+3 (EU samt Norge, Schweiz och Island)
Miljöregleringsindex 1 Ranking av 71 länder 1. Finland 2. Sverige 11. Nya Zeeland 12. Kanada 14. USA 16. Australien 18. Norge 23. Ungern 25. Chile 29. Polen 32. Sydafrika 35. Brasilien 44. Kina 47. Bulgarien 55. Indien 57. Ryssland 71. Paraguay Luftutsläpp vid Rönnskärsverket Ton damm Ton SO 2 3,000 2,500 2,000 1,500 1,000 500 SO 2 Damm 60,000 50,000 40,000 30,000 20,000 10,000 0 1970 80 90 2000 0 2010 Sverige rankas långt bättre än betydande gruvnationer vad gäller miljöregleringar Rönnskär är ett bra exempel på effektivt svenskt miljöarbete 1 ERRI (Environmental Regulatory Regime Index) är en kombination av flera index och tar hänsyn till t.ex. utsläppsstandarder, strukturen av miljölagar, tillgänglighet av miljö-information, kapacitet av landets miljöinstitutioner
Svenskt kluster av gruv-, serviceoch utrustningsföretag Svenska företag är världsledande inom utrustning för underjordsbrytning Gruvföretag Serviceföretag Marknadsandel; Procent Övriga 40-50% 30-40% Sandvik 20-30% Atlas Copco Teknik, utrustning & förädling
Omsättning inom gruvbranschen Indexerad omsättning, bas 2010 Antal sysselsatta i gruvbranschen Tusen personer 280-330 80-100 x 3 x 2 Indirekt & inducerad effekt 100 40 Kontraktsanställda Direkt anställda 2010 2025 2010 2025
Utveckling av global medelklass Miljarder människor 1 4,9 x 2.5 1,7 ÖVRIGA VÄRLDEN 1,9 1,3 3,2 ASIEN 0,5 2009 2030 1 OECD:s definition av medelklass med BNP/capita mellan USD 3 000 och 15 000
JÄRNMALM Miljarder ton järnmalm 1.0 +6% per år 1.4 1.8 2.2 +3% per år 2.6 2.7 Historik Prognos KOPPAR Miljoner ton förädlad koppar 16 +3,5% per år +2% per år 32 27 23 17 19 ZINK Miljoner ton zinkämnen 9 +3% per år 10 12 15 +4% per år 18 21 2000 2005 2010 2015 2020 2025 1 Fe: Konsumtion 2000-2009, förväntad efterfrågan 2010-2025, Cu, Zn: Konsumtion 2000-2010, förväntad efterfrågan 2011-2025
100 Policylandskap för investeringar 1 Procent som inte ser policy som hinder för investering 90 80 70 60 50 40 30 20 Norge Niger Vietnam USA Argentina Grönland Australien Namibia Ecuador Ryssland Sydafrika Finland Sverige Kanada Ghana Guinea Kina Zambia Zimbabwe Botswana Mali Tanzania Turkiet Chile Mongoliet Mexico Brasilien Filippinerna Indonesien 10 Indien Venezuela Bolvia DRC (Kongo) 0 50 55 60 65 70 75 80 85 90 Mineralpotential 2 Index 100, genomsnittlig ranking 1 Inkluderar bl.a. politisk stabilitet, säkerhet i landet, skattesystem, samt förutsägbarhet, konsekvens och disciplin i regleringar 2 Mineralindex, utan hänsyn till nuvarande regleringar och investeringsklimat
I bolagens tillväxtplaner Ytterligare potential JÄRNMALM Miljoner ton färdig produkt per år 25 90 40 50 x 3-4 LKAB planerar utökning till ~40 miljoner ton per år (2015) men kan nå >50 miljoner ton per år (2025) Planerade projekt för bl.a. Dannemora, Northland Resources och Avalon ÖVRIGA MINERALER (Cu, Au, Ag, Zn, Pb) Indexerad produktion/år 100 200 50 150 2010 2025 x 2 Goda förutsättningar för ökad kopparproduktion Goda tillgångar av guld, silver, zink och bly Alla aktörer förväntas kunna expandera i hög takt under rätt förutsättningar (efterfrågan)
Antal sysselsatta Tusen personer 80-100 x 2 40 60-75 Indirekt och inducerad effekt 30-45 tusen nya arbetstillfällen 30 4-7 tusen nya arbetstillfällen 7-10 Kontraktsanställda 1 3 7 13-15 Direkt anställda i gruvbranschen 6-8 tusen nya arbetstillfällen 2010 2025 1 Inklusive 1 000 kontraktsanställda för expansionsprojekt
Utveckling av järnmalmsproduktion Index 1975=100 (ton järnmalm) Utveckling av kopparproduktion Index 1975=100 (kopparmetall i koncentrat) 800 1.500 700 Kina Chile Kina 600 1.000 500 400 Australien Indien 300 500 Sydafrika Australien Brasilien 200 Sverige 100 Sverige 100 Kanada 1970 80 90 2000 2010 1970 80 90 2000 2010 NOT: Endast Kinas kurva korrigerad för lågt järninnehåll
Antal anställda inom gruvnäringen Indexerat till 2003 = 100 350 300 Sverige Australien 170 000 personer anställda 2010 250 200 150 100 +200% 8 000 personer anställda 2010 50 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Årlig tillväxt i perioden (Procent) Sverige Australien -4.4% n/a -1.9% -0.4% +0.7% +14.7%
Förutsättningar för expansion INFRASTRUKTUR Norra Norrland Övriga Sverige Nationell begränsning Regional begränsning Bra förutsättning MARKNADS- FÖRUTSÄTT- NINGAR Tillgång till utrustning Järnväg Energi KOMPETENS 5: Bra förutsättningar 1: Mycket begränsande förutsättningar R&D och branschkunskap Ingenjör Investeringsvilja Mineraltillgångar Arbetskraft INVESTERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR Förutsägbarhet i tillståndsprocessen Kompetens för hantering TILLSTÅND
Befolkning i arbetsför ålder Tusentals invånare i Kiruna, Pajala och Gällivare Tillväxttakt Procent per år 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1980 85 Historiskt Scenarion -1,1% per år +3,5% per år BEHOV 23 000 TREND 90 95 2000 05 10 15 20 2025 Umeå 1995-2010 Behov i Norrland 2010-2025 0.9 Värmdö 2.4 3.5 1 Arbetsför ålder; 18-64 år
Examination och behov av ingenjörer 2 Tusental, 2011-2015 Attraktiva arbetsgivare enligt ingenjörsstudenter Relevanta utbildningar på LTU Behov i gruvbranschen 1 Totalt för LTU 1,260 1,400 Ej tillräckligt att anställa samtliga ingenjörer från relevanta utbildningar på LTU 4,700 1 Google 2 IKEA 3 Ericsson 4 Vattenfall 5 ABB 6 ÅF 7 Astra Zeneca 8 SWECO 9 McKinsey & Company 10 Microsoft 51 Electrolux 52 Nokia 53 BAE Systems 54 LKAB 55 SKF 56 Skånemejerier 57 Handelsbanken 58 Coca-Cola 59 Svenska Kraftnät 60 St Jude Medical 1 Antaget att 10% av de nyanställa är ingenjörer, baserade på intervjuer 2 Högskoleingenjörer och civilingenjörer
Järnväg finns idag Järnväg finns inte Narvik Lastbil varannan minut Kiruna Lastbil var 5e minut Lastbil var 4e minut Lastbil var 3e timme Svappavaara Pajala Malmberget Lastbil varannan timme Luleå Lastbil var 8e minut Skellefteå
Hanteringstid för ärenden vid miljödomstolen vid Umeå tingsrätt 2002-2011 Dagar mellan ansökan och arkivering Ändring av villkor Anrikning Förlängning Ny gruva Övrigt Sandmagasin Utökad verksamhet Vatten 1 2 3 4 5 6 7 år Idealtid 1 : 130 dgr Medel: 623 dgr 1 Dagar från inkommen ansökan till de om MKB ej ska kompletteras och alla instanser håller angivna tider