Lösningar och paketeringar för byalag Hur ska stadsnäten vara fortsatt framgångsrika i samarbetet med byalagen? Patrik Sandgren SSNFs årskonferens, Karlstad 2013 03 21
Vad är Bredbandsforum? Ett sätt att förverkliga bredbandsstrategin Diskussion Lösningar Kommunikation
Vad jobbar Bredbandsforum med? Fokusområden Robusthet Trådlöst Byalag
Vad gör Byanätsgruppen? Planering, byggnation och förvaltning av byanät Utbyggnad Organisation Marknad
Nyckeldata över bredbandstillgången Det går bra nu 2012 100 Mbit/s > 50 % 4G > 90 % Saknar bredband < 500 hushåll Källa: PTS, 2013. 100 Mbit/s avser täckning med bredband via fiber eller kabel. 4G täckning avser täckning vid bostad eller arbetsställe
Hur ser bredbandstillgång ut i Sverige? Landsbygdens fiberutbyggnad släpar efter Fiber Kabel xdsl 3G-light 3G 4G Städer 49% 40% 99% 99% 99% 95% Landsbygd 9% 0,2% 88% 99% 98% 81% Trådbundet Befolkning med tillgång Befolkning utan tillgång Trådlöst Källa: PTS, 2013. 100 Mbit/s avser täckning med bredband via fiber eller kabel. Trådöst avser täckning vid bostad eller arbetsställe. 3G-light är CDMA 2000 och 3G är HSPA.
Vad är utmaningen? Glesheten drar upp kostnaden Gemensamma nämnare Snarlika behov oavsett geografisk hemvist Befolkningsdensitet 1500 inv/km 2 Små skillnader i inkomster (köpkraft) Likartade preferenser (betalningsvilja) 3,5 inv/km 2 Ett för högt pris för slutkunden hämmar bredbandsinvesteringar Landsbygd Städer
Vilka är byanäten? 450 000 hushåll på landsbygden Enskilda hushåll i glesbygd: Utbyggnad genom samhällsomfattande tjänster (< 2 procent av befolkningen) Byar på landsbygden: Byalagsbaserad utbyggnad (10-15 procent av befolkningen) Urbana och tätortsnära områden Kommersiell utbyggnad (85-90 procent av befolkningen)
Hur mycket är byanäten värda? 16 miljarder kr i investeringar och minst 1 miljard kr löpande 18 Miljarder kr 16 16 miljarder kr 14 12 Förväntade övriga investeringar (60 procent) 10 8 6 4 Förväntade stöd (40 procent) 2 0 Initiala investeringar 1,4 miljarder kr Löpande intäkter (Per år) Abonnemang (50 procent) Näthyra (50 procent) Källa: P:Sandgren, Vad kostar ett byanät, 2012 samt slutrapport för Stödarbetsgruppen inom Bredbandsforum, 2012.Beräkningen baseras på uppskattningen att det finns utrymme för 8000 byanät med i storleksordningen 50 hushåll per nät. Dessa beräknas behöva investera 2 miljoner kr per nät, varav 750 000 kr förväntas vara stöd. För varje hushåll beräknas en nätavgift behöva betalas på 150 kr och lika mycket i abonnemangsavgift.
Hur ser bredbandsstödet ut? Nästan 1 miljard kr finns till förfogande Milj. kr 1 200 1 miljarder kr 1 000 0,8 miljarder kr 800 Strukturfonderna 600 Kanalisation Landsbygdsprogrammet 400 200 0 Investerade medel i bredband 2007-2012 Tillgängliga medel 2013 Källa: PTS, 2013
Vad ger länsstyrelserna stöd till? Stöd till passiv och aktiv utrustning beroende på län Källa: LS21 och LSB2, 2013 Bearbetat av Bredbandsforum N=20
Kronoberg Skåne Halland Stockholm Gävleborg Uppsala Jönköping Kalmar Västmanland Jämtland Södermanland Östergötland Västra Götaland Värmland Örebro Västerbotten Norrbotten Gotland Blekinge Dalarna Västernorrland Vilka villkor omger bredbandsstöd*? Olika max- och minimigränser hos länsstyrelserna Maxgräns för stöd (Procent ) Miniminivå privat insats (Kr) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Maxgräns för stöd (Procent) Minibeloppsgräns (Privat insats) 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 N=20 N=20 Källa: LS21 och LSB2, 2013. Bearbetat av Bredbandsforum * = Avser landsbygdsprogrammet
Vad styr valet av bredbandsprojekt? Olika faktorer för val av bredbandsprojekt 10 9 Antalet länsstyrelser som anger specifika skäl för sina prioriteringar 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Regional strategi Först till kvarn Antalet tillkommande strategiska anslutningspunkter Möjlighet att skapa redundans Genomförande strategi för LBP Annat N=17 N=17 Källa: LS21 och LSB2, 2013. Bearbetat av Bredbandsforum
Vad är styrkan med byanätsmodellen? Fem fördelar med att bygga själv Mobilisera en tillräcklig stor efterfrågan och kundbas Använda kunskap och arbetsmaskiner Katalysera byggnation via korta beslutsvägar Hantera ersättning för markupplåtelse Generera engagemang i form av dagsverken
Var brister det för byanäten? Tre faktorer med förbättringspotential Marknadsanalys Projektering Förvaltning
Vad kan stadsnäten göra? Erbjuda säkra händer Lokalkännedom Kunskap och rådgivning Regionalt samarbete
Vad händer nu? Initiativ på agendan Byanätsgruppen slutrapporterar En statlig bredbandsutredning pågår Ett nytt landsbygdsprogram på gång
Mer information? Allt om policy för byanät www.fibertillbyn.nu www.bredbandivarldsklass.se