Varför fiber till mitt hus? Innehåll Inledning 1 Vad beror datahastigheten på? 2 Mobilt bredband 3 Fiberanslutning 4 Framtida behov 5 Mina slutsatser 6 Inledning Syftet med denna skrift är att försöka underlätta beslutet att investera i en fiberanslutning eller ej. Detta genom att sätta de olika tekniker som idag finns för att nå internet på kartan och att så enkelt som möjligt beskriva de tekniska för och nackdelar de är behäftade med. Tyvärr går det inte att helt utesluta tekniken bakom de olika tjänsterna, då det är denna som i mycket ligger till grund för det val ni längre fram skall göra.
Vad beror datahastigheten på? Man brukar beskriva en dataöverföring som en fyrkantsvåg. I figuren nedan syns en ideal våg nederst, medan det däröver, i grönt och blått, visas hur den i själva verket kan se ut. För att kunna sända så snabbt som möjligt behöver frekvensen vara så hög som möjligt. Frekvensen är enkelt uttryckt antalet vågtoppar per sekund. Frekvensen beror på två saker: 1. Utrustningens kvalitet 2. Kabelns kvalitet. Den utrustning vi har idag i hemmen är av så hög kvalitet att det egentligen bara är kabelns kvalitet som betyder något. Ledning kan vara av fyra olika sorter: 1. Kopparkabel, som vid fast telefon 2. Ethernetkabel, som vid interna datanätverk (se bild t.h.) 3. Trådlös förbindelse 4. Fiber En kopparkabel klarar med ADSL-teknik av max 24Mb/s (24 miljoner bits/sekund), men då måste man bo nära telestationen och det måste vara bra kabel. I praktiken får man sällan mer än 7-8Mb/s. En ethernetkabel klarar betydligt större hastigheter: 100 Mb/s är minimum, men det flesta klarar idag av 1 000 Mb/s. Det kallas 1 Gigabit per sekund (Gb/s). Sådana kablar används i interna nätverk med kabellängder under 100 meter. Med trådlös 4G-förbindelse är den teoretiska hastigheten cirka 80 Mbit/s nedladdningshastighet, men det gäller då att man befinner sig nära masten. Dessutom måste alla som använder en viss trådlös mast dela på dess kapacitet. Fibernätet är det i särklass snabbaste av dem alla: År 2011 lyckades forskare i Danmark och Tyskland att skicka information med en hastighet av 10,2 Tbit/s i en fiber över en sträcka på 29 km. Det motsvarar innehållet på 240 DVD-skivor per sekund.
Mobilt bredband När man resonerar runt om man skall satsa på fiber eller satsa på 4G uppkoppling brukar det oftast vara hastigheten som är i fokus. Detta är egentligen inte den största skillnaden, utan istället är det den datavolym som man förbrukar som borde väga tyngst, åtminstone i det kortare perspektivet. Med 4G bredband kan man idag uppnå 100 Mbit/s och med LTE-Advance utlovas i framtiden 1000 Mbit/s, men det förutsätter att man står bredvid masten och ingen annan använder den just då vilket är ganska osannolikt. Mera normala hastigheter är 20-40 Mbit/s. Vad som är betydligt viktigare än hastigheten är den surfmängd som ingår i abonnemanget. Samtliga abonnemang idag har begränsade surfmängder. När man tar ställning till den datavolym som kan behövas för en hemuppkoppling är det bra att veta att en timmes film i HD-kvalitet idag tar ungefär 1 GB i volym. När man har förbrukat sin datapott stryps oftast hastigheten ordentligt, ibland ner till 0,2 Mbit/s, vilket i praktiken gör uppkopplingen obrukbar. Nedan har jag sammanställt vad månadskostnaden idag är från några vanliga 4G leverantörer samt vilka volymer de erbjuder. Tele2 0,2 GB kostar 49 kr/månad 1 GB kostar 69 kr/månad 3 GB kostar 119 kr/månad 6 GB kostar 169 kr/månad 12 GB kostar 199 kr/månad 20 GB kostar 249 kr/månad 30 GB kostar 349 kr/månad 60 GB kostar 699 kr/månad Telia 3 GB kostar 99 kr/månad 10 GB kostar 199 kr/månad 20 GB kostar 299 kr/månad 40 GB kostar 399 kr/månad Tre 1 GB kostar 99kr/månad 5 GB kostar 149 kr/månad 15GB kostar 199 kr/månad 40 GB kostar 399 kr/månad 60 GB kostar 499 kr/månad Nedan kostnadsbilden för internetanslutning via fiber med fri nedladdning. Kostnaden här speglar din anslutningshastighet. Tele2 10 Mb kostar 229 kr/månad 100 Mb kostar 299 kr/månad 250 Mb kostar 399 kr/månad 1000 Mb kostar 799 kr/mån Telia 10 Mb kostar 329 kr/månad 100 Mb kostar 379 kr/månad 250 Mb kostar 499 kr/månad 1000 Mb kostar 999 kr/månad Tre Har ej denna tjänst
Fiberanslutning Med fiber får vi en fri mängd nerladdning, på samma sätt som när vi är uppkopplade med ADSL/VDSL. Vi får också en infrastruktur som kan erbjuda en mycket hög kvalité med avseende på snabbhet och tillförlitlighet. Hastighet: I det mobila nätet sänder man elektromagnetisk strålning med en frekvens på ca 2,5 Ghz (alltså 2,5 biljoner svängningar i sekunden). Fiberoptik fungerar med synligt ljus, som reflekteras i en tunn kabel. Synligt ljus har en frekvens mellan 428 till 750 Thz d.v.s. mellan 428 och 750 triljoner svängningar i sekunden. Det betyder en kapacitet som är 300 000 gånger större än i ett vanligt nät. Typiskt blir detta 10-40 Gb/s i slutänden. Jämfört med nuvarande mobila bredband blir det ca en tusenfaldig ökning för oss. Tillförlitlighet: En fiberkabel är inte elektriskt ledande och databäraren är fotoner som inte heller påverkas av åska. Kabeln är nedgrävd så oväder är inte ett bekymmer. Man är också garanterad att få den hastighet man faktiskt beställt och grannens surfbeteende påverkar inte min hastighet eller svarstid.
Framtida behov Att sia om framtiden är det många som misslyckats med, så jag kommer att hålla min tidshorisont hyggligt kort. Det teknikområde som jag tror kommer att driva på behovet av både datahastighet samt datavolym är utan tvekan TV och Video. När det gäller TV så finns vanlig TV och så finns HDTV. Om man pratar om full HDTV i TVsammanhang så menar man idag en bild i formatet 1920x1080 pixlar. I varje pixel finns en 16-bits information om vilken färg den har. Det visas 50 bilder per sekund i TV:n. Så den behandlar ca 1,7 Gbits/s, vilket då är den bandbredd som behövs för okomprimerad signal. Detta kan emellertid reduceras väsentligt utan nämnvärd förlust. Beroende på vilken teknik man använder för att komprimera signalen brukar man hamna på en datahastighet mellan 4 och 16 Mbit/s. Du behöver alltså ha tillgång till denna hastighet konstant för att kunna se strömmande TV obehindrat. Ser vi nu några år framåt, hur kommer det då att se ut? Ja, då pratar man om ultra-hd (4K Ultra-HD) som innehåller fyra gånger så många pixlar (3840 2160 ) som vanlig full HD. Det hänger samman med de nya retina-skärmarna som Apple började använda i sin iphone och som har spridit sig till datorerna och till TV:n. För att se sådan TV behövs då upp till ca 50Mbit/s om man har samma komprimeringsstandard. Vill man dessutom se det i 3D så måste det sändas två bilder samtidigt och då behöver vi 100 Mbit/s. Det innebär att har man två datorer och bägge sitter och tittar på strömmande 3D-film i hög kvalitet så är vi uppe i 200 Mbit/s. Tittar vi ytterligare några år framåt kommer 8K Ultra HD som idag utvecklas i Japan. 8K har 7680 4320 pixlar vilket givetvis kräver ännu mera bandbredd i anspråk. Någonstans runt år 2020 räknar man med att vara igång med utsändningar i 8K format. Ett helt annat område som jag tror kommer att IT-fieras stort är vård och omsorgssektorn, speciellt runt vård i hemmet. Att vi imorgon har sensorer i huset och på kroppen som samlar in adekvat information som sammanställs hos vårdgivaren, samt möjlighet att med HD-video kunna koppla upp sig till patienten tror inte jag är en utopi.
Mina slutsatser När jag har resonerat runt att investera i fiber eller ej så har mina tankar löpt i följande banor. 1. ADSL ger mig idag den funktionalitet som jag behöver. Den har hygglig prestanda och jämn kvalité samt ingen koppling till använd datavolym. De största nackdelarna är att prestandan snart nått taket p.g.a kopparkabelns tekniska begränsningar, samt att Telias framtida strategi inte bygger på kopparkabel. Inom 5-10 år kommer dagens telenät, som ADSL/VDSL bygger på, att rivas. Kostnaden för att underhålla dagens kopparinfrastrutur avskräcker de stora operatörerna och målet är att det skall ersättas med trådlös (4G/5G) infrastruktur. 2. 4G/5G eller trådlöst internet kommer definitivt att kunna leverera både bra prestanda samt en hygglig täckning även utanför tätorterna. Det sker också en intensiv utveckling inom området som kommer att revolutionera sättet vi använder internet på samt möjliggöra helt nya tillämpningsområden. Jag tror dock att med de datamängder som vi ser att vi kommer att behöva för att nyttja kommande tjänster, samt det faktum att vi bor i ett glesbygdsområde och att man i ett etermedia (trådlöst) alltid delar på tillgänglig kapacitet, är högst tveksamt om en 4G/5Gteknik ensamt kan axla hela ansvaret att bära dessa enorma datamängder. För att kunna få upp datahastigheten till de nivåer som krävs kommer betydligt högre frekvensband att behövas tas i anspråk, vilket också görs. Chalmers har redan idag testat kretsar som levererar 40Gb/s (Oktober 2014) men dessa ligger inom frekvensområdet 140GHz och räckvidden är därmed kraftigt begränsad. Jag tror absolut att det i en morgondag finns sändare i varje lyktstolpe eller liknande, men är kanske mer tveksam till om vi kommer att se dessa i Tidavad eller Odensåker inom överskådlig framtid. 3. Fiber är en etablerad teknik som har en oöverträffad kapacitet som databärare. När tekniken tar nya språng är det inte fibern i sig som behöver uppgraderas, utan endast sänd och mottagningsutrustningen som använder fibern som transportmedia som behöver uppgraderas. Vi vet redan idag att fibern, med befintlig teknik, kan leverera den prestanda som morgondagens tjänster kommer att kräva och detta till en högst rimlig kostnad. Också det faktum att staten och EU så kraftfullt subventionerar etablering av fiberinfrastruktur i glesbygden talar sitt tydliga språk. Skulle forskare och makthavare tro att marknaden och trådlös teknik ensamt skulle klara behovet så skulle man aldrig gå in och subventionera denna etablering. Mina förhoppningar är att denna enkla sammanställning kan ge Er ett bättre underlag för det beslut som Ni skall ta. I slutändan är det givetvis upp till var och en att bestämma vad som är bäst för just Dig i din situation. Väcker denna sammanställning ytterligare frågor och funderingar går det alltid bra att kontakta oss på info@odensakerfiber.se