Avrapportering av Skogsstyrelsens arbete med Skogsriket

RAPPORT 1(14) Datum 2014-06-01 Diarienr 2012/3763 Regeringen Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Avrapportering av Skogsstyrelsens arbete med Skogsriket Sverige ska bli bäst i världen på att ta till vara skogens alla värden. Vi ska skapa fler jobb med koppling till skogen genom att utveckla och tänka nytt. Det är målet med regeringens vision Skogsriket med värden för världen. Skogsstyrelsen har enligt sitt regleringsbrev fått i uppdrag att jobba för att nå visionen Skogsriket. Från 2013 får Skogsstyrelsen medel för en särskild satsning inom Skogsriket. Satsningen görs i form av ett treårigt program och handlar om hållbara skötselmetoder och upprepat aktivt lärande (adaptiv skogsskötsel), samt framtagande av skogliga skattningar baserat på laserskanning. Sammanfattning Skogsstyrelsens arbete med Skogsriket har under den aktuella perioden utvecklats väl. Skogsstyrelsen genomförde under hösten 2013 fyra regionala konferenser med tema Skogsriket. Ett par av konferenserna arrangerades i samverkan med berörda länsstyrelser, vilket gav mycket positiv effekt för genomslag och breddning av deltagare från andra målgrupper än de traditionellt skogliga. Under hösten 2013 anordnade även Länsstyrelsen Värmland, med Skogsstyrelsen som medarrangör, en konferens med tema Skogsriket. I flera län har handlingsplaner för Skogsriket tagits fram eller är på gång att tas fram. Skogsstyrelsen medverkar aktivt i detta arbete. Under hösten 2013 betalades 10 miljoner kronor ut i den andra ansökningsomgången för Väx med skogen. 25 stödmottagare hade beviljats stöd, varav 12 till Upplevelse och rekreation och 13 till Förädling och innovation. Sammanlagt har nu 73 stöd utbetalats, varav 34 till Upplevelse och rekreation och 39 till Förädling och innovation. Stödmottagarna ska lämna in slutrapport när åtgärden genomförts. Hitintills har 17 slutrapporter godkänts för sammanlagt nära tre miljoner kronor. I slutrapporten får stödmottagaren redovisa den uppskattade effekten av stödet på arbetstillfällen Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan 8 036-15 56 00 202100-5612 skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr www.skogsstyrelsen.se 551 83 Jönköping 036-16 61 70 SE202100561201

Skogsstyrelsen 2014-06-01 2(15) i deras verksamhet direkt efter genomförandet och på längre sikt. Resultatet från dessa slutrapporter direkt efter åtgärdens genomförande var 18 bevarade och 6 nya arbetstillfällen. Stödmottagarna bedömde dessutom att ytterligare 9 arbetstillfällen skulle skapas inom ett år och 13 inom fem år. Rådgivningsverksamheten hade i slutet av 2013 främst fokus på delområdet miljöhänsyn. Rådgivningsmaterial om målbilder för god miljöhänsyn har tagits fram och bland annat gjorts tillgängliga på Skogsstyrelsens webb. Arbete pågår med att tillgängliggöra dem ytterligare, bland annat genom filmklipp och bilder. Under hösten genomfördes objektsvis återkoppling av lämnad miljöhänsyn till yrkesverksamma i skogsbruket. En effektutvärdering är genomförd som överlag visar på ett positivt resultat, men även en del förbättringsmöjligheter. Delområde röjning kommer under 2014 att få hög prioritet på de distrikt som har konstaterat högt röjningsbehov. Erfarenheten visar att riktad rådgivning till markägare med stort röjningsbehov är en effektiv metod. Under årets första fyra månader har 1089 utskick gjorts till markägare. När det gäller Skogsrikets fjärde gren Sverige i världen, har Skogsstyrelsen mycket begränsade resurser. Vi har dock under 2013 och under det första kvartalet 2014 vid ett flertal tillfällen bidragit till Sverige politik för global utveckling (PGU). Verksamheten med skogliga skattningar från laserdata löper på bra. Produktionen av skogliga grunddata har kommit igång på allvar. Målet är att under år 2014 täcka hälften av landet. Distributionen av digitala kartprodukter påbörjades i december 2013. I april blev de 72 skanningsblock med skogliga grunddata som hittills producerats, tillgängliga på Skogsstyrelsens webbplats och kan laddas ner. Arbetet med adaptiv skogsskötsel bedrivs i ett gemensamt projekt mellan Skogsstyrelsen och SLU och förlöper i allt väsentligt väl. Ett antal leveranser har försenats något. Skogsstyrelsen bedriver även ett arbete med hyggesfritt skogsbruk. Under året ser vi stora fördelar med ett intensifierat samarbete mellan projekten, både på central och lokal nivå. En beredningsgrupp för adaptiv skogsskötsel har bildats. Den består av olika intressenter, med syfte bland annat att peka ut de viktigaste kunskapsluckorna. En första version av registerfunktionen till den förenklade modellen där enskilda skogsägare ska kunna redovisa sina försök, lanseras i maj. Inom hyggesfritt skogsbruk, har SLU/Future Forests, i samarbete med bland annat Adaptiv skogsskötsel, gjort en större försöksutläggning från norr till söder. När det gäller uppföljning av redan utförd stubbskörd, följs ett antal objekt upp. Resultaten redovisas senast hösten 2014. Huvudfokus i uppföljningen är att se i vilken omfattning rekommendationerna för hänsyn har följts. Ett antal utredningar pågår, bland annat om en kunskapsplattform om produktionsfrågor samt en delfinansiering av en operationalisering av rödlistan, utförd av Artdatabanken. Flertalet av utredningarna kommer att redovisas före sommaren.

Skogsstyrelsen 2014-06-01 3(15) Bakgrund och Skogsstyrelsens uppdrag Skogsstyrelsen har enligt sitt regleringsbrev fått i uppdrag att jobba för att nå visionen Skogsriket. Den mer övergripande delen handlar dels om att förpacka pågående aktiviteter till Skogsriketaktiviteter, dels om att hitta nya aktiviteter som kan bidra till visionen Skogsriket. För att förstärka sitt rådgivningsarbete får Skogsstyrelsen under fyra år 10 miljoner kronor per år. Rådgivningsarbetet bedrivs inom Skogsrikets gren hållbar skogsproduktion Skogsstyrelsen har även fått i uppdrag att dela ut 10 milj kr per år i stöd till små och medelstora företag på landsbygden. Dessa resurser finns inom grenarna förädling och innovation, samt upplevelser och rekreation. Under 2013 tillkom en extra satsning för att utveckla hållbara skötselmetoder genom en systematisk och upprepad ansats av aktivt lärande, samt förbättrade skogliga skattningar, baserat på den nya laserskanningen för den nationella höjdmodellen (se även regeringsbeslut L2012/2931). Arbete som gjorts under perioden oktober 2013 maj 2014 Övergripande Hur vi jobbar för att nå visionen Skogsriket och hur andra relevanta aktörer bidrar i genomförandet Skogsstyrelsen har en samordningsgrupp för sitt arbete med Skogsriket. Samordningsgruppen leds av Carl Appelqvist, chef för rådgivningsenheten. I gruppen finns representanter för distrikten, regional utveckling, internationellt arbete, kommunikation och för stödet Väx med skogen. Vi har informerat externt om Skogsriket genom pressmeddelanden och webbnyheter om bland annat Skogsrikets konferenser, vilka företag som fått Väx med skogen samt om att det åter går att söka stöd för företag med verksamhet knuten till skog. Det har också skrivits ett antal debattartiklar med koppling till Skogsriket. Skogsrikets ambassadörer har via mail fått löpande information om stödet Väx med skogen. Under hösten 2013 anordnade Skogsstyrelsen fyra regionala skogskonferenser på tema Framtidens skogsrike formas nu från prat till resultat. Tanken var att anordna fem konferenser, men en ställdes in på grund av för få anmälda. Ett par av konferenserna arrangerades i samarbete med berörda länsstyrelser. Syftet med konferenserna var att skapa mötesplatser och lyfta de stora möjligheter som skogens alla värden erbjuder, såväl i fråga om att bidra till att uppnå miljömålen som när det gäller att skapa arbetstillfällen på landsbygden. Programmet omfattade även utdelning av H M Konungens förtjänstmedalj.

Skogsstyrelsen 2014-06-01 4(15) Konferenserna lockade sammanlagt 462 deltagare, varav 162 från skogsnäringen; 107 från Skogsstyrelsen; 90 från övriga offentliga sektorn; 28 från ideella organisationer; 25 skogsägare; 6 från kyrkan och 44 övriga. Deltagarna gav konferenserna i sin helhet betyget 3,21 av 4. Drygt 70 % av deltagarna tyckte att de ökat sina kunskaper och nu vet mer om dialogarbetet för miljöhänsyn, Skogsriket och aktuella skogs- och miljöpolitiska frågor än före konferenserna. En viktig erfarenhet är att genomslaget blir avsevärt större när flera myndigheter samarrangerar. Det blir också en annan bredd bland deltagarna eftersom det blir lättare att locka andra målgrupper än de mer traditionellt skogliga. Skogsstyrelsen arbetar aktivt med att bättre på att svara upp mot förväntningar på att inkludera alla intressenter inom skog och skogsbruk och tar med sig erfarenheterna från konferenserna i det fortsatta arbetet. Under hösten anordnade även Länsstyrelsen Värmland en konferens med tema Skogsriket, med Skogsstyrelsen som medarrangör. I flera län har länsvisa handlingsplaner för Skogsriket tagits fram eller är på gång att tas fram. Skogsstyrelsen medverkar aktivt i detta. Västerbotten är exempel på ett län som kommit långt i att utveckla formerna för sitt arbete med Skogsriket. Väx med skogen Skogsstyrelsen ska redovisa hur Skogsstyrelsens verksamhet har bidragit till att uppfylla regeringens vision om Skogsriket med dess effektmål, att skapa förutsättningar för nya jobb med skogen som bas. Under hösten 2013 betalades andra ansökningsomgångens stöd ut på sammanlagt 10 miljoner kronor till 25 stödmottagare, varav 12 till Upplevelse och rekreation och 13 till Förädling och innovation. Sammanlagt har nu 73 stöd utbetalats, varav 34 till Upplevelse och rekreation och 39 till Förädling och innovation. Stödmottagarna ska lämna in slutrapport när åtgärden genomförts. Hitintills har 17 slutrapporter godkänts för sammanlagt nära tre miljoner kronor. I slutrapporten får stödmottagaren redovisa den uppskattade effekten av stödet på arbetstillfällen i deras verksamhet direkt efter genomförandet och på längre sikt. Resultatet från dessa slutrapporter direkt efter åtgärdens genomförande var 18 bevarade och 6 nya arbetstillfällen. Stödmottagarna bedömde dessutom att ytterligare 9 arbetstillfällen skulle skapas inom ett år och 13 inom fem år (se tabell 1). Enligt slutrapporterna har stödet alltså redan generat 24 bevarade och nya jobb direkt efter åtgärd, vilket skulle innebära en kostnad av 123 tkr per arbetstillfälle. En uppföljning tre-fem år efter åtgärdernas genomförande bör göras för att mäta sysselsättningseffekten av stödet på lite längre sikt. Flera stödmottagare beskriver sin glädje och tacksamhet att genom stödet få möjlighet att genomföra sina affärsidéer. Det är relativt vanligt att stödmottagarna redan har någon form av verksamhet, ofta genom sin egen skogsfastighet, men genom satsningen vill bredda verksamheten och få ett ytterligare ben att stå på. Flera kommenterar i sin slutrapport att satsningen gått bättre än förväntat och att de redan direkt efter åtgärd har börjat få in

Skogsstyrelsen 2014-06-01 5(15) beställningar. Det mediala intresset för stödet har varit relativt stort och flera artiklar och nyhetsinslag har berättat om stödmottagarnas verksamhet och i några fall även innovationer. Tabell 1: Arbetstillfällen enligt 17 godkända slutrapporter omfattande 2 990 415 kr i stödbelopp Arbetstillfällen Antal Bevarade arbetstillfällen, resultat direkt efter åtgärd 18,25 Nya arbetstillfällen, resultat direkt efter åtgärd 6,10 Bedömt antal nya arbetstillfällen om ett år 8,60 Bedömt antal nya arbetstillfällen om fem år 13,00 Skogsstyrelsen har haft en ansökningsomgång för 2014 års medel. Söktrycket är fortsatt stort, vi fick in 108 ansökningar med kostnader för drygt 86 mkr och sökt stödbelopp på drygt 65 mkr. 47 av ansökningarna är inom Upplevelse och rekreation, 56 är inom Förädling och innovation och 5 av ansökningarna är inom båda områdena (se tabell 2). Tabell 2: Ansökningar inkomna för 2014 års medel Län Förädling/innovation Upplevelse/turism Både och Sökt belopp Blekinge 1 313 240 1 313 240 Dalarna 944 820 50 000 200 000 1 194 820 Gotland 7 342 473 323 000 7 665 473 Gävleborg 4 333 120 984 926 5 318 046 Halland 2 241 000 400 000 2 641 000 Jämtland 575 000 981 725 1 556 725 Jönköping 2 123 000 890 280 420 000 3 433 280 Kalmar 142 000 142 000 Kronoberg 2 542 000 2 542 000 Norrbotten 440 000 6 713 000 1 150 000 8 303 000 Skåne 3 192 000 1 446 091 4 638 091 Stockholm 1 232 700 3 586 090 4 818 790 Södermanland 83 000 83 000 Uppsala 1 822 780 1 822 780 Värmland 1 916 021 796 652 2 712 673 Västerbotten 1 062 150 1 192 430 2 254 580 Västernorrland 1 179 999 767 910 1 947 909 Västmanland 1 562 000 1 562 000 Västra Götaland 3 039 297 3 283 335 492 800 6 815 432 Örebro 2 935 000 820 000 3 755 000 Östergötland 508 847 560 000 1 068 847 Totalt 35 690 427 27 312 459 2 585 800 65 588 686

Skogsstyrelsen 2014-06-01 6(15) Utredningarna av inkomna ansökningar pågår för fullt. De ansökningar som har bedömts mest intressanta för stöd har varit ute hos berörda länsstyrelser och kommuner för bedömning av bland annat regionala och lokala förhållanden. Bransch- och sakexperter har även tillfrågats för några av ansökningarna. Arbete pågår med att avslå de ansökningar som inte uppfyller kriterierna och vi avser att vara klara med ansökningarna i början av sommaren. Sannolikt kommer dock inte 10 mkr att delas ut vid detta tillfälle eftersom ett flertal ansökningar inte klarar grundkraven och de affärsmässiga bedömningarna. En ytterligare ansökningsomgång planeras därför med sista ansökningsdag 1 september. Omgången kommer avse kvarvarande medel för 2014 men även 2015 års medel. Tillväxtverket har utsett fem destinationer som har potential att utvecklas till hållbara internationella besöksmål. Dessa är Bohuslän, Kiruna, Stockholms skärgård, Vimmerby och Åre. De Skogsstyrelsedistrikt där destinationerna är belägna, har fått särskild information om frågan för att kunna vara extra uppmärksamma på lämpliga tillfällen att tipsa lokala entreprenörer med koppling till skog om möjligheten att söka stöd. Handläggningsrutiner och checklistor för handläggning och prioritering av Väx med skogen är förbättrade vilket har ökat effektiviteten i handläggningen. Skogsriket Rådgivning Skogsstyrelsens rådgivningsverksamhet bedrivs inom grenen hållbar skogsproduktion och områdena miljöhänsyn, föryngring, röjning, viltskador och Framtidens rådgivning. Under årets fyra första månader har 35 personer fått individuell rådgivning och 1 351 har deltagit i träffar. Delområde röjning Under 2014 är röjningsrådgivning ett av flera målområden som Skogsstyrelsens distrikt kan välja att arbeta med inom Skogsriket. Målet är att öka röjningsaktiviteten för hållbar skogsproduktion och för ekonomisk tillväxt på landsbygden. Satellitbildsanalyserna av lövröjningsbehov håller nu hög kvalitet och vi har även ett väl fungerande systemstöd för arbetet med brevutskick och information i Navet. Förutsättningarna för en kostnadseffektiv rådgivning som bidrar till ökad röjning har därmed ytterligare förbättrats. En vidareutveckling av analysen i syfte att identifiera röjningsbehovet även i rena barrbestånd har påbörjats och den beräknas kunna vara i drift under 2015. Erfarenheterna från utvärderingen 2012 visar att riktad rådgivning till markägare med röjningsbehov är en effektiv metod. Arbetet ges därför hög prioritet på distrikt med konstaterat stort röjningsbehov. Under 2014 års första fyra månader har totalt 1 089 utskick gjorts till markägare med information om röjningsbehov samt erbjudande om rådgivning.

Skogsstyrelsen 2014-06-01 7(15) Delområde Skogsbruk och vilt Rådgivnings- och informationsmaterial kring viltanpassad skogsskötsel, betesinventeringar och foderprognoser har tagits fram som underlag inför rådgivning och information på tema vilt och skog. Flera av de aktiviteter som genomförts har arrangerats i samverkan med rådgivningsprojektet Skogens mångfald inom Landsbygdsprogrammet för bästa effekt. I början av juni sammanställs resultaten från årets älgbetesinventeringar, och de kommer att utgöra ett viktigt underlag i kommande aktiviteter. Delområde Föryngring Under 2014 produceras underlag och stöd för objektsanknuten rådgivning via E-tjänster. Arbetet med information och råd om föryngring kopplade till faktiska föryngringsobjekt är påbörjat och kommer att lanseras på Mina sidor under hösten. Delområde Miljöhänsyn I slutet av 2013 producerades en SkogsEko-bilaga om målbilder för miljöhänsyn (upplaga 223 000 ex). Rådgivnings- och informationsmaterial (bland annat faktablad) om Målbilder för miljöhänsyn i skogen har också tagits fram och det arbetet avslutas under våren. Faktabladen finns publicerade på Skogsstyrelsens webb. Under årets fyra första månader hade sidan knappt 1300 unika besökare. Ett tiotal av målbilderna kommer också att beskrivas med filmklipp och bilder på webben. Förberedande arbete pågår med detta under våren. Filmningen beräknas påbörjas under sommaren. En effektutvärdering av vår satsning på objektsvis återkoppling till ombud av lämnad miljöhänsyn är genomförd. Utvärderingen är baserad på intervjuer med deltagare i återkoppling 2013 och visar överlag på ett positivt resultat men även en del förbättringsmöjligheter. Delområde Framtidens rådgivning Inom framtidens rådgivning arbetar vi med att utveckla metoder för att nå ut till våra målgrupper på ett bättre sätt. Nya skogsägare och yngre nya skogsägare samt kvinnliga skogsägare är grupper som vi i högre omfattning vill nå ut till. Vi jobbar framför allt kring Internetbaserade interaktiva metoder med vårt nya mobila fältstöd där vi använder Skogsstyrelsens Mina sidor (för skogsägare) som bas. Skogsstyrelsen utvecklar även en intern internetbaserad utbildning för våra skogskonsulenter om genusperspektiv och det jämställda bemötandet. Utbildningen genomförs troligen till hösten. Internationellt Skogsstyrelsen har tidigare enligt uppdrag tagit fram en handlingsplan för hur myndigheten kommer att arbeta med Skogsrikets fjärde gren Sverige i världen. Planen täcker in följande huvudområden och målsättningar: Koordinering och samverkan Mål: Främja ett slagkraftigt och samordnat agerande i internationella processer av betydelse för ett hållbart skogsbruk

Skogsstyrelsen 2014-06-01 8(15) PGU samstämmighet och bistånd Mål: Stärka skogsbrukets bidrag i arbetet med fattigdomsbekämpning och global uppvärmning Information och kommunikation Mål: Utveckla informationen om svenskt skogsbruk både till form och innehåll Kapacitet och kompetens Mål: Stärka Skogsstyrelsens kapacitet i arbetet med internationella skogs- och fattigdomsfrågor genom att arbeta mer strategiskt med kompetensfrågor Det har dock funnits osäkerhet om hur planen ska implementeras och genomföras, då inga särskilda resurser avsatts för den fjärde grenen. Några resultat på det internationella området, som svarar emot ambitionerna med den fjärde grenen rapporteras här. Vi har tidigare rapporterat att Skogsstyrelsen inbjudits att vara med i en svensk gruppering av företag och institutioner 1. med ambitionen att etablera ett samarbete med kinesiska partners i provinsen Jilin kring produktion av elkraft och värme baserat på biomassa från skog- och jordbruk. Skogsstyrelsen har under hösten 2013 inbjudits att vara med i begränsad omfattning genom att andra deltagare i konsortiet skjutit till lite medel. Verksamheten har sakta kommit igång genom att en av SLUs kinesiska studenter reste till Kina i slutet av 2013. Bland hennes uppgifter ingår att skaffa en tydligare bild av det kinesiska skogsbruket med hjälp av en checklista med frågeställningar som tagits fram gemensamt av Skogsstyrelsen och SLU. Resultatet kommer ligga till grund för den fortsatta planeringen av den skogliga komponenten under 2014 inom ramen för det övergripande programmet. I mitten av september tog Skogsstyrelsen under emot besök av en albansk delegation från deras Forest Users Association. Under besöket redogjordes för hur vi arbetar med skogsfrågor och då inte minst mot småskogsbruket. Delegationen besökte Sverige under en vecka på inbjudan av LRF Skogsägarna. I oktober medverkade Skogsstyrelsen i en svensk delegation som under ledning av Stockholm International Water Institute (SIWI) besökte Central Kalimantan för se på möjligheterna att utveckla ett samarbete kring miljö och hållbart skogsbruk. Detta följdes sedan upp med ett besök till Sverige av en indonesisk delegation, som blev inspirerade av hur vi arbetar med skogsbruk i Sverige. De tog senare fram ett välformulerat konceptpapper med förslag på samarbetsområden med följande utpekade parter: Skogsstyrelsen, SLU och Tornedalens folkhögskola. Parterna undertecknade en avsiktsförklaring att gå vidare med ambitionen att få till ett gemensamt samarbetsprojekt. Avsiktsförklaringen undertecknades under början av 2014 och den stora 1 Till att börja med ingick i konsortiet följande organisationer: Biosteam AB, Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå University, Luleå University of Technology, SP Technical Research Institute. Kontakter etablerades också med en rad företag som t.e.x Vimek AB, Cranab, Skellefteå kraft etc.

Skogsstyrelsen 2014-06-01 9(15) utmaningen har sedan visat sig vara att säkerställa finansiering för de svenska parterna. I övrigt har Skogsstyrelsen under 2013 och under det första kvartalet 2014 vid ett flertal tillfällen bidragit till PGU. Som exempel kan nämnas den pågående utvecklingen av olika strategier av UD och Sida för samarbetet med olika parter inom biståndet, s.k. resultatstrategier. Det har huvudsakligen gällt resultatstrategier för det bilaterala biståndet men även det multilaterala biståndet till FAO, som Landsbygdsdepartementet har det övergripande ansvaret för att ta fram. Slutligen har Skogsstyrelsen arbetat en hel del för att få med skogsbruket i den s.k. biståndsplattformen och inom ramen för det lyfta fram myndigheterna som en lika viktig aktör som enskilda organisationer, den privata sektorn och forskningen. De pågående förhandlingarna om ett legalt bindande avtal för skogar i Europa strandade under hösten. De rent skogliga frågorna har man kommit överens om, men mycket tid har ägnats åt att diskutera sekretariatsfrågan och rollfördelningen mellan de olika FN-organ som eventuellt skulle kunna ingå i ett gemensamt sekretariat, utan att komma till en lösning. Under våren har frågan tagits upp igen och man har haft informella överläggningar. Vid det årliga regionala FAO/UNECE mötet för Europa i december antogs The Rovaniemi Action Plan for the Forest Sector in a Green Economy. Aktionsplanen är en plattform för skogssektorn för att stödja övergången till en grön biobaserad ekonomi. Under vintern/våren har det även pågått ett arbete med att se hur skogen skulle kunna bidra till de pågående diskussionerna om FN:s hållbarhetsmål som är tänkta att ersätta FN:s milleniemål från år 2000. I april hölls en workshop inom Forest Europe om Green Economy and Social Aspects of Sustainable Forest Management och där presenterades bland annat hur vi i Sverige arbetar med Skogsriket. Skogliga skattningar från laserdata Projektet är ett regeringsuppdrag som pågår från år 2013 till 2015. Målet är att nyttja den nationella laserskanningen och ny teknik för att erhålla rikstäckande data om Sveriges skogsresurser. Projektet genomförs tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Under år 2013 genomfördes en förstudie samt omfattande förarbeten i fält och utvärderingar av metodik för skattning av skogliga variabler. Produktion Produktionen av skogliga grunddata 1) har kommit igång på allvar under året. Med skogliga grunddata avses skattade skogliga variabler såsom volym, grundyta, biomassa, medeldiameter och medelhöjd. SLU utför arbetet med att ta fram skattade skogliga variabler genom sambearbetning av Lantmäteriets laserdata och Riksskogstaxeringens provytor. Till och med slutet av april har 72 skanningsblock á 25 x 50 kilometer gjorts klara, från Norrbotten i norr till

Skogsstyrelsen 2014-06-01 10(15) Skåne i söder. Totalt finns cirka 400 skanningsblock i landet inklusive fjällen. Målet är att under år 2014 täcka hälften av landet. Distribution Distributionen av digitala kartprodukter påbörjades i december 2013 när terrängskuggningen blev tillgängligt på Mina sidor för hela landet. I januari lades ett mindre testområde (Vindeln i Västerbotten) med skogliga grunddata ut i ett tittskåp på www.skogsstyrelsen.se/skogligagrunddata. I april blev de 72 skanningsblock med skogliga grunddata som producerats tillgängliga i tittskåpet med möjligheter till nedladdning via en ftp-klient. Ett trädhöjdsraster, med upplösningen 2 x 2 meter, har upphandlats för hela landet. Det kommer att tillsammans med lutningskartor läggas ut på Mina sidor den 12 juni. Information och kommunikation Spridning av information om projektet till olika intressentgrupper har hittills under året varit en viktig aktivitet. Inledningsvis har fokus legat på information till ledningsgrupper och nyckelpersoner inom Skogsstyrelsen. När digitala kartprodukter nu görs tillgängliga blir riktade aktiviteter till externa användare i skogsbruket alltmer viktigt. Under april och maj genomförs följande: Utbildning Föreläsning på SkogsGIS-konferens i Uppsala den 9 april. Workshops på tre olika ställen i landet (Hindås, Hofors och Kalix) där användarna får möjlighet att i skogen utvärdera de skogliga grunddata som tagits fram. Utbildningen Laserskanning och digital fotogrammetri i skogsbruket har genomförts under perioden 24 februari till 27 april för 15 medarbetare inom Skogsstyrelsen. Utbildningen är viktig för implementering av ny teknik och nya digitala kartprodukter i Skogsstyrelsen samt för att kunna ge råd och information till enskilda privata skogsägare och övriga externa användare. Ekonomi Under år 2014 har 7 miljoner kronor budgeterats för projektet. Till och med april har 2,7 miljoner kronor förbrukats. Det har krävts en neddragning av ursprungligen inplanerade projektaktiviteter för att klara gällande budget. Den enskilt största neddragningen var att inte avsluta det inledda arbetet med positionering av Riksskogstaxeringens provytor, vilket kan ge sämre noggrannhet på skattningarna av skogliga variabler i Norrland.

Skogsstyrelsen 2014-06-01 11(15) Adaptiv skogsskötsel Den 15 november 2012 gav regeringen i uppdrag till Skogsstyrelsen och SLU att utveckla en modell för adaptiv skogsskötsel med syftet att möjliggöra en högre produktion i skogen och att förbättra miljötillståndet. Den 15 maj 2013 redovisade Skogsstyrelsen uppdraget till regeringen (Skogsstyrelsens meddelande 3/2013) med förslag till hur det vidare arbetet skulle drivas. Verksamheten finansieras 2013 2015 med särskilda medel från Skogsriket. I denna rapport redovisas den vidare verksamheten från den 15 maj 2013 till början på maj 2014. Genomförandefasen Verksamheten har sedan avrapporteringen av utredningsuppdraget 15 maj 2013 varit fokuserad på att genomföra de förslag som lagts. Genomgående bedömer vi att arbetet går bra. Vi har ett antal smärre förseningar i förhållande till plan, men inget allvarligt. Organisation Arbetet bedrivs som ett gemensamt projekt mellan Skogsstyrelsen och SLU, enligt Skogsstyrelsens projektmodell. Styrgruppen är oförändrad i jämförelse med utredningsfasen medan projektgruppen har stöpts om för att bättre anpassas till genomförandedelen. Den beredningsgrupp som tillsatts (se nedan), fungerar även som referensgrupp för projektet. Vart och ett av Skogsstyrelsens distrikt har utsett en kontaktperson för adaptiv skogsskötsel och även tilldelats medel för att arbeta med frågan. Bland uppgifterna märks: Information om adaptiv skogsskötsel (artiklar till skogskvällar) Stödja skogsägare i att registrera sina försök, så väl tekniskt som vad gäller försöksuppläggning med mera (se nedan) Viss uppföljning av försöks- och demonstrationsytor samt en del specialinventeringar (bland annat om kantzoner mot vattendrag). Kontakta positiva markägare, exempelvis kommuner, och försöka stimulera deltagande i adaptiv skogsskötsel. En introduktionskurs för kontaktpersonerna i såväl adaptiv skogsskötsel som registret (se nedan) har hållits under april/maj 2014. Responsen på upplägg och arbete är genomgående positiv.

Skogsstyrelsen 2014-06-01 12(15) Skogsstyrelsen bedriver även ett arbete med hyggesfritt skogsbruk. Under året ser vi stora fördelar med ett intensifierat samarbete mellan projekten, både på central och lokal nivå. Forum för deltagandeprocess Beredningsgruppen för adaptiv skogsskötsel har inrättats och haft två möten i november 2013 respektive feb 2014. Gruppen består av företrädare för Skogsindustrierna (SCA, Holmen), Naturskyddsföreningen, Havs- och vattenmyndigheten, SkogForsk, LRF, Naturvårdsverket, Jordbruksverket samt SLU och Skogsstyrelsen. Även Samernas Riksförbund har visat intresse, men har av ekonomiska skäl haft svårt att fysiskt delta på mötena. Diskussionerna i gruppen har hitintills varit givande. Nästa möte äger rum i början av juni 2014. Liksom tidigare gör vi bedömningen att det vidare arbetet med adaptiv skogsskötsel är kraftigt beroende av att beredningsgruppen fungerar väl. Register Syftet är här att skapa en databas (eller register) där skogsägare kan redovisa de försök de gör (eller redan gjort) på sin egen fastighet. Ledorden är öppenhet och enkelhet. Det som den enskilde skogsägaren lägger in kommer då att publiceras öppet på en del av Skogsstyrelsens hemsida tillsammans med de övriga försöken. En första version har tagits fram och testats, och kommer att lanseras i slutet av maj 2014. Systemet är nära kopplat till Skogsstyrelsens Mina Sidor, bland annat är inloggning i systemen densamma, och även användargränssnittet och strukturen är mycket likt Mina Sidor. Vi ser inte systemet som helt färdigutvecklat ännu, utan kommer troligen behöva vidareutveckla. Vi har ännu inga indikationer om hur många skogsägare som kommer att engagera sig. Initialt kommer publiceringssystemet att vara mycket enkelt, för att sedan vidareutvecklas allt efter behov. Om intresset motiverar det överväger vi att inrätta ett system för forumdiskussioner till hösten 2014. Preliminärt avser vi kalla systemet Skogsägarens försöksportal Kommunikation Kommunikationen är central inom adaptiv skogsskötsel, med centrala målgrupper som skogsbruk, myndigheter, kommuner, ideella organisationer och skogsindustrin. Hitintills har det externa kommunikationsbehovet varit relativt begränsat, men nu kommer ett flertal leveranser från försommaren och framöver, vilket kommer att kraftigt stärka behovet. Avsikten är att nyttja samtliga kanaler för att kommunicera arbetet; Skogsstyrelsens webb, Skogseko, sociala medier, andra media. Ett eller flera seminarier planeras.

Skogsstyrelsen 2014-06-01 13(15) Initiala skötselåtgärder Skogsstyrelsen och SLU föreslog att hyggesfritt skogsbruk och stubbskörd borde initieras snabbt i arbetet. Beträffande stubbskörd görs en uppföljning av ett antal objekt som skogsbruket stubbskördade för några år sedan. Resultaten redovisas senast under hösten 2014. Huvudfokus i uppföljningen är att se i vad mån rekommendationerna för hänsyn har tagits i tillräcklig omfattning. När det gäller hyggesfritt skogsbruk har följande genomförts: SLU/Future Forests har gjort en större försöksutläggning från norr till söder, med fokus på skiktad granskog och dess reaktion på främst blädning. Utläggningen har gjorts i samarbete med Adaptiv skogsskötsel och flera andra aktörer, främst SkogForsk och berörda markvärdar. Frågan har varit uppe i beredningsgruppen, och dess vikt har bekräftats. Arbetet med grundmodellen fortsätter. Liksom tidigare bedöms att kunskap om bra hyggesfria alternativ kommer att behövas inte bara för skiktade granskogar, utan även för många andra skogstyper. Många frågeställningar behöver besvaras, till exempel: Tillväxt och inväxning i skogar som sköts med hyggesfria metoder Grundläggande kostnader/intäkter av olika hyggesfria åtgärder (för den enskilda skogsägaren nog viktigare än långsiktig tillväxt, då genomslaget i ekonomin blir större) Upplevelsevärden (tätortsnära) Naturvårdsbiologi (åtminstone i söder kanske främst kopplat till lövskog på gamla hävdade marker) Markskador Risk för stormskador Konsekvenser/risker med att överföra olika typer av bestånd till hyggesfritt brukande. Konsekvenser för kulturmiljövärden Konsekvenser för rennäringen. Internationellt arbete Inom ramen för Östersjöstrategin har Finland och Ryssland visat visst intresse för ansatsen bakom adaptiv skogsskötsel. Den 11 12 juni håller projektet en workshop i samarbete med bland annat EFI-NORD.

Skogsstyrelsen 2014-06-01 14(15) Utredningsbehov I rapporten den 15 maj 2013 flaggades ett antal utredningsbehov upp. På längre sikt är tanken att beredningsgruppen för adaptiv skogsskötsel via sin verksamhet ger inspel till vilka frågor som behöver utredas och sammanställas. Det gemensamma syftet med utredningarna är att sammanställa befintliga kunskapsunderlag på olika områden inför kommande behov. Nedanstående utredningar ingår i planeringen. Flera av utredningarna har i förhållande till planerna under hösten 2013 blivit ett antal månader försenade, i allt väsentligt på grund av att tillkommande arbetsuppgifter skapat hård arbetsbelastning på ett antal utredare. Då förseningarna inte bedöms skapa större olägenheter, har de accepterats. Flertalet utredningar kommer att avrapporteras i Skogsstyrelsens rapportserie. Kunskapsplattform för skogsproduktion Syftet är att beskriva skogstillståndet och åtgärder för skogsproduktionen (givet en god miljöhänsyn) med analys av möjligheter, problem och utmaningar. Skogsnäringen har involverats och preliminära resultat har redovisats under skogsnäringsveckan. Klart i slutet av juni 2014. Kunskapsunderlag om rödlistade arter Efter förfrågan från regeringskansliet, har projektet kontaktat Artdatabanken, för en operationalisering av rödlistan, som är efterfrågad av många aktörer. Satsningen finansieras med totalt 1 miljon kronor under 2013 och 2014. Arbetet pågår. Kunskapsunderlag om lägsta ålder för föryngringsavverkning Arbetet pågår. Avsikten är att bli klar under juni 2014, men kan bli försenad till hösten 2014. Kunskapsunderlag om klimatanpassning av svenskt skogsbruk Pågår. Klart under juni 2014. Kunskapsunderlag angående virkesförrådsdiagrammen till 5 och 10 skogsvårdslagen Ett PM har tagits fram internt av projektet. Dessutom har ett seminarium (runda-bordssamtal) genomförts i samarbete med SLU/Future Forests. Under hösten kommer PM:et att kompletteras med en Future Forest rapport. Kunskapsunderlag om vegetativ förökning av skogsodlingsmaterial Ett rapportutkast finns framme. Avses vara klart senast juni 2014. Ekonomi För 2014 har 10,8 miljoner kronor budgeterats på projektet, vilket innebär en viss överbudgetering. Under jan april har 3,4 miljoner kronor förbrukats. Arbetet pågår nu mycket intensivt. Under 2014 bedömer vi att Artdatabanken kommer att belasta projektet med 0,7 miljoner kronor, och SLU i övrigt med 1,5 miljoner kronor.

Skogsstyrelsen 2014-06-01 15(15) I ärendet har generaldirektör Monika Stridsman beslutat och enhetschef Carl Appelqvist varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också biträdande avdelningschef Johan Eriksson och informatör Cecilia Spansk deltagit. Monika Stridsman Generaldirektör Carl Appelqvist Enhetschef Kopia till Skogsstyrelsens ledningsgrupp Skogsavdelningens ledningsgrupp Registrator