K allmaterial till arbetsh aftet f or tj anstem otet 4 10 FEBRUARI HOJDPUNKTER NA 1 3 Fortsatt ova samvetet lv 16 6 Hur kan du bevara ett gott samvete? 6 Ar det bara Jehovas tjanare som har ett samvete? Lagg marke till aposteln Paulus inspirerade ord: Nar folk av nationerna, som ar utan lag, av naturen gor vad som hor till lagen, da ar dessa, fastan de ar utan lag, sin egen lag. De visar ju att lagens innehall ar skrivet i deras hjartan, i det att deras samvete vittnar tillsammans med dem och deras egna tankar inbordes anklagar eller ocksaf orsvarar dem. (Romarna 2:14, 15) Ocksa de som inte alls kanner till Jehovas lagar drivs ibland av sitt samvete att handla enligt ratta principer. lv 17 8, 9 Hur kan du bevara ett gott samvete? 8 Hur fattar man ett beslut som ar grundat pa samvetet? Somliga verkar helt enkelt lata kans- lorna styra hur de skall handla. Efterat sager de kanske: Jag har inte daligt samvete. Men hjartats begar och onskningar kan vara mycket starka. De kan till och med ta kommandot over samvetet. Bibeln sager: Hjartat ar mera forr a- diskt an nagot annat, och det ar desperat. Vem kan kanna det? (Jeremia 17:9) Det viktigaste bor darf or inte vara vad vart hjarta onskar. Vi vill forst och framst tanka pa vad som behagar Jehova Gud. 9 Om de beslut vi fattar verkligen grundar sig pa v art ovade samvete, kommer de att vittna om att vi fruktar Gud och inte later vara personliga onskningar styra oss. Vi kan ta ett exempel. Den trogne stath allaren Nehemja hade ratt att fa viss ekonomisk ersattning av folket i Jerusalem, men han avstod. Varfor det? Han ville inte riskera att dra Jehovas miss- mwbr19.02-z 1 hag over sig genom att utgora en tung borda for Guds folk. Han sade: Jag handlade inte sa pagrundavfruktanf or Gud. (Nehemja 5:15) Sann gudsfruktan, en uppriktig fruktan for att misshaga var himmelske Fader, ar nodv andig. En sadan vordnadsfull fruktan kommer att fa oss att soka vagledning fran Guds ord nar vi skall fatta beslut. w08 15/6 30 5 Viktiga detaljer fr an Romarbrevet 3:4. Nar det manniskor sager strider mot det som star i Guds ord, later vi Gud befinnas sannfardig genom att lita padetsomst ar i Bibeln och handla i overensstammelse med Guds vilja. Genom att nitiskt ta del i arbetet med att forkunna om Guds kungarike och gora larjung- ar kan vi hjalpa andra att forst a att Gud ar sannfardig. w08 15/6 29 6 Viktiga detaljer fr an Romarbrevet 3:24, 25 Hur kunde den losen som betalats i Kristus Jesus tacka over de synder som forekommit i det forg angna innan denna losen hade betalats? IF orsta Moseboken 3: 15, som ar den forsta profetian om Messias, sags det att hans hal skulle krossas, nagot som gick i uppfyllelse ar 33 v.t. nar Jesus dodades pa en tortyrpale. (Gal. 3:13, 16) Nar Jehova uttalade den profetian var emellertid losenoffret redan sa gott som betalat fran hans stand- punkt sett, eftersom inget kan hindra honom fran att genomfora det han har bestamt. Sa med Jesu Kristi framtida losenoffer som grund kunde Jehova forl ata de synder som begicks av de av Adams avkomlingar som utovade tro pa Guds lofte. Losen gor det ocksam ojligt for dem som levde i forkristen tid att fa en uppstandel- se. (Apg. 24:15)
11 17 FEBRUARI HOJDPUNKTER NA 4 6 Gud bevisar att han alskar oss w11 15/6 12 5 Guds k arleksfulla g ava 5 Paulus skisserade upp huvuddragen och borjade med denna realitet: Synden kom in i v arlden genom en enda manniska, och do- den genom synden, och doden... spred sig [pa sa satt] till alla manniskor darf or att de alla hade syndat. (Rom. 5:12) Det har kan vi forst a tack vare att Gud lat nedteckna en skildring av hur det manskliga livet fick sin borjan. Jehova skapade tvam anniskor, Adam och Eva. Jehova ar fullkomlig, och det var ocksadessaf orsta manniskor, vara forf ader. Han gav dem bara en enda anvisning som begransade dem och sade att de skulle straffas med doden om de inte foljde den. (1 Mos. 2:17) Men de gjorde ett katastrofalt val, gick emot Guds anvisning och forkastade pas as att honom som sin lagstiftare och sin harskare. (5 Mos. 32:4, 5) w11 15/6 12 6 Guds karleksfulla g ava 6 Det var forst efter det att Adam hade syndat som han blev far och forde synden och dess verkningar vidare till alla sina barn. De hade naturligtvis inte overtr att Guds lag sasom Adam hade gjort och anklagades darf or inte for samma synd. De hade inte heller fatt na- gon lagsamling an. (1 Mos. 2:17) Men Adams avkomlingar arvde anda synd. Synd och dod harskade alltsa anda till den tid da Gud gav israeliterna en lag, som tydligt visade att de var syndare. (Las Romarna 5:13, 14.) Verkningarna av arvsynden kan belysas med hjalp av vissa arftliga sjukdomar, till exempel talassemi och blodarsjuka. Du kanske har last om att Aleksej, son till den ryske tsaren Nikolaj II och Alexandra, arvde blodarsjuka. Det ar sant att inte alla barn i en sadan familj far sjukdomen, men de kan bara paanlagetf or den. Men sa ar det inte med synden. Den defekt som Adam forde vidare var oundviklig. Ingen kommer undan den. Den leder alltid till doden. Och den fors vidare till alla barn. Skulle den svara situationen nagonsin kunna upphora? w11 15/6 13 9, 10 Guds karleksfulla g ava 9 Vilken kansla formedlar de grekiska ord som atergetts med uttrycken rattf ardighetsforklaring och forklarats rattf ardiga? David Williams, som citerades tidigare, skrev att Paulus anvande en juridisk metafor som lyfter fram en poang som har juridisk anstrykning. Den handlar om en for andring i en persons stallning i forh allande till Gud, inte om nagon inre for andring av personen... Metaforen framstaller Gud som en domare som har fallt ett utslag till form an for den anklagade, som saatt saga har stallts infor Guds domarsate, anklagad for orattf ardighet. Men Gud frikanner den anklagade. 10 Hur kunde Gud, hela jordens domare, frikanna en orattf ardig manniska? (1 Mos. 18:25) Han lade grunden till detta nar han karleks- fullt sande sin enfodde Son till jorden. Jesus gjorde sin Faders vilja fullt ut, trots frestelser, smadelser och mycket han. Han bevarade sig trogen anda in i doden paentortyrp ale. (Hebr. 2:10) Genom att offra sitt fullkomliga mannisko- liv frambar han en losen som kunde befria eller frikopa Adams avkomlingar fran synd och dod. (Matt. 20:28; Rom. 5:6 8) w08 15/6 29 7 Viktiga detaljer fr an Romarbrevet Vad menas med dop till Kristus Jesus och dop till hans dod? Nar Jehova smorjer Kristi Jesu efterfoljare med helig ande, blir de forenade med Jesus och blir en del av den forsamling som utgor Kristi kropp i vilken han ar huvudet. mwbr19.02-z 2
(1 Kor. 12:12, 13, 27; Kol. 1:18) Detta ar deras dop till Kristus Jesus. Smorda kristna blir ocksa d opta till hans [dvs. Kristi] dod genom att de lever ett sjalvuppoffrande liv och avsager sig allt hopp om evigt liv pajorden.derasd od ar darf or i likhet med Jesu dod en offerdod, aven om deras dod inte har nagot aterl osande varde. Det har dopet till Kristi dod fullbordas nar de dor och uppstar till liv i himlen. w14 1/6 11 1 Vad finns det for hopp for vara forf ader? Kommer de orattf ardiga som uppstar att bli domda for sina tidigare handlingar? Nej. Romarna 6:7 sager: Den som har dott har namligen blivit frikand fran sin synd. De oratt- fardiga kommer att ha betalat for sina synder genom sin dod. De kommer darf or att domas for det de gor efter sin uppstandelse, inte for detdegjordeiokunnighetinnandedog.p a vilket satt har de nytta av det? 18 24 FEBRUARI HOJDPUNKTER NA 7, 8 Vantar du med spand forv antan? w12 15/7 11 17 L at Jehova leda dig till verklig frihet 17 Paulus skrev om den frihet som Jehova ska ge sina tjanare pa jorden: Skapelsen v antar... med spand forv antan paattgudss oner skall uppenbaras. Sedan tillade han: Ocksa skapelsen sjalv skall goras fri fran slaveriet under forg angelsen och uppnagudsbarnsh arliga frihet. (Rom. 8:19 21) Skapelsen avser de manniskor som har ett jordiskt hopp, de som far nytta av att Guds smorda soner uppenbaras. Detta uppenbarande kommer att borja nar dessa soner, som uppvacks till himmelskt liv, tar del med Kristus i att rena jorden fran allt ont och fora en stor skara in i den nya varlden. (Upp. 7:9, 14) w12 15/3 23 11 Vart hopp ger oss gl adje 11 Jehova gav manniskorna ett hopp nar han lovade att befria dem fran den ursprunglige ormen, Satan Djavulen, genom den utlovade avkomman. (Upp. 12:9; 1 Mos. 3:15) Den viktigaste delen av denna avkomma var Jesus Kristus. (Gal. 3:16) Genom sin dod och uppstandelse gjorde Jesus det mojligt for manniskor att ha hoppet om att bli befriade fran synd och dod. Detta hopp ar forknip- pat med uppenbarandet av Guds soner. De uppstandna smorda utgor andrahandsdelen av avkomman. De kommer att uppenbaras nar de tillsammans med Kristus tillintetgor Satans onda varldsordning. (Upp. 2:26, 27) Det kommer att leda till raddning for de andra fa- ren som kommer ut ur den stora vedermodan. (Upp. 7:9, 10, 14) w12 15/3 23 12 Vart hopp ger oss gl adje 12 Tank vilken enastaende befrielse Kristi tusenariga regering kommer att innebara for skapelsen! Da kommer Guds soner att uppenbaras pa ytterligare ett satt. Som praster kommer de tillsammans med Kristus att hjalpa manniskor att fanyttaavhansl osenoffer. Nar Guds rike harskar over jorden kommer lydiga manniskor att fa uppleva befrielsen fran syndens och dodens verkningar. Skapelsen kommer gradvis att goras fri fran slaveriet under forg angelsen. De som ar trogna mot Jehova under tusenarsriket och under det slutliga provet som kommer darefter far sina namn inskrivna i livets bok for evigt. De kommer da att fa Guds barns harliga frihet. (Upp. 20:7, 8, 11, 12) Vilket underbart hopp! w17.06 3 Minns du? Vad ar det f or skillnad mellan att h alla sinnet mwbr19.02-z 3
inriktat pak ottet och att h alla sinnet inriktat p a anden?(rom.8:6) De som haller sinnet inriktat pak ottet later sig styras av sina ofullkomliga begar och bojelser, och de pratar konstant om det kottsliga och engagerar sig i det. Men de som haller sinnet inriktat paandenl ater livet kretsa kring sadant som har med Gud och hans tankar att gora. De later sig vagledas av helig ande. Det forsta leder till dod, medan det andra leder till liv och frid. (w16.12, s. 15 17) w09 15/11 7 20 Vad uppenbarar dina boner om dig? 20 Ibland kanske vi inte vet vad vi ska saga i vara enskilda boner. Paulus skrev: Vad vi skall frambara bon om, sasomvib or, det vet vi inte, men[denheliga]andensj alv lagger sig ut for oss med outtalade suckanden. Likval vet han [dvs. Gud] som utforskar hjartan vad anden menar. (Rom. 8:26, 27) Jehova har latit manga boner bli upptecknade i Bibeln. Han betraktar dessa inspirerade boner som om de var vara egna och besvarar dem darf or ocksa. Han kan- ner oss, och han kanner till inneborden i de uttalanden som han genom sin ande har latit bibelskribenterna gora. Jehova besvarar vara boner nar anden lagger sig ut for oss, eller for var talan. Men nar vi far storre kunskap i Guds ord bor det bli lattare for oss att veta vad vi bor be om. 25 FEBRUARI 3 MARS HOJDPUNKTER FRAN BIBELN ROMARNA 9 11 Liknelsen om olivtradet w11 15/5 23 13 13 Sedan liknar Paulus dem som blir en del av Abrahams avkomma vid grenar paettsymbo- liskt olivtrad. (Rom. 11:21) Detta odlade trad representerar forverkligandet av den avsikt Gud hade i tankarna nar han slot forbundet med Abraham. Roten patr adet ar helig och representerar Jehova som den som ger liv at det andligaisrael.(jes.10:20;rom.11:16)stammen representerar Jesus som den viktigaste delen av Abrahams avkomma. Grenarna representerar det fulla antalet av dem som ingar i andrahandsdelen av Abrahams avkomma w11 15/5 24 15 15 Vad gjorde dajehovaf or att forverkliga sin avsikt? Paulus forklarar att grenar fran ett vilt olivtrad ympades in pa det odlade olivtradet for att ersatta dem som hade brutits bort. (Las Romarna 11:17, 18.) Smorda kristna som inte var judar, till exempel nagra av dem som tillhorde forsamlingen i Rom, blev alltsa bildligt talat inympade pa detta symboliska olivtrad. Pas avis blev de en del av Abrahams avkomma. Fran borjan var de som grenar fran ett vilt olivtrad och hade ingen mojlighet att bli nagon del av detta sarskilda forbund. Men Jehova oppnade vagen for dem att bli andliga judar. (Rom. 2: 28, 29) w11 15/5 25 19 19 Ja, Jehovas avsikt i samband med Guds Israel blir verklighet pa det mest fantastiska satt. (Gal. 6:16) Som Paulus sade ska hela Israel bli raddat. (Rom. 11:26) I Jehovas ratta tid ska hela Israel, dvs. hela antalet andliga israeliter, tjana som kungar och praster i himlen. Ingenting kan hindra att Jehovas avsikt blir verklighet! w13 15/6 25 5 L at dig formas av Jehovas tuktan 5 Men vad hander om nagon envist skulle vagra att lata sig formas av den store krukmakaren? Hur anvander Jehova sin myndighet da? Ja, vad hander med leran om det visar sig att mwbr19.02-z 4
den inte passar for det som krukmakaren tankt sig? Han kan antingen valja att gora en annan typ av karl eller helt enkelt kasta bort den! Om leran inte gar att anvanda ar det for det mesta krukmakarens fel. Men sa ar det aldrig med Jehova. (5 Mos. 32:4) Nar nagon inte la- ter sig formas av Jehova ligger felet alltid hos den personen. Jehova justerar sitt satt att forma manniskor beroende pa hur de reagerar. De som reagerar positivt blir anvandbara for honom. Smorda kristna, till exempel, ar barmhartighetens karl som har formats till karl till arofullt bruk. Men de som envist motarbetar Gud slutar som vredens karl, som gjorts lam- pade for tillintetgorelse. (Rom. 9:19 23) it-2 1020 4 Svartsjuka Missriktad nit alskan. Man kan vara uppriktigt nitisk for en sak och likval handla oratt och misshaga Gud. Manga av judarna under det forsta arhundradet gjorde det. De trodde att de kunde uppnar attfardighet genom sina egna garningar under den mosaiska lagen. Men Paulus papekade att deras nitalskan var missriktad eftersom de saknade exakt kunskap. Darf or uppnadde de inte den sanna rattf ardigheten som kommer fran Gud. De behovde inse sitt misstag och vanda sig till Gud genom Kristus for att uppnar attfardighet och bli befriade fran lagens ford omelse. (Rom 10:1 10) Saul fran Tarsos var en av dessa. Han hade varit ytterst nitisk for judendomen; anda till overmatt holl [han] i med att forf olja Guds forsamling och fors okte utrota den. Han hade hallit lagen samvetsgrant som en som har bevisat sig klanderfri. (Gal 1:13, 14; Flp 3:6) Men hans nitalskan for judendomen var en missriktad nitalskan. Han var dock uppriktig i hjartat, och darf or visade Jehova honom ofortj ant omtanke genom Kristus och ledde honom in padensan- na tillbedjans vag. (1Ti 1:12, 13) mwbr19.02-z 5