Folkhemshästen mellan stat, marknad och ideell sektor Susanna Hedenborg Malmö högskola Inledning Våren är långt gången i Skåne. Kör man genom regionen ser man att rapsfälten nästan är överblommade och att andra grödor börjar spira på fälten. Landskapet är öppet och i många hagar går det hästar. Så var det inte för 40 år sedan. Hästarna var få och var man, som jag, hästtjej fick man cykla långt för att få klappa och i bästa fall rida någons häst. Idag är situationen en annan och intresset för hästen och hästsporten är stort i dagens Sverige. Sektorns förändring handlar inte bara om antalet hästar utan även om hästarnas användningsområde. Traditionellt var hästen i första hand ett dragdjur med koppling till jordbruk och skogsbruk. Idag är hästen en del av fritidssektorn och en majoritet av hästarna är ridhästar. I jordbrukssamhället hörde ridning överklassen till, men nu är ridning inte nödvändigtvis en överklassport. Även om det är dyrare att rida än att ägna sig åt många andra fritidssysslor är ridsporten utbredd. En tredje viktig förändring av sektorn är att den under de senaste 50 åren gått från att vara dominerad av män och genuskodad som manlig till att bli dominerad av kvinnor och bli kvinnligt genuskodad. För att förklara och förstå dessa förändringar är det viktigt att beakta hästsporten i ett spänningsfält mellan institutioner såsom staten, marknaden och den ideella sektorn. Kanske skulle detta spänningsfält kunna beskrivas som innehållet i en triangel vars tre sidor utgörs av institutionerna; inramningen av stat, marknad och ideell sektor utgör med andra ord de institutionella förutsättningarna för sektorn och förändringar av styrkeförhållanden dem emellan påverkar fältets utseende. Hästsporten genomkorsas dessutom, liksom institutionerna, av föreställningar om genus, social klass och generation. Syftet med denna artikel är att kartlägga och diskutera hur statens, marknadens och den ideella sektorns roll förändrats i relation till hästsektorn under 1900-talet. Lite större vikt 31
Tabell 1. Antalet hästar i Sverige. Tvärsnitt. 4 År 1882 1900 1920 1970-talet 2000-talet Antal 394 590 453 000 720 000 60 000 300 000 Tabell 2. Antal hästar per 1000 personer 1998*) 5 Land Antal hästar Antal hästar per 1000 personer Tyskland 700 000 9,0 Sverige 300 000 33,0 Storbritannien 200 000 3,0 Irland 100 000 25,0 Belgien 100 000 10,0 Danmark 100 000 18,0 Italien 10 000 0,2 Österrike 10 000 1,0 Finland 50 000 0,1 Norge 50 000 0,1 *) För Sverige är det uppgifter om antal från 2007. År 1998 var antalet hästar per capita cirka 25. ska, i denna artikel, läggas vid marknaden än vid de andra institutionerna. Resultaten är tentativa, eftersom en större empirisk genomgång ännu inte är genomförd. Studien är en del av ett större forskningsprojekt kallat Folkhemshästen från arbetskamrat till fritisnöje och i tidigare delstudier har jag visat hur statens agerande påverkat sektorn 1, hur den ideella sektorn påverkat hästsporten genom hästsektorns organisationers historia 2 samt hur det ideella arbetet som utförs i många stall fungerar 3. Hästsporten mellan staten, marknaden och den ideella sektorn Antalet hästar har varierat kraftigt under de senaste hundra åren. Under slutet av 1800-talet ökade antalet hästar, för att nå en höjdpunkt 1920 (se tabell 1). Därefter sjönk antalet hästar och var som lägst på 1970-talet. Sedan ökade antalet kraftigt igen. Idag är antalet hästar i Sverige cirka 300 000, vilket gör Sverige till Europas (och kanske världens) hästtätaste land (se tabell 2). Antalet hästar har naturligtvis hängt samman med vad djuren har använts till. Frågor om hästars användningsområde, vilka hästar som var bäst lämpade till vad och hur hästaveln skulle befrämjas i landet har diskuterats i den offentliga debatten åtminstone sedan slutet av 1800-talet. 6 Det är tydligt att hästsektorn från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet framför allt var påverkad 32 av staten och marknaden. I början av 1900-talet användes en majoritet av hästarna som dragdjur i jordbruket, skogsbruket och transportsektorn. Inom armén reds några hästar medan andra drog vagnar och krigsmateriel. År 1923 togs ett beslut i riksdagen som gick ut på att totalisatorspel på trav- och galoppsport skulle tillåtas och att överskottet från spel på hästar skulle användas för att stödja hästaveln (svenskt halvblod och nordsvenska hästar) för att ett gott hästmaterial skulle kunna erhållas av försvaret. 7 Statligt stöd till hästaveln diskuterades sedan åter vid ett flertal tillfällen under 1900-talet. Förutom monetära premier som utgick till lantbrukare som födde upp bra hästar, bidrog staten med prispengar vid tävlingar i syfte att motivera till, vad man ansåg vara, en kvalitativt god hästavel. Andra åtgärder som var direkt kopplade till att försvaret hade behov av hästar, men själva inte ansågs ha råd att hålla med många av dessa under fredstid, var att låta fodervärdar (till en början mot ersättning) låna arméns hästar. Fodervärdarna kunde använda hästarna som egna till dess att hästarna inkallades. Under andra hälften av 1940-talet understöddes ridsporten ytterligare genom billiga ridhuslån (det vill säga lån för att bygga ridhus). Förutom den ovan beskrivna hästpolitiken, understödde staten även aveln direkt genom att stå bakom de så kallade riksanläggningarna Flyinge, Strömsholm och Wången. Flyinge är ett av världens äldsta stuterier, och det var mellan 1661 och 1983 statligt stuteri. Strömsholm var också statligt stuteri mellan 1621 och 1871, och därefter remontdepå mellan 1885 och 1956. Remont är detsamma som unghäst och Strömsholm försåg under denna period armén med inridna och inkörda hästar. Utbildningen av hästarna sköttes bland annat med rekryter, eftersom Arméns rid- och körskola var förlagd till institutionen. Den sista riksanläggningen, Wången, inrättades 1903 som hingstuppfödningsanstalt, med syfte att värna den svenska lanthästen. Staten stod även bakom ett antal hingstdepåer där de statligt ägda hingstarna uppstallades för att betäcka ston ägda av privatpersoner. Att staten tillsammans med den privata jordbrukssektorn var de dominerande institutionerna för hästsektorn under denna period står klart. Men bilden är samtidigt komplex. Självklart fanns det inslag av den ideella sektorn under första hälften av 1900-talet; för att lära sig att arbeta med hästar har det sedan länge varit tradition att börja i unga år och arbeta gratis. Den ideella sektorn, i form av föreningsidrotten, återfanns också under denna period. Redan 1912 bildades Svenska Ridsportens Centralförbund (SRC) i samband med Olympiska spelen i Stockholm och drygt 15 år senare, 1928, bildades Svenska Lantliga Ryttarföreningarnas Centralförbund (SLRC). 8 Organisationerna hade delvis skilda syften och målgrupper, men i huvudsak anordnades tävlingar och hölls det ridlektioner för personer med privata hästar eller med
tjänstehästar inom armén. Men även om organisationerna växte under första hälften av 1900-talet, är det inget mot deras tillväxt efter andra världskriget. Det verkar rimligt att anta att det finns ett slags brytpunkt för hur staten, marknaden och den ideella sektorn påverkade hästsporten på 1950-talet. Från denna tid ökar den ideella sektorns inflytande. År 1948 inrättades en främjandeorganisation, Ridfrämjandet, som kom att påverka hästsektorn. Med Ridfrämjandet kom den ideella sektorns betydelse att öka. Organisationens syfte var till en början att värna om den Svenska varmblodiga hästen genom att etablera ridsporten som folksport. Det senare gjordes till en början genom de ovan omtalade ridhuslånen och ridbiljetterna. Längre fram kom statens stöd till idrotten, genom bidrag till fritidsgrupper och senare det lokala aktvitetsstödet, att utgöra en viktig ekonomisk grund för verksamheten inom organisationen. Att den svenska staten har verkat aktivt för idrotten i stort står klart. Den svenska idrottsmodellen, som förknippas med en stark central organisation och statligt stöd, skiljer sig från idrottsmodeller i andra västeuropeiska länder där organisationerna varit fler och marknaden varit viktigare. 9 På samma sätt som idén om folkhemmet och den generella välfärdsmodellen varit avgörande för vård- och servicesektorn 10 har denna tanke funnits inom idrottspolitiken. Denna politik omfattande alltså även ridporten. Precis som för idrotten i övrigt är det tydligt att Ridfrämjandets arbete efter andra världskriget i första hand kom att handla om utbildning av yngre personer. Men till skillnad från många andra idrotter där tävlingsfostran varit central har fokus inom Ridfrämjandet varit föreningsfostran, och fostran som hade med hästens skötsel att göra. Jag har i en annan artikel kallat denna fostran omvårdnadsfostran. 11 Ridskolorna var arenan för Ridfrämjandets arbete. Antalet ridskolor ökade kraftigt i antal under andra hälften av 1900-talet, från ett fåtal till cirka 500 stycken idag. När det gäller ridskolorna är frågan om de kan sägas tillhöra stat, marknad eller ideell sektor svår att besvara, eftersom deras verksamhet i sig ligger i spänningsfältet mellan institutionerna. Idag är ungefär 65 procent av ridskolorna föreningsdrivna och 35 procent arrenderade eller privat drivna. Men även om det är en förening som driver ridskolan är det inte ovanligt att det är en privat person som äger hästarna, marken och anläggningen. Det förekommer även att kommunen äger de senare. I takt med arméns avhästning förändrades ägandeförhållandena och verksamheten även vid riksanläggningarna. Staten är inte längre ägare, istället har, sedan 1990-talet, Hästnäringens Nationella Stiftelse ett organisatoriskt och ekonomiskt ansvar för både Strömsholm och Flyinge. 12 Men även om privata aktörer fått ett ökat inflytande är det viktigt att se att staten fortfarande har en viktig roll i anläggningarnas utveckling eftersom det där bedrivs utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå som erhåller statligt stöd. Hästsektorn innehåller dock mer än ridsporten. Trav- och galoppsporten åtnjöt inte idrottsstöd i form av bidrag till fritidsgrupper eller lokalt aktivitetsstöd. Här var istället stödet kopplat till spelverksamheten. I denna del av sektorn var de privata aktörerna tillsammans med staten dominerande även om här fortfarande förekom mycket obetalt arbete. Under de senaste 20 åren har folkhemsmodellen och den generella välfärdsmodellen i vård- och servicesektorn i allt större utsträckning kommit att ersättas av en modell där marknadskrafterna fått växande betydelse. En liknande utveckling kan ses inom idrotten där professionalisering och kommersialisering ökat. 13 Därmed har marknaden återigen kommit att inta en starkare position inom hästsektorn Det gäller inte minst hästsektorns expansion inom fritidssektorn. Inom ridsporten har privat näringsliv bjudits in att verka som sponsorer 14, samtidigt har staten ett fortsatt starkt inflytande. I det följande ska marknadens roll beskrivas närmare. Fritidskonsumtion Idag återfinns flertalet hästar inom upplevelsesektorn; på tävlingar, i ridskolor, i promenad och turistverksamhet. Det är inte ovanligt att hästen dessutom förknippas med livskvalitet, vilket till exempel framgår av en bild av ett travekipage på Tingsryds kommuns startsida, med sloganen Livet är härligt. Att hästar idag ingår i servicesektorn innebär inte att de är mindre samhällsekonomiskt viktiga. Flera rapporter från senare år uppmärksammas hästnäringens ekonomiska betydelse. Hästnäringen omsätter 40 miljarder årligen och uppskattas direkt och indirekt skapa 28 000 helårsarbeten. I den kalkylen har man bortsett från den betydande mängden ideellt arbete som läggs ner inom sektorn. 15 Mot den bakgrunden har det beräknats att hästnäringen blivit jordbrukets femte största inkomstkälla, i paritet med nötköttsproduktionen. Den ger ungefär två miljarder per år vilket motsvarar 10 procent av jordbrukets intäkter. 16 Fritidshästarna skapar även en marknad och inkomster för andra yrkeskategorier: Hästen behöver skos och verkas av en hovslagare uppemot sex gånger per år för runt 500 kronor besöket. Den ska avmaskas för runt 400 kr per år. 17 Den behöver veterinärtjänster och för att den ska kunna ridas och köras behövs utrustning. I anslutning till hästintresset växer det därför fram hantverkstjänster som sadelmakeri och tillbehörsbutiker av stor omfattning. 18 Om man ser till hästsektorns omsättning utgörs ungefär hälften av totalisatorspel, en dryg tiondel av själva verksamheten inom trav- och galopp, ytterligare en tiondel av verksamhet kopplad till lantbruket (foder och strö, inackordering och skogshästbruk) samt en knapp tiondel av varor och tjänster kopplade till hästsektorn. Ridsporten respektive avel och uppfödning utgör cirka 5 procent vardera av omsättningen, medan hästturismen utgör en knapp procentenhet. 19 Även om hästturismen hittills inte stått för en särskilt stor del av omsättningen inom sektorn är det ändå troligt att betydelsen kommer att öka. Under senare år har flera aktörer både på riksplanet och på länsnivå satsat på hästturism. Dels gäller det en upplevelseindustri där kunden är åskådaren vid allt från Svenska ridsportförbundets tävlingar till de spektakulära hästshowerna. Tävlingarna i Globen, Scandinavium och Falsterbo drar årligen runt 180 000 besökare och lockar miljontals TV-tittare. Dels gäller det verksamheter där kunden deltar aktivt såsom i turridning ofta med islandshästar som är en snabbt växande ras som nästan bara förekommer i sådana sammanhang westernridning och turkörning med släde och vagn. Sedan några år tillbaka har flera kommuner sett hästsektorn som en potential vad gäller företagstillväxt, inflyttning och ökade inkomster. Ackrediteringar som godkänd hästgård och begrepp som bed and box och hästövernattning har vuxit fram och är nu vanliga på mäklarnas och researrangörernas hemsidor. 20 2004 beräknades det finnas cirka 250 hästturismgårdar som fått en intäkt på 100 miljoner kr. Enligt en annan uppgift fanns samtidigt omkring 500 företag inriktade mot hästturism. 21 Det är rimligt att tro att verksamheten har vuxit sedan 33
dess och sannolikt finns möjligheter till expansion. I Italien, Ungern, på Island och Irland är hästturismen betydligt mer utvecklad, vilket kan tyda på att det kan finnas en stor potential inom hästturismen även i Sverige som har ett så stort antal hästar och många hästintresserade. Ser man till Skåne, som anses vara en hästrik region i Sverige, fanns det år 2009 cirka 668 företag som definierades som hästföretag. De flesta av dessa hade avel som huvudsaklig syssla, men här fanns även företag som har verksamheter med inriktning från undervisning till affärsverksamhet med försäljning av saker till hästar. De flesta av företagen är små företag med en omsättning på 1-499 tkr (419 stycken eller 63 procent) och bedrivs som enskilda firmor (439 stycken eller 66 procent). 22 Hästsektorn genus, generation och social klass Som nämndes i artikelns inledning har hästsektorn feminiserats sedan andra världskriget. Allt fler kvinnor och flickor har ridit och tagit hand om hästar. Hästen har också i allt högre utsträckning kommit att förknippas med en konstruerad kvinnlighet; ofta en omvårdande sådan. Feminiseringen har i hög utsträckning gällt ridskolornas verksamhet, och till viss del galoppsporten. Vad gäller travsporten domineras denna fortfarande av män och det verkar som om körning av hästar fortfarande har en manlig genuskodning. 23 När det gäller genuskodningens koppling till de olika institutionerna är det svårare att se direkta kopplingar. Möjligtvis kan den utbildning som bedrivits i Ridfrämjandets regi, det vill säga inom den ideella sektorn med stöd från staten, anses påverka genuskodningen i det att utbildningen i stor utsträckning kom att handla om omvårdnadsfostran. Omvårdnad har förknippats med konstruerad kvinnlighet och genom denna fostran kan utbildningen ha medverkat till en ökad feminsiering inom hästsektorn. Utbildningen har i första hand varit inriktad på yngre personer och i detta avseende även medverkat till den generationskodning som åtminstone ridsporten har; en koppling till barn och ungdomar. Att det statliga stödet 34 och politiken som riktades in på att göra ridsporten till folksport har med all säkerhet gjort att sporten idag är mer spridd än den var under 1900- talets första hälft. Marknadens koppling till genus, generation och social klass är komplex. Hur den politiska och ekonomiska sidan av hästföretagande ser ut regionalt och lokalt finns det än så länge inte så mycket kunskap om, även om några studier är gjorda. 24 Sedan länge har företagande varit maskulint genuskodat. Visserligen har det inom vissa branscher funnits kvinnor som drivit företag. Tidigare forskning om kvinnor och småföretagande har pekat på att kvinnor oftare återfinns som ledare av små företag med låg omsättning; medan män i högre utsträckning leder större företag med större omsättning. Historiskt sett har kvinnor, oftare än män, anpassat sin småföretagarroll till familjens behov. Kvinnor har även ansetts vara drivna i sitt företagande av ett sökande efter livsstil eller livskvalitet, medan män sägs vara drivna av ekonomisk vinst. Denna bild har dock komplicerats av annan forskning som visat att kvinnor och män återfinns i olika branscher och att det även finns manliga livstilsföretagare som driver små företag med liten vinst. Christina Scholten har pekat på behovet av att studera människors hela livssituation för att förstå de mönster som finns i småföretagande. 25 Företagande påverkas inte bara av genus och bransch. Gunnel Forsberg har i en studie av genuskontraktets regionala variationer funnit att kontraktets utformning kan variera kraftigt mellan olika regioner. Detta medför att kvinnors villkor för att bedriva småföretagsverksamhet kan variera kraftigt. Under de senaste 20 åren har kvinnor i allt högre utsträckning startat företag. Det är troligt att denna utveckling också återfinns inom hästsektorn, inte minst eftersom hästen i allt högre utsträckning kopplats samman med kvinnlighet. Om man ser till Skåne år 2009 drivs 47 procent av de företag som registrerats som hästföretag av kvinnor, vilket är en stor andel om man ser till företagandet i stort. I dag är en tredjedel av alla nystartade företag etablerade av kvinnor. 26 Det är troligt att det inom företagandet finns en gesnuarbetsdelning där män och kvinnor driver olika företag beroende på verksamheten. Huruvida det är på det sättet återstår dock att undersöka. Kanske arbetar kvinnor med turridning och barnoch ungdomsverksamhet medan män är hovslagare och travtränare? Forsberg har bland annat pekat på sådana skillnader mellan Skåne och Småland, där det förra betraktas som modernt och framåt och det senare som mycket mera traditionellt. 27 Hästägandet och hästföretagandet visar på en stor social bredd. Även om det finns tecken på att det är medelklassen som i ökad utsträckning flyttar till landsbygden och skaffar häst, finns det studier som visar att medelklassen inte nödvändigtvis är överrepresenterad bland hästägarna. Tillberg Mattsson visar i sin studie av hästgårdar i Leksand att traditionell medelklass inte är överrepresenterad där. 28 Istället dominerar arbetarhushåll bland dem som äger hästgårdar. Det är framför allt småföretagare (även företagare utanför jordbruket) bland ägarna. Det är den nya ekonomins företagare som dominerar, utan det rör sig snarare om traditionella arbetarsmåföretagare såsom rörmokare, snickare och andra hantverkare samt maskinentreprenörer. Det är inte heller
medelklassföräldrar som skaffar häst som dyr leksak åt sina barn (flickor); istället är det den vuxna kvinnans val som slår igenom. Den typiska hästägaren tycks vara en vuxen kvinna mitt i livet, med arbete och familj som vill hålla häst som fritidssyssla och fly en stressad vardag. Medan män i rätt hög grad äger häst inom ramen för företag, äger kvinnorna häst som ren hobby, utan minsta inkomster från ägandet. Endast för en minoritet av männen är hästverksamheten någon huvudsyssla, resten arbetar inom andra branscher. Både män och kvinnor som äger häst inom ramen för företag anger dessutom att lönsamheten är svag men att det sociala värdet uppväger. Därför, argumenterar Tillberg Mattsson kan man dra paralleller till det faktum att män ibland fortsätter driva olönsamt jordbruk (subventionerat av kvinnans lönearbete) just av immateriella livstilsrelaterade skäl. Hon drar slutsatsen att den verkliga anledningen till att man i företagsform skaffar häst är att man vill konsumera fritidstjänster som detta medger. Konsumtion under täckmantel av produktion som hon uttrycker det. 29 Avslutning Det är tydligt att hästsektorn i spänningsfältet mellan staten, marknaden och den ideella sektorn har förändrat sig med tiden. Under första hälften av 1900-talet spelade staten och marknaden en stor roll för att förklara hur hästsektorn utvecklade sig. Från andra världskriget och fram till de senaste 20 åren var staten tillsammans med den ideella sektorn de institutioner som påverkade hästsektorn starkast. Sedan 1980-talet har marknadens påverkan ökat. Under hela perioden har sektorn påverkats av föreställningar om social klass, genus och generation. Särskilt om man ser till ridsporten var denna starkt förknippad med överklass och manlighet under det tidiga 1900-talet; medan sporten blivit mer folklig och förknippad med kvinnlighet under andra hälften av 1900-talet. I samband med den ideella sektorns ökade inflytande kom allt fler barn och unga in i hästsektorn åtminstone om man ser till ridskolan. Huruvida den kvinnliga genuskodningen av sektorn och kopplingen till barn och unga kommer att hålla i sig om marknadens roll ökar är svårt att säga. Kanske kommer allt fler kvinnor att starta företag inom sektorn eller kanske kommer marknadens ökade betydelse leda till en ny maskulinisering? Hur marknadens roll kommer att påverka barn och ungas roll är osäkert. Andelen barn och unga har minskat något inom ridsporten under de senaste 10 åren och en ökande andel av dem som börjar på ridskolorna är vuxna, men om detta är en trend som håller i sig är oklart. Referenser 1. Hedenborg, Susanna (2007) The Popular Horse: From Army and Agriculture to Leisure ; idrottsforum.org; http://www.idrottsforum.org/ articles/hedenborg/hedenborg071121.html 2. Hedenborg, Susanna (2009) Till vad fostrar ridsporten? En studie av ridsportens utbildningar med utgångspunkt i begreppen tävlingsfostran, föreningsfostran och omvårdnadsfostran, Educare, 1; Hedenborg, Susanna, The Equestrian Olympics in Stockholm 1956. Gender and Class Perspectives, Sports in History, u p; Hedenborg, Susanna (2008) Arbete på stallbacken, Malmö; idrottsforum/förlag, kapitel 6. 3. Hedenborg, Susanna (2008) Arbete på stallbacken, Malmö; idrottsforum/förlag, kapitel 6. 4. Hedenborg, Susanna & Morell, Mats (2009) Hästar och hästarbete. Ett klass-, genus-, och generationsperspektiv på förändringarna under 1900-talet, i Houltz, A (red), Arbete pågår i tankens mönster och kroppens miljöer, Uppsala. 5. Källa: SOU 2000:109, 258 259; http://www. sjv.se/download/18.7502f61001ea08a0c7ff f102034/hastar.pdf (2007-11-13). 6. Berglund, Sara (2006) Vägen till vinnarcirkeln. Travhästen och dess människor mellan sport och spel. Hedemora. 7. Greiff, Mats & Hedenborg, Susanna (2007) I sulky och sadel. Historiska perspektiv på svensk trav- och galoppsport, Stockholm. 8. SLRC var först ett förbund för de skånska lantliga ryttarföreningarna och hette mellan 1928 och 1942 Skånska Lantliga Ryttarföreningarnas Centralförbund. I början av 1940-talet fanns det lantliga ryttarföreningar långt utanför Skåne och då bytte förbundet namn till Svenska Lantliga Ryttarföreningarnas Centralförbund. Se http://www2.ridsport. se/files/%7b16b7a353-92fb-4f7f-a753-38940e2c7157%7d.pdf. 9. Norberg, Johan (2004) Idrottens väg till folkhemmet. Studier i statlig idrottspolitik 1913 1970. Stockholm. 10. Se bland annat Sommestad, Lena (1995) Jordbrukets kvinnor i den svenska modellen, i Historisk tidskrift. 4, även om modellen inte alltid varit så generell som den framställts, bland annat Björkman, Jenny (2001) Vård för samhällets bästa. Debatten om tvångsvård i svensk lagstiftning 1850-1970. Stockholm: Carlsson. 11. Hedenborg, Susanna (2009) Till vad fostrar ridsporten? En studie av ridsportens utbildningar med utgångspunkt i begreppen tävlingsfostran, föreningsfostran och omvårdnadsfostran, i Educare, 1. 12. Se http://www.nshorse.se/cm 2009-05-29 13. Se bland annat Peterson, Tomas (2002) En allt allvarligare lek. Om idrottsrörelsens partiella kommersialisering 1967-2002, i Ett idrottssekel, Stockholm. 14. Graaf, Kurt (2004) Den svenska varmblodshästens historia under 200 år, Stockholm. 15. Se till exempel Johansson, Dag et. al, (2004) Hästnäringens samhällsekonomiska betydelse i Sverige. Rapport, Institutionen för ekonomi, SLU Uppsala. 16. ibid. I Karin Cederqvist och Per Wijkander (2004) Hästen som inkomstkälla. Examensarbete, SLU, Uppsala, liksom i Lisa Bodinger (2007) Hästen i landsbygdsutvecklingen: En studie av hästnäringsverksamhet i tre landsbygdskommuner med hästprofil. Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet Arbetsrapport, framhålls att stallplatshyran ofta, trots att det i regel gäller ombyggnad av befintliga ekonomibyggnader, är så låg att uthyrningen är direkt olönsam. 17. Bexelius, Elsa (2003) Sverige som hästland. Förstudie på uppdrag av: Turistdelegationen, Nationella stiftelsen för hästhållningens främjande, Agria och Lantbrukarnas riksförbund. Stockholm: LRF, s. 35. 18. För ett exempel på hur näringsverksamhet i relation till hästen har utvecklats i några kommuner, se www.heby.se med länkar till Häst i Heby 2008 0113. Ang hästprojekten i Heby, Katrineholm och Tingsryd, se Bodinger, a. a., ss. 18-21. 19. Johansson, Dag et al, a. a. 20. Wennebro, Torbjörn (2004) Hästsverige som upplevelseindustri. Under lag för en nationell branschsatsning på hästturism. Stockholm: Turistdelegationen; Bexelius, op cit; Svala, Catharina (2002) Hästen samhället. Sammanställning av kunskap från studenternas arbeten i kursen Hästen samhället och planeringen som ges vid SLU Alnarp. SLU Alnarp, s. 46. 21. Hästhållare enl. JO 24 SM 0501, jordbruk med häst enligt Jordbruksverkets webbplats, tabell 1.16. Hästturismgårdar enligt Bexelius, a. a., s. 5. Hästturismföretag enligt Wennebro, a. a., s. 5. 22. http://www.allabolag.se/, sökord häst/skåne 23. Greiff, Mats (2007) Stallbackskultur, makt och arbete i svensk travsport 1930-2005, i Greiff & Hedenborg (red.) I sulky och sadel. Historiska perspektiv på svensk trav- och galoppsport. Stockholm: Carlssons. 24. Se till exempel Nationellt utvecklingsprogram, 2000 ; Sverige som hästland 2003 ; Hästen i samhället, 2006 ; Hästen i politiken 2006 ; för företag och nätverkande, se bland annat Networking, 2007 ; för studier om hästturism, se bland annat Godkänd hästgård, 2006 ; Internationell hästturism 2004 och Häst-Sverige som upplevelseindustri 2004 ; för samband hästsektor och lantbruk se Hästen som inkomstkälla. 25. Scholten, Christina (2003) Kvinnors försörjningsrum. Hegemonins förvaltare och murbräckor, Lund. 26. För forskning om kvinnor och företagande se men se till exempel Pengarna och livet. Perspektiv på kvinnors företagande 1995; Holmquist & Sundin, red, (2002) Företagerskan. Om kvinnor och entreprenörskap, Stockholm. 27. Forsberg, Gunnel (1997) Att förstå den nya landsbygdens mosaik i Hans Westlund (red), Lokal utveckling för regional omvandling, Östersund. 28. Tillberg-Mattsson, Karin (2004) Hästar lockar kvinnor till landsbygden en studie av hästägare och hästgårdar i Leksands kommun. IBF Uppsala universitet Working paper No. 45 29. ibid. 35