Ett upphävande av den mervärdesskatterättsliga slussningsregeln

Relevanta dokument
Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner

Regeringens proposition 1999/2000:82

Regeringens proposition 2015/16:19

Slopad särskild löneskatt för personer födda 1937 och tidigare

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Lagrum: 5 kap. 2 a och 3, 25 a kap. 23 och 23 a, 48 kap. 26 och 27 inkomstskattelagen (1999:1229)

RP 211/2006 rd. i det sjätte mervärdesskattedirektivet. I domen fastställs således att samma bestämmelser

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1

Regeringens proposition 2008/09:30

23 Jämkning av ingående moms

I promemorian föreslås ändringar i patientsäkerhetslagen (2010:659) när det gäller användandet av yrkestitlar för tillfälliga yrkesutövare.

Skattskyldighet till avkastningsskatt och ändrad deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för vissa skattskyldiga

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Elektronisk ingivning för ekonomiska föreningar och vissa andra företag, m.m.

Svensk författningssamling

Uttalande om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden

Svensk författningssamling

Lagrum: 17 kap. 1 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring

Anpassning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Den nya inskrivningsmyndigheten

Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4

Begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

Ett höjt schablonavdrag vid uthyrning av bostäder, m.m.

Uttalande om tolkningen av koncernbegreppet vid bedömningar som sker enligt bokföringslagen

Begreppet beskattningsbar person en teknisk anpassning av mervärdesskattelagen

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen

Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid

Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz

Ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen

Svensk författningssamling

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning

Fi2004/832

1 LAGRÅDET. Utdrag ur protokoll vid sammanträde

RP 225/2006 rd. till nämnda rättsakter och bemyndiganden att föreskriva om nationella undantag. Lagarna avses träda i kraft den 11 april 2007.

Socialdepartementet Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

Innehåll. 1 Sammanfattning... 5

RP 91/2016 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart möjligt.

Promemorian Vissa ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

RP 305/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om besvärsnämnden. intressen skyddas genom sekretessen. Besvärsinstansernas

Regeringens skrivelse 2008/09:122

Svensk författningssamling

Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Beskattning av tillsatser i motorbränsle

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:

Omgående besked kring tillämpning av nytt fastighetsbegrepp

Avgifter i skolan. Informationsblad

Styrelsens förslag till ändring av Bostadsrättsföreningen Hönekulla Höjd 2 stadgar:

Beskattning av Europabolag

Anmälan om svar på remiss Internationella skolor (U2014/5177/S) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 2 december 2014

Konsoliderad version av

Svensk författningssamling

Kostnader för personlig assistans

Rättelse i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

Regeringens proposition 2007/08:162

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

23 Jämkning av ingående moms

Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Författningsförslag. 1 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Svensk författningssamling

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Preskription och information i försäkringssammanhang

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Yttrande över Näringsdepartementets promemoria Tilldelning av koncessioner för kollektivtrafik

Region Skåne Fråga om utformning av fördelningsnyckel i ramavtal för radiologiprodukter

Svensk författningssamling

Anställningsskydd, LAS, visstidsanställning, konvertering, vårdnadsbidrag, föräldraledighet

Utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen

Skatteutskottets betänkande 2008/09:SkU11. Sammanfattning

Höjd beloppsgräns för avdrag för resor Höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av bostäder

Regeringens proposition 2008/09:181

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:

Ansökan om bygglov i efterhand för altan

Rekommendationer - BFN R 11

Svensk författningssamling

PBL om tidsbegränsade bygglov m.m

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till BESLUT AV BLANDADE EG EFTA-KOMMITTÉN FÖR GEMENSAM TRANSITERING

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

RP 27/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar. Enligt artikel 8 b i direktivet skall medlemsstaterna

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) uppföljning av ärende om Sverigedemokraternas medlemsregister

RP 125/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 120 i tobakslagen

VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: (SBSC dok )

Uttalande - BFN U 98:2

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändring av direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för

Utökade möjligheter till omedelbart avdrag för inventarier av mindre värde

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Lag. om ändring av lagen om förskottsuppbörd

Regeringens proposition 2013/14:10

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Transkript:

*Skatteverket PROMEMORIA Datum 2014-05-12 Ett upphävande av den mervärdesskatterättsliga slussningsregeln www.skatteverket.se Postadress Skatteverket E-postadress 171 94 SOLNA 0771-567 567 huvudkontoret@skatteverket.se

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Sammanfattning... 2 2 Författningsförslag... 3 2.1 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)... 3 2.2 Bakgrund... 7 2.3 Gällande rätt... 7 3 Överväganden och förslag... 9 3.1 Slussningsregeln upphävs... 9 4 Konsekvensanalys... 10 4.1 Offentligfinansiella och andra effekter... 10 5 Författningskommentarer... 12 5.1 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)... 12 1

1 Sammanfattning Promemorian innehåller förslag till upphävande av bestämmelserna i 8 kap. 4 första stycket 5 och andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML. Skälet till ändringen, ett avskaffande av den så kallade slussningsregeln, är att bestämmelserna strider mot mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG. Därtill görs vissa följdändringar med anledning av upphävandet av regeln. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. 2

2 Författningsförslag 2.1 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 4 samt 8 a kap. 2, 3 och 6 mervärdesskattelagen (1994:200) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 4 1 Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet får också göra avdrag 1. om den skattskyldige från någon annan skattskyldig eller någon som har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9 eller 11 13 har övertagit verksamheten eller en del av den: för den ingående skatt som hänför sig till den tidigare ägarens förvärv för verksamheten, om den tidigare ägaren inte har gjort avdrag för eller fått återbetalning av den ingående skatten men skulle ha varit berättigad till sådant avdrag eller sådan återbetalning om han hade fortsatt att driva verksamheten, 2. om den skattskyldige är delägare i en samfällighet för vattenreglering, väghållning eller liknande ändamål och den fastighet som ingår i samfälligheten används i den verksamhet som medför skattskyldighet: för den ingående skatt som hänför sig till samfällighetens förvärv, dock endast till den del som svarar mot hans andel i samfälligheten, 3. om den skattskyldige vid leverans av en vara till honom har betalat skatt vid importen av varan utan att han varit skattskyldig för importen eller han har betalat ersättning för denna skatt till den som haft sådan skattskyldighet: för den skatt som Tullverket tagit ut, dock endast under förutsättning att leverantören inte är skattskyldig enligt denna lag för annat än importen och den skattskyldige skulle ha haft avdragsrätt om han själv hade varit skattskyldig för importen, 4. om den skattskyldige köper en fastighet, hyresrätt eller en bostadsrätt till en lägenhet och fastigheten eller lägenheten i säljarens byggnadsrörelse har tillförts tjänster, vilkas tillförande utgör skattepliktiga uttag enligt 2 kap. 7, utan att fastigheten eller lägenheten därefter har tagits i bruk av säljaren: för den utgående skatt som säljaren har redovisat eller ska redovisa för uttagen, 5. om den skattskyldige är ett företag som ingår i en koncern och tillhandahålls en tjänst av ett företag som ingår i samma koncern utan att det senare företaget är skattskyldigt eller 1 Senaste lydelse 2007:1376. 4. om den skattskyldige köper en fastighet, hyresrätt eller en bostadsrätt till en lägenhet och fastigheten eller lägenheten i säljarens byggnadsrörelse har tillförts tjänster, vilkas tillförande utgör skattepliktiga uttag enligt 2 kap. 7, utan att fastigheten eller lägenheten därefter har tagits i bruk av säljaren: för den utgående skatt som säljaren har redovisat eller ska redovisa för uttagen, eller 5. om den skattskyldige i sin byggnadsrörelse tillfört en egen fastighet eller en lägenhet som han innehar med hyresrätt eller bostadsrätt tjänster som utgör skattepliktiga uttag enligt 2 kap. 3

har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9 eller 11 13 : för den ingående skatt som hänför sig till det sistnämnda företagets förvärv eller import för tillhandahållande av tjänsten, dock endast om det skattskyldiga företaget hade haft avdragsrätt vid ett sådant förvärv eller en sådan import, eller 6. om den skattskyldige i sin byggnadsrörelse tillfört en egen fastighet eller en lägenhet som han innehar med hyresrätt eller bostadsrätt tjänster som utgör skattepliktiga uttag enligt 2 kap. 7 och fastigheten eller lägenheten därefter tas i bruk av den skattskyldige i en verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 : för den utgående skatt som fastighetsägaren, hyresgästen eller bostadsrättshavaren har redovisat eller ska redovisa för uttagen. Vid tillämpningen av första stycket 5 ska endast moderföretag och helägda dotterbolag anses ingå i samma koncern. Moderföretaget kan vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller en svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstalt. Som helägt dotterbolag räknas svenskt aktiebolag i vilket moderföretaget äger mer än nio tiondelar av aktierna. Då ett eller flera helägda dotterbolag i sin tur äger mer än nio tiondelar av aktierna i ett annat svenskt bolag, räknas även det bolaget som helägt dotterbolag. 7 och fastigheten eller lägenheten därefter tas i bruk av den skattskyldige i en verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 : för den utgående skatt som fastighetsägaren, hyresgästen eller bostadsrättshavaren har redovisat eller ska redovisa för uttagen. 4 8 a kap. 2 2 Med investeringsvaror avses: 1. maskiner, inventarier och liknande anläggningstillgångar vars värde minskar, om den ingående skatten på anskaffningskostnaden för tillgången uppgår till minst 50 000 kronor, 2. fastigheter som varit föremål för ny-, till- eller ombyggnad, om den ingående skatten på kostnaden för denna åtgärd uppgår till minst 100 000 kronor, 3. fastigheter och lägenheter som innehas med hyresrätt eller bostadsrätt, som tillförts varor och tjänster genom skattepliktiga uttag enligt 2 kap. 7, om avdrag för ingående skatt medgetts enligt 8 kap. 4 2 Senaste lydelse 2007:1376. 3. fastigheter och lägenheter som innehas med hyresrätt eller bostadsrätt, som tillförts varor och tjänster genom skattepliktiga uttag enligt 2 kap. 7, om avdrag för ingående skatt medgetts enligt 8 kap. 4

första stycket 4 eller 6 med minst första stycket 4 eller 5 med minst 100 000 kronor, och 100 000 kronor, och 4. bostadsrätt eller hyresrätt till en lägenhet, om bostadsrättshavaren eller hyresgästen utfört eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnad av lägenheten och om skatten på kostnaden för denna åtgärd uppgår till minst 100 000 kronor. Har under ett beskattningsår avseende en viss fastighet både en åtgärd som avses i första stycket 2 företagits och ett avdrag enligt första stycket 3 gjorts eller mer än en åtgärd företagits eller ett avdrag gjorts ska vid tillämpning av beloppsgränsen åtgärderna och avdragen läggas samman. Avdrag och åtgärder som avses i första stycket 3 och 4 ska på motsvarande sätt läggas samman med andra avdrag och åtgärder som avser samma hyresrätt eller bostadsrätt. Verksamhetstillbehör ska vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel anses som tillgångar som avses i första stycket 1. Vad som i 4 första stycket 3, 4 och 5, 6 fjärde stycket, 7 fjärde stycket samt 12 och 13 sägs om fastigheter gäller även hyresrätter och bostadsrätter. Rättighet och skyldighet att jämka vid överlåtelse och ändrad användning samt övertagande av sådan rätt och skyldighet gäller i dessa fall hyresgäst eller bostadsrättshavare. Detsamma gäller när en hyresgäst eller en bostadsrättshavare erhållit avdragsrätt på grund av bestämmelserna i 8 kap. 4 första stycket 5. 3 3 Vad som i 4 första stycket 3, 4 och 5, 6 fjärde stycket, 7 fjärde stycket samt 12 och 13 sägs om fastigheter gäller även hyresrätter och bostadsrätter. Rättighet och skyldighet att jämka vid överlåtelse och ändrad användning samt övertagande av sådan rätt och skyldighet gäller i dessa fall hyresgäst eller bostadsrättshavare. 6 4 Avdrag för ingående skatt ska jämkas endast när användningen av en investeringsvara har förändrats eller överlåtelse skett inom viss tid (korrigeringstiden). Denna tid är 1. i fall som avses i 2 första stycket 2 eller 4 tio år, räknat på det sätt som anges i tredje och fjärde styckena, 2. i fall som avses i 2 första stycket 3 tio år från det att avdrag gjorts enligt 8 kap. 4 första stycket 4 eller 6, och 2. i fall som avses i 2 första stycket 3 tio år från det att avdrag gjorts enligt 8 kap. 4 första stycket 4 eller 5, och 3. för andra investeringsvaror fem år från tidpunkten för förvärvet. I korrigeringstiden ska räknas in det räkenskapsår under vilket ny-, tilleller ombyggnaden eller avdraget gjorts eller förvärvet skett. Ny-, till- eller ombyggnad i fall som avses i andra stycket 1 ska anses ha skett det beskattningsår under vilket fastigheten kunnat tas i bruk efter åtgärderna eller, vid bygg- eller anläggningsentreprenader, det beskattningsår under vilket slutbesiktning eller någon annan jämförlig åtgärd vidtagits. Om 3 Senaste lydelse 2007:1376. 4 Senaste lydelse 2007:1376. 5

fastigheten överlåts eller dess användning ändras dessförinnan och avdrag för ingående skatt har medgetts, anses dock ny-, till- eller ombyggnaden ha skett det år avdrag medgetts. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för jämkningen av avdrag för ingående skatt som gjorts före ikraftträdandet enligt den upphävda 8 kap. 4 första stycket 5 och andra stycket. 6

2.2 Bakgrund Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i HFD 2013 ref. 25 funnit att 8 kap. 4 första stycket 5 ML (fortsättningsvis slussningsregeln ) är oförenlig med rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt 5, härefter mervärdesskattedirektivet. Slussningsregeln innebär att avdrag får göras om den skattskyldige är ett företag som ingår i en koncern och tillhandahålls en tjänst av ett företag som ingår i samma koncern, utan att det senare företaget är skattskyldigt eller har rätt till återbetalning för den ingående skatt som hänför sig till det sistnämnda företagets förvärv eller import för tillhandahållande av tjänsten. Allt under förutsättning att det skattskyldiga företaget hade haft avdragsrätt vid ett sådant förvärv eller en sådan import. Vid tillämpningen av slussningsregeln ska endast svenska moderföretag och helägda svenska dotterbolag anses ingå i samma koncern. Slussningsregeln syftar till att undvika kumulativa effekter vid tillhandahållande av skattefria tjänster inom en koncern. Enligt förarbetena bör koncerner tillerkännas oinskränkt avdragsrätt för alla förvärv som i sak avser verksamhet som medför skattskyldighet, dvs. förvärv som skulle ha omfattats av avdragsrätten om de hade gjorts av det skattskyldiga koncernföretaget (se prop. 1978/79:141, s. 77). Tekniskt åstadkoms detta genom att den ingående skatten på ett förvärv eller en import som gjorts av det icke skattskyldiga företaget slussas till det skattskyldiga företaget och dras av hos detta företag. Det skattskyldiga företaget får därmed i princip göra samma avdrag som om det självt hade gjort de aktuella förvärven. I mervärdesskattedirektivet finns ingen bestämmelse som direkt motsvarar slussningsregeln. Den lösning som direktivet tillhandahåller för att undvika kumulativa effekter vid koncerninterna förvärv är i stället s.k. gruppregistrering (artikel 11). I nämnda prejudikat har HFD, av där närmare angivna skäl, slagit fast att slussningsregeln avviker från direktivets bestämmelse om gruppregistrering både när det gäller den teknik som används och när det gäller det skattemässiga utfallet. Den avdragsrätt som medges enligt regeln kan inte heller anses vara grundad på någon annan bestämmelse i direktivet. Slussningsregeln strider därmed enligt HFD, och som redan framgått, mot direktivet. Att så är fallet hade för övrigt konstaterades redan i samband med den översyn av mervärdesskattelagstiftningen som gjordes inför Sveriges anslutning till EU, men regeln har ändå fått vara kvar (se SOU 1994:88, s. 235 ff. och prop. 1994/95:57, s. 127 ff.). 2.3 Gällande rätt Enligt 8 kap. 3 första stycket ML får den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till förvärv eller import i verksamheten. Avdrag får enligt 4 första stycket 5 i vissa fall också göras för ingående skatt på ett förvärv eller en import som gjorts av ett annat företag som ingår i samma koncern. För att avdrag ska medges enligt den bestämmelsen krävs att det är fråga om ett skattskyldigt 5 EUT L 347, 11.12.2006, s. 1 (Celex 32006L0112). Direktivet är senast ändrat genom direktiv 2013/61/EU (EUT L 353, 28.12.2013, s. 5, Celex 32013L0061). 7

företag som tillhandahålls en tjänst av ett annat koncernföretag som inte är skattskyldigt eller har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9 eller 11 13 ML. Den ingående skatten ska vidare hänföra sig till det sistnämnda företagets förvärv eller import för tillhandahållande av tjänsten. Avdrag medges endast om det skattskyldiga företaget självt hade haft avdragsrätt vid ett sådant förvärv eller en sådan import. Vid tillämpningen av slussningsregeln ska enligt 8 kap. 4 andra stycket ML endast moderföretag och helägda dotterföretag anses ingå i samma koncern. Moderföretaget kan vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller en svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstalt. Som helägt dotterbolag räknas svenskt aktiebolag i vilket moderföretaget äger mer än nio tiondelar av aktierna. Då ett eller flera helägda dotterbolag i sin tur äger mer än nio tiondelar av aktierna i ett annat svenskt bolag, räknas även det bolaget som helägt dotterbolag. 8

3 Överväganden och förslag 3.1 Slussningsregeln upphävs Promemorians förslag: Den mervärdesskatterättsliga slussningsregeln ska upphävas. Skälen för promemorians förslag: I HFD 2013 ref. 25 fastslås, så som redovisats i avsnitt 2, att slussningsregeln är oförenlig med mervärdesskattedirektivet. Regeln bör av denna anledning upphävas. Detsamma gäller, och då i form av en följdändring, andra stycket i samma lagrum. Där definieras vilka företag som ska anses ingå i en koncern vid tillämpningen av regeln. Ett ytterligare skäl för att upphäva de aktuella bestämmelserna är, av de skäl som anges i prejudikatet, att slussningsregeln, dvs. en nationell svensk nationell regel utan stöd i mervärdesskattedirektivet, i vissa fall med hänvisning till Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska tillämpas mot sin lydelse på företag hemmahörande utanför Sverige. Det kan inte godtas. Slussningsregeln och därmed sammanhängande bestämmelser bör följaktligen utmönstras ur mervärdesskattelagen även av denna anledning. Därutöver föranleder förslaget vissa följdändringar. Den 1 januari 2015 är en lämplig ikraftträdandetidpunkt för förslaget. Förslaget föranleder ändringar i 8 kap. 4 och 8 a kap. 2, 3 och 6 ML. 9

4 Konsekvensanalys 4.1 Offentligfinansiella och andra effekter Inledning Slussningsregeln saknar stöd i mervärdesskattedirektivet. Några vägande invändningar mot ett upphävande av regeln kan därför inte komma ifråga. Likväl finns anledning att kort beröra förslagets konsekvenser. Koncernföretag som i dag använder regeln kommer att få en minskad avdragsrätt. Samtidigt bör på nytt understrykas att avdragsrätten enligt slussningsregel är en rätt de egentligen inte tillerkänns av det gemensamma mervärdesskattesystemet. Det saknas möjlighet att med säkerhet ange hur många företag som i dag använder sig av slussningsregeln. Detta eftersom uppgifterna i skattedeklarationen inte möjliggör en sådan utskiljning. Uppgifter från Skatteverkets Storföretagsregion (SFR) och utlandsskattekontor möjliggör dock vissa uppskattningar i aktuella avseenden. Enligt SFR förekommer slussning i stort sett endast i koncerner med internbanksfunktioner. Det uppges vara mycket ovanligt att slussning förekommer vid uthyrning av verksamhetslokaler. Regeringen har i den ekonomiska vårpropositionen för år 2014 aviserat att de så kallade mervärdesskattegrupperna ska slopas från och med den 1 januari 2015. De finansiella företag som i dag använder sig av sådana grupper kan, om inte reglernas upphävande samordnas tidsmässigt, i viss utsträckning tänkas börja använda sig av slussningsregeln. Offentlig finansiella effekter Utifrån vad som framkommit vid SFR:s kontrollverksamhet uppskattas den totala slussade avdragsgilla ingående skatten uppgå till mellan 1 miljon och 3 miljoner kronor per koncern och år. Antalet koncerner som årligen använder slussning uppskattas till mellan 10 och 100 stycken. Vidare har utlandsskattekontoren efter HFD 2013 ref. 25 återbetalat totalt ca 5 miljoner kronor per år till utländska koncernföretag. Mot denna bakgrund bedöms förslaget medföra 25 205 miljoner kronor i ökade mervärdesskatteintäkter per år för staten. Företagen För de ifrågavarande koncernföretagen medför ett slopande av slussningsregeln att mervärdesskatten blir en kostnad av den storlek som angivits i närmast föregående avsnitt. Samtidigt torde regelns utmönstrande kunna leda till någon minskning i de aktuella företagens administrativa börda, vilken dock bedöms vara marginell. Det saknas möjlighet att bedöma i vad mån ett upphävande av slussningsregeln kan leda till förändringar i koncernstrukturer och de eventuella kostnaderna för detta. De allmänna förvaltningsdomstolarna och Skatteverket Med tanke på de få koncernföretag som använder sig av slussningsregel bedöms den positiva effekten för de allmänna förvaltningsdomstolarna i form av minskad måltillströmning vara marginell. Även för Skatteverket kommer ett slopande av slussningsregeln medföra färre ärenden. En viss ökning av handläggning i form av brevfrågor m.m. om- 10

prövningsärenden kan däremot tänkas uppkomma. De ökade kostnaderna för Skatteverket med anledning av detta uppskattas till ett par hundra tusen kronor per år. 11

5 Författningskommentarer 5.1 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) 8 kap. 4 I första styckets fjärde punkt görs en redaktionell ändring föranledd av att stycket numera har fem, inte som tidigare sex, punkter. Den tidigare sjätte punkten i första stycket är numera omnumrerad till femte punkten i samma stycke. Paragrafen har inte längre något andra stycke. 8 a kap. 2 I första stycket tredje punkten görs en följdändring med anledning av ändringarna i 8 kap. 4. 3 I paragrafen görs en följdändring med anledning av ändringarna i 8 kap. 4. 6 I andra stycket tredje punkten görs en följdändring med anledning av ändringarna i 8 kap. 4. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Ikraftträdandebestämmelsen anger på sedvanligt vis vid vilken tidpunkt lagen ska börja gälla. Den 1 januari 2015 är en lämplig ikraftträdandetidpunkt för förslaget. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för jämkningen av avdrag för ingående skatt som gjorts före ikraftträdandet enligt den upphävda 8 kap. 4 första stycket 5 och andra stycket. De upphävda jämkningsreglerna i 8 a kap. 3 tredje meningen och 6 ska alltså fortsatt tillämpas i förekommande fall om en hyresgäst eller bostadsrättshavare har erhållit avdragsrätt på grund av den upphävda slussningsregeln i 8 kap. 4 första stycket 5 och andra stycket före ikraftträdandet. Detta kan bli aktuellt om hyresgästen eller bostadsrättsinnehavaren inom den återstående delen av korrigeringstiden ändrar användningen av lokalen på ett sådant sätt att avdragsrätten minskar. 12