SAMMANTRÄDESHANDLINGAR TILL KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2011-08-23 1 Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 31 augusti 2011, klockan 8.15 Plats KTS-salen, Vita Huset SAMMANTRÄDESHANDLINGAR Sid Ärenden till kommunfullmäktige 2 Begäran om tjänstledighet 3 Svar på motion om profilboende med finska som modersmål inom äldreomsorgen 9 Avtal med Kommuninvest 28 Ny förbundsordning för Vårdförbundet Sörmland Sid Ärenden till kommunstyrelsen 52 Projekt Communis Ny kommunikationsplattform för Katrineholms kommun 126 Omdisponering av investeringsanslag inom kost- och transportservice 127 Svar på revisionsrapport: Granskning av ägarstyrning 152 Årsredovisning för Katrineholm Rail Point AB K:\Beredningsmöten\2011\Sammanträdeshandlingar 110831.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41, Gröna Kulle Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0151-570 07 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0151-570 25 www.katrineholm.se E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se
FCATRINEHOlMS KOMI Kommunstyrelsen 2011 -Q~- 1 ` 8 Ansökan om tjänstledighet Då jag ska vikariera som riksdagsledamot under riksdagsledamot Roger Tiefensees tjänstledighet i höst, ansöker jag härmed om tjänstledighet från uppdraget som gruppledare för Centerpartiet i Katrineholms kommun under tiden 3 oktober ti114 december 2011. Centerpartiet föreslår att Sten Holmgren under sanuna tid får ta över tjänstgöringen som gruppledare. Katrineholm 2011-08-18 ~ ~~ Inger Fr~sson
~~~` 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum ~~ EHOLflAS KONi~ VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 2011-06-09 78 pmmunstyrelsett Dnr VON/2011:34-714 Handläggare: Lars Erik B~.cklun~ö~~ ~o~- ~ ~ Ytfirande över motion ors profilboende med f ns"'~cc"'ä som "~ modersmål ~~~ ~.~~ ~~~ Vård- och omsorgsnämndens beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande och översänder det till kommunstyrelsen. 2. Vård- och omsorgsnämnden gör bedömningen att motionen ska anses besvarad. Yttrandet redovisas som bilaga till protokollet med beteckning vård- och omsorgsnämndens handling ny I S/2011. Reservation Maxitinne Fältskog (FP), Anita Karlsson (C), Agneta Emanuelsson (FP) och Inger Björklund (KD) reserverar sig mot vård- och omsorgsnämndens beslut att motionen ska anses besvarad. Ärendebeskrivning Kommunledningsförvaltningen har den 10 mars 2011 översänt enmotion om profilboende med finska som modersmål för yttrande. Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet Liberalerna yrkax i motionen att en avdelning vid ett äldreboende inom kommunen ges finsk profil. I motionen sägs att behovet av äldreboenden där personalen talar samma språk som de gamla ökar. Dementa tappar ofta de senaste språken de lärt sig och återgår till det språk de lärde sig som barn. Enligt motionen finns det 275 katrineholmare över 65 år som har finska som modersmål. Vård- och omsorgsförvaltningen har upprättat ett förslag till yttrande över motionen daterat den 2 maj 2011. Vård- och omsorgsförvaltningens bedömning Utifrån lagstiftningen och därmed finskans ställning som minoritetsspråk är det angeläget att behovet av äldreomsorg med finsktalande personal följs upp av vårdoch omsorgsförvaltningen. Som framgår av socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom innebär personcentrerad omvårdnad att den demenssjukes kulturella och språkliga bakgrund beaktas. I Katrineholm finns även ett antal ä~dre personer so~~~ enbart tatar f~nsl a. För närvarande (apri12011) är det endast två personer med finska som modersmål som bor på äldreboenden. Hemtjänst utförs åt 19 personer över 65 år. Det är, som inom äldreomsorgen i övrigt, fler kvinnor än män som får insatser. Med tanke på anta?pt ~PrsonPr mid fns?:a SO??2 mo~prs!r_å? som ~JOt i ~'at,-;~,phol_m är ~1et t, oligt ett Justerandes sign Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen, handläggare, äldreomsorgschef, akten _.,:i j- U tdrag sgå'styrkå'nd ~-
_ ~; ~c, ~~atrineholms kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 2011-06-09 78 22 Blad antalet personer med finsk bakgrund som behöver tillgång till äldreboende kommer att öka.med tiden. Så snart underlaget är tillräckligt stort bör ett boende för finskspråkiga med finsktalande personal prövas. Det finns redan idag finsktalande personal inom äldreomsorgen. I enlighet med kommunens personalpolitiska program skall etnisk mångfald eftersträvas och enligt våxd -och omsorgsnämndens inriktningsplan skall beredskap finnas att ge vård och omsorg till personer med annan kulturell och språklig bakgnuid. Ärendets handlingar Motion om profilboende med finska som modersmål Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till yttrande, 2011-OS-02 Vård- och omsorgsnämndens överläggning Under vård- och omsorgsnämndens överläggning yttrar sig Monica Johansson (S) och Marianne Fältskog (FP). Yrkande Marianne Fältskog (FP) yrkar med instämmande av Anita Karlsson (C), Agneta Emanuelsson (FP) och Inger Björklund (KD) bifall till motionen. Ordföranden Monica Johansson (S) yrkar bifall till sitt eget förslag till beslut. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på sitt eget förslag och Marianne Fältskogs (FP) m.fl. yrkande om bifall till motionen. Hon finner att nämnden bifaller ordförandens förslag till beslut. Justerandes sign ',i /,:j,~ ~~ r
-- ~` Katrineholms kommun \ VÅRD- OEH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 15/2011 TJÄNSTSKRIVELSE Datum 2011-05-02 Dnr VON/2011:34-714 1 (4) Vår handlågqare Lars Erik Backlund, utredare Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion orre profilboende med finska sore modersmål Kommunledningsförvaltningen har i remiss den 10 mars 2011 översänt för yttrande till vård- och omsorgsnämnden motion om profilboende med finska som modersmål. Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet Liberalerna har i en motion till fullmäktige yrkat att en avdelning vid ett äldreboende inom kommunen ges finsk profil. I motionen sägs att behovet av äldreboendes där personalen talar samma språk som de gamla ökar. Dementa tappar ofta de senaste språken de lärt sig och återgår till det språk de lärde sig som barn. Enligt motionen finns det 275 katrineholmare över 65 år som har finska som modersmål. Lagstiftning och nationella riktlinjer Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) innehåller bestämmelser om nationella minoriteter, nationella minoritetsspråk, förvaltningsområden och rätten att använda minoritetsspråk samt bestämmelser om vissa skyldigheter inom förskoleverksamhet och äldreomsorg. Enligt lagen är judar, rower, samer, sverigefinnar och tornedalingar nationella minoriteter. I språklagen (2009:600) anges att de nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Förvr~ltn ingsomyåden Enskilda har rätt att använda finska, meänkieli och samiska vid muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska förvaltningsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Utanför förvaltningsområde har enskilda rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid muntliga och skriftliga kontakter i förvaltningsmyndigheters ärenden i vilka den enskilde är part, om ärendet kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket. Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli respektive samiska där detta behövs i enskildas kontakter med myndigheten. Katrineholm ingår inte i förvaltningsområdet för finska språket, i vår närhet är det Eskilstuna kommun som ingår. Äld~eoan~oa~g En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Detsamma gäller
~~ I~L 1Sat~ineholms lcommun \ TJÄNSTSKRIVELSE 2 (4) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2011-05-02 VON/2011:34-714 Datum Dnr kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig språket. Socialtjänstlagen Enligt socialtjänstlagen (5 kap 6 3 st) skall kommunen verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor. (2009:726) Socialstyrelsens riktlinjer Enligt socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (sid 21) innebär personcentrerad omvårdnad bland annat att man i vården och omsorgen särskilt beaktar behov relaterade till att personer har annan kulturell eller språklig bakgrund. Att ta kulturella hänsyn handlar exempelvis om att ge personer med demenssjukdom möjlighet till att utöva sin religion, få kulturellt anpassad mat, bevara sina kulturella traditioner och sedvänjor samt att få tillgång till personal som talar samma språk som personen med demenssjukdom. Att bli vårdad av personal som kommunicerar på samma modersmål och har kulturkompetens kan ge personen med demenssjukdom och annan etnisk bakgrund trygghet, ökat välbefinnande och en känsla av hemmastaddhet. Socialstyrelsens rapport Socialstyrelsen har i en rapport år 2001 "Äldreomsorg för finsktalande i Sverige" kartlagt och redovisat exempel på hur kommunal äldreomsorg kan organiseras för att svara upp mot äldre finländares behov. Enligt rapporten visar brukarintervjuer på värdet av att kunna kommunicera ivård och omsorgssituationer. Flera uppger att tillgången till finskspråkig personal varit avgörande för att de skulle acceptera att ta emot insatser. Äldreomsorg med finskspråkig personal är också viktig för anhöriga. Först när anhöriga vet att deras närstående kan kommunicera med personal förmår äldreomsorgen fungera avlastande. Kommuner Katrineholms kommun Enligt inriktningsplanen för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde 2011-2014 vidtas åtgärder för att öka kunskapen om andra kulturer och att hålla beredskap att ge vård- och omsorg till personer med annat språk och annan kultur. Utlandsfödda personer skall ha tillgång till professionell omvårdnad. I den kompetens som finns i kommunen ska även finnas tillgång till personer med annan kulturell bakgrund. Vård- och omsorgsnämnden 1ät 2008 genomföra en kartläggning av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg. I rapporten konstaterades bland annat att den största gruppen äldre utlandsfödda är personer födda i Finland. Den bedömning som gjordes var att det kommer att bli mer vanligt med äldre över 80 år födda utomlands samt att behoven av etniskt anpassade insatser kommer att öka. De mest vanliga insatserna från äldreomsorgen till äldre utlandsfödda var hemtjänst och hemsjukvård. Det förekom få äldre utlandsfödda i de särskilda boeridena och i anhörigstödet. /i
~..~. ~~ '~'F' ~ atrineholms Icoininun \ TJÄNSTSKRIVE~SE 3 (4) o Datum Dnr YARD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2011-05-02 VON/2011:34-714 Andra kommuner Det finns särskilda boendeenheter i ett antal kommuner i Sverige. Utöver norra Norrbottens 1än, där andelen tvåspråkiga (svenska och finska/meänkieli) är påtaglig, finns det även särskilda verksamheter eller avdelningar i Mälardalen och i Västra Götaland. I några fall är det ideella föreningar som driver verksamheten, t ex i Skövde (Finlandiahemmet). ISödermanlands 1än finns det sådana avdelningar i Eskilstuna och Torshälla. Personer reed finska sore modersmål inom äldreomsorgen i Katrineholm Brukare För närvarande (apri12011) har 28 personer med finska som modersmål insatser från äldreomsorgen. 23 personer har hemtjänst, två personer bor på äldreboenden och tre personer har andra insatser som korttidsboende och dagverksamhet. Av de personer som har hemtjänst är 12 kvinnor och 7 män över 65 år, av dessa är 3 kvinnor och 2 män över 85 år. Övriga är yngre än 65 år. Personal Det finns 21 anställda som talar finska inom äldreomsorgen. 12 vid boendeenheterna, 7 inom hemtjänsten och två områdeschefer. Antal personer i Katrineholms kommun Enligt tillgängliga uppgifter finns det i Katrineolm c:a 270 personer över 65 år som kommer från Finland. Som framgår av tidigare utredningar är det den största gruppen utlandsfödda i Katrineholm. Finska pensionärsföreningen Representanter för Finska pensionärsföreningen ikatrineholm anser att det vore värdefullt om ett boende ined finskspråkig personal fanns i Katrineholm. Särskilt för äldre med demenssjukdom som då förlorar sitt andra språk, svenskan. Från föreningens sida framhåller man även att många finlandsfödda som bor i Katrineholm inte alls talar svenska. Enligt föreningsrepresentanternas bedömning kan det, bland de äldre, vara så många som 50 procent eller mer. Vård och omsorgsförvaltningens bedömning Utifrån lagstiftningen och därmed finskans ställning som minoritetsspråk är det angeläget att behovet av äldreomsorg med finsktalande personal följs upp av vårdoch omsorgsförvaltningen. Som framgår av socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom innebär personcentrerad omvårdnad att den demenssjukes kulturella och språkliga bakgrund beaktas. I Katrineholm finns även ett antal äldre personer som enbart talar finska. ~'ör närvarande (april 2011) är det endast två personer med finska som modersmål som bor på äldreboendeil. Hemtjänst utförs åt 19 personer över 65 år. Det är, som il1om äldreomsorgen i övrigt, fler kvinnor än män som får insatser. Med tanke på antalet personer med finska som modersmål som bor i Katrineholm är det troligt att
l.1. r~~ 1~L _ ~~at~ineholms kommun ~ TJÄNSTSKRIVELSE 4 (4) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2011-05-02 VON/2011:34-714 Datum Dnr antalet personer med finsk bakgrund som behöver tillgång till äldreboende kommer att öka med.tiden. Så snart underlaget är tillräckligt stort bör ett boende för finskspråkiga med finsktalande personal prövas. Det finns redan idag finsktalande personal inom äldreomsorgen. I enlighet med kommunens personalpolitiska program skall etnisk mångfald eftersträvas och enligt vård -och omsorgsnämndens inriktningsplan skall beredskap finnas att ge vård och omsorg till personer med annan kulturell och språklig bakgrund. ' J~G~'~'"~ ~~~~ji~,u'vl f~/l~~~;l'1cu~~f'~'4~~~i~~~ ;~~""`zj-` L~'~-.s Lena Andreasson /Britt-Marie Svedenberg Lars Erik Backlund Vård- och omsorgschef Äldreomsorgschef ~ Utredare
l~co i!a lj 1~i 1X01 VEST \1-`~ Svenska kommuner och landsting i samverkan ~Y ekonomisk förening Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Tydligt medlemsansvar Enhälligt stämmobeslut om medlemsansvaret Årsstämman i Kommuninvest, som hölls den 7 april, beslutade enhälligt att medlemmarna ska ingå två nya avtal som syftar till att medlemsansvaret förblir tydligt även i framtiden. Kommuninvests förmåga att bistå medlemmarna med stabil och kostnadseffektiv finansiering baseras på bolagets mycket höga kreditvärdighet. Avgörande för finansmarknadens förtroende för Kommuninvest är den solidariska borgen som krävs för ett medlemskap i Kommuninvest. De två nya avtalen innebär inte något utökat medlemsansvar, då den solidariska borgen, som redan idag innebär ett totalansvar för verksamheten, inte ändras. Sedan verksamheten startade har sättet att arbeta med finansiering ändxats på många olika sätt. Omvärlden ser annorlunda ut och kraven från medlemmarna, myndigheter samt kreditvärderingsföretag har ökat. Till detta kommer användningen av olika typer av försäkringsinstrument, så kallade derivat, för att minimera riskerna iupplånings- och utlåningsverksamheten samt vid likviditetsförvaltningen. Vi gör bedömningen att genom de två nya avtalen ska någon ytterligare ändring av de avtal som rör medlemsansvaret inte behöva göras inom överskådlig tid. Frågan har diskuterats vid medlemssamråden Förslaget om ett tydligt medlemsansvar har diskuterats vid medlemssamråden under januari och februari månader. Vid samråden deltog representanter från cirka 200 medlemmar, totalt deltog cirka 400 personer.
! ~ FCO 1l1~ lj 1`111~11/EST '~ Svenska kommuner och landsting i samverkan '~Y Ett förtydligat regressavtal Detta avtal ersätter nuvarande regressavtal och reglerar det inbördes ansvaret mellan medlemmarna om Kommuninvests fordringsägare skulle framställa anspråk gentemot någon medlem med hänvisning till det solidariska borgensåtagandet. Vidare reglerar regressavtalet den närmare proceduren om ett krav på betalning skulle framställas gentemot en medlem. Ett nytt garantiavtal beträffande ansvar gällande motpartsexponeringar i derivat Garantiavtalet omfattar de exponeringar som Kommuninvest har gentemot sina motparter. Dessa exponeringar uppkommer som en följd av Kommuninvests användning av derivat, ett slags försäkringsinstrument, som Kommuninvest använder sig utav för att minimera riskerna i verksamheten. Medlemmarnas ansvar för motpartsexponeringar gällande derivat regleras idag i Kommuninvests utlåningsreverser och kommer därför att utmönstras ur dessa så snart det nya garantiavtalet blir gällande. Varför beslut i fullmäktige? I samband med medlemskapet i Kommuninvest, var det fullmäktige som fattade alla beslut. Vidare hanterar de två nya avtalen frågor som ligger utanför den normala verksamheten i kommunen/landstinget. Fattas inte beslutet av fullmäktige kan detta innebära att de nya avtalen inte blir juridiskt giltiga, vilket vi vill undvika. Är det frivilligt att ingå de nya avtalen? Grundiden med Kommuninvest bygger på att kommuner och landsting tillsammans ska arbeta för att skapa varaktigt bästa villkor för den kommunala och landstingskommunala sektorns finansiella verksamhet och de nya avtalen utgör en viktig förutsättning för denna verksamhetside. Dessutom är medlemskapet i föreningen frivilligt. Samtliga medlemmar i Kommuninvest behöver ingå de två nya avtalen. Dessa utgör en förutsättning för medlemskap i Kommuninvest och bygger på de skyldigheter en medlem har gentemot föreningen och övriga medlemmar. Vidare utgör ett ingående av de nya avtalen en förutsättning för att kunna låna pengar från Kommuninvest.
y ~~~~~ Svenska kommuner och landsting r samverkan Fullmäktigebeslut senast den 31 oktober Meningen är att de nya avtalen ska vara gällande senast vid utgången av 2011. För att hinna med hanteringen av avtalen, vill vi att medlemmarnas fullmäktigeförsamlingar fattar sina beslut senast den 31 oktober 2011. Till detta brev bifogar vi två original av vartdera regressavtalet och garantiavtalet att undertecknas av kommunen/landstinget efter att fullmäktige har fattat nödvändiga beslut. Hur de undertecknade avtalen ska hanteras framgår av bifogade brev. För att underlätta den politiska beslutsprocessen har vi även skickat material till kommunens/landstingets ekonomichef med information om medlemsansvaret samt förslag till ärendebeskrivning och beslutsformuleringar ifullmäktige. Ett tydligt medlemsansvar skapar trygghet Ett tydligt medlemsansvar skapar trygghet. Inte bara för medlemmarna utan även för Kommuninvest i sin roll som en vä1 fungerande Kommungäld för svenska kommuner och landsting. De nya avtalen skapar denna trygghet för framtiden och det är styrelsens förhoppning att medlemmarna ser och är beredda att ta detta ansvar. Kommuninvest ekonomisk förening ~~ - `rj, Ann-Charlotte Stenkil Styrelsens ordförande Tomas Werngren Verkställande direktör Bilagor Brev om undertecknandet av två avtal Regressavtalet i två original på arkivbeständigtpapper Garantiavtalet i två original på arkivbeständigt papper Informationsskrift Tydligt medlemsansvar sammanfattning på tio sidor
-~- - a- ~+C~ t"vi ~J I''~ I i~+l VEST ~~ Svenska kommuner och landsting i samverkan 2011-04-11 Medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Undertecknandet av två nya avtal Till detta missiv bifogas två avtal med följande rubriker: ~ Avtal om regress m.m. (2 original) Avtal gällande kommunernas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat (2 original) Båda avtalen äx tryckta på arkivbeständigt papper. Efter beslut i kommunens/landstingets fullmäktige ska båda originalen av respektive avtal undertecknas av kommunens företrädare. Samtliga de uppgifter som är förtryckta. i slutet av avtalen ska fyllas i. Därefter ska samtliga exemplax av båda avtalen skickas till Kommuninvest under följande adress: Kommuninvest i Sverige AB Att: Medlemsansvar Box 124 701 42 Örebro När Kommuninvest har erhållit båda originalen av de två avtalen, kommer dessa att undertecknas av firmatecknare för Kommuninvest i Sverige AB, varefter ett exemplar av vardera avtalet kommer att returneras till kommunen/landstinget. Kommuninvest i Sverige AB (pubs) Org nr: 556281-4409. Styrelsens såte: Orebro Kommuninvest Ekonomisk förening Org nr: 716453-2074. Styrelsens såte: Orebro Kommuninvest Fastighets AB Org nr: 556464-5629. Styrelsens säte: Orebro Postadress: Box 124, 701 42 Orebro Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2 Tel: 019-16 78 00 Fax: 019-12 11 98 E-post: fornamn.efternamnqkommuninvest.se Internet: wnnrr.kommuninvest.se
~s ~, ~' FCATF2IN~W~Lf~i~ SLt~MM ~Commun~~yr~l~~n! ~~ ~. ';,fit'{ 't ~_',% L'_ -- Örebro den 4 maj 2011 Medlemmarna i Koinmuninvest ekonomisk förening Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Tydligt m ~~ ~~ - Avtalshandlingar för utbyte! Dessvärre måste vi återigen kontakta er medlemmar och meddela att det, i vecka 15, utsända materialet gällande "Tydligt medlemsansvar" inte var helt korrekt. På grund av tryckfel måste vi därför ersätta de två tidigare utsända avtalen ("Avtal om regress m m" samt "Kommunernas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat") ined nya. De nu översända avtalen har naturligtvis samma lydelse som i stämmobeshrtet den 7 apri12011. För undvikande av förväxling har vi på de nu utsända korrekta avtalen, längst ned till vänster på varje sida, skrivit: 2011-04-07 (d v s stämmodatumet). De tidigare utsända avtalen ska ni makulera. Utbytet av nämnda avtalshandlingar har ingen påverkan på övriga handlingar i ärendet eller på handläggningen av detsamma. Pa förekommen anledning vill jag understryka att respektive fullmäktiges beslut i ärendet ska vara fattat senast den 31 oktober i år. Vi beklagar i högsta grad det inträffade och hoppas att det inte ställer till alltför stora besvär för er. Har ni några frågor e d så tveka inte att höra av er till undertecknad per mail, :~c~rr~n..j~att~sc;~~:~?~c~;.~,,~~~~i113~vr;6t.s~ eller telefon O10-4708722. KOMMUNINVEST EKONOMISK FÖRENING,, i, j ~.. ~ "i S` /,., ~l~i Gör~n Mattsson Bilagor "Avtal om regress m m", i två original på arkivbeständigt papper "Kommunernas ansvar för Kommuninvests motpar sexponeringar avseende derivat", i två original på aekivbeständigt papper Kommuninvest i Sverige AB (publ). Org nr: 556281-4409. Styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Ekonomisk förening. Org nr: 716453-2074. Styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Fastighets AB. Org nr: 556464-5629. Styrelsens säte: brebro Postadress: Box 124, 701 42 Örebro Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2 i el: 010-470 87 00 Fax' 019-12 11 98 E-post: förnamn.efternamn@kommuninvest.se Internet: www.kommuninvest.se
Mellan Koinmuninvest i Sverige AB, Kommuninvest ekonomisk förening och medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening har träffats följ ande AVTAL OM REGRESS M.M 1. Bakgrund Kommuninvest i Sverige AB ("Kommuninvest") är ett helägt dotterbolag till Kommuninvest ekonomisk förening ("Föreningen"). Föreningens medlemmar utgörs av kommuner och landsting ("Kommunerna"). Koinmuninvests verksamhet består främst i att erbjuda Kommunerna olika typer av finansieringslösningar. För detta ändamål lånar Korninuninvest upp medel på den svenska och internationella kapitalmarknaden. Isyfte att upprätthålla en god betalningsberedskap och för att möta Kommunernas kommande lånebehov, lånar Kommuninvest upp mer medel än vad som vid varje tillfälle lånas ut till Kommunerna. De överskjutande medlen placeras i en likviditetsreserv. Samtliga Kommuner har, i enlighet med Föreningens stadgar, genom en särskilt tecknad förbindelse iklätt sig ett solidariskt borgensansvar för samtliga de förpliktelser som Kommuninvest har ingått och kommer att ingå ("Borgensförbindelsen"). Enligt bolagsordningen för Kommuninvest saint stadgarna för Föreningen, skall verksamheterna bedrivas inom ramen för den kommunala kompetensen. Därigenom är risktagandet i verksamheterna begränsade på motsvarande sätt som gäller för Kommunerna. Den grundläggande synen på risk regleras i ägardirektiven som är beslutade av Föreningen. Vidare arbetar Kommuninvest med olika skyddssystem som syftar till att minska riskerna för att någon av Kommuninvests borgenärer framställer anspråk enligt Borgensförbindelsen. Syftet med detta avtal ("Regressavtalet") är att reglera det inbördes ansvaret mellan Kommunerna om Kommuninvests borgenärer skulle framställa anspråk gentemot någon eller några av Kommunerna enligt Borgensförbindelsen. 2011-04-07
2. Definitioner I Regressavtalet skall nedanstående begrepp ha följande innebörd. "Borgenär" "Borgensförbindelsen" "Borgenskommun" "Borgenskrav" "Bristen" "Likviditetsdelen" "Likviditetsreserven" "Lånedelen" "Upplåningsportföljen" "Utlåningsportföljen" Borgenär som framställt krav enligt Borgensförbindelsen. Den av Kommunerna tecknade solidariska proprieborgen. Kommun eller landsting mot vilken krav enligt Borgensförbindelsen framställts. Det krav som Borgenär framställer enligt Borgensförbindelsen mot en Kommun. Skall ha den betydelse som framgår av punkten 3.4. Skall ha den betydelse som framgår av punkten 3.3. Den del av Upplåningsportföljen som inte utgör Utlåningsportföljen. Skall ha den betydelse som framgår av punkten 3.3. Samtliga medel som från tid till annan upplånats av Kommuninvest. Samtliga snedel som från tid till annan utlånats av Kommuninvest. 2011-04-07 2
3. Inbördes ansvar Om någon av Kommuninvests borgenärer framställer krav enligt Borgensförbindelsen gentemot någon av Kommunerna skall följande gälla. 3.1 Om Borgenskrav framställs mot Borgenskommun skall Borgenskommunen genast meddela Kommuninvest. Kommuninvest skall så snart som möjligt, dock senast inom en vecka från mottagandet av meddelandet, informera Borgenskommunen om Kommuninvest har någon invändning mot Borgenskravet eller om det saknas invändning däremot. Skulle Kommuninvest anse att det finns gnznd för invändning skall Kommuninvest bistå Bargenskommunen med bestridande av Borgenskravet. Borgenskommun skall inte betala innan Kommuninvest meddelat huruvida invändning snot Borgenskravet finns, inklusive kvittningsinvändning samt att beloppet stämmer. 3.2 Kommuninvest skall, såvida Kominuninvest inte framfört någon invändning enligt punkten 3.1, senast på förfallodagen erlägga betalning till Borgenären enligt Borgenskravet, eller - om betalning redan har erlagts av Borgenskommunen -till Borgenskommunen. Om Kommuninvest saknar förmåga att erlägga full betalning enligt Borgenskravet skall Kommuninvest genast underrätta Borgenskommunen om detta och samtidigt, efter vederbörlig beräkning, skriftligen anmoda Kommunerna att erlägga betalning med ett belopp motsvarande deras respektive andelar av Borgenskravet beräknade enligt punkten 3.3 nedan. 3.3 Kommunerna skall på sätt och tid som anges i Kommuninvests anmodan enligt punkten 3.2 ovan betala sina respektive andelar av den del av Borgenskravet som Kommuninvest inte kan täcka, beräknade enligt nedan. Borgenskravet skall vid beräkningen delas upp i två delar, en del som motsvarar den andel som Utlåningsportföljen utgör av Upplåningsportföljen ("Lånedelen") och en del som motsvarar den andel som Likviditetsreserven utgör av Upplåningsportföljen ("Likviditetsdelen"). 3.3.1 De Kommuner som har lånat medel från Kommuninvest skall betala en andel av Lånedelen motsvarande den andel som deras respektive lån utgör av Utlåningsportföljen. 3.3.2 Vid bestämmande av Kommuns 1ån enligt punkten 3.3.1 medräknas även Kommuninvests utlåning till andra för vilka Kommunen har tecknat annan borgen än BorgensförUindelsen. I det fall fler Kommuner tecknat sådan annan borgen för 2011-04-07
samma juridiska enhet skall lånebeloppet fördelas efter antalet borgensmän innan det medräknas. 3.3.3 Samtliga Kommuner skall betala en andel av Likviditetsdelen motsvarande den andel som respektive Kommuns insatskapital utgör av det totala insatskapitalet iföreningen. Samtliga beräkningar enligt ovan skall ske med utgångspunkt från den tidpunkt som Borgenären har framställt sitt krav. 3.4 Om någon av Kommunerna inte kan erlägga hela eller delar av sin eller sina andelar av Borgenskravet beräknade enligt punkten 3.3 ovan ("Bristen") skall denna kommun genast skriftligen meddela Kommuninvest detta. Kominuninvest skall därvid genast anmoda samtliga övriga Kommuner att erlägga en andel av Bristen motsvarande den andel som respektive Kommuns insatskapital utgör av det totala insatskapitalet iföreningen. Kommunerna skall erlägga betalning på i anmodan angivet sätt och tid. 4. Avtalstid och upphörande 4.1 Detta Regressavtal löper tillsvidare. Kommunernas och Kommuninvests åtaganden enligt detta Regressavtal kan inte sägas upp eller på annat sätt återtas utan överenskommelse mellan Kommunerna och Kominuninvest. 4.2 Om detta Regressavtal sägs upp i samband med att Kommun beviljas utträde eller på annat sätt upphör att vara medlem i Föreningen, skall dock Regressavtalet i tillämpliga delar fortsätta att gälla för sådana förpliktelser som avgående Kommun alltjämt har att svara för enligt vad som framgår av Föreningens stadgar. Genom undertecknande av detta Regressavtal bekräftas Kommuns ansvar enligt vad som framgår av Föreningens stadgar avseende upphörande av medlemskap i Föreningen och avseende Borgensförpliktelsens tillämpning vid upphörande av medlemskap. 4.3 Efter utträde eller uteslutning från Föreningen skall vid beräkning av den avgående Kommunens ansvar enligt detta Regressavtal den avgående Kommunens andel av det totala insatskapitalet iföreningen beräknas som om den avgående Kommunen alltjämnt var medlem i Föreningen. Vid sådan beräkning skall den avgående Kommunens insatskapital, soin det såg ut vid avgången ur Föreningen, läggas till Föreningens totala insatskapital. 5. Meddelanden 5.1 Meddelanden soin skickas enligt bestämmelserna i Regressavtalet skall skickas skriftligen via fax, bud, rekommenderat brev eller e-post till de fixnummer, adresser eller e-postadresser som framgår av Bilaga 1. 2011-04-07 4
Samtliga parter till detta avtal åtar sig att snarast meddela övriga parter vid ändringar av dessa faxnummer, adresser eller e-postadresser. 5.2 Tidsfrister för anmodningar enligt Regressavtalet skall börja löpa från dagen då anmodan mottagits. Ett meddelande sänt med. fax eller e-post skall anses mottaget samma dag förutsatt att det kommit mottagaren tillhanda i läsbar form. Ett meddelande sänt med bud skall anses mottaget vid det faktiska avlämnandet. Ett meddelande sänt med rekommenderat brev skall anses mottaget då mottagaren kvitterat brevet. Ett meddelande som lämnats efter 17.00 eller på dag som inte är vardag skall anses ha anlänt nästföljande vardag. 6. Ranta 6.1 I det fall Borgenskommunen har betalat Borgenären och någon annan Kommun inte har fullföljt sin skyldighet att erlägga betalning enligt punkten 3.3 ovan skall Borgenskommunen ha rätt till dröjsmålsränta från denna Kornmun på det belopp som är obetalt. Årlig dröjsmålsränta skall utgå på beloppet motsvarande åtta procent över vid varje tid gällande referensränta enligt räntelagen från förfallodagen för annan Kormnuns betalning enligt punkten 3.3 ovan till dess betalning sker eller bristtäckning enligt punkten 3.4 sker. 6.2 I det fall Kommun inte betalar enligt punkten 3.4 skall de övriga Kommuner som har täckt Bristen ha rätt till dröjsmålsränta motsvarande vad som sägs i punkten 6.1 ovan från den tidpunkt som betalning av Bristen skett till dess den bristande Kommunen betalat. 7. Ikraftträdande Detta Regressavtal skall träda ikraft den dag samtliga Kommunerna undertecknat Bilada 1 och. ersätter därmed tidigare ingånget regressavtal, benämnt "Avtal", daterat med början den 7 maj 1993. Nytillkomna Kommuner tillträder Regressavtalet genom att underteckna Bilaga 1. S. Ändring Regressavtalet kan endast ändras genom skriftlig överenskommelse mellan Kommuninvest, Föreningen och Kommunerna. 9. Föreningens fullgörande av vissa åtaganden I det fall Kommuninvest på grund av obestånd, likvidation eller liknande situation inte kan fullgöra sina åtaganden enligt Regressavtalet skall så långt som möjligt dessa åtaganden, ined undantag för Kommuninvests betalningsansvar, fullgöras av Föreningen. 2011-04-07
10. Tvistlösning Tvister i anledning av detta Regressavtal skall slutligt avgöras genom skiljedom enligt Skiljedomsregler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. Skiljenämnden skall bestå av tre skiljemän och sätet för skiljeförfarandet skall vara Stockhoten. Undertecknande skall göras i separat handling betecknad Bilada 1 till detta Regressavtal. 2011-04-07 6
BILAGA 1 TILL REGRESSAVTAL Genom att underteckna detta avtal ingår nedanstående Kommun detta Regressavtal som reglerar hur ansvaret för det solidariska borgensåtagandet som medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening tecknat för Kommuninvest i Sverige AB:s nuvarande och framtida förpliktelser skall fördelas mellan borgensmännen. Ort och datum Örebro den Kommuninvest i Sverige AB Namn på kommunlandsting Namnunderskrifter Namnunderskrifter Namnförtydliganden Namnförtydliganden Titel Titel Titel Titel Besöksadress Postadress Telefax E-postadress Fenixhuset, Drottninggatan 2, Örebro Box 124, 701 42 Örebro 019-12 11 98 office@lcommuninvest. se 2011-04-07 7