Rapport 2010:23 R Orsaker till studieavbrott www.hsv.se
Rapport 2010:23 R Orsaker till studieavbrott
Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Orsaker till studieavbrott Utgiven av Högskoleverket 2010 Högskoleverkets rapportserie 2010:23 R ISSN 1653-0632 Innehåll: Högskoleverket, analysavdelningen, Lena Eriksson Omslagsbild: Jaan Lipka Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning
Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Vad skulle enkätfrågorna ge svar på? 9 Enkätundersökningen 10 Enkätsvaren visar att 14 procent hade avlagt examen 12 Studie- och avbrottsmönster bland dem som inte har avlagt examen 15 Alla som inte har avlagt examen har inte avbrutit sina studier 15 Förstahandsval eller inte 16 När skedde avbrottet? 17 Förstahandsval eller inte och tidpunkt för avbrott 18 Orsaker till studieavbrott 20 Själva utbildningen den viktigaste orsaken till avbrott 20 Olika faktorer inom kategorin själva utbildningen 21 Sociala och andra faktorer som orsak till studieavbrott 23 Faktorer kopplade till arbetsmarknaden som avbrottsorsak 24 Ekonomiska faktorer som orsak till avbrott 27 Avslutande reflektioner 29 Bilaga 1: Enkät 31 Bilaga 2: Teknisk rapport 39
Sammanfattning I denna rapport redovisas de huvudsakliga resultaten av en enkätundersökning om orsaker till studieavbrott på yrkesexamensprogram med låga examensfrekvenser. Resultatet av undersökningen är i punktform följande: 75 procent av alla som inte hade avlagt examen hade avbrutit sin utbildning. 10 procent av alla som inte hade avlagt examen hade fullföljt sin utbildning men inte tagit ut examensbevis. 14 procent av alla som inte hade avlagt examen hade gjort studieuppehåll. Inom gruppen legitimationsutbildningar hade nästan ingen svarat att de fullföljt utbildningen men inte tagit ut examensbevis. Detta stärker slutsatsen i Mått för genomströmning på grund- och avancerad nivå, rapport 2009:29 R att det endast är i yrkesutbildningar som leder till legitimationsyrken som examensfrekvens är ett rättvisande mått på genomströmning. Av alla högskoleingenjörsstudenter som inte hade avlagt en högskoleingenjörsexamen hade 15 procent avlagt en kandidatexamen i teknik och 12 procent hade fullföljt utbildningen men inte tagit ut examensbevis. Enkätsvaren visar vidare att tidpunkten för avbrottet varierar mellan olika grupper av utbildningar och mellan kvinnor och män. Avbrottsmönstret är vidare beroende av om den aktuella utbildningen är förstahandsval eller inte. Kvinnor avbröt tidigt i utbildningen i större omfattning än män, dvs. under de två första terminerna. Män avbröt under den sista terminen i större omfattning än kvinnor. Tidigt avbrott var vanligast inom legitimationsutbildningar. Avbrott den sista terminen var vanligast inom SLU-utbildningar (utbildningar vid Sveriges lantbruksuniversitet) och inom tekniska utbildningar. De som inte valt utbildningen i första hand avbröt tidigt i större utsträckning än de som valt utbildningen i första hand. I gruppen legitimationsutbildningar hade drygt en tredjedel inte valt den aktuella utbildningen i första hand. Audionomprogram hade den högsta andelen, 51 procent. De som inte valt den aktuella utbildningen i första hand bytte i större utsträckning till en annan utbildning jämfört med dem som valt utbildningen i första hand. Orsaker till studieavbrott Själva utbildningen är den främsta huvudsakliga orsaken till studieavbrott. När de svarande fick ange en av fyra huvudorsaker var resultatet följande: 5
45 procent uppgav att själva utbildningen var huvudorsaken till avbrott. 29 procent uppgav sociala faktorer som huvudorsak till avbrott; kvinnor i högre grad än män. 16 procent angav arbetsmarknadsrelaterade faktorer som huvudorsak till avbrott; män i högre grad än kvinnor. 9 procent uppgav ekonomiska faktorer som huvudorsak till avbrott. Inom orsakskategorin själva utbildningen var den vanligast uppgivna faktorn att utbildningen hade fel inriktning för mig. Detta svar var vanligast i gruppen legitimationsutbildningar, särskilt i de fall utbildningen inte var ett förstahandsval. En fjärdedel av alla som avbröt en teknisk utbildning gjorde det på grund av att de fått arbete som i flertalet fall matchade utbildningen. En femtedel av alla som avbröt en SLU-utbildning gjorde detta på grund av att de fått arbete som i så gott som alla fall matchade utbildningen. Utöver dessa resultat visar enkätsvaren att av de personer som inte avlagt specialistsjuksköterskeexamen hade nästan 70 procent fullföljt utbildningen. Hälften av dessa hade inte tagit ut examensbevis och hälften uppgav att de gjort det, men sannolikt har många av dem uppfattat ett kursbevis som ett sådant dokument. 6
Bakgrund Högskoleverket genomförde hösten 2009 en särskild undersökning om genomströmning i de olika yrkesexamensprogram som finns inom högskolan. Undersökningen genomfördes med anledning av verkets regeringsuppdrag att utveckla mått för genomströmning i utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Resultatet av den särskilda undersökningen redovisades i rapporten Mått för genomströmning i utbildning på grund- och avancerad nivå, rapport 2009:29 R. Undersökningen bestod av specialbearbetningar som utfördes av Statistiska centralbyrån (SCB) av uppgifter hämtade från universitets- och högskoleregistret. Ett av de mått som redovisades i rapporten var examensfrekvensen för de olika yrkesexamensprogrammen. Examensfrekvensen mättes genom att undersöka hur stor andel av nybörjarna på respektive yrkesexamensprogram som senast läsåret 2007/08 hade tagit ut en examen på det aktuella programmet. Eftersom många av yrkesexamensprogrammen har få nybörjare summerades antalet nybörjare höstterminerna 1994, 1996, 1998 och 2000 på respektive program vid uppföljningen. För de nio yrkesexamina som infördes i examensordningarna 1999 2001 avsåg uppföljningen nybörjare på respektive program under höstterminerna 2000, 2001, 2002 och 2003 (för vissa nya program bland annat lärarprogram, endast höstterminerna 2001, 2002 och 2003). Resultatet av denna uppföljning visade att 15 av de 39 undersökta yrkesexamensprogrammen hade en examensfrekvens på mer än 80 procent, dvs. mer än 80 procent av nybörjarna på respektive program hade tagit ut en examen på programmet vid uppföljningstillfället. Således var det 24 program som hade en examensfrekvens som var lägre än 80 procent. Av rapport 2009:29 R framgår också i vilken omfattning de studenter som inte tagit ut examen hade bytt studieinriktning, dvs. var registrerade på ett annat program eller en fristående kurs efter avbrottet eller om de helt lämnat högskolan. Den information som var möjlig att hämta från universitets- och högskoleregistret för att beskriva studieavbrott på olika yrkesexamensprogram redovisades i rapporten men däremot gav den naturligtvis inte svar på frågan varför studenterna avbröt sin utbildning. Under hösten 2009, när Högskoleverkets arbete med genomströmningsuppdraget pågick, kontaktades verket av Delegationen för jämställdhet i högskolan (U 2009:1). Delegationen har bland annat till uppgift att uppmärksamma skillnader mellan kvinnor och män avseende studieavbrott och benägenhet att avlägga examen och planerade därför en studie av detta. Resultatet av denna kontakt blev att verket och delegationen kom överens om att gemensamt genomföra en enkätundersökning för att ta reda på orsakerna till studieavbrott, dels bland studenter på yrkesexamensprogram, dels bland doktorander. 7
I denna rapport redovisas resultatet av den enkätundersökning som gällde yrkesexamensprogram. Högskoleverket kommer under 2011 att publicera en samlad rapport som redovisar resultaten av båda enkätundersökningarna. 8
Vad skulle enkätfrågorna ge svar på? Det viktigaste syftet med enkätundersökningen var att ta reda på vilka orsakerna var till studieavbrotten. Arbetet inleddes med en kartläggning av i vilken omfattning universitet och högskolor själva hade gjort liknande undersökningar. En förfrågan om detta visade att ett tiotal lärosäten hade gjort egna enkätundersökningar under senare tid. Högskoleverket och delegationen fick ta del av dessa som givetvis endast gällde det egna lärosätets studenter och i flertalet fall var begränsade till en eller några utbildningar. De frågor som ställts i dessa enkäter utgjorde ett värdefullt underlag när verket och delegationen i samråd med SCB utvecklade avhoppsenkätens frågor. De centrala frågorna gällde alltså orsaken eller orsakerna till avbrott och om det förelåg skillnader mellan kvinnor och män. Orsakerna grupperades i fyra kategorier: ekonomiska faktorer själva utbildningen faktorer som hade med arbetsmarknaden att göra sociala och andra faktorer. I fyra frågor preciserades dessa orsakskategorier. Utöver dessa centrala frågor innehöll enkäten också ett antal frågor som ställdes för att ge viktig bakgrundsinformation. Enkäten i sin helhet återges i bilaga 1. 9
Enkätundersökningen I syfte att utnyttja den information som redan inhämtats i de statistiska bearbetningarna av uppgifter i universitets- och högskoleregistret, bestämde verket och delegationen att enkätundersökningen om orsaker till studieavbrott skulle vända sig till samma nybörjare som ingick i den registerbearbetning som SCB redan hade gjort åt Högskoleverket för rapport 2009:29 R. Den skulle dock begränsas till att avse yrkesexamensprogram som hade en lägre examensfrekvens än 80 procent och ställas till personer som inte avlagt examen på det aktuella programmet. I tabellen nedan framgår vilka yrkesexamensprogram som berördes, deras respektive examensfrekvens enligt rapport 2009:29 R, nybörjarpopulationens storlek, urval, antal som besvarat enkäten samt svarsfrekvens. SCB har ansvarat för den slutliga utformningen av enkäten, urval, utskick, databearbetning m.m. En utförlig beskrivning av detta finns i bilaga 2. Av tabellen nedan framgår att svarsfrekvensen totalt var 49 procent samt att den varierar mellan 34 och 74 procent på de olika programmen. Den förhållandevis låga svarsfrekvensen innebär att resultaten bör tolkas med försiktighet och av detta skäl har vi också avstått från att redovisa alltför detaljerade uppgifter. Bortfallsfelen har i viss mån reducerats genom ett uppräkningsförfarande (kalibrering), se beskrivning i bilaga 2. Yrkesexamensprogram som ingick i undersökningen, examensfrekvenser enligt rapport 2009: 29 R, population, urval, svarande och svarsfrekvens. Tabellen är sorterad efter examensfrekvens. Examensfrekvens % Population Urval Svarande Svarsfrekvens % Specialistsjuksköterskeprogram 79 702 335 201 60 Psykologprogram 78 162 159 74 47 Studie- och yrkesvägledarprogram 78 150 150 88 59 Tandhygienistprogram 76 158 150 63 42 Brandingenjörsprogram 75 33 32 11 34 Socionomprogram 75 638 360 191 53 Logopedprogram 74 30 28 18 64 Apotekarprogram 73 93 92 49 53 Lärarprogram 69 12 060 610 224 37 Agronomprogram 67 200 188 110 59 Dietistprogram 67 61 61 40 66 Ortopedingenjörsprogram 67 24 23 17 74 Röntgensjuksköterskeprogram 65 158 151 72 48 Juristprogram 64 1 293 480 239 50 Civilingenjörsprogram 63 8 050 580 284 49 Landskapsingenjörsprogram 63 53 51 23 45 Trädgårdsingenjörsprogram 63 33 33 18 55 Tandteknikerprogram 60 125 123 42 34 Biomedicinsk analytikerprogram 59 425 300 115 38 Arkitektprogram 57 354 290 149 51 Audionomprogram 56 100 99 50 51 Landskapsarkitektprogram 54 111 107 66 62 Hortonomprogram 49 58 58 34 59 Högskoleingenjörsprogram 37 16 091 610 289 47 Totalt 41 162 5 070 2 467 49 10
Som framgår av tabellen har vissa program en liten nybörjarpopulation. Fyra program hade färre än 50 nybörjare totalt under de fyra aktuella höstterminerna. Svarsfrekvensen för dessa fyra program varierar mellan 34 och 74 procent. Trots kalibreringen (se bilaga 2) är populationen inom flera program alltför liten för att resultaten ska kunna redovisas för programmen var för sig, med svar uppdelade på kön och olika svarsalternativ. Av detta skäl är de olika yrkesexamensprogrammen sammanförda i fyra grupper i redovisningen av resultaten från enkätundersökningen. De fyra grupperna är legitimationsutbildningar, dvs. utbildningar som leder till legitimationsyrken inom hälso- och sjukvårdsområdet, tekniska utbildningar, SLU-utbildningar (utbildningar som ges vid Sveriges lantbruksuniversitet) och övriga utbildningar. Trots att vi på detta sätt har skapat större grupper bör tolkning av enskilda resultat, som redan påpekats, göras med viss försiktighet. I vissa fall redovisas enskilda utbildningsprogram när dessa är tillräckligt stora och det finns skäl i övrigt att särredovisa dem. De fyra grupperna består av följande program. Legitimationsutbildningar Psykologprogram Dietistprogram Logopedprogram Ortopedingenjörsprogram Apotekarprogram Röntgensjuksköterskeprogram Biomedicinska analytikerprogram Tandteknikerprogram Tandhygienistprogram Audionomprogram Tekniska utbildningar Arkitektprogram Brandingenjörsprogram Civilingenjörsprogram Högskoleingenjörsprogram SLU-utbildningar Landskapsingenjörsprogram Trädgårdsingenjörsprogram Hortonomprogram Landskapsarkitektprogram Agronomprogram Övriga utbildningar Lärarprogram Juris kandidatprogram Studie- och yrkesvägledarprogram Socionomprogram (Specialistsjuksköterskeprogram) 11
De så kallade legitimationsutbildningarna har sammanförts till en grupp eftersom de har det gemensamt att examensbevis är förutsättningen för legitimation som i sin tur är förutsättningen för att arbeta i det aktuella yrket. Gruppen övriga utbildningar har inget annat gemensamt än att utbildningarna inte ingår i någon av de övriga tre grupperna. Skälet till att specialistsjuksköterskeprogram står inom parentes framgår nedan. Enkätsvaren visar att 14 procent hade avlagt examen Enkätens frågor avser att kartlägga orsakerna till studieavbrott, bl.a. med avseende på könsmässiga skillnader. Den inleds med en fråga om det är riktigt att den tillfrågade har avbrutit sina studier på det program som anges, dvs. det yrkesexamensprogram som personen var nybörjare på någon av de aktuella höstterminerna. Eftersom enkäten skickades ut i slutet av augusti 2010 fanns ännu inte uppgifter i universitets- och högskoleregistret om avlagda examina under läsåret 2009/10 vilket innebär att relativt många tillfrågade har svarat att de har tagit ut examen från det aktuella programmet, dvs. efter att urvalet gjordes. Av hela populationen uppger 14 procent att de tagit ut examen från det aktuella programmet, men andelen varierar mellan olika program. Två program, som båda är stora program, har förhållandevis mycket höga andelar som angett att de tagit ut examen. Dessa är specialistsjuksköterskeprogram och högskoleingenjörsprogram. Specialistsjuksköterskeprogram Inom specialistsjuksköterskeprogram uppger 34 procent att de tagit ut examen från programmet. Det är således en betydligt högre andel än vad som gäller i genomsnitt för hela populationen. Skälet till att nybörjare på specialistsjuksköterskeprogrammet ingår i enkätundersökningen är att examensfrekvensen för detta program var 79 procent i den undersökning som gjordes hösten 2009. Det betyder en procentenhet under gränsen för att ingå i enkätundersökningen. Även om 34 procent av de svarande har uppgett att de tagit ut examen, är det inte en så stor andel i realiteten. När enkäten hade skickats ut hörde många av sig (ett 80-tal) till Högskoleverket med anledning av enkäten. Cirka 30 av dessa samtal kom från personer som genomgått specialistsjuksköterskeutbildning och som inte kunde förstå varför de fått denna enkät eftersom de inte gjort studieavbrott. Det visade sig att i de flesta av dessa fall hade personen ett kursbevis eller någon form av dokument som visade att de genomgått specialistsjuksköterskeutbildning men inte ett examensbevis. Skälet till att dessa personer ingått i urvalet är att det är först när ett examensbevis har utfärdats som uppgiften om avlagd examen registreras i universitets- och högskoleregistret. 12
Det finns således goda skäl att anta att den höga andel som uppger att de tagit ut examen har varit övertygade om att de verkligen gjort det trots att det varit fel dokument som de har grundat denna övertygelse på. Om man lägger det antal som svarat att de tagit ut examen till det faktiska antalet i undersökningen av examensfrekvens hösten 2009 kommer man upp i en examensfrekvens på 86 procent för specialistsjuksköterskeutbildningen. Till detta kan läggas att 35 procent inom specialistsjuksköterskeprogram har uppgett att de har fullföljt utbildningen men inte tagit ut examensbevis. Det kan jämföras med andelen inom alla övriga program som är 10 procent. Sammantaget innebär detta att av personer inom specialistsjuksköterskeutbildningen som inte tagit ut en examen har 69 procent fullföljt utbildningen, och hälften av dessa uppger att de har tagit ut examen. Bland dem som uppgett att de inte tagit ut något examensbevis anger över hälften att de inte visste att man skulle ansöka om examensbevis och resten att ingen arbetsgivare frågade efter ett sådant bevis eller att det inte av andra skäl var viktigt. Enkätundersökningen har gjorts för att få information om orsakerna till studieavbrott. Eftersom 69 procent av den aktuella populationen för specialistsjuksköterskeprogram har uppgett att de fullföljt programmet kommer det inte att ingå i den fortsatta redovisningen. Sammanfattningsvis har enkätundersökningen visat att specialistsjuksköterskeprogram har en hög genomströmning om man med detta menar att studenterna fullföljer utbildningen, men det finns inte samma incitament att ansöka om examensbevis som för andra vårdutbildningar eftersom specialistsjuksköterskeexamen inte ger någon ytterligare legitimation utöver den sjuksköterskelegitimation som dessa personer redan har. Detta innebär också att uppgifterna i universitets- och högskoleregistret över avlagda specialistsjuksköterskeexamina underskattar den verkliga omfattningen av personer som fullföljt utbildningen med godkänt resultat. Högskoleingenjörsprogram Högskoleingenjörsprogram hade, näst efter specialistsjuksköterskeprogram, den högsta andelen, 20 procent, som svarat att de hade tagit ut examen från den aktuella utbildningen. Av de telefonsamtal verket fått med anledning av enkätundersökningen har den näst vanligaste gruppen, efter specialistsjuksköterskestudenter, varit personer som genomgått högskoleingenjörsutbildning och påpekat att de tagit ut examen. Det har då i dessa fall handlat om kandidatexamen och inte högskoleingenjörsexamen. Enligt universitets- och högskoleregistret har 9 procent av samtliga nybörjare på högskoleingenjörsprogram de fyra aktuella höstterminerna tagit ut en kandidatexamen i teknik men ingen högskoleingenjörsexamen. Som andel av dem som inte tagit ut en högskoleingenjörsexamen utgör dessa 15 procent. Även för denna utbildning innebär således uppgifterna i universitets- och högskoleregistret om avlagda högskoleingenjörsexamina en underskattning av antalet personer som genomgått en sådan utbildning med godkänt resultat. 13
Examensfrekvensen är fortfarande mycket låg på högskoleingenjörsprogram, men trots allt 9 procentenheter högre om man också räknar de personer som tagit ut en kandidatexamen i teknik. Det är inte säkert att dessa personer har fullföljt högskoleingenjörsprogrammet och därmed hade uppfyllt villkoren för en högskoleingenjörsexamen. Vi vet däremot att det är relativt vanligt att de som tar ut en högskoleingenjörsexamen också tar ut en kandidatexamen i teknik på samma meriter. Läsåret 2009/10 utfärdades 1 768 högskoleingenjörsexamina varav drygt 800 åtföljdes av en kandidatexamen i teknik, dvs. nästan hälften. Om studenterna i ökad omfattning tar ut en kandidatexamen i stället för en högskoleingenjörsexamen kommer de rent statistiska uppgifterna över både examensfrekvens och antalet avlagda högskoleingenjörsexamina att bli mer och mer problematiska. Det är inte helt uteslutet att det också förekommer i andra yrkesexamensprogram att studenterna tar ut en generell examen och inte den aktuella yrkesexamen. 14
Studie- och avbrottsmönster bland dem som inte har avlagt examen Den ursprungliga populationen var personer som varit nybörjare under fyra höstterminer på yrkesexamensprogram med en examensfrekvens under 80 procent, och som inte hade avlagt en examen på det aktuella programmet totalt närmare 41 200 personer. Av enkätsvaren framgick att 14 procent hade tagit ut en examen, och dessa behövde följdriktigt inte svara på övriga frågor i enkäten. Därtill har den ursprungliga populationen reducerats med cirka 700 personer som hade genomgått specialistsjuksköterskeutbildning, i enlighet med vad som redovisats ovan. Därmed avser redovisningen i detta kapitel en population på 34 770 personer. Kvinnorna utgör 39 procent av denna population och männen 61 procent. I hela populationen nybörjare på yrkesexamensprogram utgör kvinnorna 53 procent och männen 47 procent (se rapport 2009: 29 R). Eftersom kvinnorna dominerar i utbildningar med höga examensfrekvenser och män i utbildningar med låga examensfrekvenser utgör männen en klar majoritet av studenter som inte tagit ut examen på yrkesexamensprogram med lägre examensfrekvens än 80 procent. Det är den stora gruppen tekniska utbildningar, där männen utgör 77 procent av alla som inte avlagt examen, som medför att männen totalt utgör en majoritet. I övriga tre grupper dominerar kvinnorna särskilt i gruppen legitimationsutbildningar, där de utgör 76 procent. Antal personer i populationen som inte avlagt examen i respektive grupp av utbildningar samt andel kvinnor respektive män, procent. Totalt Kvinnor % Män % Leg.utbildningar 1 241 76 24 Tekniska utbildningar 20 962 23 77 SLU-utbildningar 443 67 33 Övriga utbildningar 12 124 63 37 Alla 34 770 39 61 Alla som inte har avlagt examen har inte avbrutit sina studier Av hela populationen som inte tagit ut examen på det program man var nybörjare på, har inte alla avbrutit utbildningen. Enkätsvaren visar att av alla som inte har avlagt examen har 75 procent avbrutit den aktuella utbildningen, medan 14 procent har gjort studieuppehåll och 10 procent har fullföljt utbildningen men inte tagit ut examensbevis. Mönstret är ungefär detsamma för män respektive kvinnor. Däremot finns det skillnader mellan de olika grupperna av utbildningar, vilket framgår av nedanstående tabell. 15
Andel av alla som inte hade avlagt examen som avbrutit utbildningen, gjort studieuppehåll respektive fullföljt utbildningen men inte tagit ut examensbevis, per grupp av utbildningar, procent. Population Avbrutit % Uppehåll % Ej exbevis % Leg.utbildningar 1 241 91 7 0 Tekniska utbildningar 20 962 79 10 10 SLU-utbildningar 443 76 12 11 Övriga utbildningar 12 124 68 21 10 Samtliga 34 770 75 14 10 Av samtliga personer som inte avlagt examen har 10 procent fullföljt sin utbildning men inte tagit ut examensbevis. Bland dessa personer är den vanligaste uppgivna anledningen (26 procent) att det inte efterfrågades något examensbevis när personen sökte arbete. Av samtliga som fullföljt utbildningen men inte tagit ut examensbevis uppger dessutom 80 procent att de fick arbete som matchade utbildningen när de lämnade högskolan. Andelen som inte tagit ut examensbevis inom gruppen legitimationsutbildningar är 0, vilket är naturligt eftersom examensbevis är en förutsättning för legitimation. Bland samtliga program med en population större än 50 personer har tre program en högre andel än 20 procent som har uppgett att de har gjort studieuppehåll. Dessa tre är lärarprogram, juristprogram och arkitektprogram. Beträffande lärarprogram utgörs populationen av nybörjare höstterminerna 2001, 2002 och 2003, vilket innebär att det var 7 9 år sedan de påbörjade utbildningen när de svarade på enkäten. För juristprogram och arkitektprogram är det däremot 10 16 år sedan personerna påbörjade programmet. För dessa betyder det att studieuppehållen är antingen många eller långa eller bådadera. Mönstret överensstämmer med de studietider som redovisades i rapport 2009:29 R för examinerade. Både de som hade avlagt juristexamen och de som avlagt arkitektexamen hade bland de längsta studietiderna fram till examen. Förstahandsval eller inte 78 procent av alla som inte tagit ut examen på den aktuella utbildningen hade valt denna utbildning i första hand. Det är inga större skillnader mellan könen men skillnaderna mellan grupperna är stora. Andel av alla som inte avlagt examen som valt den aktuella utbildningen i första hand i respektive grupp av utbildningar, procent. Population Förstahandsval % Leg.utbildningar 1 241 64 Tekniska utbildningar 20 962 74 SLU-utbildningar 443 78 Övriga utbildningar 12 124 88 Samtliga 34 770 78 16
Knappt två tredjedelar av populationen i gruppen legitimationsutbildningar hade valt det aktuella programmet i första hand medan motsvarande andel på de fyra, vissa mycket stora, övriga programmen var 88 procent. Inom gruppen legitimationsutbildningar är dock skillnaderna stora mellan programmen. Av program med fler än 50 personer i populationen var andelen som valt programmet i första hand följande i gruppen legitimationsutbildningar. Andel (procent) som valt den aktuella utbildningen i första hand av alla som inte avlagt examen. Program inom gruppen legitimationsutbildningar med en population större än 50. Population Förstahandsval % Psykologprogram 147 92 Dietistprogram 59 92 Apotekarprogram 86 74 Röntgensjuksköterskeprogram 151 60 Biomedicinsk analytikerprogram 404 55 Tandteknikerprogram 113 54 Tandhygienistprogram 148 53 Audionomprogram 83 49 Biomedicinsk analytiker-, tandtekniker-, tandhygienist- och audionomprogram har de lägsta andelarna som valt programmet i första hand, inte bara bland legitimationsutbildningar utan också av samtliga program som ingår i enkätundersökningen. När skedde avbrottet? I detta avsnitt redovisas populationen som inte avlagt examen exklusive de som fullföljt utbildningen men inte tagit ut examensbevis, eftersom dessa inte gjort studieavbrott. Populationen som avbrutit sina studier inkluderar däremot de som uppgivit att de gjort studieuppehåll eftersom de åtminstone tillfälligt har lämnat utbildningen. Bland de som avbrutit sina studier gjorde 39 procent detta tidigt i programmet, dvs. under de två första terminerna. 36 procent avbröt senare under programmet men inte i slutet och 25 procent avbröt när det återstod högst en termin av programmet. I genomsnitt avbröt kvinnorna i högre grad än männen i början och i mindre omfattning i slutet av programmet. Andel av alla som avbrutit (inklusive studieuppehåll) som avbrutit tidigt, dvs. under de två första terminerna, senare under programmet respektive sista terminen, procent. Tidpunkt för avbrott Population Tidigt % Senare % Sista term. % Samtliga 31 412 39 36 25 Kvinnor 12 507 42 37 20 Män 18 905 37 33 29 Skillnaden mellan kvinnor och män kan till stor del förklaras av skillnader mellan de olika grupperna av utbildningar, där avbrott inom legitimationsutbildningar, som domineras av kvinnor, sker tidigt medan en förhållandevis 17
större andel av avbrotten inom tekniska utbildningar, som domineras av män, sker sent. Även inom den lilla gruppen SLU-utbildningar sker avbrotten sent. Andel av alla som avbrutit (inklusive studieuppehåll) som avbrutit tidigt, dvs. under de två första terminerna, senare under programmet respektive sista terminen i respektive grupp av utbildningar, procent. Tidpunkt för avbrott Population Tidigt % Senare % Sista term. % Leg.utbildningar 1 224 63 28 8 Tekniska utbildningar 18 868 39 29 31 SLU-utbildningar 395 34 28 36 Övriga utbildningar 10 925 37 45 17 Samtliga 31 412 39 36 25 Av samtliga som avbröt sent i programmet, med en termin eller mindre kvar, uppgav 88 procent att de arbetade efter avbrottet. Förstahandsval eller inte och tidpunkt för avbrott Om man jämför gruppen som inte valt den aktuella utbildningen i första hand med gruppen som gjort det visar det sig att en betydligt större andel av gruppen som inte valt utbildningen i första hand har avbrutit tidigt i programmet, dvs. under de två första terminerna. Vidare visar det sig att en påtagligt större andel i gruppen som inte valt utbildningen i första hand har blivit antagna till en annan högskoleutbildning. Kvinnorna visar i större utsträckning än männen detta mönster. Andel av gruppen som valt utbildningen i första hand respektive av gruppen som inte valt utbildningen i första hand som avbröt tidigt respektive bytte till annan utbildning, procent. Avbröt tidigt % Bytte till annan utbildning % Förstahandsval Alla 35 19 Kvinnor 38 22 Män 32 16 Ej förstahandsval Alla 57 38 Kvinnor 59 46 Män 55 32 Av samtliga kvinnor som inte valt den aktuella utbildningen i första hand avbröt 59 procent utbildningen under de två första terminerna, medan motsvarande andel bland dem som valt utbildningen i första hand var 38 procent. Av samtliga kvinnor som inte valt utbildningen i första hand avbröt 46 procent för att byta till en annan utbildning, medan motsvarande andel av de som valt utbildningen i första hand var 22 procent. Bland männen var det endast 16 procent av de som studerade på sitt förstahandsval som avbröt för att påbörja en annan utbildning. Slutsatser Resultatet av enkätundersökningen visar att 10 procent av de personer som påbörjat ett yrkesexamensprogram fullföljer programmet men tar inte ut exa- 18
men. Den vanligaste motiveringen till att man inte ansöker om examensbevis är att ingen efterfrågar ett sådant när man söker arbete. Resultatet indikerar att det, i varje fall beträffande vissa utbildningar, inte alltid är viktigt med examensbevis varken för studenten eller för arbetsgivaren. Inom gruppen legitimationsutbildningar, dvs. utbildningar som leder till en examen som krävs för legitimation inom hälso- och sjukvårdsområdet, har 0 procent uppgivit att de fullföljt utbildningen men inte tagit ut ett examensbevis. Detta stärker slutsatsen i rapport 2009:29 R att det endast är i yrkesutbildningar som leder till legitimationsyrken som examensfrekvens är ett rättvisande mått på genomströmning. Resultaten visar också att det är bland legitimationsutbildningar, som det är vanligast att studenterna inte har valt den aktuella utbildningen i första hand. Detta är sannolikt en viktig orsak till avbrott eftersom en hög andel av personer som inte valt den aktuella utbildningen i första hand gör sitt avbrott för att påbörja en annan utbildning. Man kan tänka sig följande scenario. Om personen (i detta fall oftast en kvinna) inte kommer in på sitt förstahandsval påbörjar hon en utbildning som hon valt i andra hand eller med ännu lägre prioritet. Hon byter dock till den högre prioriterade utbildningen eller någon annan så snart det är möjligt. Detta byte sker tidigt i programmet. Orsaken till att förhållandevis höga andelar inom tekniska utbildningar och SLU-utbildningar avbryter sent under utbildningen tycks vara att dessa studenter i stor utsträckning får arbete innan utbildningen är helt avslutad. Bland de personer som inte fullföljer utbildningen helt, dvs. som avbryter när det återstår högst en termin, arbetar det stora flertalet efter avbrottet. 19