Verksamhetsberättelse 2006



Relevanta dokument
Verksamhetsberättelse 2005

Verksamhetsberättelse 2004

Miljö- och energisystem

Miljö- och energisystem

19 mars W- specialiseringsinfo Miljösystem

Verksamhetsberättelse 2003

Ekosystemteknik CHARLOTTE MALMGREN MAJ Miljösystem

Miljösystem MARS 2015 (CHARLOTTE MALMGREN, EVA LEIRE, JOHANNA OLOFSSON, IDA ARVIDSSON)

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp

Miljö- och energisystem (IMES)

Utbildningsplan. för. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Specialiseringar på Ekosystemteknik 3 NOVEMBER 2014, CHARLOTTE MALMGREN

Specialiseringar på Ekosystemteknik

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i hållbar produktion och nyttjande av marina bioresurser, 120 högskolepoäng

Ekoentreprenör för hållbar utveckling, 180 hp

MAJ 2014, CHARLOTTE MALMGREN, PER SVENNINGSSON. Framtida jobb? Arbetsgivare i Sverige och utomlands

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK

Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet

Ekosystemteknik specialisering Energisystem MARS 2015, KERSTIN SERNHED, PER SVENNINGSSON, MARCUS THERN, CHARLOTTE MALMGREN

Miljösystem FEBRUARI 2016 (CHARLOTTE MALMGREN, EVA LEIRE, MALIN ALDENIUS, JOHANNA OLOFSSON,)

NATKL, Masterprogram i tillämpad klimatstrategi, 120 högskolepoäng Master Programme in Applied Climate Change Strategies, 120 credits

Möjlighet till fortsatta studier

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Naturvetenskapliga fakulteten

S2013/272. Utbildningsplanen gäller från höstterminen B. Programbeskrivning

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av

SADVS, Masterprogram i utvecklingsstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Development Studies, 120 credits

SASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology of Law, 120 credits

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Naturvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Kraftsamling inom Hållbar utveckling på LiU. Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Linköpings Universitet

Samhällskunskap AV, Didaktisk inriktning , 30 hp

SGSPL, Kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling, 180 högskolepoäng

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

SAMES, Masterprogram i mellanösternstudier, 120 högskolepoäng Master Programme in Middle Eastern Studies, 120 credits

A. Masterprogram i rättssociologi (Master of Science (120 credits) Programme in Sociology of Law)

Möjlighet till fortsatta studier

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

SAWEM, Masterprogram i välfärdspolitik och management, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Welfare Policies and Management, 120 credits

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/401. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Lantmätarutbildningen på LTH & forskning om fastighetssamverkan FREDRIK WARNQUIST

SGSPL, Kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling, 180 högskolepoäng

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Naturvetenskapliga fakulteten

Studieplan för utbildning på forskarnivå:

Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

NAGIV, Masterprogram i geografisk informationsvetenskap, 120 högskolepoäng Master's Programme in Geographical Information Systems, 120 credits

Utbildningsplan. Masterprogram i Service Management. Dnr HS 2017/888

A Utbildningsplan för kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling

DATA- OCH INFORMATIONSTEKNIK

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng

NAMIH, Masterprogram i miljö- och hälsoskydd, 120 högskolepoäng Master Programme in Environmental Health Science, 120 credits

Möjlighet till fortsatta studier

S2IAG Masterprogrammet i Internationell Administration och Global Samhällsstyrning, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan. Masterprogram i redovisning och styrning. Dnr HS 2017/1044

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2011.

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Utbildningsplan för livsmedelstillsyn - magisterprogram, 60 högskolepoäng

Masterexamen i geografisk informationsvetenskap

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2011.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med Fastställda av fakultetsnämnden

Beteendevetenskapligt program, 180 hp

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Kemi med inriktning mot mikrobiell kemi

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

Kursplanen är fastställd av Styrelsen för centrum för mellanösternstudier att gälla från och med , höstterminen 2018.

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

Sociologi GR (B), 30 hp

Filosofie masterexamen med huvudområdet europakunskap Master of Science (120 credits) with a major in European Studies

Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON

Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp

Utbildningsplan. Samhällsvetarprogrammet. 180 högskolepoäng. Social Science Programme. 180 Higher Education Credits *)

MATK11, Matematik: Examensarbete för kandidatexamen, 15 högskolepoäng Mathematics: Bachelor's Degree Project, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Utbildningsplan XGMVE. Programkod: Miljövetarprogrammet. Programmets benämning: Environmental Science Programme. 180 högskolepoäng/ects

STVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Informationstillfälle 2 Examensarbete

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin

SASSG, Masterprogram i genusstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Social Studies of Gender, 120 credits

SASMA, Masterprogram i Service Management, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Service Management, 120 credits

SASAN, Masterprogram i socialantropologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Social Anthropology, 120 credits

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Miljövetarprogrammet

Möjlighet till fortsatta studier

Allmän studieplan för forskarutbildning i forskningspolitik till doktorsexamen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet

SOLP02, Rättssociologi i teori och praktik, 15 högskolepoäng Socio-Legal Theory and Practice, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Master s Programme in International and European. Relations. 120 hp. Relations F7MER Gäller från: 2018 HT. Fastställd av. Fastställandedatum

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Transkript:

Verksamhetsberättelse 2006 Miljö- och energisystem (IMES) april 2008

Verksamhetsberättelse 2006 Miljö- och energisystem 2 Innehållsförteckning 1. Miljö- och energisystem (IMES)...3 Organisation...3 Personal...3 Personalförändringar...4 Personalutveckling...4 2. Grundutbildning...5 Programkurser...5 Fristående kurser...8 Examensarbete inom civilingenjörsutbildningen...10 Pedagogiskt utvecklingsarbete...11 Övrig undervisning...11 3. Forskarutbildning...12 Handledare...12 Forskarstuderande...12 Pedagogiskt utvecklingsarbete...12 Forskarkurser...12 Doktorsavhandlingar...12 4. Forskning...13 Samarbetsprojekt inom Lunds universitet...13 Forskningsprojekt...14 5. Konferenser och seminarier...16 Föredrag vid nationella konferenser och seminarier...16 Föredrag vid internationella konferenser och seminarier...16 6. Internationellt samarbete...16 7. Uppdrag...17 Akademiska uppdrag...17 Övriga uppdrag...17 8. Forskningsinformation/"tredje uppgiften"...19 9. Publikationer...19

Verksamhetsberättelse 2006 Miljö- och energisystem 3 1. Miljö- och energisystem (IMES) Organisation Historik Avdelningen för miljö- och energisystem (IMES) bedriver forskning och utbildning kring samspelet mellan energi, naturresurser, teknik, människa och miljö. Avdelningen har sina rötter i Miljövårdsprogrammet (initialt betecknat Miljöforskningsprogrammet), bildat 1968/69 som ämnesövergripande forum för bl.a. miljövårdsundervisning vid Lunds universitet. Ett riksdagsbeslut 1987 om särskild förstärkning av forskningsverksamheten vid Miljövårdsprogrammet ledde fram till bildandet av Institutionen för miljö- och energisystem den 1 juli 1988. Därmed kunde den tidsbegränsade professuren (för Thomas B Johansson) i energisystemanalys permanentas och placeras vid IMES, som knöts till LTH. Forskning och forskarutbildning i miljö- och energisystem blev därmed formellt möjlig att bedriva, med forskningstillhörighet vid sektionen för Teknisk fysik. Genom institutionsreformen vid LTH blev institutionen från den 1 januari 1999 en avdelning vid Institutionen för teknik och samhälle. Institutionen är sedan 2005 en enhet med solidariskt ekonomiskt ansvar och har tre verksamhetsområden: Fastighetsvetenskap, Miljö- och energisystem respektive Trafik och väg. Aktuellt under året Under maj/juni flyttar hela IMES ihop på V-huset efter att alltid ha haft lokaler på två tre olika håll; det är ett enormt arbete att samordna det hela, packa, arkivera, och inte minst slänga gammalt skräp. Under hösten jämkar vi samman våra kulturer och vanor, och det börjar kännas som en enhet till slut. Personal (Avser personal per 31/12 2006) Bodlund, Birgit, FD, adjungerad professor Börjesson, Pål, agronom, FD, docent, universitetslektor Diehl Oltegen, Annika, CI, lärare, universitetsadjunkt; tjänstledig Ericsson, Karin, TeknD, doktorand Di Lucia, Lorenzo, JK, doktorand Gustafsson, Linda, CI, doktorand Helby, Peter, M.Soc.Sc., projektledare Johansson, Bengt, TeknD, docent, universitetslektor; studierektor FU Kellner, Ann-Marie, sjukgymnast, FM Bibl., högskolesekreterare Khan, Jamil, FD, forskarassistent Landqvist, Carin, högskolesekreterare Lantz, Mikael, CI, doktorand

Verksamhetsberättelse 2006 Miljö- och energisystem 4 Leire, Eva, CI, universitetsadjunkt; avdelningsföreståndare. Prefekt för Institutionen för teknik och samhälle Malmgren, Charlotte, FD, universitetsadjunkt; studierektor GU Modig, Gunnar, TeknL, timlärare/resursperson Nilsson, Hans, expert Nilsson, Lars J, TeknD, professor; ämnesföreträdare Nordqvist, Joakim, TeknD, doktorand Retzner, Charlotte, CI, industridoktorand Svenningsson, Per, CI, forskningsassistent; studievägledare Söderlund, Susanne, FK, högskolesekreterare Takeuchi Waldegren, Linn, EM, doktorand Examensförkortningar: CI civilingenjör EM ekonomie magister FD filosofie doktor FK filosofie kandidat FM Bibl. filosofie magister i biblioteksvetenskap JK juris kandidat M.Soc.Sc. Master of Social Sciences TeknD teknologie doktor TeknL teknologie licentiat Personalförändringar Under vårterminen disputerar tre doktorander: Joakim Nordqvist, Maria Berglund och Kerstin Åstrand. Joakim fortsätter med forskning och undervisning vid IMES, medan Maria och Kerstin går vidare på olika håll. Lorenzo Di Lucia börjar som projektassistent i februari och fortsätter på en doktorandtjänst från och med september månad. I februari börjar också Charlotte Retzner, NSR, som industridoktorand vid IMES. Eva Leire får förnyat förtroende som prefekt för institutionen under ytterligare en treårsperiod. Mot slutet av november disputerar Karin Ericsson, som därefter forskar vidare vid avdelningen. Personalutveckling Ledarutbildning ------ Övrig utbildning Se även under rubriken "Pedagogiskt utvecklingsarbete", punkt 2. Grundutbildning.

Verksamhetsberättelse 2006 Miljö- och energisystem 5 2. Grundutbildning Under året har IMES erbjudit sammanlagt 26 kurser i energisystemanalys, miljövård, miljösystemanalys och arbetsmiljölära. Tretton kurser/delkurser gavs inom program vid LTH, varav tre var obligatoriska inom civilingenjörsprogrammen L-, V- eller W och en för högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik i Helsingborg. Sju av de valfria gavs även som fristående kurs och sex kurser erbjöds enbart som fristående kurs. Därutöver har IMES ansvarat för och undervisat på kurser och delmoment inom Lunds universitet: LUMES och Service Management (se nedan under Övrig undervisning). Sammanlagt motsvarar kurser och kursinslag inom grundutbildningen ca 88 helårsstudieplatser. Programkurser Energi, miljö och naturresurser, FMI050, 5 poäng, valfri för F och W; FMI051, 3 poäng, inriktningskurs för F; ges även som fristående kurs 5 poäng Kursen behandlar samspelet mellan ekonomisk utveckling, energi, miljö och utnyttjande av naturresurser. Kursen omfattar även val av åtgärder inom energiförsörjningens olika delar från utvinning till användning av energi, hur miljön påverkas av behovet av naturresurser för energiutvinning. Miljöproblem förknippade med olika energikällor och deras nuvarande och framtida roll i de svenska och globala energisystemen behandlas. Dessutom ingår avsnitt om olika strategier för att minska miljöfarliga utsläpp. 15 F- och W-teknologer följde 5-poängskursen, 2 F-teknologer läste 3-poängskurs och 2 studenter läste den fristående kursen. Kursansvarig: Per Svenningsson Examinator: Lars J Nilsson Förnybara energikällor, FMI040, 5 poäng, valfri för F och W; ges även som fristående kurs Utnyttjande av förnybara energikällor behandlas från naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga utgångspunkter i syfte att identifiera och beskriva långsiktigt hållbara systemlösningar. Olika system för omvandling behandlas med avseende på teknik, ekonomi och miljöeffekter. Vissa generella aspekter på förnybar energi behandlas i ett framtidsperspektiv, bl.a. styrmedel, lagstiftning, samhällsekonomi och internationalisering. Kursen följdes av 14 F- och W-teknologer och 5 studenter läste den som fristående kurs. Kursansvarig: Per Svenningsson Examinator: Lars J Nilsson Livscykelanalys, FMI055, 5 poäng, valfri för W; ges även, ej identisk, som fristående kurs I kursen beskrivs bakgrunden till dagens behov av miljösystemanalys och livscykelanalys (LCA) samt hur dessa utnyttjas i miljöanpassad produktion. Metodologin för LCA enligt ISO 14041-43 gås igenom och i övningsuppgifter granskas olika livscykelanalyser utifrån hur väl de uppfyller ISO-standardens krav. Kursen innefattar ett projektarbete där en översiktlig livscykelanalys genomförs gruppvis.

Verksamhetsberättelse 2006 Miljö- och energisystem 6 Kursen genomfördes med 7 programstuderande och 2 studenter på den fristående kursen. Kursansvarig: Pål Börjesson Examinator: Pål Börjesson Teknisk miljövetenskap, FMI100, 5 poäng, valfri för A, B, BI, C, D, E, F, I, K, M, Pi, RH Efter genomgången kurs ska den studerande ha kunskap om det moderna industrisamhällets resursanvändning och inverkan på miljö, om samhälleliga ramar för näringslivets miljöarbete, om olika tänkbara angreppssätt i miljöarbetet och om hur miljövårdsarbete bedrivs inom näringslivet. Han bör även ha insikt om olika etiska förhållningssätt i miljöfrågor och ha förvärvat en systemsyn som grund för arbete med hållbar utveckling i förvaltning och näringsliv. 20 studenter följde kursen. Kursansvarig: Per Svenningsson Miljö och management, FMI065, 6 poäng, obligatorisk för W Kursen består av två integrerade delar: miljöfrågornas utveckling i modern tid, samspel mellan aktörer samt styrmedel och verktyg och deras för- och nackdelar. Kursdeltagarna genomför ett projekt i grupp, vilket innebär en kritisk analys av ett miljöverktyg. 52 W-teknologer läste kursen våren 2006. Kursansvarig: Eva Leire Examinator: Eva Leire Avfallshantering, 10 poäng, FMI090, valfri för W; ges även som fristående kurs I kursen behandlas bl.a. avfall (typer, sammansättning, mängder, egenskaper), avfallsbehandling (separering, återvinning, deponering, förbränning, biologisk behandling), lagstiftning, ekonomi, miljöaspekter, förebyggande åtgärder, producentansvar, avfall i ett internationellt perspektiv. Kursen genomfördes med 5 W- teknologer och 5 studenter läste den som fristående kurs. Kursansvarig: Eva Leire Examinator: Eva Leire Miljökonsekvensbeskrivning, 10 poäng, FMI085 valfri för W; ges även som fristående kurs Efter genomgången kurs skall den studerande kunna beskriva målsättning, utveckling, omfattning och metoder för miljökonsekvensanalys, internationellt och nationellt; diskutera förutsättningarna och formerna för en systematisk användning av miljökonsekvensbeskrivningar i det svenska planerings- och beslutssystemet; tillämpa de vanliga metoderna för miljökonsekvensanalyser; medverka vid genomförande av miljökonsekvensbeskrivningar. Praktiska övningar i miljökonsekvensanalys, simuleringar och projektarbete ingår. 9 W-teknologer följde kursen och 3 studenter läste den som fristående kurs. Kursansvarig: Ingegerd Ehn

Verksamhetsberättelse 2006 Miljö- och energisystem 7 Miljöledning och miljörevision, FMI110, 5 poäng, valfri för W; ges även, ej identisk, som fristående kurs Efter genomgången kurs skall den studerande ha förvärvat kunskap om miljöledningsstandarderna ISO 14001 och EMAS, samt hur dessa tolkas; ha kunskap om hur ISO 14001 kan implementeras inom företag/organisation; ha kunskap som krävs för att införa, driva och revidera av ISO 14001; kunna kritiskt värdera möjligheter och begränsningar med miljöledningssystem som ett verktyg för hållbar utveckling. Kursen gavs med 4 W-teknologer och 12 studenter läste den fristående kursen. Kursansvarig: Charlotte Malmgren Internationell miljövård, tematisk kurs (Environmental Issues, Thematic Course), FMI070, 5 poäng, valfri för F, M och W; ges även som fristående kurs Kursen ges helt på engelska. Kursen är projektorienterad och samtliga moment faller inom kursens tema, som kan variera från år till år. Till största delen består den av ett självständigt projektarbete. Kursen genomfördes med 5 teknologer samt 2 utbytesstudenter, som läste den fristående kursen. Kursansvariga: Per Svenningsson och Charlotte Malmgren Miljövetenskap med miljökemisk profil, 4 poäng, FMI031, obligatorisk för V Kursen, som ges enligt PBL-pedagogik, behandlar dels allmän miljövetenskap, dels miljövetenskap anpassad för väg- och vattenbyggare, såsom kemiska processer i luft, mark och vatten, industrins miljöproblem, miljökonsekvenser av markanvändning och miljöetik. 95 studenter följde kursen hösten 2006. Kursansvarig: Eva Leire Examinator: Eva Leire Mark och miljö, 18 poäng, obligatorisk för Lantmäteri (L) (VTT090) Kursen Mark och miljö skall integrera de olika ämnesområdena, med bland annat miljöperspektiv som grund för analyser av förändringar i markanvändningen, principer och metoder för samhällets kontroll över miljön. Miljödelen motsvarar ca 4 poäng Kursen genomfördes med ca 44 L-teknologer. Ansvarig för miljödelen: Per Svenningsson Examinator (hela kursen): Åsa Knutson Miljövetenskap, 3 poäng, obligatorisk för byggprogrammet i Helsingborg (IBYA, IBYI, IBYV) (FMI640) Efter genomgången kurs ska den studerande ha kunskap om det moderna samhällets resursanvändning, uppnått grundläggande förståelse för aktuella miljöproblem, ha kunskap om miljövård med anknytning till byggteknikers verksamhetsområden, samt ha kunskap om samhälleliga ramar för miljöarbete. Kursen genomfördes med 68 deltagare. Kursansvarig: Per Svenningsson

Verksamhetsberättelse 2006 Miljö- och energisystem 8 Fristående kurser Arbetsmiljölära Ergonomiska, fysikaliska, kemiska och psykologiska arbetsmiljöfaktorer, AML101, 10 poäng Kursen omfattar arbetsfysiologi, arbetsställningar, arbetsrörelser, arbetstyngd; fysikaliska och kemiska miljöfaktorer samt deras inverkan på människan; psykologiska arbetsmiljöfaktorer, arbetsledarskap, arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse och -motivation, stress, monotoni, främlingskap, skiftarbete, varseblivnings- och inlärningspsykologi. 13 personer var registrerade på kursen. Kursansvarig: Charlotte Malmgren Arbetsmarknaden, arbetsrätt och personaladministration, AML102, 10 poäng Kursen beskriver samhällsvetenskapliga, juridiska och administrativa förutsättningar i förändringen av arbetsmiljön och följer utvecklingen i arbetsmarknadspolitik, arbetsrätt och personaladministrativa insatser i företag, offentlig förvaltning och organisationer. Kursens tre delar arbetsmarknad, arbetsrätt och personaladministration behandlas dels var för sig, dels sammanhållet i en seminarieuppsats. 40 personer deltog i kursen. Kursansvarig: Charlotte Malmgren Energisystemanalys Energi, miljö och naturresurser, MIV116, 5 poäng Se ovan under Programkurser. Förnybara energikällor, MIV126, 5 poäng Se ovan under Programkurser. Klimat som vetenskap och politik, MIV220, 5 poäng Kursen består dels av naturvetenskapligt och tekniskt inriktade moment, dels av samhällsvetenskapliga moment som berör sammanhanget vetenskap och politik. Kursen genomfördes inte 2006. Kursansvariga: Lars J Nilsson och Jamil Khan Examinator: Lars J Nilsson Miljövård Översiktskurs, MIV001, 5 poäng Kursen ger en översiktlig orientering om miljöfrågor och miljöproblem samt om instrument och metoder för att angripa dessa; här ingår beskrivningar av naturliga

Verksamhetsberättelse 2006 Miljö- och energisystem 9 förutsättningar och processer, hur störningar kan undvikas eller motverkas, hur olika verksamheter i samhället inverkar på miljön. Kursen gavs med 5 studenter. Kursansvariga: Per Svenningsson Avfallshantering, MIV011, 10 poäng Se ovan under Programkurser. Miljöledning och miljörevision, MIV170, 5 poäng Se ovan under Programkurser. Målen för den fristående kursen är att de studerande ska ha förvärvat kunskap om miljöledningsstandarderna ISO 14001 och EMAS, samt hur dessa tolkas; om hur ISO 14001 kan implementeras inom företag/organisation; ha kunskap som krävs för att införa, driva och revidera av ISO 14001 samt inblick i hur miljövårdsarbete bedrivs inom företag/offentlig förvaltning. Tillämpningskurs, MIV060, 10 poäng Kursens övergripande mål är att ge ökad kunskap och förståelse för viktiga miljöproblem samt att de studerande ska tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt och ett vetenskapligt arbetssätt. Den studerande skall genom ett självständigt utfört projektarbete ha visat att han/hon kan formulera och avgränsa en relevant och genomförbar problemställning inom miljöområdet; genomföra en djupgående analys, som omfattar flera perspektiv/discipliner och presentera sitt arbete enligt gängse vetenskapliga krav. Inga studerande genomförde kursen. Kursansvarig: Per Svenningsson Miljösystemanalys Livscykelanalys, MIV210, 5 poäng Se ovan under Programkurser. Efter genomgången kurs skall den studerande ha en förståelse för behovet av miljösystemanalys; ha fördjupade kunskaper om livscykelanalys (LCA) och dess möjligheter och begränsningar; kunna kritiskt granska befintliga livscykelanalyser utifrån gällande ISO 14 040-standarder; kunna medverka vid genomförandet av livscykelanalyser Miljökonsekvensbeskrivning, MIV230, 10 poäng Se ovan under Programkurser. Kurser på engelska Environmental Issues, MIV091, 5 poäng The main objectives are to give basic knowledge concerning the characteristics of natural ecosystems, the local, regional and global dimensions of environmental issues and the concept of sustainability. It also gives an introduction to the management of natural resources, to policy-making and legislation in an international perspective.

Verksamhetsberättelse 2006 Miljö- och energisystem 10 Kursen följdes av 17 studenter, varav 11 var utbytesstudenter. Kursansvarig: Charlotte Malmgren Environmental Issues, thematic course, MIV095, 5 poäng Se ovan under Programkurser. Övriga kurser ----- Examensarbeten inom civilingenjörsutbildningen I civilingenjörsutbildningen ingår att teknologerna skall utföra ett examensarbete på någon av programmets institutioner. Arbetet skall omfatta 20 veckors arbetsinsats. Under 2006 har sex arbeten slutförts: - Alnemo, Kristin (2006) Analysis of potential environmental improvements concerning transports of water-borne lacquer to Swedwood International. Examensarbete i Ekosystemteknik. Handledare: Pål Börjesson - Askman, Gustav (2006): Miljösystemanalys av Tetra Top förpackningsmaskin TT/3 180V XH för flytande och kylda livsmedel. Examensarbete i Ekosystemteknik. Handledare: Pål Börjesson. - Karmstig, Tobias och Bengtsson, Jens (2006): Miljöledning och miljöarbete vid evenemang - analys och rekommendationer för framtida arrangörer (Environmental management and environmental work at events - analysis and recommendations to future organizers; a case study of the 19th European Athletics Championships 2006 in Gothenburg). Examensarbete i Ekosystemteknik (TK) respektive Riskhantering (JB). Handledare: Charlotte Malmgren och Eva Leire - Nilsson, Anja (2006): Kartläggning och analys av diesel- och hydrauloljeförbrukning hos Sydveds entreprenörer miljöpåverkan och åtgärdsförslag. Examensarbete i Ekosystemteknik. Handledare: Per Svenningsson. - Tivegård, Anna-Maria (2006): Metod för värdering av miljöaspekter. Utformning av en tillförlitlig och konsekvent värderingsmodell för miljöaspekter. Examensarbete i Ekosystemteknik Handledare: Charlotte Malmgren. - Trulsson, Ola (2006): Länsstyrelsers krav på MKB-kvalitet. En studie av huruvida tillämpningen av lagstiftningens kvalitetskrav på miljökonsekvensbeskrivningar skiljer sig mellan Sveriges län. Examensarbete i Ekosystemteknik. Handledare: Charlotte Malmgren.

Verksamhetsberättelse 2006 Miljö- och energisystem 11 Pedagogiskt utvecklingsarbete Under 2006 skrevs nya kursplaner i enlighet med Bolognaprocessen, vilket har inneburit ett omfattande arbete för samtliga inblandade. Alla kurser har nivåplacerats, kursplanerna med de nya learning outcomes har också översatts till engelska. De omformulerade lärandemålen innebär också att examinationen på kurserna måste ses över. Charlotte Malmgren var pedagogisk kontaktperson för Teknik och samhälle och drev på arbetet inom institutionen. Flera doktorander och lärare deltog som basgruppshandledare inom den helt PBLbaserade kursen för V-programmet (FMI031): Karin Ericsson, Linda Gustafsson, Eva Leire, Per Svenningsson, Charlotte Malmgren. Per Svenningsson har tillsammans med Åsa Knutson, Trafik och väg, utvecklat en ny kurs för L (VTVA05, som ersätter VTT091) Övrig undervisning Kursmedverkan Per Svenningsson och Joakim Nordqvist var ansvariga för kursen Energy and Environment, 5 credits på LUMES-programmet under vårterminen 2006. Per Svenningsson och Joakim Nordqvist var ansvariga för kursen Energy and Sustainability, 5 credits på LUMES-programmet under höstterminen 2006. Per Svenningsson ansvarade för miljödelen av Mark och miljö (VTT090) för L1 Charlotte Malmgren ansvarade för miljömoment och undervisade inom kursen Konsumtion, identitet och kommunikation 10 poäng, med 240 studenter på Magisterprogrammet Service Management samt inom program- och fristående kurser i Turismvetenskap på institutionen för Service Management, Campus Helsingborg. Lars J Nilsson har varit examinator för examensarbeten vid Technology Managementprogrammet, LU. Olika lärare vid IMES har gjort "punktinsatser" (föreläsningar eller handledning) på Riskprogrammet, Industridesignprogrammet, Elektroteknikprogrammet vid LTH, YTH-livsmedel i Helsingborg samt för Naturgeografi.

Verksamhetsberättelse 2006 Miljö- och energisystem 12 3. Forskarutbildning Handledare Följande forskare anställda vid avdelningen har verkat som handledare/biträdande handledare: Adjungerad professor Birgit Bodlund Universitetslektor Pål Börjesson Universitetslektor Bengt Johansson Professor Lars J Nilsson Forskarstuderande Under året hade avdelningen 9 forskarstuderande på forskarutbildningen i miljö- och energisystem. Pedagogiskt utvecklingsarbete Inget specifikt utvecklingsarbete har bedrivits under året. Forskarkurser Ingen uppgift. Kurser vid andra avdelningar/institutioner --- Doktorsavhandlingar Fyra doktorsavhandlingar har lagts fram vid IMES under året: - Joakim Nordqvist: Climate Change and Industrial Technology Transfer. A Study of Chinese Conditions Opponent: Dr Goerild M Heggelund, Global Programme, Fridtjof Nansen Institute, Norge - Maria Berglund: Biogas Production from a Systems Analytical Perspective Opponent: Professor Anne-Marie Tillman, Miljösystemanalys, Chalmers - Kerstin Åstrand: Energy Policy Instruments Perspectives on their Choice, Combination and Evaluation Opponent: Professor Patrik Söderholm, Industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet

Verksamhetsberättelse 2006 Miljö- och energisystem 13 - Karin Ericsson: Prospects for Bioenergy in Europé Supply, Demand, and Trade Opponent: Professor C Paul Mitchell, College of Physical Sciences, University of Aberdeen, Storbritannien 4. Forskning Avdelningen för miljö- och energisystem bedriver forskning kring samspelet mellan energi, naturresurser, teknik, människa och miljö. Forskningen omfattar systeminriktade tvärvetenskapliga studier av energi- och miljöfrågor. Studierna fokuseras på: Effektiv användning och omvandling av energi där hela energikedjan från naturresurs till energitjänst studeras. Miljöeffekter vid utnyttjande av olika energiformer och förnybara resurser, med särskilt fokus på bioenergi och biomassa för kemikalieproduktion. Analys av faktorer som befrämjar eller motverkar förändring av energisystemen. Analys av åtgärdsstrategier för hantering och förebyggande av energisystemens problem med koppling till miljö, säkerhet och utveckling. Särskild vikt läggs vid identifiering och analys av långsiktiga utvecklingsalternativ utifrån såväl ett nationellt som ett globalt perspektiv. Forskningen knyts till bl.a. kvalificerad teknikvärdering ( technology assessment ) som innefattar analyser av tekniska, ekonomiska och institutionella sammanhang, samt miljövärdering ( environmental assessment ) som innefattar energianalyser, livscykelanalyser och markanvändning. Tyngdpunkten i avdelningens forskning har legat på energieffektiva lösningar, förnybar energi och analys av olika systemaspekter inom dessa områden. Avdelningen har dessutom en stark tradition av studier av miljösystem och forskning kring dessa. Forskare inom avdelningen kommer från flera olika fakulteter. De flesta har teknisk grundexamen men det finns även forskare med ekonomi, agronomi, statsvetenskap och sociologi i sina grundexamina. Utmärkande för avdelningens forskning är att den griper över de enskilda disciplinerna. Samarbetsprojekt inom Lunds universitet --- Samarbetsprojekt med andra nationella lärosäten ---

Verksamhetsberättelse 2006 Miljö- och energisystem 14 Forskningsprojekt Se även IMES hemsida www.miljo.lth.se för aktuella forskningsprojekt! Påbörjade projekt Systemoptimerade biogassystem Fallstudie Wrams Gunnarstorp Gods. Projektledare: Pål Börjesson Medarbetare: Mikael Lantz Produktions- och avsättningsmöjligheter för bioenergi från jordbruket. Projektledare: Pål Börjesson Lönsam produktion av kraftvärme från gårdsbaserad biogas. Projektledare: Pål Börjesson Medarbetare: Mikael Lantz Regional avsättning av biomassa för energiändamål Projektledare: Pål Börjesson Medarbetare: Karin Ericsson Effektiva bioenergisystem Projektledare: Göran Berndes, Chalmers Medarbetare: Pål Börjesson Pågående projekt Analys av potentialen för ökad lönsamhet för biogas genom teknikutveckling och politiska styrmedel. Projektledare: Pål Börjesson Medarbetare: Mikael Lantz Environmental systems analysis and implementation strategies of green chemicals (delprojekt inom MISTRA-programmet Speciality Chemicals from Renewable Resources GREENCHEM) Projektledare: Pål Börjesson och Lars J Nilsson Medarbetare: Linda Gustafsson Kostnadseffektiv biomassaproduktion och internationell bioenergihandel en analys av två strategier för kostnadseffektiv introduktion av alternativa bränslen i Sveriges transportsektor Projektledare: Göran Berndes, Fysisk resursteori, Chalmers, Göteborg Medarbetare: Pål Börjesson och Lena Neij An active role for Sweden in the IEA DSM implementing agreement Projektledare: Lars J Nilsson

Verksamhetsberättelse 2006 Miljö- och energisystem 15 Medarbetare: Hans Nilsson Technology transfer and sustainable industrial development. The case of China. Projektledare: Lars J Nilsson Medarbetare: Joakim Nordqvist Elcertifikatsystem Framtidens styrmedel Projektledare: Lars J Nilsson Medarbetare: Kerstin Åstrand, Lena Neij och Evert Vedung Projekt avslutade under året Studie av förnybara energikällors förutsättningar att tillgodose växthusodlingens behov av konkurrenskraftig energi. Projektledare: Pål Börjesson Medarbetare: Mikael Lantz Sustainable Energy in Poland: The Role of Bioenergy Projektledare: Lars J Nilsson Medarbetare: Pål Börjesson, Bengt Johansson, Karin Ericsson, m.fl. Påbörjade EU-projekt ---- Pågående EU-projekt Renewable fuels for advanced powertrains (Integrated Project under sjätte ramprogrammet, koordinerat av Volkswagen) Projektledare: Lars J Nilsson Medarbetare: Karin Ericsson, Mikael Lantz, Max Åhman ZERO-REGIO. Lombardia & Rhein-Main towards Zero Emission: Development and Demonstration of Infrastructure Systems for Hydrogen as an Alternative Motor Fuel. FP6 contract no.tren/04/fp6en/s07.35218/503190. Projektledare: Peter Helby EU-projekt avslutade under året -----

Verksamhetsberättelse 2006 Miljö- och energisystem 16 5. Konferenser och seminarier Föredrag vid nationella konferenser och seminarier (P efter titeln innebär att materialet är publicerat. Se under rubriken "Publikationer" på vår hemsida.) STEM:s Energiting, Eskilstuna, mars 2006 Börjesson, Pål. Jordbrukets möjligheter och utmaningar inom bioenergiområdet, mars 2006 Övriga nationella konferenser Börjesson, Pål. Hur blir energinettot vid förädling av energigrödor. Bioenergikonferens, Alnarp, mars 2006 Börjesson, Pål. Lantbrukaren som energiproducent- dagens och framtida möjligheter. Lantbrukskonferens, Enköping, februari 2006. Börjesson, Pål. Biogas energiutbyte & energiflöden. Gasdagarna, Halmstad, oktober 2006. Börjesson, Pål. Vad bönderna behöver om småskalig biogas. KLIMP-konferens, Malmö, maj 2006. Börjesson, Pål. Produktionsförutsättningar för olika energigrödor inom jordbruket. Kungliga Vetenskapsakademin - konferens, Stockholm, november 2006. Börjesson, Pål. Effektiv användning av åkerarealen för energiproduktion. SVEBIOkonferens, Södertälje, mars 2006. Föredrag vid internationella konferenser och seminarier Börjesson, Pål. Energiutbyte för olika biodrivmedelssystem. Lantbrukskonferens, Slagelse, Danmark, november 2006. Börjesson, Pål. Swedish farmers as bioenergy producers. World Bioenergy Conference, Jönköping, May 2006. 6. Internationellt samarbete Avdelningen har ett utbrett nationellt och internationellt kontaktnät i informella och formella nätverk. Exempel på de senare är European Network for Energy Economics Research (ENER) och International Network for Industrial Energy Demand Analysis (INEDIS). Forskare vid avdelningen har deltagit i flera internationella projekt och är

Verksamhetsberättelse 2006 Miljö- och energisystem 17 representerade i kommittéer vid International Energy Agency (IEA). Avdelningens medarbetare deltar i ett antal projekt med bidrag från EU-kommissionen. Vi samarbetar med bl.a.: Department of Science, Technology and Society, Utrecht University, Holland Systems Analysis Department, Risø National Laboratory, Danmark Wuppertal Institute for Climate, Environment & Energy, Tyskland Institute of Energy Research, Energy Analysis Department, Lawrence Berkeley National Laboratory, USA International Institute of Applied Systems Analysis (IIASA), Laxenburg, Österrike Hydrogen Supplies Ltd. (Parent company: Linde AG), England IEFE, Università Commerciale Luigi Bocconi, Milano, Italien EC Baltic Renewable Energy Centre (EC-BREC), Warszawa, Polen Department of Power Plants and Energy Economics, Technical University of Gdansk, Polen International Energy Initiative; Bangalore, Indien University of Cape Town, Sydafrika European Commission-DG Joint Research Centre, Italien Roskilde University, Danmark Agip Deutschland AG, Tyskland Adam Opel AG, Tyskland Volkswagen, Tyskland Ecofys, Holland Politecnico di Milano, Italien 7. Uppdrag Akademiska uppdrag Leire, Eva Programledare för fristående kurser och uppdragsutbildning vid LTH Ledamot i referensgrupp för Ledarutbildning inom LTH Ansvarig för Nätverket för kvinnliga prefekter vid LU Malmgren, Charlotte Ledamot (lärarrepresentant) i UN2 vid LTH Pedagogisk kontaktperson för Institutionen för teknik och samhälle i bolognaprocessen Akademisk granskning för tidskrifter ("peer review") Forskare vid avdelningen har under året granskat vetenskapliga artiklar inför publicering i ett antal tidskrifter såsom:

Verksamhetsberättelse 2006 Miljö- och energisystem 18 Energy Journal, Energy Policy, Journal of Industrial Ecology, Environmental Science & Policy, Energy - The International Journal, Journal of Environmental Planning & Management.

Verksamhetsberättelse 2006 Miljö- och energisystem 19 Övriga uppdrag Börjesson, Pål Expert inom den statliga utredningen Bioenergi från jordbruket en växande resurs Helby, Peter Styrgruppsmedlem i programmet Värmegles Fjärrvärme, utsedd av STEM. Leire, Eva Medlem i styrelsen för ProEnviro (ett forskningsprogram finansierat av Mistra och SSF) Inspektor för Ekosystemtekniksektionen Vice ordförande i Akademiska Föreningen 8. Forskningsinformation/"tredje uppgiften" Pål Börjesson har medverkat som föredragshållare vid olika seminarier och möten samt intervjuad i olika tidningar och tidsskrifter. 9. Publikationer Se egen rubrik på IMES hemsida www.miljo.lth.se.