BL Info BILAGA 2011-11-28 Det nya skatteförfarandet Innehåll Ny lag om skatteförfarande Begrepp s 2 Taxeringsår och inkomstår försvinner s 2 s 2 Proportionalitetsprincipen s 2 Deklaration och F-skatt Ändrad deklarationstidpunkt s 3 Deklarationsombud s 3 Svårare att få anstånd med deklarationen... s 3...men lättare att få anstånd med skattebetalning s 3 Betalning av F-skatt s 3 Godkännande för F-skatt s 3 Skatteavdrag vid F-skatt s 4 Moms Momsredovisning s 4 Ändrad momsredovisningsperiod s 4 11 Övrigt Punktskatt för helår s 4 Uppgifter för A-SINK s 4 Inget skatteavdrag för dricks s 4 Kontrolluppgift på ränta s 4 Skattetillägg s 4 Ränta på skattekontot s 5 Ikraftträdande s 5
Nya regler om skatteförfarande Beslut En helt ny lag om skatteförfarande börjar gälla 1 januari 2012. Alla deklarationer ska få lämnas genom ombud. Deklarationstidpunkten och tidpunkten för betalning av F-skatt ändras för brutna räkenskapsår. Helårsmoms ska redovisas i skattedeklarationer. Byråanstånd för juridiska personer slopas. Speciella övergångsregler ska gälla för att övergången till de nya reglerna inte ska bli alltför omvälvande. Ny lag om skatteförfarande Reglerna för taxering, skattebetalning, självdeklarationer och kontrolluppgifter finns idag utspridda i framför allt tre stora lagar, vilket innebär problem med t ex dubbla bestämmelser (om samma sak), omfattande hänvisningar och gränsdragningar. Nu har riksdagen beslutat om en rad förändringar samt att alla regler inom det här området samlas i en ny lag som ska heta Skatteförfarandelagen. Den nya lagen ersätter följande lagar: Skattebetalningslagen Taxeringslagen Lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter Lagen om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel mm (torgkontrollagen) Lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher (personalliggare) Kassaregisterlagen Betalningssäkringslagen Tvångsåtgärdslagen Ersättningslagen Lagen om allmänt ombud hos Skatteverket Lagen om deklarationsombud. Begrepp Vissa av dagens begrepp ändras i Skatteförfarandelagen: Nuvarande begrepp Självdeklaration Förenklad skattedeklaration Nytt begrepp Inkomstdeklaration Förenklad arbetsgivardeklaration Begreppet skattedeklaration blir samlingsnamn för: arbetsgivardeklaration förenklad arbetsgivardeklaration momsdeklaration punktskattedeklaration särskild skattedeklaration. Taxeringsår och inkomstår försvinner Termerna taxeringsår och inkomstår kommer inte att användas i skatteförfarandelagen. I lagtexten kommer istället enbart termen beskattningsår (se nedan) att användas. För fysiska personer är beskattningsåret ett kalenderår. et för juridiska personer är normalt detsamma som räkenskapsåret. Juridiska personer med brutet räkenskapsår ska dock i vissa fall anses ha ett annat beskattningsår än räkenskapåret. Detta gäller i följande fall: Tidpunkt för inkomstdeklaration och preliminär inkomstdeklaration Debitering och betalning av preliminär skatt Besked om slutlig skatt Beräkning av ränta Omprövning av debiterad preliminär skatt Normalt tillgängligt kontrollmaterial. et är i dessa fall de tidigare traditionella räkenskapsåren : Bokslutsdatum 31/1, 28-29/2, 31/3 eller 30/4 1/5-30/4 (april) 31/5 eller 30/6 1/7-30/6 (juni) 31/7 eller 31/8 1/9-31/8 (augusti) 30/9, 31/10, 30/11 eller 31/12 1/1-31/12 (december) Proportionalitetsprincipen Skatteförfarandet ska innehålla en upplysning om att proportionalitetsprincipen gäller. Denna princip är redan idag hävdvunnen i svensk rätt och innebär att ett beslut om åtgärd endast får fattas om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för enskilda. Det ska alltså finnas en rimlig balans eller proportionalitet mellan fördelarna för det allmänna och nackdelarna för den skattskyldige. Före beslut om kontroll, tvång och sanktioner ska en proportionalitetsavvägning göras. Beskattningsbeslut Beslut om skatt 2
Deklaration och F-skatt Ändrad deklarationstidpunkt Den 2 maj är enligt dagens regler gemensam deklarationsdag för alla, oavsett om det gäller en privatperson eller ett företag. Och oavsett om ett företag har kalenderår som räkenskapsår eller brutet år. Det fasta deklarationsdatumet ersätts nu med en deklarationsfrist på sex månader för alla juridiska personer utom dödsbon. Om deklarationen lämnas elektroniskt senareläggs deklarationsdatumet med en månad. Deklarationsfristen innebär att juridiska personer (utom dödsbon) ska lämna inkomstdeklarationen senast följande datum: (se ovan) Deklaration på pappersblankett Elektronisk deklaration april 1 november 1 december juni 15 december 15 januari augusti 1 mars 1 april december 1 juli 1 augusti För fysiska personer och dödsbon ska 2 maj även i fortsättningen vara senaste deklarationsdag. Under Ikraftträdande nedan kan du läsa om när de nya reglerna ska tillämpas första gången. Svårare att få anstånd med deklarationen... Med de nya deklarationsdatumen sprids arbetet för t ex redovisningsbyråer. Byråanstånd ska därför inte få beviljas för andra juridiska personer än dödsbon. För fysiska personer och dödsbon ska byråanstånd fortfarande kunna beviljas. Individuellt anstånd för juridiska personer ska vara möjligt att få bara om det finns synnerliga skäl, dvs i rena undantagssituationer. Några exempel på vad som kan vara synnerliga skäl lämnades tyvärr inte....men lättare att få anstånd med skattebetalning Det ska bli lättare att få anstånd med betalning av skatt. Så fort det är tveksamt hur stor den slutliga skatten kommer att bli ska anstånd beviljas. Betalning av F-skatt Betalningen av F-skatt ska följa beskattningsåret (se ovan) istället för kalenderåret. Ett företag som har ett beskattningsår som påbörjas 1/5 ska därmed göra den första betalningen av F-skatt för detta räkenskapsår den 12/6. F-skatt betalas* 1/5-30/4 (april) 12 juni - 12 maj 1/7-30/6 (juni) 17 augusti - 12 juli 1/9-31/8 (augusti) 12 oktober - 12 september 1/1-31/12 (december) 12 februari - 17 januari * Första respektive sista betalning av F-skatt för beskattningsåret. Under Ikraftträdande nedan kan du läsa om vilka övergångsbestämmelser som ska gälla vid betalning av F-skatt. Deklarationsombud Enligt dagens regler är det bara skattedeklarationer som kan lämnas genom ombud. Riksdagen har nu beslutat att alla deklarationer, dvs även inkomstdeklarationer och punktskattedeklarationer, ska kunna lämnas genom ombud. Deklarationsombud ska dock bara kunna lämna deklarationerna elektroniskt. Den som redan idag är deklarationsombud för skattedeklarationer kommer att bli automatiskt godkänd som ombud för alla deklarationer. Ändringen innebär att det kommer att vara möjligt att lämna inkomstdeklaration via ombud redan vid taxeringen 2012. Betalningsfristen för slutlig skatt kommer även i fortsättningen att vara 90 dagar. Det ska bli lättare att få justering av preliminär F- eller särskild A-skatt. Kravet på att skillnaden mellan preliminär och beräknad slutlig skatt ska vara ca 30% av den preliminära skatten för att justering ska medges, slopas. För att få en justering krävs dock en inte obetydlig förbättring av överensstämmelsen mellan preliminär och slutlig skatt. Godkännande för F-skatt Enligt dagens regler måste en näringsidkare som säljer tjänster uppge att denne har en F-skattsedel för att uppdragsgivaren ska slippa redovisa socialavgifter och preliminärskatteavdrag på ersättningen till näringsidkaren. Denna koppling till F-skattsedeln slopas och uttrycket godkänd för F-skatt ska istället användas. Ändringen innebär inte någon praktisk skillnad, mer än att texten om F-skattsedel på fakturan ska ändras till godkänd för F-skatt. 3
Skatteavdrag vid F-skatt Riksdagen har beslutat att skatteavdrag ska göras i vissa fall även om betalningsmottagaren är godkänd för F-skatt. Detta gäller ersättning för: ökade levnadskostnader, till den del ersättningen överstiger schablonbeloppen för traktamente (se Tjänsteresor i Faktabanken) logi, till den del ersättningen överstiger den faktiska kostnaden andra kostnader i tjänsten som betalningsmottagaren inte får göra avdrag för. Anledningen till denna regeländring var enligt regeringen effektivitet, likhet och enkelhet vid förfarandet vid uttag av skatter och avgifter. Vår uppfattning är dock att denna regel snarare krånglar till ett annars enkelt förfarande. Hur ska uppdragsgivaren kunna kontrollera om uppdragstagaren debiterar faktisk kostnad eller vad denne har rätt att göra avdrag för? Vill man undvika detta problem bör ersättning för omkostnader som avser ökade levnadskostnader och logi mm bakas in i arvodet istället för att debiteras separat. Moms Momsredovisning Den som har ett beskattningsunderlag för moms på högst 1 miljon kronor kan enligt dagens regler redovisa momsen helårsvis i inkomstdeklarationen. För handelsbolag är gränsen för helårsmoms 200 000 kr i beskattningsunderlag. Handelsbolag kan dock inte redovisa helårsmomsen i inkomstdeklarationen utan ska redovisa denna i en skattedeklaration. Av förenklingsskäl höjs gränsen för helårsmoms för handelsbolag till 1 miljon kronor. Dessutom ska alla redovisa helårsmoms i en skattedeklaration. Detta för att undvika risken att moms redovisas dubbelt, t ex genom att rutorna för redovisning av moms i inkomstdeklaration fylls i av dem som inte har helårsmoms. Skattedeklarationen ska lämnas senast den 26:e i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång. För företag med kalenderår som räkenskapsår innebär det att skattedeklarationen ska lämnas (vara Skatteverket tillhanda) senast 26 februari. Om det finns särskilda skäl ska det liksom tidigare vara möjligt att få anstånd med skattedeklarationen. Med särskilda skäl menas t ex sjukdom, olyckshändelse eller datorfel. För enskilda näringsidkare som redovisar helårsmoms förkortas alltså tidsfristen med drygt två månader. Det kommer alltså att krävas lite mer framförhållning för att redovisningen ska hinna färdigställas för dessa företag. Skatteutskottet har påpekat problemet med att efter varje år behöva lämna två deklarationer (dels inkomstdeklaration och dels skattedeklaration) vid olika tidpunkter och utgår från att regeringen försöker få igenom ett undantag från EU-direktivet innan alla de 500 000 företag som har helårsmoms och kalenderår som beskattningsår ska börja tillämpa reglerna. Under Ikraftträdande nedan kan du läsa om när de nya reglerna ska tillämpas första gången. Ändrad momsredovisningsperiod Riksdagen har beslutat att den nya lagen ska reglera från vilken tidpunkt en ändring av momsredovisningsperiod ska gälla. Vid en ändring till månadsmoms från kvartalsmoms eller omvänt ska ändringen gälla från utgången av det kalenderkvartal då Skatteverket underrättades om ändringen eller då Skatteverket beslutade om ändringen. Vid en ändring till helårsmoms ska ändringen gälla från utgången av det beskattningsår Skatteverket underrättats om ändringen eller då Skatteverket beslutade om ändringen. En ändring från helårsmoms ska gälla från ingången av det beskattningsår Skatteverket underrättats om ändringen eller då Skatteverket beslutade om ändringen. Vid bytet får perioder som redan passerat slås ihop och redovisas i en enda skattedeklaration. Övrigt Punktskatt för helår Gränsen för att få redovisa punktskatt per helår höjs från 20 000 kr (i beskattningsunderlag) till 50 000 kr. Uppgifter för A-SINK Skatteavdrag för A-SINK (särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister mfl) ska redovisas i arbetsgivardeklarationen (på samma sätt som SINK redovisas redan idag). Den som betalar ut ersättningen ska även lämna en bilaga med detaljerade uppgifter för varje betalningsmottagare. Bilagan ska innehålla id-uppgifter samt uppgifter om ersättning, skatteavdrag samt skattefria ersättningar och förmåner. Inget skatteavdrag för dricks Arbetsgivares skyldighet att göra skatteavdrag på drickspengar slopas. Detta gäller oavsett om dricksen betalas kontant eller anges vid betalning med kontoeller kreditkort. Dricks är dock liksom tidigare en skattepliktig ersättning som ska tas upp i inkomstdeklarationen av den som får drickspengarna. Kontrolluppgift på ränta Enskilda näringsidkare och dödsbon ska inte längre behöva lämna kontrolluppgifter om ränteinkomster och ränteutgifter. Ränteuppgifterna kommer därmed inte att förtryckas i deklarationen för den som tagit 4
emot eller betalat räntan. Denne får istället själv ändra sina uppgifter i deklarationen. Skattetillägg Reglerna om skattetillägg ska ändras. Bland annat ska det bli lättare att slippa skattetillägg för den som gör en frivillig rättelse även om Skatteverket meddelat att man kommer att göra en generell kontrollaktion. Normalt tillgängligt kontrollmaterial ska få större betydelse vid bedömningen om skattetillägg ska tas ut. Skattetillägget för den som inte gjort skatteavdrag sänks från 20% till 5%. Ränta på skattekontot Enligt dagens regler beräknas ränta på underskott på skattekontot enligt flera olika nivåer. Riksdagen har nu beslutat om en enklare beräkning av räntan. Kostnadsränta på slutlig skatt ska beräknas enligt låg kostnadsränta oavsett skattens storlek. Den låga kostnadsräntan ska liksom idag motsvara basräntan (se Faktabanken). Basräntan ska dock fastställas till lägst 1,25%. Räntan ska beräknas från och med den 13:e i andra månaden efter beskattningsårets utgång. För belopp upp till 30 000 kr ska räntan dock beräknas först från och med den 4:e i femte månaden efter beskattningsåret. Ikraftträdande Skatteförfarandelagen träder i kraft 1 januari 2012 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar 1 februari 2012 och senare. Speciella övergångsbestämmelser ska dock tillämpas. Förlängda och förkortade räkenskapsår Förlängda räkenskapsår som avslutas efter 2012 omfattas också av de nya reglerna, även om räkenskapsåret börjat innan 1 februari 2012. Förkortade räkenskapsår som både påbörjas och avslutas under 2012 ska hanteras som om det hade avslutats 30 april 2013. Deklaration och F-skatt för juridiska personer Den första inkomstdeklaration som ska lämnas enligt de nya reglerna blir 1 november 2013 och kommer att avse bokslut per 31 januari, 28 februari, 31 mars och 30 april 2013. Följande datum gäller för när de nya reglerna ska användas första gången för juridiska personer (utom dödsbon): Bokslutsdatum 2013* 31/1, 28-29/2, 31/3 eller 30/4 Deklarationsdatum** 1 nov 2013 31/5 eller 30/6 15 dec 2013 31/7 eller 31/8 1 mars 2014 30/9, 31/10, 30/11 eller 31/12 1 juli 2014 F-skatt betalas*** 12 juni 2012-12 maj 2013 17 aug 2012-12 juli 2013 12 okt 2012-12 sep 2013 12 feb 2013-17 jan 2014 * Gäller endast beskattningsår som börjat 1 februari 2012 och senare ** Lämnas deklarationen elektroniskt får den lämnas en månad senare. *** Första respektive sista betalning av F-skatt för beskattningsåret. Olle har en enskild firma och räknar med en kvarskatt på 50 000 kr. För att slippa kostnadsränta gör han en extra inbetalning till skattekontot på 20 000 kr 13 februari och ytterligare en på 30 000 kr 4 maj. Ett aktiebolag har brutet räkenskapsår med bokslut 30 april. Beräknad kvarskatt för bolaget är 45 000 kr. För att slippa kostnadsränta görs en extra inbetalning till skattekontot på 15 000 kr 13 juni och ytterligare en på 30 000 kr 4 september. Vid skönsbeskattning och vid för sen betalning ska kostnadsräntan liksom idag vara basräntan plus 15 procentenheter. F-skatt för det beskattningsår som föregår dessa betalas endast till och med månaden innan F-skatten enligt det nya systemet ska betalas. Vid övergången till de nya reglerna innebär detta att F-skatt kommer att betalas under färre än 12 månader för räkenskapsår som avslutas under perioden januari-augusti 2012. Bokslutsdatum 2012 F-skatt tax 2013 31/1, 28-29/2, 31/3 eller 30/4 12 feb-12 maj 2012 (4 mån) 31/5 eller 30/6 12 feb-12 juli 2012 (6 mån) 31/7 eller 31/8 12 feb-12 sep 2012 (8 mån) Någon justering av den debiterade F-skatten görs inte, utan betalning görs enbart av den andel av F-skatten som motsvarar betalningstiden. 5
Den debiterade F-skatten för Senskatt AB är 12 000 kr för räkenskapsåret 1 maj 2011-30 april 2012. Betalning ska göras med 1 000 kr varje månad. För taxeringen 2013 kommer Senskatt AB dock enbart att betala 4 x 1 000 = 4 000 kr i F-skatt. Övergången innebär att företag med bokslut under det första halvåret kommer att lämna dubbla deklarationer under 2013. Dels 2 maj för bokslut under 2012, och dels 1 november respektive 15 december för bokslut under 2013. Dessutom ska slutskatten för båda räkenskapsåren betalas under 2014. Ett företag har bokslut 30/4. Inkomstdeklaration för räkenskapsåret 1/5 2011 30/4 2012 ska lämnas 2 maj 2013. Inkomstdeklarationen för det följande räkenskapsåret ska lämnas 1 november 2013, dvs bara sex månader efter den föregående. Slutskatten för räkenskapsåret 1/5 2011 30/4 2012 ska vara betald senast runt 12 mars 2014 (90 dagar efter slutskattebeskedet). För detta räkenskapsår kommer F-skatt bara ha betalats för fyra månader. För det följande räkenskapsåret ska slutskatten vara betald senast runt 12 juli 2014, dvs bara fyra månader efter den föregående. Bokslutsdatum 2013* Skattedeklaration helårsmoms 31 januari 26 mars 2013 28 februari 26 april 2013 31 mars 26 maj 2013 etc 31 december 26 februari 2014 * Gäller endast beskattningsår som börjat 1 februari 2012 och senare Taxeringen 2013 är alltså sista gången som en momsbilaga ska lämnas med inkomstdeklarationen. Kontrolluppgifter De nya reglerna om kontrolluppgifter ska gälla uppgifter som avser kalenderåret 2013. Ränta Räntereglerna ska tillämpas på ränta som hör till tid från och med 1 januari 2013.» Regeringens prop. 2010/11:165, Skatteutskottets betänkande 2011/12:SkU4 Deklarationsombud Reglerna om deklarationsombud gäller redan vid taxeringen 2012. Byråanstånd Taxeringen 2013 är sista gången som byråanstånd för juridiska personer (utom dödsbon) kommer att beviljas. Därefter kommer synnerliga skäl krävas för anstånd med inkomstdeklarationen. För fysiska personer och dödsbon kommer det även i fortsättningen att vara möjligt att få byråanstånd. Skattedeklaration och moms De nya reglerna om skattedeklaration ska tillämpas första gången på den redovisningsperiod som börjar 1 januari 2012. Den första skattedeklarationen för helårsmoms ska dock lämnas först 26 mars 2013 (avser redovisningsperioden som börjar 1 februari 2012). Den som redovisar helårsmoms och har kalenderår som räkenskapsår kommer därmed att lämna den första skattedeklarationen 26 februari 2014 (avser räkenskapsåret 2013). 6