Fri entré till museer. Utvärdering av frientréreformen vid vissa statliga museer

Fri entré till museer Utvärdering av frientréreformen vid vissa statliga museer STATENS KULTURRÅD Rapport oktober 2006

Fri entré till museer Utvärdering av frientréreformen. Rapport oktober 2006 INNEHÅLL Sid. Förord 3 Sammanfattning 4 1. Uppdraget 8 2. Inledning 9 3. Utvärderingsarbetet 10 4. Museernas övergripande bedömningar 13 5. Besöksutvecklingen 14 6. Publikens sammansättning 20 7. Konsekvenser för pedagogisk och publik verksamhet 36 8. Öppethållande 38 9. Säkerhet och bevakning 39 10. Lokaler, lokalanpassningar och tillgänglighet 40 11. Vad tycker publiken och allmänheten om fri entré? 42 12. Avgiftspolicy: Svenskt och internationellt perspektiv (tillkommer) 13. Frientréreformens konsekvenser för avgiftsbelagda museer 47 14. Museibesöksvanor: Historiskt, aktuellt och internationellt perspektiv (tillkommer) 15. Fortsatt uppföljning av frientréreformen 52 Bilagor Teknisk rapport 56 Frientrémuseerna: Uppgifter, verksamhet och organisation 60 Internationella erfarenheter av fri entré. (tillkommer) Tabeller: -Besöksutveckling vid frientrémuseerna 67 -Publikundersökningar vid frientrémuseer 76 -Enkätformulär 92 2

Förord Frientréreformen vid de statliga museerna är såväl ekonomiskt som publikt en av de mera omfattande kulturpolitiska reformerna i landet alltsedan den statliga kulturpolitiken beslutades i mitten av 1970-talet. Sverige har genom reformen kommit att bli ett föregångsland som i större skala infört fria museientréer. Den svenska frientréreformen vittnar emellertid också om en internationell strömning inom museipolitiken. Under det nya decenniet har i flera andra europeiska länder införts fritt inträde till offentliga museer, bl.a. i Storbritannien, Frankrike, Danmark och Norge. Regeringes motivering i budgetpropositionen för införandet av fria museientréer vid vissa statliga museer var att ge allmänheten en breddad tillgång till kulturarvet. Vad blev resultatet av det första året med fria entréer och vilka är museernas egna erfarenheter av reformen? I denna rapport vill vi försöka besvara frågan om entréavgiften är ett hinder för allmänhetens tillgång till museer. Vilka slutsatser om publikens sammansättning kan dras i samband med reformen? Har nya besökargrupper sökt sig till museerna genom slopandet av inträdesavgift eller är det den museivana gamla stampubliken som går oftare? Rapporten vill också försöka ge en samlad bild av museernas erfarenheter av reformens första år, såväl i den publika och pedagogiska verksamheten, som ekonomiskt och organisatoriskt. Denna rapport är resultatet av ett regeringsuppdrag att utvärdera frientréreformen som tilldelades Kulturrådet inför reformens genomförande år 2005. Uppdraget är omfattande genom att det berör nära tjugotalet museer och spänner över många aspekter i museernas verksamhet och ekonomi. Uppdraget innebär också analys av den miljonpublik som sökt sig till museerna sedan entréavgifterna slopades. Redovisning av uppdraget skall lämnas till regeringen senast 1 oktober 2006. Om departementet för den vidare beredningen av frågan om fri entré till museer är i behov av ytterligare analyser är Kulturrådet berett att komplettera utvärderingen med tilläggsmaterial. Rapporten kommer även att kompletteras med material i en senare tryckt version som belyser aspekter som inte ingick i det formella regeringsuppdraget, bl.a. en inventering av svensk och internationell avgiftspolicy på museer. En översikt över museibesöksvanorna tillsammans med en internationell utblick kommer också att ingå. Slutversionen av rapporten publiceras senare under hösten 2006. Kulturrådets förhoppning är att rapporten kan tillföra underlag för såväl regeringens bedömningar som i de diskussioner om fria entréer som förs i museimannakretsar och i kulturpolitiska sammanhang. Sten Månsson, utredare och statistiker vid Kulturrådet, är ansvarig för utvärderingsarbetet. Rapporten bygger också till delar på museernas eget utvärderingsarbete. Utrednings- och statistikkontoret vid Stockholms stads (USK) har medverkat i uppläggning av publikundersökningar samt i redovisningarna av dessa. Stockholm i september 2006 Kristina Rennerstedt Generaldirektör för Statens kulturråd 3

Sammanfattning Besöksutveckling I samband med införandet av fri entré år 2005 ökade publiktillströmningen vid de statliga museer som slopat inträdesavgiften med hela 2.9 miljoner besök motsvarande 159 procent jämfört med närmaste året innan entréerna slopades (år 2004, för Moderna museet och Arkitekturmuseet år 2001). Beräknat på utvecklingen mellan åren 2004 och 2005 ökade publiken med nära 2.2 miljoner besök motsvarande 85 procent för samtliga nitton frientrémuseer (dvs. inkl. Moderna museet och Arkitekturmuseet som införde fri entré redan fr. o. m 2004). I dessa siffror inräknas dock Världskulturmuseet i Göteborg som öppnade 1 januari 2005. För första halvåret 2006 (t.o.m. juni) redovisas ackumulerat 2 277 000 besök vid de nitton museerna. Sammanlagt 1 innebär detta en minskning mellan första halvåret 2005 och första halvåret 2006 med ca 48 000 besök, motsvarande 2 procent. En slutsats från den aktuella statistiken blir dock att den höga publiktillströmningen i stort även hållit sig under första halvåret av 2006. Besöksutvecklingen under första halvåret 2006 är också uppenbart bättre än förväntningarna vid många museer som väntat en större tillbakagång under 2006 efter det första reformårets mycket höga besökssiffror. Museernas bedömningar och slutsatser Museerna har till Kulturrådet redovisat sina erfarenheter av fri entré under det första året, 2005. I redogörelserna är museerna över lag mycket positiva över utfallet i verksamheten då det gäller det första året med fri entré. Museerna pekar på att besöksutvecklingen entydigt har upplevts som stimulerande av olika personalkategorier även om stressmoment ibland också noterats i samband med publiktillströmningen. Museipersonalen kan också vittna om en breddad publik och många förstagångsbesökare. Befarade säkerhetsmässiga problem har generellt kunnat hanteras. Man har också genom förstärkningar av pedagogisk personal överlag lyckats möta efterfrågan på information och vägledning från publiken. Ett återkommande problem i museernas redogörelser gäller dock obokade grupper från skolor och förskolor. De obokade grupperna kan innebära störningar för visningar för de bokade grupperna eller för enskilda besökare. Grupperna kan vara bristfälligt förberedda trots tillgång på vägledningar på museernas hemsidor. Den stora publiktillströmningen har ibland orsakat stress bland personalen. Flera museer konstaterar också en ökad förslitning av lokaler och inredning. 1 Medelhavsmuseet stängt fr.o.m. april 2005, återöppnade februari 2006. 4

Publikens sammansättning I publikundersökningar vid åtta av frientrémuseerna som Kulturrådet genomfört under 2005 tillfrågades besökarna om de tidigare besökt det aktuella museet. Undersökningsresultaten visar att det för en mycket stor andel, hela 58 procent av samtliga besökare, var besöket det första vid det aktuella museet. Resultaten visar sålunda på en mycket hög andel av förstagångsbesökare och skulle därmed kunna sägas sammanfatta den centrala frågan om det publika utfallet av frientréreformen. Helhetsmönstret från de undersökningsresultat som museernas själva refererar till i sina redogörelser indikerar också tydligt att museerna genom frientréreformen nått en ny och breddad publik. Museerna pekar även på att grupper av förstagångsbesökare ökat. Detta är alltså i överensstämmelse med resultaten från Kulturrådets publikundersökningar som visar att fler än hälften var förstagångsbesökare. Från flera museer framkommer också att andelen besökare med låg utbildningsbakgrund har ökat. Fler besökare kommer också från barn- och ungdomsgrupper. Statistiken visar också på en stor ökning av besökare i grupper från skola och förskola. Men även fler äldre och pensionärer synes ha tagit tillfället att besöka museer. Sex museer drar i sina redogörelser slutsatsen att andelen besökare som kommer från län utanför Stockholmsregionen har ökat. Då det gäller könsfördelningen menar några museer att andelen kvinnor ökat medan något museum har dragit slutsatsen att andelen män ökat. Verksamhetsmässiga konsekvenser Generellt pekar museerna på i sina redogörelser att efterfrågan på visningar ökat kraftigt i samband med införandet av fri entré och genom den stora publiktillströmningen under 2005. Ett flertal museipedagoger har anställts i samband med avgiftsreformen. Flera museer framhåller att fokus särskilt ställts på nya besökargrupper och museiovana besökare. Flera museer hade inför slopandet av entréavgift tagit fram nya vägledningar, pedagogiska program och annat publikt informationsmaterial. Öppethållandet har genom införandet av fri entré påverkats på olika sätt. Det stora publiktrycket har, tillsammans med ökade kostnader för lokalvård m.m. medfört att man, på något museum, även tvingats minska öppethållandet. På några andra museer har man dock valt den motsatta vägen med ett utökat öppethållandet. Några museer rapporterar att man tvingats begränsa insläppet då köer bildats utanför entrén och publiktrycket blivit alltför stort, ofta i samband med helger. Några museer har gjort översyner av säkerhetssystem och flera museer har rekryterat vakter eller köpt upp ytterligare bevakningstjänster. Museivärdar som kombinerar informations- och bevakningstjänster är en annan lösning som särskilt Moderna museet satsat på. Detta museum redovisar också kraftigt ökade kostnader för bevakning och säkerhet i samband med införandet av fria entréer. Några museer har förstärkt väktarresurser genom upphandling eller genom att man rekryterat väktare. Generellt är dock erfarenheterna att man i stort lyckats hantera de 5

säkerhetsmässiga problemen i samband med fria entréer och att incidenter varit få och knappast av allvarligare slag. Flertalet frientrémuseer rapporterar om ett ökat slitage i publika ytor och ett påtagligt ökat behov av lokalvård. Ofta räcker inte restauranger till och det saknas lämpliga platser för att äta medhavd matsäck. Skolklasser med matsäck sitter i trappor eller andra utrymmen och äter. Även kapprum och toaletter har på flera museer inte visat sig vara tillräckliga. Vad tycker publiken? Fyra av fem tillfrågade museibesökare i Kulturrådets undersökningar (vid åtta frientrémuseer) är positiva till den fria entrén och säger att de oftare framöver kommer att besöka museer som har gratis inträde. Nära hälften, 46 procent, menar att de betydligt oftare kommer att gå på museer medan 36 procent uppger att de något oftare kommer att besöka museer som har gratis inträde. Endast 14 procent menar att fri entré inte påverkar dem att framöver oftare besöka museer. Yngre besökare och kvinnliga besökare svarar något oftare att de kommer bli flitigare museibesökare med gratis inträde. I en undersökning av stockholmarnas inställning till fria entréer säger 65 procent att den slopade entréavgiften har betydelse då man bestämmer sig för att besöka ett museum. 58 procent tycker att det är bra med fria entréer på museer medan 15 procent tycker att det är dåligt. I en riksrepresentativ undersökning svarade 71 procent att fri entré vid museerna bör behållas, 22 procent tycker att den inte ska behållas medan 7 procent är tveksamma eller vet inte. Effekter av frientréreformen på museer med avgiftsbelagd entré Det är främst museer geografiskt närbelägna frientrémuseerna som publikmässigt kan tänkas ha påverkats av en ny konkurrenssituation från museer som erbjuder fritt inträde, dvs. museer med entréavgift belägna i Stockholmsregionen, Västra Götalands och Blekinge län. Från 2005 års museistatistik kan konstateras att frientréreformen dock inte synes ha medfört några större publikmässiga effekter för museerna med entréavgift i Stockholms, Västra Götalands eller Blekinge län. Tvärtom kan sägas att publikåret 2005 generellt var positivt. Carl Millesgården, Thielska galleriet och Prins Eugens Waldemarsudde har dock redovisat publikminskningar under 2005 som, åtminstone delvis, kan antas sammanhänga med fri entré till närbelägna konstinstitutioner. Enligt statistiken var det femton museer som rapporterade om publikminskning i länet, några av dessa hade dock haft stängt eller reducerat öppethållande. Flertalet museer redovisade ökande publiksiffror för 2005. I Göteborgs kommun har Naturhistoriska museet redovisat en publikminskning som kan vara en effekt av det nyöppnade Världskulturmuseet. Att dra någon långtgående slutsats om fri entré som bakgrund till denna publikminskning är knappast rimligt eftersom Världskulturmuseet främst tilldrog sig intresset som ett i staden nyöppnat museum. För 6

Karlskrona kan konstateras att Blekinge länsmuseum fick ett publiktillskott under 2005 som kan vara en direkt följd av att Marinmuseum med fri entré lockat till sig en nästan fördubblad publik. Statistiken indikerar sålunda att frientréreformen kan ha dubbla effekter för museer med entréavgift; dels en marknadsmässig konkurrens som förvisso kan medföra vikande publiksiffror men också att vissa museer med entréavgift synes ha fått en ökad publiktillströmning genom ett pånyttfött museiintresse hos potentiella besökare som stimulerats av gratis museibesök. Fortsatt utvärdering Kulturrådet lämnar 1 oktober 2006 denna utvärderingsrapport till Utbildnings- och kulturdepartementet. Inför en senare tryckning av rapporten kommer den att kompletteras med ytterligare material som belyser aspekter utöver det formella regeringsuppdraget, bl.a. en inventering av svensk och internationell avgiftspolicy. En översikt över museibesöksvanorna tillsammans med en internationell utblick kommer även kompletteras rapporten. Den tryckta slutversionen av utvärderingsrapporten publiceras senhösten 2006. Slutsatserna som redovisas i rapporten grundas endast på första årets erfarenheter av fri entré. Detta är en emellertid för kort period för en bedömning av reformen och Kulturrådet konstaterar i rapportens slutkapitel behov av en fortsatt uppföljning och utvärdering av fria entréer. Särskilt understryks att erfarenheterna av de samordnade och standardiserade publikundersökningarna bör tas till vara och utvecklas även för andra museer och andra kategorier av kulturinstitutioner. Metoden ger jämförbara analysresultat mellan kulturinstitutioner samtidigt som den ekonomiserar undersökningsförfarandet. Den månadsvisa snabbstatistiken av besöksutfallet vid frientrémuseerna har uppmärksammats och visar på behov en generellt snabbare statistikframtagning för kulturinstitutionerna, främst vad gäller grundläggande verksamhetsmått som antal besök. En modell för en Kulturens kvartalsrapport skissas som bygger på erfarenheterna från den framtagna snabbstatistiken. Slutligen pekas i kapitlet på behov av forskningsinsatser inom området. Kulturrådet bör eftersträva en närmare kontaktyta med den museologiska forskningen. En generell kulturekonomisk analys av priselasticitet efterlyses då det gäller biljettpriser, avgifter och annan prissättning av varor och tjänster inom kulturområdet. 7

1. Uppdraget I budgetproposition för år 2005 anvisas 96,5 miljoner kronor till vissa statliga museer för att införa fri entré. Som en första etapp i den s.k. frientréreformen anslogs 18 miljoner kronor till två museer i 2004 års kulturbudget. I regleringsbrev för år 2005 tilldelas Kulturrådet i uppdrag av regeringen att utvärdera införandet av fri entré vid de berörda museerna. Uppdraget till Kulturrådet formuleras i regleringsbrevet enligt: Aspekter som skall behandlas är Förändringar i besökarnas antal och sammansättning med avseende på bl. a. ålder, kön, utbildningsbakgrund, nya besöksgrupper, skolbesök samt geografisk hemvist. Jämförelse skall göras med tidigare år. Tillhandahålla metodstöd till berörda museer i strävan att erhålla ett över tid enhetligt och analyserbart material med avseende på fri entréreformen. Mätmetoderna skall redovisas. Konsekvenser för pedagogisk och publik verksamhet, säkerhet, tillgänglighet och ev. förändringar i verksamhetens öppettider Ekonomiska konsekvenser t. ex. kostnader för lokaler, bevakning, museipedagogiska insatser samt bortfall av entréintäkter Specificering av den avgiftsbelagda verksamheten, t. ex. eventuella avgiftsbelagda utställningar och annan liknande verksamhet Analysera eventuella effekter av frientréreformen på de museer som ej har fri entré Eventuell övrig påverkan på verksamheten Redovisningen skall lämnas till Utbildnings- och Kulturdepartementet senast den 1 oktober 2006. En delredovisning skall lämnas senast den 1 augusti 2006. I ändring av regleringsbrev 2005-04-07 erhåller Kulturrådet som tilläggsuppdrag att även varje månad redovisa besöksstatistik vid frientrémuseerna. Kulturrådet skall enligt detta tilläggsuppdrag redovisa: "Utfall av antal besökare per månad samt aggregerat för hela året. Förändring i besöksutveckling jämfört med föregående år i antal och procent." Berörda museer hade också enligt regleringsbrev för år 2005 i uppdrag att till Kulturrådet lämna en redogörelse senast den 22 februari 2006 med redovisning av erfarenheterna av fria entréer. I regleringsbrev för år 2006 har Kulturrådet även tilldelats ett fortsatt uppdrag att varje månad till Utbildnings- och kulturdepartementet redovisa besöksutvecklingen med grund i rapportering från museerna. 8

2. Inledning Ett initiativ för införande av fri entré vid statliga museer togs av Kulturdepartementet i policydokumentet Dagordning för kultur 2003-2006 i vilket aviserades en reform för fritt inträde till flertalet statliga museer som var tänkt att införas fr.o.m. 2004. Reformen kom dock att uppskjutas från budgetåret 2004 till 2005 med undantag av tre museer som införde fri entré redan under 2004 i samband med att dessa museer återöppnades efter att varit stängda för renovering. Historiska museet genomförde en försöksperiod med fri entré redan år 2002. Under år 2004 slopades entréavgiften vid Moderna museet, Arkitekturmuseet och Östasiatiska museet i samband med att museerna återöppnandes. Från och med 2005 omfattas ytterligare sexton statliga museer av frientréreformen. Ett antal regionala museer har, liksom några kommunala museer, under de senare åren i varierande omfattning infört fri entré. I och med reformen med fria entréer vid statliga museer under 2005 har ytterligare ett antal länsmuseer och kommunala museer slopat eller reducerat sina entréavgifter under 2005 och 2006. Den svenska frientréreformen speglar emellertid tendenser som även funnits i flera andra europeiska länder under det nya decenniet. I Storbritannien togs entréavgiften bort vid ett antal nationella museer år 2001. Ett tiotal kommunala museer i Paris avskaffade entréavgiften år 2002. Nationalmuseet i Köpenhamn hade ett års försök med fri entré år 2003 och i Ungern införde 25 statliga museer fri entré år 2004. Även i Tyskland inleddes samma år försök med fri entré vid några museer. I Norge införde det moderna konstmuseet år 2004 försök med att slopa entrén och samma år förklarade Nasjonalmuseet att museets alla avdelningar skulle vara fria för publiken. Fr.o.m. 2006 har ytterligare några statliga museer i Köpenhamn infört fri entré. I Nederländerna pågår f.n. diskussioner om att på försök införa fri entré vid ett antal statliga museer. Den svenska reformen genomfördes alltså huvudsakligen 1 januari 2005. Den slopade entréavgiften har medfört omfattande konsekvenser för de berörda museerna, såväl publikt, verksamhetsmässigt, ekonomiskt som organisatoriskt. Ökade krav har ställts på den pedagogiska verksamheten. Första året med gratis inträde har initialt lett till ett mycket kraftigt publikuppsving. Ett latent museiintresse har, tillsammans med en stor medial uppmärksamhet, gett motivation för många nya besökare att söka sig till museerna. Det var därför väntat av många inom museivärlden att en rekyl i besökssiffrorna skulle inträffa efter det första frientréårets extremt höga besökssiffror. Men det torde sannolikt dröja ytterligare några år innan ett nytt besökarmönster helt har stabiliserats som långsiktiga effekter av de slopade entréavgifterna. Ett ökat publiktryck ställer nya och utökade krav på museiorganisationerna. Initiala omställningar har krävts inom museerna som budgetmässigt ofta har fallit på första året med fria entréer, t.ex. lokalanpassningar eller nya administrativa rutiner som behöver utvecklas. Publiktillströmningen med många museiovana besökare ställer också krav på nya metoder i den pedagogiska verksamheten med utökade visningar och nya informationsmaterial. En utvärdering som omfattar endast första årets erfarenheter av fria entréer kan endast ge underlag för begränsade slutsatser av reformen. Föreliggande utvärdering bör därför 9

kompletteras och följas upp med fortlöpande utvärderingsinsatser efter ytterligare några år, då underlag kan erhållas för mer långsiktiga slutsatser av införandet av fria entréer. I utvärderingens slutrapport kommer presenteras alternativ för hur en fortsatt uppföljning av frientréreformen kan utformas. Frientréreformen omfattade fr.o.m. år 2005 följande statliga museer: Arkitekturmuseum, Armémuseum, Etnografiska museet, Flygvapenmuseum, Hallwylska museet, Historiska museet, Livrustkammaren, Marinmuseum, Medelhavsmuseet, Moderna museet, Musikmuseet, Myntkabinettet, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Nordiska museet, Sjöhistoriska museet, Skoklosters slott, Världskulturmuseet och Östasiatiska museet. Det statligt finansierade Dansmuseet som också fri entré omfattas dock inte av utvärderingen, museet har på eget initiativ infört fri entré. 3. Utvärderingsarbetet Genomförda undersökningar och insamlat material: 1) Publikundersökningar. Utvärderingsuppdraget tilldelades Kulturrådet i regleringsbrev för år 2005, dvs. strax innan reformen genomfördes 1 januari 2005. Några generella och jämförbara publikundersökningar inför den stundande frientréreformen hade av detta skäl inte kunnat planeras i utvärderingsarbetet. Slutsatser om förändringar i publikens sammansättning kräver undersökningsdata såväl före reformen som efter den slopade entréavgiften. En begränsande förutsättning i utvärderingsarbetet har alltså därför varit bristen på jämförbara mätresultat, pre och post, då det gäller publikens sammansättning. Några museer har genom åren genomfört egna mätningar, dessa varierar dock i uppläggning och ger delvis begränsade jämförelsemöjligheter museerna sinsemellan. Då det gäller analys av vilka publikgrupper som tillkommit genom fria entréer måste en sådan därför i huvudsak utgå från slutsatser grundade på musernas egna tidigare genomförda publikundersökningar. Dessa slutsatser kompletteras i utvärderingen med andra material, bl.a. undersökningar om allmänheten museibesöksvanor via ett befolkningsurval. Som ett led i det metodstöd till museerna som anges i regleringsbrev har Kulturrådet utvecklat en standardiserad enkätmodell för publikundersökningar som kostnadsfritt erbjudits museerna. Undersökningen bygger på ett gemensamt frågebatteri och en likartad undersökningsmetod som med hjälp av en central bearbetning ger jämförbarhet i resultaten och ekonomisering av undersökningsarbetet. Syftet med undersökningarna har även varit att ge underlag för kommande kartläggningar och utveckla en metodgrund för fortsatta komparativa publikundersökningar, även vid landets övriga museer som inte omfattas av frientréreformen. Undersökningarna har genomförts under tre mätveckor 2005 (veckor i april, juli respektive november). Några av museerna som medverkat i Kulturrådets 10

standardundersökning har tidigare inte genomfört egna undersökningar. Ytterligare några museer med egna mätningar har anpassat frågeformuleringar i sina undersökningar till Kulturrådets enkätmodell. En samordning har även skett med de utförande undersökningsföretag som museerna anlitar för sina publikundersökningar. I sammanhanget kan också nämnas att intresse har noterats från flera museer att använda den standardiserade undersökningen även i framtiden; dels ger metoden jämförbarhet mellan museer, dels skulle kostnaderna kunna hållas på en rimlig nivå genom att flera museer deltar. Även några regionala museer har under 2005 börjat använda standardmodellen för sina publikmättningar. Undersökningarna har skett genom utdelning av frågeblanketter vid museientrén till ett slumpvis urval av besökare som valts på basis av ett systematiskt urval av veckodagar och öppethållandetimmar under respektive dag. Närmare teknisk beskrivning av undersökningsmetodik liksom frågeformulär återfinns i bilaga, teknisk rapport. 2) Besöksvaneundersökningar. För att komplettera publikundersökningarna och ge underlag för slutsatser om förändringar i publikens sammansättning har undersökningar med befolkningsurval genomförts under februari 2005 respektive 2006 om museibesökande under föregående år. (Undersökningarna inkluderar även några frågor om kännedom och inställning till reformen.) Frågorna har avsett museibesökande under 2004 respektive 2005. Vissa slutsatser om förändring i museibesöksvanor mellan åren 2004 och 2005 kan dras från dessa undersökningsresultat. Dessa undersökningar omfattar av kostnadsskäl endast ett urval av befolkningen boende i Stockholms kommun. Utrednings- och statistikkontoret i Stockholm (USK) genomförde undersökningen som tilläggsuppdrag inom ramen för sina reguljära s.k. omnibusundersökningar (en särskild riksrepresentativ eller länsrepresentativ undersökning har bedömts som alltför kostnadskrävande). Några helt generella slutsatser är sålunda inte möjliga att dra från materialet. Närmare teknisk beskrivning av omnibusundersökningarna liksom frågeformulär återfinns i bilaga. 3) Månadsvis besöksstatistik. Varje månad fr.o.m. maj 2005 har besöksstatistik sammanställts och rapporterats till Utbildnings- och kulturdepartementet på grundval av inlämnade uppgifter från museerna. Statistiken är en del av det regeringsuppdrag Kulturrådet fick enligt tillägg i regleringsbrev 2005-04-07. Månadsstatistik har retroaktivt samlats in för 2004. Även en fortlöpande statistik rapporteras under 2006 (enligt regleringsbrev för år 2006). Såväl absoluta besökstal som procentuella förändringar mellan månader och tidigare (jämförbara år) redovisas i tabell (bilaga). 4) Inventering av museernas hemsidor, information om bl. a entréavgifter och betalutställningar. Intervjuer med företrädare från ett antal stockholmsmuseer med bibehållna entréavgifter. Detta material belyser konsekvenserna av frientréreformen för museer som behållit entréavgifter (ingår i den slutliga rapporten). 5) Som ett led i Kulturrådets metodstöd utsändes en enkät om publik-, ekonomi- och verksamhetskonsekvenser av fria entréer till berörda frientrémuseer (januari 2006). Enkäten tjänade som mall för museernas redogörelser som inlämnades till Kulturrådet i februari 2006 (enligt regleringsbrev hade berörda museer att till Kulturrådet i februari 2006 lämna redogörelser om sina erfarenheter av fria entréer). Enkätsvaren kommer 11

särskilt användas för redovisning och analys av de ekonomiska konsekvenserna av fria entréer i den slutgiltiga utvärderingsrapporten. 6) Inventering av internationella erfarenheter av fria museientréer. I flera europeiska länder har, i varierande omfattning, införts fria entréer vid museer senaste åren. Utvärderingar av dessa försök har några fall genomförts. En enkät kommer att sändas till ett antal nationella ICOM-organisationer med frågor om eventuella större förändringar i avgiftspolicy bland ländernas museer. Detta material kommer ingå i den slutliga tryckta rapporten. 7) Inventering och analys av undersökningsresultat om museibesöksvanor. Ett flertal mätningar har genom åren skett av befolkningens kulturvanor (Kulturbarometern, ULF m.fl. undersökningar), bl.a. även innehållande frågor om museibesökande. Undersökningsresultat från dessa källor återges översiktligt för att ge historisk och internationell bakgrund till slutsatserna om frientréreformens effekter då det gäller befolkningens museibesöksvanor. 8) Museistatistiken. Kulturrådet ansvarar för en årlig statistik inom museiområdet (Museer och konsthallar respektive år) med bl.a. uppgifter om antal besök, utställningar, ekonomi och personal vid landets drygt 200 museer. I föreliggande utvärdering har delar av museistatistiken bearbetats för att ge svar på frågor om frientréreformens verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser för museer som behållit sina entréavgifter. 12

4. Museernas övergripande bedömningar och slutsatser Museerna är över lag mycket positiva i sina redogörelser då det gäller erfarenheter från det första året med fri entré. Nedanstående citat som hämtats från museernas rapporteringar illustrerar allmänna slutsatser som kan sägas vara representativa även för synpunkter som kommit fram i kontakter och diskussioner under utvärderingsarbetet med museernas företrädare. Livrustkammaren, Skoklosters slott, Hallwylska museet: Den övergripande sammanfattningen är att museerna och myndigheten bedömer effekterna av reformen som mycket positiva och stimulerande. det är utan tvekan en utmaning att ta hand om de nya besökarna på ett sådant sätt att de vill komma tillbaka till våra museer. Statens maritima museer: Reformens första år blev framgångsrikt för SMM, inte bara genom de goda publiksiffrorna på myndighetens båda frientrémuseer utan också genom att publiktillströmningen på Wasamuseet ökade. Musikmuseet: Men reformen har även inneburit en entusiasm inför att så mycket folk faktiskt kommer för att se museet. Stressen har definitivt inte bara varit negativ. Det är helt enkelt roligt med många besökare, så länge organisation och pedagogik fungerar bra och hyggliga resurser finns Armémuseum: Fantastiskt! Jätteroligt med en 121 % ökning jämfört med 2004. Många nya skolor har hittat till museet och många besökare väljer att komma igen. Vad har varit speciellt positivt.. Museerna pekar på att besöksutvecklingen entydigt har upplevts som stimulerande av museernas olika personalkategorier, även om stressmoment ibland också noterats i samband med publiktillströmningen. Museipersonalen kan också vittna om en breddad publik med många förstagångsbesökare. Befarade säkerhetsmässiga problem har generellt kunnat hanteras. Man har också genom förstärkningar av pedagogisk personal överlag lyckats möta efterfrågan på information och vägledning från publiken. Vad har varit mindre positivt.. Ett återkommande problem i museernas redogörelser gäller obokade grupper från skolor och förskolor. De obokade grupperna kan innebära störningar för visningar för de bokade grupperna och för enskilda besökare. Grupperna är ofta bristfälligt förberedda trots tillgång på vägledningar på museernas hemsidor. Några museer med avgiftsbelagda visningar konstaterar också att de obokade grupperna innebär ett intäktsbortfall. Den stora publiktillströmningen har ibland orsakat stress bland personal. Flera museer konstaterar också en ökad förslitning av lokaler och inredning. Publiktrycket har inneburit ökade kostnader för lokalvård och lokalanpassningar. Några museer menar också att den erhållna kompensationen inte täckt alla merkostnader som uppkommit i samband med reformen. 13

5. Besöksutvecklingen Utgångspunkt för en utvärdering av reformen med fria entréer är givetvis en analys av besöksutvecklingen vid de berörda museerna. I bilaga redovisas en månadsvis statistik över besöksutfallet vid museerna fr.o.m. januari år 2004 t.o.m. juli 2006. 5.1 Besöksutfallet 2005 Besöksutfall 2005 vid statliga museer som omfattas av frientréreformen Antal besök 2004 resp. 2005. Förändring jämfört med 2004 Museum Antal besök Antal besök Skillnad Förändring % Jämförbart 2004 2005 2004 2005 2004 2005 år--2005 % Arkitekturmuseet (1) 296 851 328 067 31 216 11 457 Armémuseum 44 775 98 902 54 127 121 Etnografiska museet 117 887 186 626 68 739 58 Flygvapenmuseum 54 610 57 355 2 745 5 Hallwylska museet 49 797 163 284 113 487 228 Historiska museet 113 162 199 640 86 478 76 Livrustkammaren 103 136 365 940 262 804 255 Marinmuseum 149 862 211 160 61 298 41 Medelhavsmuseet (2) 65 390 38 629-26 761-41 100 (1) Moderna museet (1) 681 479 613 934-67 545-10 129 Musikmuseet 34 110 96 722 62 612 184 Myntkabinettet 59 315 105 737 46 422 78 Nationalmuseum 201 843 499 321 297 478 147 Naturhistoriska museet (3) 237 855 700 731 462 876 195 Nordiska museet 192 684 331 832 139 148 72 Sjöhistoriska museet 36 206 149 079 112 873 312 Skoklosters slott 29 407 100 987 71 580 243 Världskulturmuseet (4) - 382 470 - - Östasiatiska museet (5) 105 948 134 314 28 366 27 585 Samtliga frientrémuseer 2 574 317 4 764 730 2 190 413 85 Frientrémuseer med hänsyn 1 836 882 4 764 730 2 927 848 159 till jämförbart år (1) Arkitekturmuseet och Moderna museet återöppnade med fri entré januari 2004 (2) Medelhavsmuseet stängt fr.o.m.april 2005. Ökning första kvartalet 2004--2005 ca 100 procent (3) Utställningarna exkl. Cosmonova (4) Världskulturmuseet öppnade 1 januari 2005 (5) Östasiatiska återöppnade 1 september 2004 Moderna museet och Arkitekturmuseet stängda för ombyggnad 2002-2004. Jämförbart sista år före frientréreformen för dessa museer är 2001. Jämförbart år för Östasiatiska museet år 2002 Museum, jämförbart år Antal besök Moderna Museet 2001 268 375 Arkitekturmuseet 2001 58851 Östasiatiska museet 2002 19 617 Enligt tabellen ovan ökade publiktillströmningen under år 2005 med hela 2.9 miljoner besök motsvarande 159 procent jämfört med närmaste året innan entréerna slopades vid de nitton museer som infört fri entré (för sjutton museer är jämförelseåret 2004, för 14

Moderna museet och Arkitekturmuseet 2001). I denna totala besökssiffra för år 2005 inräknas dock även Världskulturmuseet som öppnade 1 januari 2005. Beräknat på utvecklingen mellan åren 2004 och 2005 ökade publiken med 2.2 miljoner besök motsvarande 85 procent för samtliga nitton frientrémuseer (dvs. även inkl. Moderna museet och Arkitekturmuseet som införde fri entré redan fr. o. m 2004). I detta extremt stora ökningstal i antal besök väger dock det nyinvigda Världskulturmuseet ganska tungt, museet fick ta mot över 380 000 besök under år 2005. Moderna Museet minskade kraftigt under första kvartalet 2005. Bakgrunden var naturligtvis att Moderna museet efter sitt första år med fri entré och en rekordpublik fick konkurrens från ett antal närbelägna museer vilka även erbjöd fri entré. Under året blev dock Moderna museets publikminskningar månad för månad alltmer måttliga och resultatet i publikstatistiken blev på årsbasis endast 10 procent färre besök än under år rekordåret 2004. För de nya frientrémuseerna per 1 januari 2005 blev starten efter de slopade entréavgifterna publikmässigt en stor succé. Antalet besök vid de museer som införde fri entré fr.o.m. 1 januari 2005 var under första kvartalet 2005 drygt 790 000, vilket motsvarar en ökning om ca 423 000 besök eller 115 procent jämfört med första kvartalet 2004. De procentuellt största ökningarna registrerades vid Sjöhistoriska museet, Livrustkammaren, Naturhistoriska museet, Nordiska museet och Musikmuseet. Sommarmånaderna innebar de publikt mest framgångsrika månaderna vid frientrémuseerna under år 2005 med över 525 000 besök under juli och nära 480 000 besök under augusti. Båda månaderna innebar en fördubbling jämfört med motsvarande sommarmånader 2004. En rimlig tolkning är att bakom den stora publikökningen under årets första månader låg huvudsakligen besökare boende inom stockholmsregionen medan sommarens topp var resultatet av tillströmmande turisters vaknade museiintresse då museerna erbjöd fria entréer. På många museer var också ökningen i antalet besökare i skolgrupper mycket stor. Höstmånaderna oktober och november 2005 innebar, trots normalt vikande besökssiffror under höstsäsong, en fortsatt hög tillströmning av museibesökare som delvis kan förklaras av höga besökssiffror vid Nationalmuseum i samband med Rembrandtstutställningen ( Holländsk guldålder ). En iakttagelse som kan noteras gäller de båda historiska museerna, Historiska museet och Nordiska museet, som hade ökningar om 76 respektive 72 procent under 2005, dvs. i sammanhanget relativt måttliga ökningar jämfört med flera andra frientrémuseer som rapporterade om en fördubblad eller t.o.m. tredubblad publik under 2005. Samtidigt kan konstateras att de konsthistoriska museerna Nationalmuseum, Moderna museet och Östasiatiska museet hade väsentligt större ökningar efter införande av fria entréer med ökningar om (jämförbart år) 147, 129 respektive 585 procent. Frågan skulle alltså kunna ställas om de konsthistoriska museerna blev vinnarna på frientréreformen i jämförelse med de historiska och kulturhistoriska museerna. Många bedömare inom museivärlden vittnar om att ökningen i publiktillströmning under frientréreformens första år även överträffat deras mest optimistiska förväntningar. Man frågan ställs om dessa publiksiffror på längre sikt är möjliga att behålla på denna 15

höga nivå eller om antalet besök kommer plana ut efter något eller några år med fria entréer. I samband med frientréreformen år 2001 vid statligt finansierade museer i Storbritannien registrerades en ökning om 62 procent vid de museer som omfattades av reformen. Publiksiffrorna vid de brittiska museerna har dock visat sig kvarstå på en nästan lika hög nivå även efter två och tre år efter införandet av fri entré Flera museer pekar på att nya elektroniska system för besöksräkning tagits i drift i samband med införandet av fria entréer och att vissa justeringar kan återstå att göra i besöksstatistiken. Fria entréer har på några museer även inneburit ombyggnader och nya entrépassager. En osäkerhet i statistiken kan därför vara systematiska skillnader i besöksräkning som grundas på tidigare biljettnumrering och de nya automatiska räknemetoder med vändkors, fotocellregistrering eller andra metoder som introducerats efter införandet av fria entréer. 5.2 Besöksutvecklingen första halvåret 2006 Besöksutvecklingen under första halvåret 2006 ger indikationer om den långsiktiga publikutvecklingen vid frientrémuseerna. Var de starka besökssiffrorna under det första året 2005 med fria entréer bara en tillfällig reaktion, en nyhetens behag? Eller lägger de fria entréerna förutsättningar för ett långsiktigt förändrat publikmönster med en ökad publiktillströmning vid museerna? Senast tillgängliga statistik vid sammanställningen av denna rapport avser antalet besök t.o.m. augusti 2006 och ackumulerade besöksstal t.o.m. augusti. I diagrammet ovan illustreras museernas summerade besökssiffror månadsvis vid samtliga frientrémuseer fr.o.m. januari 2004 t.o.m. augusti 2006. Kommentarerna i det följande baseras dock på utvecklingen under första halvåret 2006, den tryckta slutversionen av rapporten kommer att kompletteras med en uppdatering om höstens publikutveckling. 16

Under första halvåret 2005 registrerades sammanlagt 2 325 000 besök vid samtliga frientrémuseer vilket sålunda innebar en i det närmaste fördubbling (93 procent) av publiken jämfört med första halvåret 2004. För första halvåret 2006 rapporterar museerna ackumulerat 2 277 000 besök, vilket innebär en minskning om drygt 48 000 besök jämfört med första halvåret 2005. Det kan alltså konstateras en obetydlig rekyl i de samlade publiksiffrorna om totalt 2 procent. Året 2006 inleddes dock med en kraftig, trettioprocentig, nedgång i besökssiffrorna under januari jämfört med januari 2005. Januarisiffrorna bör också ses mot bakgrunden till att få utställningar öppnades under årets första månad. Därefter kan noteras en successiv utplaning i nedgången i besökssiffrorna under våren 2006. Antalet besök under mars 2006 var sålunda ganska exakt samma jämfört med 2005 då Medelhavsmuseets besök exkluderas (museet återöppnade efter att varit stängt större delen av 2005 i februari 2006). April och maj 2006 var publikt t.o.m. bättre än samma månader under 2005. Däremot kan noteras att juni blev en förhållandevis svag publikmånad med sämre publikutfall än månaderna februari t.o.m. maj. Det vackra vädret tillsammans VMfotboll är sannolika faktorer som bidragit till det måttliga intresset för museibesök under juni. En huvudslutsats av statistiken är ändå att den höga publiktillströmningen i stort hållit sig även under första halvåret 2006. Besöksutvecklingen under första halvåret 2006 är också uppenbart klart bättre än förväntningarna från museernas företrädare som räknat med en tillbakagång under 2006 jämfört med 2005. En rimlig tolkning blir sålunda att publikens intresse för museibesök hållit i sig även under andra året av fri entré. En fråga att ställa gäller om det är samma besökargrupper som söker sig till museerna under 2006 som under premiäråret 2005. En ny stor publik har sökt sig till museerna i samband med att entréavgifterna slopades 2005. En väsentlig del av denna publik var boende inom Stockholmsregionen. Information och marknadsföring om fri entré nådde främst ut i Stockholmsregionen under 2005 men under 2006 har informationen hunnit få ett bredare genomslag. Tillresta från övriga delar av landet liksom utländska turister har nåtts av budskapet om gratis inträde vid de statliga museerna. Förnyade publikundersökningar kan här ge svaret om besökarna under 2006 består av fler gästande turister, svenska såväl som utländska tillresta besökare. En osäkerhetsfaktor i statistiken gäller förändringar i besöksräkningen vid flera museer. Tidigare då besökare betalade entréavgift grundades besöksstatistiken på biljetter tillsammans med uppgifter om antalet deltagare i grupper från skolor och förskolor. Efter slopandet av entréavgift har vid flera museer införts nya metoder för besöksräkning, t.ex. har några museer installerat fotocellräknare. I några fall är det också osäkert hur besökare till museirestaurang och museibutiker räknats in i statistiken då man inte besökt museets samlingar. 17

Besöksutfall t.o.m. augusti 2006 vid statliga museer med fri entré Antal besök samt förändring jämfört med 2005 Museum Besök t.o.m. Besök t.o.m. Besök t.o.m. Skillnad F augusti 2004 augusti 2005 augusti 2006 2005 2006 Arkitekturmuseet (1) 171 777 218 966 264 082 45 116 Armémuseum 31 404 61 716 72 027 10 311 Etnografiska museet 76 285 129 333 122 320-7 013 Flygvapenmuseum 43 104 43 605 40 357-3 248 Hallwylska museet 32 435 89 426 149 230 59 804 Historiska museet 88 672 140 821 125 371-15 450 Livrustkammaren 75 024 273 739 279 598 5 859 Marinmuseum 123 928 169 827 152 018-17 809 Medelhavsmuseet (2) 38 370 38 370 153 515 115 145 Moderna museet (1) 489 199 425 025 410 089-14 936 Musikmuseet (6) 22 494 58 379 72 605 14 226 Myntkabinettet 30 777 64 578 77 498 12 920 Nationalmuseum 149 218 313 477 323 943 10 466 Naturhistoriska museet (3) 164 638 497 858 443 792-54 066 Nordiska museet 121 354 239 899 213 195-26 704 Sjöhistoriska museet 24 787 108 249 79 614-28 635 Skoklosters slott 24 382 86 210 99 483 13 273 Världskulturmuseet (4) 287 668 129 582-158 086 Östasiatiska museet (5) 84 697 71 154-13 543 Samtliga frientrémuseer 1 707 848 3 331 843 3 279 473-52 370 (1) Arkitekturmuseet och Moderna museet återöppnade med fri entré januari 2004 (2) Medelhavsmuseet stängt fr.o.m. april 2005. Återöppnade februari 2006. Jämförelseår 2004 (3) Utställningarna exkl. Cosmonova (4) Världskulturmuseet öppnade 1 januari 2005 (5) Östasiatiska museet stängt för ombyggnad 2003-2004, återöppnade september 2004. Jämförbart sista år före frientré Moderna museet och Arkitekturmuseet stängda för ombyggnad 2002-2004. Jämförbart sista år före frientréreformen för ä (6) Musikmuseet stängt januari 2005 Utvecklingen i antal besök visar på ett varierat mönster mellan museerna under första halvåret 2006 och bör även tolkas mot hur besöksutfallet blev för de enskilda museerna under 2005. Publiksiffrorna vid Medelhavsmuseet är som påpekats tidigare inte jämförbara med 2005 genom stängningen i april 2005. Hallwylska museet uppvisar den starkaste besöksutvecklingen bland frientrémuseerna under första halvåret 2006 med en ökning om 144 procent jämfört med motsvarande period 2005. Musikmuseet har också haft en stark inledning under 2006, en ökning om 30 procent jämfört med första halvåret 2005. Denna siffra bör också ses mot bakgrunden till att museet under 2005 hade en publikökning om hela 184 procent jämfört med 2004. Dessa båda museer har ett centralt läge i Stockholm vilket kan ha bidragit till de exceptionella publikökningarna. Detta gäller även Armémuseum och Arkitekturmuseum vilka båda också hade ett starkt första halvår 2006. Armémuseum rapporterar 24 procents ökning och Arkitekturmuseum redovisar för första halvåret 2006 ett 18

publikresultat som innebär en ökning om 27 procent jämfört med motsvarande period 2005. Myntkabinettet redovisar också ett starkt första halvår men en publikökning om 15 procent. Bland museer som under första halvåret 2006 haft mer måttliga publikökningar finns Nationalmuseum med 7 procents ökning. Året inleddes med vikande besökssiffror vid museet, utställningen Konstnärspar har dock uppenbarligen bidragit till en återhämtning i publikutfallet under våren. Moderna museet redovisar en måttlig publikminskning under årets första halvår med 4 procent jämfört med första halvåret 2005. Det innebär också en nedgång med ca 20 procent jämfört med första halvåret 2004 som dock innebar en extrem ökning i samband med återöppnandet och införandet av fri entré. Marinmuseum hade också en smärre minskning under första halvåret 2006 om 5 procent liksom Flygvapenmuseum med 4 procents minskning jämfört med första halvåret 2005. Nordiska museet och Sjöhistoriska museet hade däremot båda mer betydande publikminskningar under första halvåret 2006, museerna redovisar en minskning om 21 respektive 29 procent jämfört med 2005. Detta bör dock ses mot bakgrunden till att museerna under 2005 redovisade ökningstal om 72 respektive 312 procent på årsbasis. Östasiatiska museet redovisade en nedgång om 16 procent men även detta bör ses mot bakgrunden till den extrema publikökningen om 585 procent under 2005 jämfört med 2002 (som var det närmast jämförbara året för museet på grund av stängning). Naturhistoriska museet hade en publikminskning om 11 procent första halvåret 2006 jämfört med motsvarande period 2005. Under 2005 hade dock Naturhistoriska museet en publikökning på årsbasis om nära 200 procent. Flygvapenmuseum redovisar en måttlig nedgång i sina besökssiffror för första halvåret 2005 om 4 procent. Livrustkammaren hade ett oförändrat publikutfall första halvåret jämfört med 2005 vilket också bör ses mot bakgrunden att museet under 2005 ökade sin publik med 2555 procent på årsbasis. Världskulturmuseet i Göteborg hade efter sin invigning i januari 2005 nästan en kvartsmiljon publik under första halvåret 2005. För första halvåret 2006 noterades en publik om 138 000 besök vilket innebär en 56 procentig tillbakagång jämfört med första premiärhalvåret 2005. Etnografiska museet minskade med 6 procent under första halvåret 2006 jämfört med första halvåret 2005. I tabellbilaga redovisas månadsvis besökutfallet för varje frientrémuseum fr.o.m. 2004 t.o.m. juni 2006 tillsammans med uppgifter om det ackumulerade utfallet i såväl antal besök som procent. 6. Publikens sammansättning Huvudmotiv för frientréreformen enligt formuleringen i budgetpropositionen var att bredda museipubliken och ge nya besökargrupper möjlighet att ta del av kulturarvet. 19

Kulturarv och konst bör ges förutsättningar att möta en bredare allmänhet och de statliga museerna har ett särskilt samhälls- och bildningsansvar heter det i regeringens presentation av reformen. En uppgift i utvärderingsuppdraget är därför också, enligt regleringsbrevet, att försöka ge svar på frågan om vilka nya publikgrupper som sökt sig till museerna efter införandet av fri entré. Det konstaterades i föregående kapitel att publiktillströmningen under första året med fria entréer varit rekordartad med mer än fördubblade besökssiffror vid flera museer. Består den ökade publiken av nya besökargrupper eller ligger bakom ökningen flitiga museibesökare som oftare besöker museerna? Det är viktigt att understryka att den ena hypotesen givetvis inte behöver utesluta den andra. Bakom publiktillväxten ligger uppenbart såväl grupper av gamla, frekventa och museivana, besökare som nya grupper av förstagångsbesökare och sällanbesökare som sökt sig till museerna då entréavgifterna slopades. Ett antagande kan vara att den museivana publiken kommer att ha en fortsatt förhöjd besöksbenägenhet efter införandet av fria entréer. Frågan kan dock ställas om de nya besökarna som sökte sig till museerna under reformens första år även i fortsättningen kommer att utgöra en ny frekvent museipublik. Först om några år kan ett definitivt svar ges på frågan om de långsiktiga förändringarna i publikmönstret. Publikens sammansättning varierar mellan museer. Det finns uppenbara skillnader i publikstruktur som speglar museernas samlingsområden och publikens intresseinriktning. Detta återspeglas tydligt t.ex. mellan de å ena sidan historiska och kulturhistoriska museerna och å andra sidan de konstinriktade museerna som även har samlingar av samtidskonst. Museer med smala och specialiserade samlingsområden är en kategori museer som ofta har en trogen och återkommande stampublik. Publikens sammansättning med avseende på bl.a. besökarnas demografiska och socioekonomiska bakgrund, kan mätas med enkät- eller intervjuundersökningar i samband med museibesöket. Men det är också möjligt att ta fram ett underlag för analys med hjälp av frågor om museibesöksvanor som ställs i undersökningar som grundas på befolkningsurval. För att analysera effekterna av frientréreformen då det gäller publikens sammansättning hade det självklart, vilket påpekats tidigare, varit av mycket stort värde om publikmätningar kommit igång redan under 2004, dvs. året innan frientréreformen genomfördes. En analys av generella förändringar i publikstrukturen i samband med avgiftsreformen innehåller därför principiella svårigheter. I detta kapitel behandlas data från tre olika källor: 1) Utdrag från de åtta undersökningar som Kulturrådet genomfört tillsammans med berörda museer och Stockholms stads utrednings- och statistikkontor (USK). 2) Museernas egna erfarenheter och slutsatser lämnade i redogörelser till Kulturrådet. 3) Undersökningar till ett slumpvis urval av stockholmare om bl.a. museibesöksvanor och inställning till fria entréer. 6.1 Publikundersökningar vid frientrémuseer Museibesökarnas demografiska och socioekonomiska bakgrund vid frientrémuseerna har kartlagts i standardiserade publikundersökningar under 2005 (åtta deltagande 20

museer). Undersökningsresultaten ger sålunda en tvärsnittsbild av situationen under år 2005. Som nämnts inledningsvis har inte några jämförbara undersökningar genomförts före reformen och därför måste förändringar i publikens sammansättning också analyseras med bl.a. utgångspunkt i museernas löpande undersökningar, resultat som rapporterats i särskilda redogörelser till Kulturrådet (kap.6.2). I avsaknad av jämförande material och som ett led i metodstöd till museerna tog Kulturrådet därför ett initiativ att utveckla en standarmodell för publikundersökningar. Modellen kan också innebära ett långsiktigt utvecklingsinitiativ för standardiserade undersökningar vid landets museer. Några regionala museer har redan anpassat sina publikundersökningar till Kulturrådets modellenkät. På sikt skulle även metoden kunna användas för publik- och brukarundersökningar vid andra kategorier av kulturinstitutioner, t.ex. teatrar, konserthus eller bibliotek. I enkäten har bl.a., utöver demografiska bakgrundsfrågor, ställts frågor om tidigare besök vid det aktuella museet, hur många gånger man besökt något museum under de senaste 12 månaderna samt om man tror att fri entré leder till att man framöver oftare kommer att besöka museer. Undersökningarna har genomförts under tre mätveckor, v. 14 (2-10 april)), v. vecka 28 (11-17 juli) samt v. vecka 46 (14-20 november). Det tekniska genomförandet, metodoch urvalsförvarande m.m., av undersökningarna beskrivs i bilaga. I bilaga finns även exempel på enkätformulär som användes i undersökningarna. Åtta museer valde alltså att delta i det undersökningsupplägg som Kulturrådet lanserade under våren 2005. De medverkande museerna var: Arkitekturmuseet Armémuseet Flygvapenmuseet Hallwylska museet Livrustkammaren Musikmuseet Marinmuseum Dansmuseet Dansmuseet omfattas formellt inte av frientréreformen eftersom museet, som är statligt finansierat, efter eget beslut och inom ramen för sin ordinarie budget slopat entréavgiften. Museet har på eget initiativ valt att medverka i Kulturrådets publikundersökningar. I det följande presenteras en kortfattad översikt av resultaten vid de åtta museerna. Sifferresultaten avser de sammanviktade mätresultaten, dvs. med hänsyn till det totala besökarantal man haft vid respektive museum. I slutrapporten planeras ingå en närmare analys av undersökningsresultaten. Kön och ålder Könsfördelningen är totalt sett relativt jämn bland besökarna vid de åtta museerna. Kvinnorna utgör dock en något större andel, 53 procent av samtliga besökare. Detta 21

gäller såväl unga, medelålders som äldre besökare. Större är dock skillnaderna mellan museer med olika samlingsområden där män och kvinnors olika intresseinriktning återspeglas, t.ex. Dansmuseet som haft 71 procent kvinnor eller Armémuseum där männen utgör majoritet med 67 procent av de besökande. Besökarnas ålder. Procent Medelåldern bland besökare beräknat på samtliga åtta museer är 43 år. Medianåldern, dvs. den ålder då hälften är äldre och hälften yngre, ligger ett par år lägre. På Musikmuseum finner man en stor andel yngre besökare, 30 procent är i åldern 15-24 år och relativt få äldre medan vid Hallwylska museet nästan hälften av besökarna var medelålders och endast 10 procent i åldern 15-24 år. Utbildning Museibesökarna är ofta välutbildade, mer än varannan har en avslutad utbildning på högskolenivå. Andelen med enbart grundskola kan naturligtvis även återspegla hur stor andel unga besökare museet har. För de som var 25 år eller äldre hade 57 procent av besökarna som högsta avslutade utbildning universitet eller högskola, 32 procent hade gymnasium eller motsvarande medan 11 procent hade grundskola. Besökarnas högsta avslutade utbildning (%) Livrust- Musik- Hallwyllska Flygvapen- Arkitektur- Armé- Dans- Marin- Samt- kammaren museet museet museum museet museum museet museum liga Grundskola 10 7 14 21 4 10 6 12 10 Gymnasium 29 24 31 37 21 31 22 34 28 Universitet/ högskola 61 68 55 41 75 58 72 54 62 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Museibesökarna är mer välutbildade än genomsnittsvensken. Enligt Statistiska centralbyrån hade 33 procent av befolkningen 25-64 år i Sverige en eftergymnasial utbildning år 2004. Nästan hälften, 48 procent, hade en utbildning på gymnasienivå medan 18 procent hade grundskola eller motsvarande bakgrund. 22

De utländska museibesökarna har oftare högskoleutbildning än den svenska museipubliken, 72 procent. Sysselsättning Drygt hälften av besökarna vid museerna är förvärvsarbetande, 19 procent studerar, 15 procent är pensionerade medan 13 procent har uppgett annan sysselsättning, t.ex. föräldraledig eller arbetssökande. Det var en större andel förvärvsarbetande under sommartid än under vår och höst då skolgrupper utgör ett stort inslag i publiken. Detta gäller också publiken under helgerna jämfört med vardagar. Besökarnas sysselsättning. Procent Livrustkammaren Musikmuseet Hallwyll-ska museet Flygvapenmuseum Arkitekturmuseet Armémuseum Dansmuseet Marinmuseum Samtliga Förvärvsarbetande 63 49 58 56 42 55 52 55 54 Studerande 13 32 12 10 28 21 22 13 19 Föräldraledig 3 4 1 2 2 2 1 1 2 Arbetssökande 2 3 3 3 4 2 5 3 3 Pensionär/ 13 6 20 24 18 12 13 15 15 förtidspensionär Sjukskriven 0 1 1 1 1 1 1 2 1 (>3 månader) Annat 6 4 5 5 7 6 5 11 7 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Besökarnas hemortsregion. Sex av de åtta museerna ligger i Stockholm. Trots detta utgör stockholmarna en minoritet av besökarna beräknat på samtliga åtta museer, 21 procent av dem som besökt stockholmsbaserade frientrémuseer är bosatta i Stockholms stad och ytterligare 15 procent i övriga kommuner inom Stockholms län. Ca 36 procent av museibesökarna var alltså hemmahörande i Stockholmsregionen. 39 procent hade sin hemvist i övriga Sverige medan 25 procent kom från andra länder. Störst andel stockholmare bland publiken fanns vid Dansmuseet, nästan hälften medan, medan den högsta andelen med hemhörighet i övriga landet, 45 procent, fanns bland besökarna vid Hallwylska museet. Besökarnas hemkommun/hemland. Procent 23

Utländska besökare Besökare som inte är bosatta i Sverige har uppgett detta i enkäten. En särskild engelskspråkig enkät har också delats ut till icke svensktalande besökare. De utländska besökarna har en lägre medelålder, 38 år, jämfört med svenska besökare som i genomsnitt var 44 år. Detta beror framför på att det är färre i åldersgruppen 65 år och äldre bland utländska besökare. Vid samtliga åtta museer var andelen utländska besökare jämnt 25 procent. De utländska besökarna dominerar i publiken främst under sommaren. Utländska besökare utgjorde då 35 procent av samtliga besökare. Men även under övriga delar av året står utländska besökare för en stor del av museibesöken, 22 procent under våren och 17 procent under hösten. Särskilt Musikmuseet och Arkitekturmuseet hade en hög andel utländska besökare, över en tredjedel. Utländsk bakgrund 8 procent av de svenska museibesökarna är födda utomlands. 18 procent uppgav att någon av föräldrarna var född utomlands. Två av tio svenska museibesökare är antingen födda utomlands eller har minst en förälder som är född utanför Sverige. De sex stockholmsbaserade museerna har en högre andel svenska besökare som antingen är födda utomlands eller har minst en utlandsfödd förälder. Det torde förklaras av att stockholmsmuseerna har en högre andel stockholmare bland sin publik och andelen med utländsk bakgrund ligger på 25 procent bland stockholmare men den utgör endast 13 procent bland övriga svenska befolkningen. Ensam eller i sällskap 78 procent kommer till museet tillsammans i ett privat sällskap, dvs. med sin familj eller med bekanta. En av tio besöker museet ensamma medan övriga 12 procent kommer i större sällskap, skolgrupper, turistgrupper och liknande. Drygt var femte besökare hade sina barn med sig. Ensambesökare finner man i första hand på Arkitekturmuseum, Armémuseum och Dansmuseet. 24

Besöker museet ensam eller i sällskap. Procent Knappt var fjärde av besökarna hade sina barn med sig. Livrustkammaren tillsammans med Flygvapenmuseum lockar flest barn drygt var fjärde besökare hade ett eller flera av sina barn med sig. I andra änden av skalan återfinner vi Hallwylska museet och Dansmuseet. Dit hade endast 7 procent av besökarna medföljande barn. Besöker Du museet i sällskap med barn under 15 år som du har tillsyn över? Procent 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Livrustkammaren Musikmuseet Hallwylska museet Flygmuseum Arkitekturmuseet Armemuseum Dansmuseet Marinmuseum Samtliga Ja, barn i eget "privat" sällskap Ja, barn i grupp från skola/förskola etc. Nej, inga barn under 15 år För de allra flesta som åtföljs av barn är barnen en del av ett privat sällskap, dvs. barn som inte ingår barngrupper av något slag. Det betyder ingalunda att barnen på museerna i huvudsak är där med sina föräldrar. Man bör komma ihåg att det endast är vuxna som besvarat enkäterna och de har samma sannolikhet att komma med i undersökningen oavsett om de åtföljs en 1 eller 20 barn. Ser vi endast på sällskap med barn i vad vi kallat eget privat sällskap ser vi att 63 procent åtföljdes av barn under 8 år och 50 procent av barn över 8 år. Summan blir högre än 100 procent beroende på att vissa har såväl yngre som äldre barn med sig. Det här har man ägnat tiden åt 25

Vad har då besökarna ägnat tiden åt på museet? De permanenta samlingarna lockar nästan 9 av 10 besökare. 6 av 10 har besökt tillfälliga utställningar, frågan innehöll dock inte något svarsalternativ om det är s.k. betalutställningar man besökt. Drygt 6 av 10 har gjort ett besök i museibutiken och 43 procent har besökt museets café eller restaurang. Fler kvinnor än män väljer att besöka museernas butiker. På Livrustkammaren och på Flygvapenmuseum svarar fler än 70 procent att de besökt museishopen. Arkiv, bibliotek och liknande service utnyttjas av tämligen få, 13 procent. Det är fler män än kvinnor bland besökarna på museernas arkiv och bibliotek. Besökets längd Ett genomsnittligt besök varade 73 minuter. För fyra museer är genomsnittstiden närmare en och halv timme, för övriga fyra omkring en timme. Sommarbesöken är knappt 10 minuter längre än besöken under höst och vår. 7 procent hade besökt museet under mindre än en halvtimma, en fjärdedel mellan en halv och en timma medan besöket för nästan hälften varade mellan 1-2 timmar. 20 procent av besökarna besökte museet under mer än två timmar. Besökets längd. Medelvärde, minuter Tidigare besök på det aktuella museet I enkäten ställdes en fråga om besöket var det första vid det aktuella museet. Undersökningsresultaten visar att det för en mycket stor andel, hela 58 procent, av samtliga besökare var första gången man besökte det aktuella museet. Detta är en mycket hög procentandel jämfört med andra liknande undersökningsresultat och sifferresultatet skulle därmed kunna sägas sammanfatta viktiga delar av utvärderingsuppdraget. Har du besökt (namn på museet) tidigare? Procent 26

Ju närmare man har till museet desto vanligare är det också att man varit på museet förut 55 procent av stockholmarna, 47 procent av boende i övriga Stockholm län, 38 procent från övriga landet och 34 procent av den utländska publiken har besökt det aktuella museet tidigare. Att så många i den utländska publiken har erfarenhet av museet kan vara värt att notera. Vi kan i övrigt se att en större del av boende i Stockholm stad har oftare har gjort ett besök på museet jämfört med boende i övriga Sverige, vilket inte är överraskande. Däremot är det knappast någon skillnad mellan boende i andra av Stockholms läns kommuner och övriga riket. Tidigare besök på museer med och utan fri entré Femton procent anger att museibesöket de gjorde vid enkättillfället var det enda de gjort under de 12 senaste månaderna. 38 procent har varit på museum 2-4 gånger senaste året och var fjärde 5-9 gånger. Men det finns samtidigt 22 procent som gjort tio museibesök eller fler under de senaste 12 månaderna. Av intresse är att se om Stockholmare oftare utnyttjat museer än boende i övriga Sverige. Det är ju i Stockholm de flesta museer finns. Fler än 9 av 10 stockholmare hade gjort fler än ett besök senaste året mot knappt 8 av 10 boende i övriga Sverige. Var fjärde besökare från Stockholm hade gjort fler än 10 besök mot 13 procent i övriga länet och 14 procent i resten av landet. Hur många besök på olika museer har du gjort de senaste 12 månaderna? Procent Sthlms Övriga Övriga Utlandet Samtliga stad Sthlms län Sverige 1 besök 8 13 21 13 15 2-4 besök 37 46 46 25 39 5-9 besök 30 26 20 27 25 10- besök 25 15 14 36 22 Summa 100 100 100 100 100 Vi har redan konstaterat att museer till stor del besöks av högskoleutbildade. Är det även de som gör flest besök? Ja, 89 procent av besökare med högskoleutbildning hade 27