Tidvis #1 Anno 2020 Skranta gamla skola - en bit ur skolhistorien Sömmerskor - en kvinnohistoria i fem genrationer Björkborns handelsförening - en 72-årig historia
Ledaren Rubriker och dunderhonung Text: Janne Henriksson Jag läste i en kvällstidning att blötsmockan skulle slå till. Regn och ruskväder hade man kallat det för förr men inte nu för tiden inte. Nä nu ska det heta blötsmocka, monsterstorm snökanon eller Rysskyla. Ju kraftfullare uttryck desto bättre. Kan det vara för att vi ska bli lite försiktiga och i bästa fall hålla oss inne? Att vi blivit så avtrubbade av allt elände i världen att rubriksättarna måste ta i å det grövsta för att vi ska reagera och inte utsätta oss för eventuella risker? Eller vill man bara höras och sticka ut i det stora mullrande mediebruset och ta marknadsandelar? Det låter jag vara osagt men fascinerande är det. Sen ska allt gå i ljusets hastighet. När det gäller nätbilagorna så publicerar man först och källgranskar sedan. En missbrukare med en pinne förvandlas till en Ninja med ett svärd. Det som förr kallades dementi kallas i tidningarnas nätbilagor för uppdatering. Jag har ingen aning om hur rubrikerna sätts idag. Om det är den som skrivit artikeln eller om det är någon helt annan. Det kan säkert vara både och. Det jag däremot med säkerhet vet, är att det ibland inte finns på kartan att den som satt rubriken läst artikeln. Som brukligt är så kastas jag handlöst tillbaka till den tiden då stormen Gudrun var grannens hetlevrade piga och blötsmocka var den näve gödsel som hon masserade in i ansiktet på drängen när han kom med ett skamligt förslag. En tid när nyheterna spreds från mun till mun och där rubriksättningarna om möjligt kanske var lika fantasifulla och sensationslystna som idag. Helt säkert vet jag inte eftersom min historiska bildning begränsar sig till Emil i Lönneberga. Icke att förakta även om jag i min omedelbara närhet frotterar mig med personer som dekorerats med både högskolepoäng och Magisterexamen. Fast de hänger väl å andra sidan ihop. Poängen och examen menar jag. Jag har inte en enda poäng och således inte heller någon Magisterexamen. Men det är inte speciellt synd om mig för det. I Emil är det Jönköpingsposten och Krösa-Maja som står för nyheterna och prosten som står för vuxenutbildningen. Rubriken till denna text har jag författat själv. Och för att den helt ska stämma överens med innehållet så bör tilläggas att man nu har identifierat den verksamma substansen i Bamses dunderhonung. Substansen utvinns ur en blomma som heter Dunderklocka. Den växer på en ö och vaktas av en drake som kan bli över 600 år gammal. Det är nu även fastslaget att det inte är okey att få i sig prestationshöjande substanser via läppbalsam. Däremot går det bra om man får i sig det via honung om man är snäll och det är farmor som blandat i substansen. Ni har precis läst en text som enbart skapats för att passa till rubriken. Så kan man också göra. 2 2
Välkommen till: Lokalhistoriska föreläsningar hösten 2020 Plats: Hörsalen, biblioteket. Fribiljetter hämtas i informationsdisken i biblioteket 0586-618 80 tidigast två veckor innan föreläsningen. Lokalhistoriska föreläsningar arrangeras av kommunarkivet, telefon 0586-615 43. Med reservation för ändringar. Polarforskaren som strandade i Kina Johan Gunnar Andersson och de svenska asienexpeditionerna Jan Romgard 10 september kl 18 Bland gruvpigor och gruvdrängar. Svenskt gruvarbete under 1700- och 1800-talen Håkan Henriksson 8 oktober kl 18 Svartälvs järnväg Kortfors-Grythyttan Tur och retur Granaten i Dalkarsberg En dyr Puff Ingrid och Lennart Ullberg 5 november kl 18 Lennart Hedberg 3 december kl 18 3
Skranta gamla skola Text: Annelie Henriksson Det uppstod i slutet av 1800-talet ett behov av en skola vid Skranta. Efter en entreprenadsauktion som hölls i Tingshuset, antogs byggare P.V. Hulthéns offert på 15 950 kr som det billigaste av de tre som inkommit och skolan byggdes år 1903. Skolan skulle inrymma två lärosalar med omklädningsrum, slöjd och två lägenheter och var både små- och folkskola. Här tillbringade faktiskt Sigrid Jonsson några av sina första skolår! Skranta gamla skola fungerade som skola fram till år 1940 när den nya skolan i Skranta byggts och invigts. Drygt 20 år senare kom även högstadieskolan till. Gamla skolan var fram till rivningen 1961 lagerlokal för Melka industrier och den revs för att ge plats åt Degerforsvägen. Skolan var belägen nere vid Linds rör, mitt i Degerforsvägen. Examenskatalog Skrantaskola 1905. Skranta gamla skola. Bild: Karlskoga Bergslags Hembygdsförening 4
Skranta gamla skola Skranta gamla skola. Bild: Karlskoga Bergslags Hembygdsförening Skranta högstadieskola. 5
Då och nu Dahlins järnhandel, Kungsvägen 6 Kungsvägen idag
Slussvaktarbostaden, Lunnedet Slussvaktarbostaden, Lunnedet idag 7
Sömmerskor över tid Text: Towa Karlsson År 1850 föddes Johanna, min mammas gammelmormor. Hon tog i sin krafts dagar hand om flickor som hade kommit lite snett i livet. Hon lärde dem hushållsarbete och att sy. Vi vet inte så mycket mer om henne än att hon blev 84 år och åderförkalkad, som det hette då. Hon satt för det mesta i en gungstol och klippte och nystade till trasmattor. Men maken Lars-Johan upptäckte att hon nystade in pengar i trasorna och försökte elda upp dem, han klarade inte av att ha henne hemma längre så hon fick flytta till fattiggården där nuvarande Bregårdsskolan ligger. Där blev hon inlåst med galler för fönstren för hon var rymningsbenägen. Hon hade varit en blid och snäll person innan demensen satte in, men nu var det annat ljud i skällan. Lars-Johan och Johanna fick ett barn, dottern Agnes. Agnes Persson, född år 1887, fick fin utbildning som hattmodist och fick lära sig yrket i både Danmark och Finland, det var viktigt tyckte pappa Lars-Johan. Sömnad ingick också i utbildningen. Agnes träffade så småningom Axel Ljung och de gifte sig och fick 6 barn. Britta, Birgit, Bengt, Berta, Bertil och Betty. Berta kom att bli min mormor. Agnes kämpade på med sömnad och öppnade affär som sålde sybehör och tyger. Karlskoga Gottköpsaffär låg mitt emot Kungsteatern. Men under depressionsåren på tjugotalet måste hon flytta till en billigare lokal, en källarlokal i Ekmansbacken. Fina fruar i Bofors och Frälsningsarmén handlade på krita och betalade sällan för sina inköp. Pengarna räckte inte till hyra så hon fick flytta. Lokalen var kall och dragig och Anges blev sjuk, hon fick reumatisk feber som slog sig på hjärtat och hon dog bara 36 år gammal. Axel blev änkeman med 6 barn mellan 2 och 13 år. Min mormor Berta Ljung, född år 1914, gifte sig med Evert Jansson år 1934 och fick också de 6 barn. Gunnel, Berit, Barbro, Kristina, Annica och Johan som tog efternamnet Evertsson. Fem flickor och en pojk. Berta började sy åt folk för att dryga ut kassan. Hon drabbades även hon av fina kunder som skulle betala sen, men det kom aldrig in några pengar. Mormor satt uppe på hallen och sydde, så ingen hyra att punga ut med. Men lyckan var inte så långvarig. Morfar Evert som var laborant i Björkborn och provsmakade och luktade på produkterna som tillverkades under ganska skrala särkerhetsnormer. Han fick skrumplever och dog endast 43 år gammal. Berta blev änka vid 40 års ålder och med sex barn, varav min mamma Barbro. Barbro född år 1939, utbildade sig till sömmerska på Melka och vad jag minns har hon alltid sytt, även hon satt uppe på hallen och sydde. Hon jobbade i guldsmedsaffär i många år men sydde på fritiden. År 1987 startade hon firman Barbro Carlssons Sy och Ändringstjänst. Barbro och Ove Carlsson fick 3 barn, varav jag är en av dem. Jag har också sytt så länge jag kan minnas och hjälpte mamma när hon fick mycket att sy. Barbro hade firman i över 30 år och när hon inte orkade sy längre så tog jag över. Hon drabbades av en ovanlig muskelsjukdom och blev 77 år. Towa, född år 1956, startade Towa s Sy och ändringstjänst år 2016 och jag sitter, i skrivande stund, i en liten stuga på gården i nedre Aggerud. Jag har haft många olika arbeten genom livet, men jag har alltid sytt. Sömmerske-genen har minsann varit väldigt genomgående och stark i 5 generationer. 8
9
Björkborns handelsförening Text: Katarina Winter Björkborns handelsförening bildades år 1917 av Björkborns Fabriksarbetares fackförening med bistånd av dåvarande disponenten Ragnar Sohlman och man anställde Per Rupert som föreståndare. Han var dock bara föreståndare ett halvår. Föreningen hade 117 medlemmar vid starten och affären har under hela tiden varit inrymd i samma fastighet. Man har byggt om lokalen vid 4 olika tillfällen, den senaste var år 1980. Det var då en modern snabbköpsbutik med manuell charkuteridisk, och 13 st anställda. Grundidén har alltid varit att vara en utpräglad lågprisbutik. Men även före år 1917 fanns en butikslokal inredd i ett bostadshus beläget intill dåvarande fabriksporten. Den drevs som filial av handlare Melchersen som hade sin huvudaffär i Karlskoga centrum. Men lokalen var alldeles för liten och otidsenlig. Kundernas varubehov kunde inte tillfredsställas och med det avlägsna läget som Björkborn har från det centrala Karlskoga ansågs den vid Björkborn alltmer tillväxande befolkningen nödvändigt att själva försöka göra något för att få livsmedel lättare tillgängliga för inköp. Då väcktes förslaget inom fackföreningen att utröna om intresse fanns för att starta en egen affär. En kommitté bestående av Aron Andersson, Axel Hindersson och Gustav Djupfeldt blev tillsatt för det föreberedande arbetet såsom införskaffande av andelstecknare, anskaffande av lokal med mera. Som en första åtgärd rådgjorde man med disponent Ragnar Sohlman för att om möjligt få honom intresserad av saken och för att få Nobelkruts hjälp med byggande av lokal. Efter diskussioner med Bofors om att starta ett kooperativ tog man beslut om att ta tag i det med egna händer. Listinsamling för att skaffa medlemmar och andelskapital sattes igång, men med endast 117 medlemmar och 4 160 kronor var inte resultatet så lysande. Men Nobelkrut lovade ett lån om så behövdes. Att detta startade under första världskriget gjorde att man fick arbeta under onormala tider och säregna förhållanden. Men redan under första året uppnåddes en omsättning på 93 115 kronor och när man återanställde en skicklig föreståndare i herr Per Rupert i november 1918 gick affären stadigt framåt och under hans skickliga ledning blev till en mönsteraffär i Karlskoga. Affären har gått bra genom åren men 1981 började det ekonomiska läget blir bekymmersamt och i maj 1989 sattes föreningen i konkurs efter att haft sin verksamhet i 72 år. 10
Axplock ur föreningens historik 20 januari 1917 bildas föreningen och Per Rubert utses som handelsföreståndare 15 mars 1917 anställs Selma Lövgren som första kvinnliga biträde med en lön 40 kr per månad 1931 utgår semester enligt följande: Föreståndare 3 veckor, 2 biträden 1 vecka vardera, övriga 2 biträden 3 dagar vardera efter lämplighet November 1931 beslöts att dela ut matvaror till ett värde av 10 kr per person till 20 st änkor Det inköptes en paketcykel för 160 kr samt en elektrisk kaffekvarn för 400 kr i november 1931 December 1932 beslöts att sända diverse trikåvaror och barnskor till ett värde av 125 kr till nödlidande i Norrland 1947 anordnas en fest med anledning av föreningens 30-årsjubileum med supé, dans och musik på stadshotellet. September 1949 blev det klart med Tipstjänst AB I oktober 1955 meddelas att ölförsäljning startas. Pris 38 öre per flaska 1972 håller man lördags stängt under sommaren Oktober 1981 anmärktes det att personalen dricker kaffe trots kundkö. Föreståndaren påpekar att de har rätt till 10 minuters rast. Björkborns handelsförening. 11
12 Utdrag ur andelsbok.
Karlskoga Härads sparbank och gamla sparbankshuset Text: Annelíe Henriksson Karlskoga Härads Sparbank bildades år 1854 och bildandet sammanföll med många andra sparbanker som bildades i Sverige i början och mitten av 1800-talet. Göteborgs Sparbank var först i Sverige och den bildades år 1820. Idén med Sparbank kom från England och Tyskland och ett av syftena var att uppmuntra mindre bemedlade till sparsamhet och på så sätt stödja deras strävan att bli ekonomiskt oberoende. Den 30 april 1854 öppnade så verksamheten och enligt reglementet skulle banken hålla öppet varje söndag klockan 8-10 för insättning. Lokalerna hade man i skolhuset vid kyrkan. Handlingar och kontanter förvarades i sakristian i en kassakista som lånades ut av brukspatron Mitander. Från år 1863 öppnade man även på torgdagarna, vilka hölls första torsdagen i månaden. Inventarierna var knappa 1861 års inventarielista innehöll 2:ne Hänglås, 1 skrifställ med linierstift, pennknif och lineal, 1 penningskrin, 1 skinnväska, 1 intresse-uträkning af Hemning, 1 papperssax och 1 kassakista. 11 år senare har det tillkommit 1 sax, 1 lampa, 1 låda, 1 sigill och 1 skrivbord. Tjänstgörande räkenskapsförare var skollärare Hjort och han efterträddes år 1869 av en annan skollärare, P. Ericsson. 1870-talet medförde konjunkturväxlingar och man fick ändra rutiner med ränteberäkningar, hejda insättningar med mera. År 1877 gjorde bristen på penningar sig gällande och man blev på banken mer noggrann med säkerheten för beviljade av lån. År 1879 blev det krisartat då uttagen vida översteg insättningarna. För att komma till rätta med detta försökte man bland annat få ett lån från kommunen, men fick nej. Genom att infordra amortering på alla lån lyckades man dock rida ut stormen och förtroendet för bankens soliditet återupprättades. Mitt i 1870-talets konjunkturväxlingar passade man dock på att göra lite lokalomflyttningar. 1875 flyttade man till Lugnet och år 1878 öppnar Karlskoga Härads Sparbank kontor i kyrkskolans gamla lokaler. Ny kyrkskola var byggd på platsen där folkets hus idag ligger. 13
Karlskoga sparbank, interiör 1922. Ganska snart ansågs lokalerna otillräckliga och redan år 1896 började man bygga ett nytt hus för sparbanken, vilket stod färdigt för inflyttning i april år 1897. Det hade kostat cirka 25 000 kronor att bygga och medlen togs ur reservfonden. I egenskap av arkivarie tycker jag det är värt att nämna att man ansåg att man behövde två valv ett för bankens eget behof och ett arkifrum för församlingens handlingar. Dessa lokaler var belägna mellan nuvarande Folkets hus och det så kallade nämndhuset. Banken huserade här ända till år 1931 då man åter flyttade in i ett nytt hus vid centralplan. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet gick det så bra för banken att man öppnade filial i Jannelund i Degerfors och senare även i Bjurtjärn. Nu när det gick så bra utökade man även öppettiderna och från år 1905 började man ha öppet 2 dagar i veckan torsdagar och lördagar. Tre år senare slog man på stort och hade öppet varje vardag! Efter kriget var hela landet i en prövningens tid, arbetslöshet, depression och snabba konjunkturväxlingar påverkade bankens vardag, men man red ännu en gång ut stormen genom diverse insatser, bland annat genom rationaliseringsåtgärder bland personal och arbetsuppgifter. Men återigen kände man sig trångbodd och behövde nya lokaler. Man inköpte en tomt Blomsterhult och år 1931 stod nya sparbankshuset färdigt, det vi idag känner till som Blå huset. Karlskoga tidning skrev Karlskogaborna ha all anledning att känna en viss stolthet inför fullbordandet av samhällets mest representativa byggnad. Det nya byggnadskomplexet har fått ett förnämt utförande och verkar ståtligt och imponerande, en prydnad för Karlskoga samhälle. Det gamla sparbankshuset användes bland annat som pastorsexpedition och bibliotekslokaler innan det revs år 1950 för att ge plats åt grundläggningen för Nya folkets hus. 14
Ritning på Karlskoga Sparbank. Kungsvägen, Möckelnshall. Karlskoga sparbank. 15
Minns du? - Skolor Karlsdals skola Högåsens skola Linnebäcks skola Västra Kedjeåsens skola Kontaktuppgifter Kommunarkivet Folkrörelsearkivet Kyrkbacken 9 691 83 Karlskoga Telefon 0586-615 43 kommunarkiv@karlskoga.se www.karlskoga.se/kommunarkiv Följ oss på Instagram @karlskogaarkiv www.instagram.com/karlskogaarkiv Historiska tillbakablickar med nostalgibilder från Karlskoga. Öppettider September maj Tisdagar 13 18 Torsdagar 10-14 Övrig tid enligt överenskommelse. 16 Tidvis utges av Folkrörelsearkivet i Karlskoga kommun Foton Kommunarkivet om inget annat anges. Ansvarig utgivare Annelíe Henriksson Research och texter Katarina Winter Layout Thomas Karlsson