Foderblandningsanläggningar utnyttjande av pälsdjurskroppar och fett från skrapning (räv och finnsjubb)

4. Biprodukter och avfallshantering 4.1. Biprodukter och avfall Hanteringen och utnyttjandet av pälsfarmens biprodukter sker i samarbete med foderblandningsanläggningar och jordbrukare. Avfallshanteringen är ordnad via den kommunala avfallshanteringen. Foderblandningsanläggningar utnyttjande av pälsdjurskroppar och fett från skrapning (räv och finnsjubb) Jordbrukare och komposteringsbolag utnyttjande av gödselns näring Pälsfarmer utnyttjande av pälsdjurskroppar och fett från skrapning till energiproduktion efter förbehandling, gäller kroppar från pälsdjur med kort päls (mink och iller) utnyttjande av självdöda djur till energiproduktion via förbehandling eller i avlägsna områden nedgrävning Kommunal avfallshantering/avfallshanteringsbolag tar enligt avtal hand om problemavfall bland avfall, biologiskt avfall, brännbart avfall metallavfall, glasavfall, papper slam P Ä L S F A R M A R E N S M I L J Ö H A N D B O K 4-1

4.2. Biprodukter 4.2.1. Klassificering I den nya förordningen blev förfaringsregler för behandling, utnyttjandet, och destruering av animaliska biprodukter samlat ihop och tillstramat således att konsumenternas livsmedelsäkerhet förbättras. Biprodukterna klassificeras efter smittorisken i tre kategorier. I första klass finns de farligaste och i tredje de minst farliga produkterna. Biprodukter som uppstår på pälsfarmen; kroppar, självdöda djur och gödsel tillhör kategori 2 och fett från skrapning, fettimpregnerat spån och skinn i kategori 3. 4.2.2. Upplagring av biprodukter Anvisningar om lagringen och bortskaffandet av kroppar. lager för djurkroppar placeras på skyddad plats utom synhåll lagerområdet bör vara försett med ett avskilt fast underlag där kropparna kan övertäckas efter dagen underlaget består av spån som absorberar fett och vätska kropparna läggs i tunna lager så att de svalnar snabbt kroppar av korthåriga djur (mink och iller) placeras skilt från kroppar av långhåriga djur (räv och finnsjubb) för att undvika risk för sammanblandning. kroppar av mink och iller bör i alla skeden hållas åtskilda från räv- och sjubbkroppar. kropparna avhämtas minst en gång i veckan alla kroppar bör avhämtas från farmerna före slutet av februari OBS! På farmen måste finnas en kopia av fraktsedel om avhämtningen (Se punkt 4.2.3) 4.2.3. Transport och därtill hörande handlingar Utrustningen bör vara tät, lätt att rengöra och desinfektera. Pälsdjurskropparna bör placeras och transporteras i tätt slutna nya förpackningar eller i täckta täta behållare eller fordon. Fordon och behållare som återanvänds samt alla sådana redskap och all sådan utrustning som kommit i kontakt med obehandlad biprodukt och som ska återanvändas bör: rengöras, tvättas och desinfekteras efter tömning hållas rena och vara rena och torra innan de används Enligt Jord- och skogsbruksministeriets förordning nr 850/2005 är utfodring av mink med bearbetat protein som härrör från minkkroppar eller - kroppsdelar förbjudet. Minkars och andra pälsdjurs kroppar bör samlas ihop, transporteras och behandlas skilt från varandra. Om kropparna i något skede av insamlingen, transporten eller behandlingen inte kan hållas isär bör hela partiet behandlas som minkkroppar. Fast gödsel eller slamgödsel bör samlas ihop på farmen och transporteras till behandlingsanläggning eller till tillverkare av matjord i täckta, täta behållare eller fordon. Enligt avfallslagen (1072/1993) får avsändaren överlåta avfallet (biprodukter eller gödsel, kroppar m.m.) och därtill hörande handlingar till ett transportföretag endast i det fall att det levereras till en komposterings- eller biogasanläggning eller anläggning för teknisk behandling av gödsel som har ett gällande miljötillstånd. Den som avlämnar avfallet bör se till att avfallet transporteras på vederbörligt sätt. Med transporterna bör följa ett handelsdokument, som utarbetas i tre exemplar. Ett exemplar ska medfölja försändelsen ända till destinationen, ett ska producenten behålla, och ett exemplar behåller den som ansvarar för transporten. Avsändaren ansvarar för ifyllningen av den kommersiella handlingen och för framtagningen av nödvändiga kopior. 4-2 P Ä L S F A R M A R E N S M I L J Ö H A N D B O K

I handelsdokumentet antecknas följande: 1. datum då materialet borttransporterades från farmen 2. beskrivning av materialet, t.ex. kropp av räv eller gödsel Dessutom bör i handlingen anges: för korthåriga pälsdjur (kroppar av mink och iller): inte avsett för utfodring av produktionsdjur och kategori 2. för långhåriga pälsdjur (kroppar av räv och sjubb): råvara till pälsdjursfoder, kategori 2 för gödseln anges: gödselslag (t.ex. gödsel av räv ) och kategori 2 3. materialets mängd, angiven i vikt- eller volymenheter (kg eller t/m3), vid vägningen av avfallet kan man använda kärlens/behållarnas/containrarnas normvikt ifall det är omöjligt att väga avfallet på platsen 4. materialets ursprung, dvs. avsändare (pälsfarmens namn, adressuppgifter och kontaktperson) 5. transportörens namn och adress, transportföretagets namn och adressuppgifter samt transportörens underskrift och namnförtydligande 6. mottagarens namn och adress, behandlingsanläggning och anläggningens adressuppgifter, materialmottagarens underskrift och kontaktuppgifter 7. behandlingssätt på mottagningsplatsen, t.ex. kompostering, bioförgasning eller teknisk behandling, mellanlagring, värmebehandling osv. Om gödsel t.ex. transporteras för behandling till anläggning utanför farmen bör i handlingen anges: biogasanläggning komposteringsanläggning anläggning för teknisk behandling Dessutom bör man följa kraven enligt förordning nr 1774/2002 Kraven gäller inte 1. transporter inom farmområdet 2. sådana transporter från en farm till en annan som omfattas av avtalet om gödselöverlåtelse 3. gödseltransporter till privata hushåll 4.2.4. Användning och bortskaffandet Kroppar av räv och finnsjubb (kroppar från pälsning, fett från skrapning och självdöda djur) behandlas på en av följande sätt: avlämnas till en kategori 2 behandlingsanläggningen. används under vissa förutsättningar i farmens egen foderframställning kroppar och självdöda djur bränns i farmens godkända bränninganlägg på avlägsna områden nedgrävs i jorden Kroppar av räv och finnsjubb samt fett från skrapning kan användas i farmens foderproduktion om man tar hensyn till att: rävkroppar inte används i foder till rävar kroppar av finnsjubb inte används i foder till finnsjubb kroppar används på samma farm som de härstammar från behandlingstemperaturen är minst 100 C. Om kroppar inte kan behandlas och användas i egen fodertillverkning skal de avlämnas till industriell behandlingsanläggning. Godkända ut över anläggningar där material tillhörande kategori 2 behandlas (Findest Protein Oy, Honkajoki Oy) är fodercentraler (E-P:n Minkinrehu Oy, Oy Feora Ab, Kaustisen Turkisrehu Oy, Monäs Feed Oy Ab), som har tillstånd att ta emot pälsdjurskroppar. Kontaksupplysningar finns i Farmarens kalender. Användning av mink- och illerkroppar eller av dem härstammande produkter är förbjudet på alla pälsdjursfarmer. Kroppar av mink och iller måste avlämnas på behandlingsanläggning (Findest Protein Oy, Honkajoki Oy). Också självdöda djur måste sändas till behandlingsanläggning, endast på avlägsna områden kan de grävas ner. I Finland får kroppar inte brännas i öppen eld. Farmens bränningsanlägg måste vara godkänt av kommunveterinären. Kroppar av självdöda djur kan under året lagras djupfryst i väntan av fälles transport. P Ä L S F A R M A R E N S M I L J Ö H A N D B O K 4-3

På avlägsna områden kan självdöda djur grävas ned. På djurtäta områden är nedgrävning inte tillåtet. Följande kommuner betraktas som djurtäta: Alahärmä, Alajärvi, Alavieska, Björneborg, Euraåminne, Evijärvi, Halso, Himango, Ilmola, Jurva, Kalajoki, Kannus, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, Kaustby, Karleby, Kelviå, Korsholm, Korsnäs, Kortesjärvi, Kristinestad, Kronoby, Kuortane, Kurikka, Laihela, Lappajärvi, Lappo, Larsmo, Lehtimäki, Lestijärvi, Lochteå, Luvia, Malax, Merijärvi, Nurmo, Nykarleby, Närpes, Oravais, Oulais, Pedersöre, Perho, Pyhäjoki, Sastmola, Seinäjoki, Storkyro, Toholampi, Ullava, Vasa, Vetil, Vindala, Vörå-Maxmo, Ylihärmä, Ylistaro och Östermark. Som avsides belägen klassificeras också svårframkomliga öar i ovannämnda kommuner och där kan kropparna grävas ner. 4.2.5. Användning av spån spån som innehåller fett kan brännas i stoker eller i annan brännare där temperaturen stiger över 850 C. Man skall beakta statsrådets förordning om avfallsbränning (362/2003), eller kan behandlas i komposteringsanläggningar blandad i gödsel. Man skall dock beakta begränsningar som i anläggningens tillstånd är givet angående tillåtna materialen. Se också 4.3 om Avfall och avfallshantering. 4.2.6. Användning av gödsel I Internet på adressen http://wwwb.mmm.fi/el/laki/kara/lannoite.fi finns Jord- och skogsbruksministeriets information om gödsel. Förordningen om biprodukter tar hensyn till hälsovården i användning av gödsel. Målsättningen är att förhindra spridningen av sjukdomsalstrande bakterier från gödsel till produktionsdjur och människor. Salmonella bakterien har konstaterats överleva bl.a. i obehandlad boskapsgödsel i över 200 dygn. Vid kompostering dör salmonellabakterierna på grund av den värme som alstras (temperaturer på 45-70 grader). Komposteringstiden avhänger av temperaturen i kompostmassan. Kompostering i stack kräver veckor eller månader förrän salmonellabakterier förstörs. Däremot i reaktorkomposteringen ( 70 C) kan resultatet uppnås i ett dygn. Där finns många användningsmöjligheter för pälsdjursgödsel antingen i samarbete med andra farmer eller industriellt. I fall gödseln inte kan utnyttjas, skall den destrueras som avfall (brännas eller efter förbehandlingen avlämnas på avfallsplatsen). Gödseln kan utnyttjas antingen direkt från farmen eller från fälles gödselstad till egna marker, till främmande gårds marker enligt avtal, till efterkompostering på fälles plats (bara gödsel, inga andra animaliska biprodukter), till efterkompostering på fältstack, till farmernas gemensamma biogas anläggning eller till privat hushållning (högst 100 m3 / år). Industriellt kan gödseln utnyttjas vid att transportera den direkt till en behandlingsanlägg för kategori 2 avfall för kompostering, rötning, pelletering eller granulering, till industriell komposteringsanläggning eller till industriell biogasanläggning. Outnyttjad gödsel förstörs vid att köra den till förbränning i godkända förbränningsanlägg eller vid att efter förbehandlingen köra den till avfallsplatsen I fall av smittsamma sjukdomar bestämmer kommunveterinären om utnyttjande och förstöring av gödsel. 4-4 P Ä L S F A R M A R E N S M I L J Ö H A N D B O K

Behandling av gödsel om förordningen om biprodukter inte tillämpas Förordningen om biprodukter behöver inte iakttas om gödseln används direkt i jordbruket antingen på egen farm eller hos annan jordbrukare. I följande fall betraktas gödseln som obehandlat gödsel eller förbehandlat gödsel vars behandling inte fyller krav som ställs i förordningen om biprodukter. Sådan behandling av gödseln förutsätter inte godkännas av myndigheter enligt förordningen om biprodukter. Gödseln har producerats och används på den egna farmen. Farmen säljer eller transporterar obehandlad gödsel till en annan gård eller till privatperson - Om försäljningen överstiger 100 m3 per år krävs näringsanmälan som insänds till Evira - Om försäljningen understiger 100 m3 gödsel behövs ingen anmälan. Med produkten bör alltid följa ett dokument som innehåller uppgifter om farmens namn och adress samt gödselslag, t.ex. gödsel från pälsdjur, samt mängden som säljs (kg, l eller m3). Gödseln behandlas och lagras (kompostering, rötning, lagring i kompoststack, luftning) med iakttagandet av de krav nitratförordningen och villkoren för miljöstöd ställer. Gödsel från flera farmer behandlas gemensamt i farmernas gemensamma komposterings- och biogasanläggning eller på några farmer eller i gemensamma gödselstäder utanför farmerna eller genom lagring i stack på åker enligt nitratförordningen. Vid användning av gödsel mellan gårdar skall följande krav ifyllas: Den som driver verksamheten måste enligt bestämmelser i miljötillståndet årligen insända upplysning om gödselmängder till kommunens tillsynsmyndigheter eller till den lokala miljöcentralen Rötningsprodukt och kompostmassan måste fylla hygienikrav som ställs i förordningen om biprodukter Där får inte förekomma djursjukdomar såsom salmonella, EHEC eller Yersinia på farmen. Förfaringssättet i fall av sjukdomsförekomst skall ingå i avtalen mellan farmer Endast gödsel kan behandlas vid stackkompostering Försäljning av gödsel direkt från farmen är inte tillåten i följande fall: Där behandlas på gården samman med egen gödsel eller separat från det gödselprodukter från slakterierna Utan kompostering får pälsdjursgödsel inte överlåtas till tillverkare av matjord (endast hästgödsel kan användas) Obehandlad gödsel är rå gödsel eller gödselprodukt vars behandling inte fyller krav som ställs i förordningen om biprodukter (till exempel med stackkompostering förbehandlad gödsel). P Ä L S F A R M A R E N S M I L J Ö H A N D B O K 4-5

Behandling av gödsel enligt förordningen om biprodukter = framställning av försäljbar gödsel Under de senaste åren har det skett en kraftig industrialisering inom komposteringen av pälsdjursgödsel. I stället för och vid sidan av de traditionella komposterna på de enskilda farmerna har det uppstått bolagsdrivna stora strängkomposteringsområden samt industrianläggningar med en mera avancerad bearbetning. Produkterna från dessa nya komposteringsanläggningar underlättar möjligheterna att använda pälsdjursgödsel för odlingsändamål. Gödsel kan behandlas i komposteringsanlägg eller i biogasanlägg eller med tekniska metoder I behandlingen måste iakttas: Anläggningarna måste ha miljötillstånd och vara godkänd av EVIRA. Godkännandet behövs inte om slutprodukten körs till en godkänd avstjälpningsplats eller bränneri, inte heller på farmer som överlämnar gödsel till andra gårdar. Skriftlig ansökningen om godkännandet skickas till EVIRA. EVIRA ger till ansökaren en godkänningskod (FIN + nummer). EVIRA håller register om godkända an läggningar, granskar ansökaren och anläggningen minst en gång i året och för protokoll om granskningar. Bokföring om granskningar måste bevaras minst 20 år. Produkterna måste fylla krav som ställs i Lag om gödselfabrikat (539/2006) Utnyttjandet av biprodukter i gödselframställning främjar livsmedelsäkerheten och nyttoanvändningen av rå gödsel. Gödselbehandling som uppfyller kraven enligt förordning nr 1774/2002 gör det möjligt att marknadsföra kompost i EU-området. Behandlingstemperaturen är då > 70 grader och behandlingen bör ske i sluten reaktor således att sjukdomsalstrande bakterier såsom salmonella förstörs. Officiella undersökningar har fastställt att väl komposterad pälsdjursgödsel kan användas till vår- och höstsäd, industripotatis, sockerbetor samt i grundläggning av gräsarealer och som jordförbättring. Den nyttigaste är användningen i biologisk odling där konstgödsel inte är tillåtet. Med behandlad gödsel förstås komposterad gödsel som kommer från godkända komposteringsanläggningar, gödselmassan från biogasanläggningar eller pelleterad och granulerad gödsel från teknisk behandling. Rötningsrester från biogasanlägg kan användas i odlingen som sådan eller efterbehandlas och används som täckningsmaterialet på avstjälpningsplatser. Transport av gödsel enligt bestämmelser i förordningen om biprodukter Vid transport av gödsel till kompostering, biogasanläggning eller teknisk behandling (anläggningar godkänt av EVIRA) skall följande iakttas: Fordonet, behållaren, förpackningen eller annat förpackningsmaterial skall vara försett med markeringen gödsel, kategori 2. Vid transporter inom farmområdet och vid sådana transporter från en farm till annan eller till privat person som omfattas av avtal om gödselöverlåtelse behövs inte denna markering. Fast gödsel eller slamgödsel bör samlas ihop på farmen och transporteras till behandlingsanlägg ning eller tillverkare av matjord i täckta, täta behållare eller fordon. Gödseltransportören bör föra bok över tvätt och desinfektion av transportfordon, behållare och redskap. Transportutrustningen bör vara ren då den kommer och då den lämnar anläggningen Fordon och behållare som återanvänds samt redskap eller utrustning som återanvänds och som kommit i kontakt med obehandlad gödsel bör: rengöras, tvättas och desinfekteras efter tömning förvaras rena och vara rena och torra före de används Specialstöd för effektivare utnyttjande av gödsel Tidigare var det möjligt via miljöstödordningen att få stöd till lagring av gödsel. Målet var att främja utnyttjandet av gödsel i åkerbruk som växtnäring. På grund av miljöstödsystemets ändringar för perioden 2007-2013 är detta inte mera möjligt. Enligt nya regler kan stöd beviljas bara när det gäller slamgödsel. Pälsdjursproduktionen har dock under senaste tiden satsat kraftigt i utvecklingen av behandlingsmetoder för fast gödsel. De femåriga avtal som är satt till verks under den tidigare programperioden 2000-2006 är i kraft till enden av avtalsperioden. 4-6 P Ä L S F A R M A R E N S M I L J Ö H A N D B O K

Andra villkor för användningen av gödsel Oavsett andra krav på farmen, ska nitratförordningens krav alltid iakttas: Kvävegödsel far inte spridas på frusen eller snötäckt mark och inte på vattenmättad mark. Gödsel far inte spridas under tiden 15.10 15.4. Undantagsvis far gödsel spridas på hösten t.o.m. 15.11 och påbörjas tidigast 1.4, ifall marken är ofrusen och torr och det inte förekommer någon avrinning i vattendrag och ingen risk för alvförtätning. Ytgödsling får inte ske på områden med vallväxt efter 15.9. Organisk gödsel som sprids på hösten bör alltid omedelbart och senast inom ett dygn myllas ned eller åkern plöjas; de största mängderna gödsel som får användas på hösten är 30 t/ha fast ströblandad gödsel och 10 t/ha pälsdjursgödsel. Som gödsel får en stallgödselmängd som motsvarar högst 170 kg kväve/ha/år tillföras åkern, dock med beaktande av de bestämmelser om gödselmängder som anges i förordningens 6. På åkerområden som gång på gång översvämmas av vårfloden är kvävegödsling förbjuden under tiden 1.10 15.4 med undantag för det växtbestånd som anläggs. Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 procent Ytgödsling med kreatursgödsel är alltid förbjuden om åkerns genomsnittliga lutning överstiger 10 procent. Vid gödselspridningen bör man också beakta att Gödsel inte får rinna av i vattendrag Gödsel inte får spridas på frusen eller snötäckt mark Marken bör bearbetas inom fyra timmar efter att gödseln spridits En skyddszon på 30 100 m beroende på terräng bör anläggas runt vattendrag, källor och brunnar En skyddszon på ca 10 m bör anläggas kring huvuddiken De tillåtna spridningsmängderna gödsel i första hand baseras på en näringsanalys av gödseln. Om det inte finns en analys kan man utgå ifrån att strögödsel av räv innehåller 11,5 kg fosfor och strögödsel av mink 9,5 kg fosfor per kubikmeter. Minskningen av näringsämnen i fodret har minskat även gödselns halter och en näringsanalys är därför nödvändig för att utreda de verkliga spridningsmängderna. Pälsfarmen antingen bör ha tillräckligt med åkerareal för att sprida den gödselmängd som uppkommer eller också ha ett odlingsavtal eller avtal med annan mottagare. Varje år uppgörs en odlingsplan för åkrarna. Planen baseras på en analys av åkrarnas bördighet och på näringsmängderna i den gödsel som används. Kompost som baseras på pälsdjursgödsel innehåller i genomsnitt följande näringsämnen: Totalkväve; N 6-8 kg/m3 Lösligt kväve; N 3-4 kg/m3 Totalfosfor; P 6-11 kg/m3 Löslig fosfor; P 3-8 kg/m3 Kalium; 2 kg/m3 Enligt villkoren för miljöstöd kan komposterad pälsdjursgödsel som innehåller i genomsnitt 3-8 kg/m3 löslig fosfor användas för olika kulturväxter vid grundgödslingen av åkrar enligt följande: Höst- och vårsäd; 2-5 m3/år Ensilage och sockerbeta; 4-10 m3/år Mat- och industripotatis; 5-13 m3/år Anläggande av vall skyddssäd; 3-8 m3/ha/år vall som anläggs på sommaren eller hösten; 1-3 m3/ha/år P Ä L S F A R M A R E N S M I L J Ö H A N D B O K 4-7

4.3. Avfall och avfallshantering Under de senaste åren har praktiska åtgärder i avfallshanteringen baserats på EG:s direktiv om avstjälpningsplatser (EG/1999/31). Enligt direktivet bör mängden av biologiskt nedbrytbar avfall gradvis förminskas. I första fasen skulle mängden förminskas med 35 % från nivåer i 1995 och med 15 % före året 2009 och ytterligare med 15 % före året 2016. För att den märkbara nedskärningen är möjligt är förutsättningen att nyttoanvändningen ökas. Förutsättningen i avfallslagen är att man primärt försöker att återvinna alla befintliga material och därefter energin som finns i avfallsprodukter, vilket betyder förbränning av avfallet. Utnyttjandet av avfall får dock inte förorsaka risk eller olägenhet för hälsa eller miljö. För att avfallsmaterial kan utnyttjas skall avfallet sorteras. Livsmedel, matrester och trägårdsavfall (bioavfall) kan användas för att via rötning producera biogas till exempel för värmeproduktion eller som bilbränsle. Trä, kartong och papper kan återanvändas som material i framställning av papper eller kartong. Sistnämnda material kan också brännas till energi men då mistar man fördelen att recirkulera och således spara naturresurser. Riktlinjer för utnyttjandet som energi finns i direktiv för avfallsbränning (2000/76/EG), som er inkluderat i statsrådets förordning 362/2003. Avfall som inte klassificeras som bioavfall betraktas som fast bränsle och bränningsmetoden måste fylla bestämmelser om rökgasrening som trådde i kraft i början av 2006. Nya strängare krav gäller således anläggningar som använder avfallsbränsle (torrt avfall, papper, papp, träavfall m.fl.) eller avfall tillsammans med annat bränsle. 4.3.1. Utnyttjandet av biologiskt nedbrytbart avfall För att avfallsmaterial kan utnyttjas skall avfallet sorteras. Livsmedel, matrester och trägårdsavfall (bioavfall) kan användas för att via rötning producera biogas till exempel för värmeproduktion eller som bilbränsle. Trä, kartong och papper kan återanvändas som material i framställning av papper eller kartong. 4.3.2. Avfallsbränning Trä, papp, papper, plast, styrenplast och kartong samt annat torrt avfall kan alternativt utnyttjas vid bränning. Som resultat får man energi men material försvinner och måste ersättas med ny. Användning till energiproduktion betyder således att man tar i bruk mera nya naturresurser än vid recirkulering av återvinningsbart material. Riktlinjer för utnyttjandet av avfall som energi finns i direktiv för avfallsbränning (2000/76/EG), som er inkluderat i statsrådets förordning om avfallsbränning, 362/2003. 4.3.3. Återvinningsbart avfall Material som glas, metall och returfiberpapper som passar för direkt återvinning sorteras skilt från annat avfall. Ekopunkter för denna typ av avfall finns på olika ställen i kommunen. Dessa ekopunkter är avsedda för hushåll och företag som alstrar små mängder återvinningsbart avfall och de är belägna på logistiskt sett strategiska platser, t.ex. i anslutning till affärer, köpcenter och bo stadsområden. Återvinningsavfallet förs till återvinningsstationer och problemavfall till särskilda mottagningsplatser för problemavfall. Returpapper Fastighetsinnehavaren bör för insamlingen av returpapper ordna nödvändiga utrymmen och insamlingsredskap för fastigheter där det finns kontor eller produktions- eller serviceverksamhet samt se till att det är städat vid och kring insamlingsplatserna. Mottagningspunkter för returpapper finns även i kommunerna. 4-8 P Ä L S F A R M A R E N S M I L J Ö H A N D B O K

Förpackningsavfall Förpackningsavfall såsom flaskor, papper, metall och glas bör transporteras till återvinningssta tion. Köparen kan påverka mängden förpackningsavfall genom att välja produkter som inte är onödigt väl förpackade. Byggnadsavfall Planeringen och genomförandet av byggnads- och rivningsarbete samt sanering och insamlingen och transporten av byggnadsavfall bör ske på sådant sätt, att återvinningsbart avfall och följande avfallsslag hålls skilt eller sorteras skilt från varandra och från annat byggnadsavfall och material: 1. avfall bestående av betong, tegel, mineralplattor, keramik och gips 2. oimpregnerat träavfall 3. metallavfall samt 4. avfall bestående av marksubstans, stenmaterial och muddringsmassa Innehavaren av byggnadsavfallet bör sörja för att byggnadsavfallet utnyttjas, såvida detta är tekniskt möjligt och inte medför oskäliga extrakostnader jämfört med en avfallshantering som är ordnad på annat sätt (Statsrådets beslut om byggnadsavfall 5 ). Små mängder kan transporteras till lokal återvinningsstation. Träavfall kan säljas till lokala utnyttjare för användning som t.ex. bränsle eller flis. Däck Däck som tagits ur bruk och inte kan utnyttjas bör lagras skilt från annat avfall för att eventuellt kunna återanvändas eller utnyttjas senare. Däck kan även återlämnas till däckaffärer. 4.3.4. Blandavfall Med blandavfall avses sådant avfall som inte kan återvinnas, komposteras eller brännas, men som inte innehåller problemavfall. Blandavfall är således avfall som slutdeponeras på avstjälp ningsplats. Exempel på blandavfall är keramik, porslin, PVC-plaster (t.ex. avloppsrör, plaströr, plastpresenningar, våttapeter, golvmattor, regnkläder), gipsskivor, textilier, gummi, sand, betong-avfall och isoleringsmedel såsom glasull. 4.3.5. Vatten/slam från socialutrymmen Vatten från socialutrymmen leds till en sluten tank och vidare till kommunens avloppsreningsverk. Frågan bör överenskommas med en representant för avloppsreningsverket. Slam från slambrunn får inte föras direkt ut på åkern, utan slammet bör behandlas på ett sätt som minskar mängden sjukdomsalstrare som finns i slammet. Behandlingsmetoderna är bl.a. kalkning, luftning och kom postering. Från 1.6.2007 är kommunen förpliktad att ordna transporten av slamoch blindbrunnsslam från bolighus eller från landgårdens huvudbyggnad. Slam/vatten från slambrunnar i socialutrymmena bör helst föras till kommunalt avloppsreningsverk för behandling. Ytterligare information om sortering och avfall fås från avfallshanteringsfirmor samt kommunernas miljötjänste män.. 4.3.6. Problemavfall Problemavfall som kan uppkomma på pälsfarm: Ur bruk tagna bekämpningsmedel samt förpackningar Affär som säljer bekämpningsmedel är skyldig att ge en föreskrift om produktens användningssä-kerhet där det framgår hur produkten ska hanteras som avfall. Bekämpningsmedel bör alltid för varas i sin ursprungliga förpackning och föråldrade medel transporteras till problemavfallsstation. Kontroll av föråldrade bekämpningsmedel bör göras minst en gång om året. P Ä L S F A R M A R E N S M I L J Ö H A N D B O K 4-9

Gamla motorfordon, ackumulatorer och ackumulatorvätskor Olja, bränsle och ackumulatorvätska kan rinna ut i marken från motorfordon som slutgiltigt tagits ur bruk och börjat oxidera. Fordonets ägare bör se till att detta inte kan ske. Gamla ackumulatorer och vätskor bör omedelbart föras till problemavfallsstation. Ackumulatorer, batterier, lysrör och lampor Om du inte är säker på vilket slag av batteri det är, för det då alltid till problemavfallsstation. Oljigt avfall som uppkommer vid maskinunderhåll Oljeavfall som uppkommer på pälsfarmen bör insamlas i särskilda behållare. Att bränna oljeavfall på farmen är förbjudet, likaså att slå ut oljan i marken eller i vattendrag. Oljeavfall bör levereras i så ren form som möjligt, skilt från andra oljor eller vätskor, till insamlare som har tillstånd eller till ekopunkt. Motor- och växellådsoljor, hydraulikoljor och bromsvätskor, kylarvätskor, isolerings- och värmeöverföringsoljor, bearbetningsoljor, oljefilter, oljigt trassel Även utfällningar i förvaringstankar för bränsle är problemavfall. Bränsletankarnas skick bör granskas regelbundet eftersom vätska från en läckande tank absorberas i marken. I grundvatten-områden bör kontrollen ske varje år. Även vid tankning av vätska bör man undvika att bränsle hamnar i marken. Förorenad mark bör omedelbart avlägsnas och föras till behandlingsplats för förorenad mark. Miljömyndigheterna kan ge närmare information. Målarfärgs- och renoveringsavfall Målfärger, lacker, träskyddskemikalier, förtunningsmedel, lösningsmedel, lim, isoleringsmassa, hartser, kitt och spackel och förpackningar till dessa medel samt utrustning, arbetsredskap och massor som förorenats av dessa medel är problemavfall. Tryckimpregnerat trä Lösningsmedel, såsom terpentin, tinner, aceton och industribensin Basiska tvätt- och rengöringsmedel Mediciner och farmaceutiska produkter för djur och människor samt mätare som innehåller kvicksilver Svavel-, salt- och organiska syror såsom ättiksyra och myrsyra Freoner och ammoniak i frysanläggningar. Frysanläggningar såsom kylskåp och frysar Datormonitorer och alla flytkristallskärmar, apparater med inbyggt batteri eller ackumula-tor samt PCBkondensatorer i el- och elektronikanläggningar Halogensläckare (www.ongelmajate.fi) Volymmässigt består problemavfallet till drygt 60 % av oljeavfall. Avfallet är i huvudsak spillolja och oljefilter. Att föra oljefilter som sådana till avstjälpningsplats är förbjudet. Alla oljefilter bör i stället levereras till problemavfallsstation för behandling, eftersom ett hoppressat filter fortfarande innehåller 8 % olja, dessutom tungmetaller. Ifall det finns en verkstad med oljeavskiljningsbrunn bör brunnen inspekteras några gånger i året och tömmas vid behov. Olje- och lösningsmedelavfall som finns på oljeavskiljningsbrunnens yta förs till problemavfallsstation. Ytskiktet som oljan och lösningsmedlet bildar samt fasta ämnen och slam i avskiljaren är problemavfall som bör transporteras till problemavfallsstation för behandling. 4-10 P Ä L S F A R M A R E N S M I L J Ö H A N D B O K

Vid hanteringen av oljeavfall är det viktigt att komma ihåg följande: Oljeavfallet bör transporteras till mottagningsplats för problemavfall Oljeavfall får inte släppas ut i vattendrag, havet eller grundvatten, inte heller i avloppsnä tet Avfallet bör utnyttjas eller behandlas på sådant sätt, att det inte förorenar marken eller medför fara för förorening Annat avfall eller material får inte blandas med oljeavfallet på sådant sätt, att det kan medföra olägenhet för hälsa, miljö eller arrangerandet av oljeavfallshanteringen Olika slag av oljeavfall får inte i onödan blandas med varandra Oljeavfall får inte brännas i småpannor Hur bör problemavfallet hanteras? 1. Håll problemavfallet skilt från annat avfall, blanda inte olika slag av problemavfall med varandra eller med annat avfall. Originalförpackningarna är de bästa förpackningarna också för avfallet - de är färdigt försedda med vederbörliga uppgifter och varnings märkningar. 2. Sortera varor och avfall för återanvändning, återvinning och nyttoanvändning i egna kärl och på egna platser. 3. Transportera problemavfallet till kommunal insamlings- eller mottagningsplats. Kommunens personal kan ge uppgifter om var stationerna finns och när de är öppna. Information finns också på adressen www.ongelmajate.fi. Förse förpackningarna med tydliga märkningar så att personalen på insamlingspunkten kan hantera problemavfallet på säkert sätt. Berätta för mottagaren vilken typ av avfall du lämnar. Mediciner och febertermometrar med kvicksilver kan i många kommuner lämnas till apotek. Insamlingspunkter för batterier finns ofta i anslutning till affärer och avfallsstationer. P Ä L S F A R M A R E N S M I L J Ö H A N D B O K 4-11