Samrådsunderlag tillståndsansökan Lilla Nyby

1 (25) Samrådsunderlag tillståndsansökan Lilla Nyby Administrativa uppgifter Sökandes namn Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö AB Postadress: 631 86 Eskilstuna Besöksadress: Kungsgatan 86 Organisationsnummer: 556935-7501 Anläggning: Fastighetsbeteckning: Fastighetsägare Lilla Nyby avfallsanläggning Vilsta 3:31 Eskilstuna Energi och Miljö AB Kommun: Eskilstuna Län: Södermanland EEM2000, v4.0, 2012-11-06 Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Postadress: 631 86 Eskilstuna Besöksadress: Kungsgatan 86 Telefon: 016-710 23 00

2 (25) Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Verksamhetskoder 4 2.1 Tillståndsansökan gäller följande verksamhetskoder i miljöprövningsförordningen... 4 2.2 Nuvarande verksamhetskoder på Lilla Nyby avfallsanläggning... 4 3 Tillstånd annan lagstiftning 7 3.1 Bestämmelser enligt Lagen om brandfarlig vara... 7 3.2 Bestämmelser enligt Animaliska biproduktsförordningen... 8 4 Lokalisering 8 5 Planförhållanden 9 6 Verksamhetens omfattning och utformning 11 6.1 Sortering av annat avfall än farligt avfall... 12 6.1.1 Optisk sortering... 12 6.1.2 Sortering ÅVC... 13 6.1.3 Sortering av avfall på sorteringsplatta... 15 6.1.4 Finsortering... 15 6.1.5 Eventuella nya sorteringsmetoder... 15 6.2 Mekanisk bearbetning av annat avfall än farligt avfall... 16 6.3 Bearbetning av animaliska biprodukter.... 16 6.4 Mellanlagring av farligt avfall... 17 6.5 Mellanlagring av annat avfall än farligt avfall... 19 6.6 Biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall... 19 7 Förutsedd miljöpåverkan 20 7.1 Utsläpp till luft... 20 7.2 Utsläpp till vatten... 20 7.3 Utsläpp till mark... 20 7.4 Buller... 21 7.5 Nedskräpning... 21 7.6 Lukt... 21 7.7 Skadedjur... 21 7.8 Kemikalier... 21 7.9 Avfall... 21 7.10 Transporter... 21 7.11 Energi... 22 7.12 Miljökvalitetsnormer... 22 8 Översiktlig riskinventering 23 9 Samråd 25 10 Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll 25

3 (25) 1 Bakgrund Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB ( ESEM ) ägs gemensamt av Eskilstuna Energi och Miljö AB ( EEM ) och SEVAB Strängnäs Energi AB ( SEVAB ). Eskilstuna kommun äger EEM till 100 % och Strängnäs kommun äger SEVAB till 100 %. Organisation ESEM ESEM har ansvaret för drift samt resurser och kompetens för förvaltning och utveckling av respektive ägarbolags anläggningar och egendom i övrigt. ESEM ska bedriva återvinnings- och restprodukthantering på avfallsanläggningarna i Eskilstuna och Strängnäs. ESEM erbjuder även transporttjänster samt anskaffning och förvaltning av fordon och entreprenadmaskiner till Eskilstuna kommun och Strängnäs kommun. ESEM driver, på uppdrag av EEM, sedan 2014-07-01 återvinningsanläggningen inom fastigheten Vilsta 3:31. Verksamheten omfattar sortering, bearbetning, behandling och lagring av avfall. Syftet med denna ansökan är dels att överföra tillstånd för sortering, bearbetning, behandling och mellanlagring av avfall till driftbolaget ESEM dels erhålla ett relevant tillstånd för återvinningsverksamheten. Mot bakgrund av att det är ESEM som på uppdrag av EEM och SEVAB handhar och ansvarar för den operativa verksamheten och driften, bör aktuella tillstånd, som inte av särskild anledning skall eller endast kan innehas av EEM respektive SEVAB, sökas och innehas av ESEM. Figur 1 Bolagets verksamhet är i alla delar certifierad enligt miljöledningsstandarden ISO 14001.

4 (25) 2 Verksamhetskoder 2.1 Tillståndsansökan gäller följande verksamhetskoder i miljöprövningsförordningen Tillstånd för verksamhetskod 90.70, för B-anläggningar för sortering av annat avfall än farligt avfall om den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton per kalenderår. Optisk sortering (OPS) Sortering ÅVC (har omfattats av övergripande ursprungligt tillstånd) Sortering platta (har omfattats av övergripande ursprungligt tillstånd) Finsortering (har omfattats av övergripande ursprungligt tillstånd) Tillstånd för verksamhetskod 90.100 för B-anläggning för att genom mekanisk bearbetning återvinna annat avfall än farligt avfall om den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton per kalenderår. Krossning/flisning brännbart avfall Förbehandling av matavfall Tillstånd för verksamhetskod 90.240 för B-anläggning för att på annat sätt än genom förbränning bearbeta mer än 2 500 ton animaliska biprodukter per kalenderår. Förbehandling av matavfall Tillstånd för verksamhetskod 90.45 för B-anläggning för mellanlagring av farligt avfall om mängden avfall vid något tillfälle uppgår till mer än totalt 50 ton farligt avfall. Tillstånd för verksamhetskod 90.30 för B-anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall, om den totala avfallsmängden vid något enstaka tillfälle utgörs av mer än 10 000 ton avfall. Anmälan av verksamhetskod 90.170 för C-anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden park- och trädgårdsavfall är större än 50 ton per kalenderår. Kompostering trädgårdsavfall (har omfattats av övergripande ursprungligt tillstånd). 2.2 Nuvarande verksamhetskoder på Lilla Nyby avfallsanläggning Övergripande ursprungligt tillstånd (A-anläggning) Koncessionsnämnden för miljöskydd meddelade tillstånd enligt miljöskyddslagen att inom det område vid Lilla Nyby i Eskilstuna kommun, som i generalplanekartan över området är utmärkt med beteckningen Aa, årligen ta emot och behandla högst 150 000 ton avfall, varav högst 105 000 ton avfall får deponeras enligt beslut daterat 1993-10-20 (Nr 127/93, Dnr 192-118-92, Aktbil 32).

5 (25) Från Miljö- och räddningstjänstnämnden meddelades 2010-01-28 ett delegationsbeslut att tilldela verksamheten klassningskod 90.290, enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, anläggning för deponering av annat avfall än inert eller farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än 100 000 ton per kalenderår. Anläggningen är en industriutsläppsverksamhet enligt Industriutsläpps-förordningen SFS 2013:250. Deponin på ovan nämnda område är nedlagd sedan 2009-01-01 och kommer, jämte efterbehandling kvarstå som EEM s ansvar då driftbolaget ESEM inte kan ansvara för avslutning, efterbehandling och uppföljning av Eskilstuna kommuns nedlagda deponi. Deponin med dess sluttäckning och lakvattenbehandling kommer därmed även i fortsättningen att omfattas av nuvarande gällande tillstånd. Biologisk behandling (B-anläggning) Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen Södermanlands län meddelade tillstånd enligt miljöbalken till biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall på fastigheten Vilsta 3:31, Eskilstuna kommun, enligt beslut dat 2011-12-07 (Dnr 551-3283-2010, Dossier nr 0484-050-003). Prövningsgrund: 90.160 enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd för anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än 500 ton per kalanderår (men mindre än 100 000 ton). Tillståndet gäller komposteringen av det torra rejektet från biomassa-anläggningen. Tillstånd att biologiskt behandla maximalt 2 800 ton torrt rejekt (torrsubstans) från behandlingsanläggning av matavfall per kalenderår. Detta tillstånd behöver inte överföras till ESEM då komposteringen av rejektet kommer att minska och på sikt upphöra (pga ny bearbetningsmetod). Mellanlagring farligt avfall (B-anläggning) Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen Södermanlands län meddelade tillstånd enligt miljöbalken till anläggningen för mellanlagring av farligt avfall vid Lilla Nyby avfallsanläggning enligt beslut daterat 2009-04-29 (Dnr 551-15533-2008, Dossier nr 0484-060-001).

6 (25) Prövningsgrund: 90.50 enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd för anläggning för mellanlagring av farligt avfall om mängden avfall vid något tillfälle uppgår till mer än 5 ton oljeavall 30 ton blybatterier 50 ton elavfall 30 ton impregnerat trä eller 1 ton annat farligt avfall Tillstånd enligt nedanstående indelning och med nedanstående mängdbegränsningar: o Brandfarlig vara, klass 1 5 500 kg o Övrig brandfarlig vara, klass2 och 3 1 000 kg o Färg, lack och lim 10 000 kg o Giftiga varor 400 kg o Baser 200 kg o Syror 150 kg o Frätande varor 150 kg o Riskavfall 200 kg o Batterier 10 000 kg o Elavfall 100 000 kg o Impregnerat trä 100 000 kg o Förorenade massor 50 000 kg o Övrigt farligt avfall 1 000 kg Planeras tas ur bruk och ersättas av Tillstånd för verksamhetskod 90.45 för B-anläggning för mellanlagring av farligt avfall om mängden avfall vid något tillfälle uppgår till mer än totalt 50 ton farligt avfall för ESEM. Biomassa-anläggningen (C-anläggning) Miljö- och byggförvaltningen Eskilstuna kommun bedömer 2006-07-04 (MMM 1184/2006) att förbehandlingen av matavfall är en mindre ändring av verksamheten som kan handläggas som ett anmälningsärende. Verksamheten har inte tilldelats en klassningskod men borde kunna jämföras med verksamhetskod 90.110 som gäller för anläggning för att genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt återvinna annat avfall än farligt avfall upp till 10 000 ton per kalenderår. Planeras uppgå i Tillstånd för verksamhetskod 90.240 för B-anläggning för att på annat sätt än förbränning per kalenderår bearbeta mer än 2 500 ton animaliska biprodukter och Tillstånd för verksamhetskod 90.100 för B-anläggning för att genom mekanisk bearbetning återvinna annat avfall än farligt avfall om den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton per kalenderår för ESEM.

7 (25) Optisk sortering (C-anläggning) Miljö- och räddningstjänstförvaltningen, miljöavdelningen bedömer 2010-04-06 (MMM- MRN.2009-3701) att den optiska sorteringsanläggningen enligt bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har följande kod 90.80 Anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än 1 000 ton per år (men mindre än 10 000 ton). Planeras uppgå i Tillstånd för verksamhetskod 90.70, för B-anläggningar för sortering av annat avfall än farligt avfall om de hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton per kalenderår för ESEM. Krossning avfall (C-anläggning) Miljö- och byggförvaltningen kom 2004-06-10 (MMM 664/2004) med synpunkter på anmälan om anläggning för återvinning av avfall genom fragmentering eller annan bearbetning om den hanterade avfallsmängden är högst 10 000 ton per år. Verksamheten har inte tilldelats en ny klassningskod men borde kunna jämföras med verksamhetskod 90.110 som gäller för anläggning för att genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt återvinna annat avfall än farligt avfall upp till 10 000 ton per kalenderår. Planeras uppgå i Tillstånd för verksamhetskod 90.100 för B-anläggning för att genom mekanisk bearbetning återvinna annat avfall än farligt avfall om den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton per kalenderår för ESEM. 3 Tillstånd annan lagstiftning 3.1 Bestämmelser enligt Lagen om brandfarlig vara Räddningstjänsten i Eskilstuna kommun meddelade tillstånd för hantering av brandfarlig vara enligt beslut 2015-04-23, Räddningstjänsten 300.2014.00316.8316 och Bygg: B 1317/14. Utfärdat för ESEM, tillståndet gäller tom 2021-04-23. Miljö- och byggförvaltningen Eskilstuna kommun meddelade tillstånd för hantering av brandfarlig vara (utvinning och distribution av biogas) enligt beslut 2005-01-17, BYGG 2274/2004. Kommer ligga kvar på EEM då det ingår i efterbehandling av deponin, tillståndet gäller tom 2017-01-30.

8 (25) Räddningstjänstnämnden Eskilstuna kommun meddelade tillstånd för hantering av brandfarlig vara (produktion av biogas ur deponi)enligt beslut 2006-11-06, Dnr 300.2006.00367.4168. Kommer ligga kvar på EEM då det ingår i efterbehandling av deponin, tillståndet gäller tom 2018-10-31. 3.2 Bestämmelser enligt Animaliska biproduktsförordningen Jordbruksverket godkände, 2011-05-24 anläggningen för hantering av animaliska biprodukter av kategori 3. Ändrade förhållanden som påverkar godkännande av biomassaanläggningen kommer anmälas till Jordbruksverket. 4 Lokalisering Lilla Nyby avfallsanläggning är belägen inom fastighet Vilsta 3:31, som ägs av Eskilstuna Energi och Miljö AB, cirka 4 km sydost om Eskilstuna centrum, mellan riksväg 53 och järnvägen Eskilstuna Stockholm. Figur 2 Geografiskt läge Lilla Nyby avfallsanläggning Inom Lilla Nyby avfallsanläggning pågår redan verksamheterna för vilka tillstånd ansöks och där finns de fasta behandlingsanläggningarna biomassa-anläggningen, anläggningen för optisk sortering eller balpressen så av bl. a. miljö- och logistiksynpunkt bör därför även fortsättningsvis återvinningsverksamhet ske inom området.

9 (25) 5 Planförhållanden Fastigheten Vilsta 3:31 har en landareal på 1 160 114 m 2 varav den sökta återvinningsverksamheten på Lilla Nyby uppgår till cirka 30 ha. Skogsmark omgärdar avfallsanläggningen. Figur 3 Situationsplan Vilsta 3:31 Närmaste avstånd till närboende från verksamhet är cirka 200 m från sorteringsrampen på återvinningscentralen till fastighet på Vilsta 3:45. I gällande översiktsplan för Eskilstuna kommun är området där Lilla Nyby avfallsanläggning är lokaliserad utmärkt inom ett området avsatt som Prioriterat skyddsområde kring miljöstörande verksamhet. Området är i övrigt inte detaljplanelagt och berör inga riksintressen.

10 (25) Figur 4 Karta över närliggande naturreservat och strandskydd Området väster om riksväg 53, Vilsta naturreservat, är avsatt som Natura 2000-område. Natura 2000-området och skogsområde söder om anläggningen, Balstaskogen, är, i ÖP 2030, angett som viktigt strövområde inom stadsbygden. Figur 5 Karta över närliggande fornminnen Inga riksintressen för kulturmiljövård finns i närheten av anläggningen. Runt anläggningen finns fornminnespunkter, gränsmärken, torp och boplatser.

11 (25) 6 Verksamhetens omfattning och utformning Transporter av avfall till och från Lilla Nyby avfallsanläggning passerar genom vågstationen där typ och mängd av avfall registreras och sparas. Vägning och registrering sker även av avfallsbränslen och återvinningsmaterial. Hushållsavfall till ÅVC n samt farligt avfall vägs inte vid införsel utan vid tömning av containrar respektive vid borttransport. Under 2014 togs cirka 69 000 ton avfall emot varav 0 ton deponerades. Tabell 1 Avfall invägt under 2014 Avfallsgrupp Mängd i ton Insamling av hushållsavfall, totalt 18 761 Inlämnat grovavfall, totalt 15 113 Verksamhetsavfall 17 580 Behandlat avfall från andra entreprenörer 4 981 Farligt avfall 2 256 Insamlat producentansvarsavfall 2 182 Optisk sortering 8 214 Även cirka 215 443 ton sluttäckningsmaterial har tagits emot under året. Kompostering trädgårdsavfall Finsortering Lager OPS och Biomassaanläggningen Sorteringsplatta ÅVC med FA-byggnad Figur 6 Flygfoto ESEM s återvinningsverksamhet på Lilla Nyby 2014-05-20

12 (25) 6.1 Sortering av annat avfall än farligt avfall Tillstånd för verksamhetskod 90.70, för B-anläggningar för sortering av annat avfall än farligt avfall om den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton per kalenderår. Optisk sortering (OPS) Sortering ÅVC (har omfattats av övergripande ursprungligt tillstånd) Sortering platta (har omfattats av övergripande ursprungligt tillstånd) Finsortering (har omfattats av övergripande ursprungligt tillstånd) Vissa avfallsfraktioner sorteras vid mer än ett tillfälle så angivna sökta mängder har i dessa fall tagits upp under flera sorteringsmetoder. 6.1.1 Optisk sortering Från villahushållen samt enstaka flerbostadshus och verksamheter sorteras delar av hushållsavfallet i olikfärgade påsar, grön påse för matavfall, orange påse för hård- och mjukplastförpackningar, blå påse för tidningar, gul påse för pappersförpackningar, grå påse för metallförpackningar och övriga färger för brännbart hushållsavfall. Avfallet tippas ned i en tippficka där transportörer sprider ut påsarna i anläggningen. Efter tippfickan transporteras påsarna på transportband som löper parallellt. Utmed varje transportband finns sorteringssystemet som identifierar de olika färgerna på påsarna. Beroende på vilken färgkod identifieringssystem är inställt på slår en paddel till påsen med rätt färg så att den åker av bandet och hamnar i uppsamlingsbehållare (container) för vidaretransport till olika behandlingar. Påsar som inte är godkända eller löst material passerar rakt fram i sorteringen och behandlas som brännbart hushållsavfall. Figur 7 Principskiss optisk sortering

13 (25) Matavfall går in i anläggning för matavfallsbehandling och vidare till rötning och tillverkning av biogas på Ekebyverket. Brännbart hushållsavfall transporteras till förbränningsanläggning och förpackningar samt tidningar går till materialåtervinning. Mängden hushållsavfall till optisk sortering från Eskilstuna kommun under 2014 var cirka 8 200 ton. Under hösten 2015 planeras villahushåll i Strängnäs kommun anslutas till sorteringen och då beräknas mängden bli totalt 12 000 ton per år. Om och när hushållsavfall från andra kommuner också beaktas bedöms den årliga totala mängden hushållsavfall till den optiska sorteringen uppgå till cirka 20 000-45 000 ton. Anläggningen är dimensionerad för att klara 15 000 ton hushållsavfall per kalenderår och skift. Anläggningen klarar upp till tre skift per dag. Den sökta mängden avser sortering i OPS av 45 000 ton per kalenderår. 6.1.2 Sortering ÅVC Här kan hushåll och företag lämna in trädgårdsavfall, trä, metallskrot, wellpapp, olika sorters förpackningar, returpapper, elavfall, kyl- och frysar, farligt avfall, möbler, brännbart avfall, papper/plastavfall, hårdplast, däck, konstruktionsmaterial, gips och isolering. Figur 8 Principskiss över ÅVC med ramp, sorterings- och lagringsyta och FA-byggnad När containrarna är fulla vägs de och körs till sorteringsplattan för eventuell eftersortering, mekanisk bearbetning och/eller mellanlagring innan vidaretransport till behandling. En del containrar körs direkt till extern återvinningsanläggning utan ytterligare sortering. På sortering- och lagringsytan hanteras däck (i container) trädgårdsavfall, ris, jord, tegel, betong samt vitvaror från hushåll. Dagvatten som rinner av från den hårdgjorda ytan hanteras separat, från lakvattnet, innan det släpps till recipient. Dagvattnet rinner via ett öppet dike till ett utjämningsmagasin som också fungerar som sedimenteringsdamm

14 (25) Figur 9 Principskiss damm dagvattenbehandling Dammen består av en djupare del som alltid är vattenfylld och en översvämningsyta som normalt är torr. Utloppet från dammen sker under lägsta vattenyta, så att flytande föroreningar stannar i dammen, via en brunn med flödesreglering, max 5,7 l/s. De avsatta sedimenten i dike och i sedimenteringsdamm kommer med tiden att transporteras till dammens lägsta del, den våta delen, där sedimenten kan omhändertas. Efter dammen finns en oljeavskiljare. Det renade vattnet går vidare till Linvävarbäcken som mynnar ut i en damm invid Malmköpingsvägen där ytterligare en bäck från Viptorp mynnar. Från dammen rinner bäcken vidare till längst Malmköpingsvägen några hundra meter till ytterligare en damm innan den kulverteras och leds in i kommunens dagvattennät. Vattnet transporteras 1,5 km innan det rinner ur i Eskilstunaån intill Kyrkbrons fäste. Vid större regn än det dimensionerande, och därmed ger en för hög nivå i dammen, leds överskottet förbi anläggningen genom en bypass direkt till recipient. För att förbättra trafiksäkerheten har en ny infartsväg från Hällbergavägen anlagts men den handläggs för närvarande av Lantmäteriet. Öppettiderna till ÅVC Lilla Nyby är idag, för hushållskunder, måndag och torsdag 07:00-19:00, tisdag, onsdag och fredag 07:00-16:00, lördag och söndag 09:00-14:00. Då en ny ÅVC vid Ekeby 2:30 tas i drift 24 augusti 2015 kommer troligen trycket att minska och öppettiderna kommer sannolikt att ändras. Företagskunder får lämna avfall under den tid då vågen är bemannad måndag fredag 07.00 16.00.

15 (25) Under 2014 lämnades cirka 13 000 ton avfall in på ÅVC Lilla Nyby. Öppnandet av en ny ÅVC vid Ekeby 2:30 gör att antalet fraktioner som kan sorteras kan komma att öka t.ex. kommer det att finnas möjlighet för kunder att lämna in avfall/produkter till återanvändning. Den sökta mängden för sortering på ÅVC avser 20 000 ton per kalenderår. 6.1.3 Sortering av avfall på sorteringsplatta Inom anläggningen finns en sorteringsplatta för verksamhetsavfall och avfall från ÅVCn. På sorteringsplattan okulärbesiktigas avfallet innan det maskinellt sorteras i olika fraktioner som förpackningsmaterial, brännbart avfall, trä, gips, metallskrot, deponiavfall och avjämningsmaterial. På sorteringsplattan utförs även sortering av byggoch rivningsavfall samt omlastning av brännbart industriavfall och förpackningsmaterial åt extern entreprenör. Under 2014 var mängden avfall som hanterades på sorteringsplattan av storleksordningen 40 000 ton. Mängden avser även fraktioner, t.ex. brännbart avfall från ÅVC som redan är sorterat men som delas upp i ytterligare fler fraktioner. Om park- och trädgårdsavfall samt det avfall som passerar balpressen också beaktas uppgår den totala mängden till storleksordningen 50 000 ton. Vid öppnandet av en ny ÅVC förväntas den totala mängden grovavfall öka och därmed även behovet av sortering. Den sökta mängden för sortering på platta avser 80 000 ton per kalenderår. 6.1.4 Finsortering Visst avfall, främst förpackningar av papper och plast från OPS, fastighetsnära insamling och ÅVC n men även direkt från företag (främst wellpapp, kontorspapper och sträck/krymp plast) finsorteras för att ta bort felaktigt material. Materialet läggs i en tippficka och transporteras på transportband till en påsöppnare och vidare till en manuell finsortering. Oönskat material sorteras bort och därefter pressas materialet ihop till balar i en kanalpress. Balarna lagras i väntan på n borttransport. Under 2014 sorterades cirka 1 700 ton. Den sökta mängden för sortering i finsorteringen avser 5 000 ton per kalanderår. 6.1.5 Eventuella nya sorteringsmetoder I framtiden kan även andra automatiserade sorteringsmetoder komma att användas men dessa kommer troligen inte påverka mängden avfall som sorteras.

16 (25) 6.2 Mekanisk bearbetning av annat avfall än farligt avfall Vissa brännbara fraktioner, t ex returträ och grönflis, krossas/flisas som förbehandling inför transport till olika förbränningsanläggningar. Krossen placeras vid en av flisfickorna och krossning sker kampanjvis inför borttransport. Krossning sker under normal arbetstid 7.00 16.00. Under 2014 krossades cirka 14 000 ton. Den sökta verksamheten för krossning och flisning av avfall avser 40 000 ton per kalenderår. 6.3 Bearbetning av animaliska biprodukter. I biomassa-anlägningen förbehandlas matavfall inför rötning på Ekeby reningsverk. Den befintliga anläggningen kommer (troligen under hösten 2015) att uppgraderas för att rejektmängderna ska minska och den rötbara mängden ska öka. Efter byte av utrustning kommer påsöppnare, sikt, metallavskiljare och skruvpressar ersättas av en hammarkvarn som inrymmer dessa funktioner. Då går matavfallet från tippficka och färgsortering till en buffertbehållare som matar ner matavfallet i ett jämt flöde till en hammarkvarn. I kvarnen finns en roterande sikt som avskiljer förpackningar och större material från matavfallet. Därefter sönderdelas matavfallet av slagor till slurry. Efter kvarnen tillsätts vatten, dels för att tvätta rejekt men också för att göra slurryn pumpbar. Slurryn kommer eventuellt hygieniseras innan den skickas för rötning och blir fordonsgas. I processen uppstår ett rejektet som kommer skickas på förbränning. Bearbetningen av matavfall sker inomhus och med minskade mängder matrejekt vilket gör att risken med tanke på lukter minskar. Övervakning av driften görs i operatörsrum där flödet genom anläggning syns. Det finns automatiskt larm vid driftstörningar och tillsyn görs efter driftsinstruktioner Anläggningen är sedan 2011-05-24 godkänd av Jordbruksverket som en anläggning för hantering av animaliska biprodukter av kategori 3. Under 2014 behandlades 10 300 ton matavfall och förpackat livsmedelsavfall. Cirka 5 450 ton slurry transporterades till Ekeby reningsverk för rötning. När ESEM tecknar kontrakt med avfallslämnare från angränsande kommuner och från restauranger/storkök kan den totala mängden matavfall komma att uppgå till cirka 30 000 ton per kalenderår. Den sökta verksamheten för matavfallsbehandlingen avser 30 000 ton per kalenderår.

17 (25) 6.4 Mellanlagring av farligt avfall ÅVC Lilla Nyby är mottagningsstation för farligt avfall från hushållen i Eskilstuna. Även farligt avfall från företag tas emot. Figur 10 Principskiss FA-byggnad Inlämning och mellanlagring sker i samma byggnad. Byggnaden är anpassad för mottagning och mellanlagring av farligt avfall samt brandfarlig vara och uppfyller kraven för verksamhetsklass 1 enligt BBR samt A-byggnad enligt LBE. Ytan för mottagning och mellanlagring av farligt avfall är cirka 375 m 2. Det farliga avfallet klassas, sorteras och packas, i sina ursprungliga förpackningar med undantag av spillolja, i för avfallet godkända emballage/behållare (t.ex. tank, recytainer, lockfat, sprundfat eller kemkartonger) inför mellanlagring och borttransport. Spillolja hälls över i invallad spilloljetank. Viss elektronik och impregnerat trä lämnas i nederbördsskyddat och vitvaror lämnas på asfalterad yta på ÅVC-området. FA-byggnaden är belägen mer än 8 meter från annan byggnad och avståndet till närmaste boende är cirka 300 meter.

18 (25) Tabell 2 Mellanlagrade mängder farligt avfall under 2014 Avfallsslag EWC Kod kg/år Bortskaffning Återvinning Mottagare Bekämpningsmedel 020108 1603 R1 Stena Recycling AB Aerosoler 160504 8545 R1 Stena Recycling AB Färg lösningsmedelsbaserad 200127 139565 R1 Stena Recycling AB Alkaliskt avfall, fast 200115 434 D9 Stena Recycling AB Alkaliskt avfall 060205 1598 D9 Stena Recycling AB Aminhaltigt avfall 060205 127 R1 Stena Recycling AB Syror 200114 2631 D9 Stena Recycling AB Spillolja 130208 37012 R9 Stena Recycling AB Lösningsmedel 080111 7583 R1 Stena Recycling AB Oljeskräp/absorbenter 150202 7438 R1 Stena Recycling AB Olje- och bränslefilter 160107 3499 R1 Stena Recycling AB Glykolrester 160114 4581 R1 Stena Recycling AB Emulsioner 120109 1253 D8 Stena Recycling AB Härdare, ej isocyanat/amin 070214 133 R1 Stena Recycling AB Isocyanater 080501 10 R1 Stena Recycling AB Småkemikalier sorterade 160506 289 R1 Stena Recycling AB Småkemikalier, osorterade 160506 433 R1 Stena Recycling AB Blybatterier 160601 82450 R13 Kuusakoski Impregnerat trä 200137 84380 R1 EON Värme AB Skärande, stickande 180103 5683 D10 Stena Recycling AB Fotovätskor 200117 422 D10 Stena Recycling AB Aerosoler bekämpningsmedel 160504 365 D10 Stena Recycling AB Kvicksilverhaltiga instrument 160108 22 D15 Stena Recycling AB Rengöringsmedel 200129 6230 R1 Stena Recycling AB Totalt cirka 396 ton Under 2014 mellanlagrades totalt cirka 2 178 ton farligt avfall varav 1 782 ton elavfall. För att minska antalet borttransporter ansöks om en utökning av nuvarande tillståndsgivna lagringsmängder.

19 (25) Tabell 3 Tillståndsmängder Avfallsgrupp Ansökt maxmängd Befintlig maxmängd Brandfarlig vara, klass 1 (bensin, spillolja) 10 000 kg 3 000 kg Brandfarlig vara, klass 1, lösningsmedel 3 000 kg 2 500 kg Färg, lack, lim (inkl vattenbaserad) 20 000 kg 10 000 kg Övrig brandfarlig vara, klass 2 och 3 3 000 kg 1 000 kg Giftiga varor 1 000 kg 400 kg Baser 1 000 kg 200 kg Syror 1 000 kg 150 kg Frätande vara (rengöringsmedel) 1 000 kg 150 kg Riskavfall (stickande/skärande) 500 kg 200 kg Batterier (blybatterier, småbatterier) 20 000 kg 10 000 kg Elavfall 100 000 kg 100 000 kg Impregnerat trä 100 000 kg 100 000 kg Förorenade massor 100 000 kg 50 000 kg Övrigt (fotovätskor, härdare, småkem) 3 000 kg 1 000 kg Eventuellt kommer även i ansökan ingå en mindre mängd explosiva varor som fyrverkeripjäser och airbags. De kommer i så fall lagras i en separat container/byggnad för att inte lagras i samma utrymme som brännbart material. Den sökta mängden avser mellanlagring av farligt avfall som vid något tillfälle uppgår till mer än totalt 50 ton. 6.5 Mellanlagring av annat avfall än farligt avfall Efter sortering och i vissa fall krossning eller flisning av inkommande avfall lagras avfall i avvaktan på borttransport till förbrännings- och återvinningsanläggningar. Avfall som lagras är t.ex. grönflis, returflis och andra brännbara fraktioner, metallskrot, förpackningar och annat producentansvarsavfall samt deponiavfall. Avfallet lagras på hårdgjord yta med uppsamlingssystem för yt- och dagvatten. Mängden lagrat avfall under 2014 var som mest cirka 10 000 ton per tillfälle. Den sökta verksamheten för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall som vid något enstaka tillfälle utgörs av mer än 10 000 ton avfall. 6.6 Biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall Park och trädgårdsavfallet samlas in via ÅVC n, trädgårdstunna och företag som samlar in parkavfall. Materialet läggs i ett upplag och ca 2ggr/år grovkrossas materialet och läggs sedan i öppna strängar som komposteras i minst 6 månader innan trumsiktning. Råkomposten ligger därefter och kallnar (mognar) i ca en månad innan den sorteras

20 (25) genom ett 10 mm såll och blir kompostmull. I planteringsjorden tillsätts sand och torv. Materialet över 10 mm används i sluttäckningen. Under 2014 komposterades 2 875 ton trädgårdsavfall och 1 405m³ planteringsjord samt 236m³ kompostmull såldes. 7 Förutsedd miljöpåverkan 7.1 Utsläpp till luft Transporter till och från anläggningen samt interna transporter ger upphov till luftföroreningar. Även allmänhetens transporter av avfalltill ÅVC ger upphov till avgasutsläpp. Emissionerna utgörs främst av kväveoxider, koldioxid och koloxider som alstras av fordonen. Utsläppen bidrar till växthuseffekten samt ökade problem med luftföroreningar i främst tätorterna. Arbete pågår med att minska utsläppen genom övergång till icke fossila drivmedel som biogas och biodiesel. Hanteringen av farligt avfall kan ge upphov till utsläpp till luft. Risken för utsläpp till luft föreligger vid hantering av lösningsmedel, spilloljor, glykol, etc. som innehåller flyktiga organiska ämnen. För att minimera risken informeras avfallsavlämnarna om att farligt avfall ska lämnas in i hela, väl förslutna och märkta behållare (helst originalförpackning). För att minska risken för skador som medför utsläpp av freoner hanteras kylar och frysar varsamt. 7.2 Utsläpp till vatten Dagvatten som rinner av från återvinningscentralens hårdgjorda sorterings- och lagerytor hanteras separat, från lakvattnet, innan det släpps till recipient. Alla kärl och behållare hanteras inne i FA-byggnaden och allt flytande farligt avfall hålls invallat. Risk för utsläpp till mark och vatten vid hantering och mellanlagring av farligt avfall bedöms därmed endast kunna uppkomma om inlämnade behållare och emballage inte är förslutna, är förorenade utvändigt eller går sönder så att innehållet läcks ut. Processvatten från övriga ytor för sortering, bearbetning, behandling och lagring av avfall samlas upp i uppsamlingssystemet för dagvatten som uppkommer från samtliga hårdgjorda ytor inom Lilla Nyby. Uppsamlingssystemet leder vattnet via brunnar till lakvattensystemet som leder vattnet till lakvattendammen varefter det, för närvarande, leds till vidare behandling i Ekeby avloppsreningsverk. 7.3 Utsläpp till mark Vid maskinhaveri som t.ex. läckage av hydraulolja och flyttning av kärl vid borttransportering av farligt avfall kan utsläpp av förorenande ämnen ske.