Informationsblad för Skånska Gårdar nr 2/2009 Årsmöte i Arrie Arrie gamla kyrka. Målning av Lars Gullstrand 1881. Vi samlas i huset längst till höger på målningen, men observera att kyrkan är ombyggd och ser inte likadan ut. Årsmötet äger rum i byastugan i Arrie. Tid: 6 juni kl 13.30 Anmälan till info@skanskagardar.org eller tel 0730-96 12 65 Kaffe/te och liten kaka serveras. Arrie ligger längs landsvägen mellan Malmö och Ystad via Anderslöv, i Oxie härad, Vellinge kommun. Ellen Odin har bjudit in oss för att se hennes nya hemby och bostad/verkstad/trädgård. Ellen kommer att berätta om byn, hemmet. Och flytten från Naffentorp. Om restaureringen, de material och inredningar som följde med från det gamla huset. Vid vårt senaste besök hos Ellen i mars 1994 var beslutet fattat att järnvägen till Öresundsbron skulle gå rakt igenom hennes kök! Vi fick en sista gång uppleva Ellens och avlidne maken Gunnars livsverk sedan 35 år helt i Skånska Gårdars anda. Nu är Ellen klar med nya hemmet, ett hus från 1920-talet, och vill gärna återse oss och berätta. Vi samlas i gamla skolan, bakom kyrkan, som är byns gemensamma samlingspunkt och kallas byastugan. Den tillhandahålles f n av Vellinge kommun, som tyvärr hotar med att dra in bidragen. Efter årsmötet får vi tillfälle att besöka Ellens hem och trädgård, som ligger på gångavstånd från parkeringen.
Skånska gårdar Föreningen Skånska Gårdar, bildad den 3 juni 1974, har till uppgift att utbreda och vidmakthålla intresset för den skånska landsbygdens byggtraditioner. Föreningen Skånska Gårdar Box 6128 200 11 Malmö pg 82 92 32-8 epost info@skanskagardar.org Styrelsen Ordförande Eleonore Nilsson Odén tel 0417-31106/0709-499722 epost eleonore@hnbyggnadsvard.se Sekreterare Tore Persson tel 040-450279/070-5918327 epost tp.arkitekt@telia.com Kassör och redaktör Claes-Göran Kind tel 0730-961265 epost claes.kind@telia.com Tommy Carlstein tel 046-132310 epost tommy.carlstein@gmail.com Maria Eek tel 040-30 46 53 epost maria.eek@biochemistry.lu.se Kalender 16 maj Studiebesök på sågverk i Nyhamnsläge 23 maj Utflykt till Frilandsmuseet i Kongens Lyngby 6 juni Årsmöte med studiebesök hos Ellen Odin i Arrie 13 juni Läggning av trägolv i Lyngby Eva Jönsson tel 040-46 16 40 epost evaj.ostragard@minpost.nu Bengt Lindvall tel 0413-542113 epost rokeholm@telia.com Ingmar Melin tel 044-12 37 73 epost ingmar.melin@telia.com Henrik Nilsson tel 0708-697368 epost henrik_nilsson@tele2.se Fredrik Olsson tel 040-30 46 53 epost fredrik.olsson@brimstone.net Marianne Rosén tel 040-83700 epost marianner@telia.com Liza Zetterberg tel 040-301514 epost zetterberg.lz@swipnet.se Besök Skånska Gårdars hemsida: www.skanskagardar.org Titta gärna på vår nya hemsida under uppbyggnad på www.skanskagardar.se Vi efterlyser fortfarande bakugnar Öppen gård 2009 tema bakugnar! Har du en bakugn hemma? Vet du hur man eldar i en bakugn? Kan du lära ut hur man bakar i en bakugn? Har du en bakugn som behöver restaureras för att komma i bruk? Skulle du vilja få tips och råd från en hantverkare och göra en skadeinventering? Öppen gård i oktober 2009 har tema bakugnar och vi behöver få kontakt med dig som har en bakugn hemma som du skulle vara intresserad av att visa upp för andra! Hör av dig till info@skanskagardar.org. Berätta kort om din bakugn. Skicka gärna med en bild. Glöm inte namn och telefonnummer. Du kan också ringa kansliet på telefon: 0730-96 12 65 Med vänliga hälsningar /Styrelsen Har du betalt din medlemsavgift för 2009? Om inte, så får du en påminnelse på ett extra blad här i tidningen. 2
Besök på unikt sågverk i Nyhamnsläge Vägbeskrivning: Se kartan här nedanför eller gå in på www.eniro.se på internet! Adressen är Bräckevägen 60, Nyhamnsläge. Lördagen den 16 maj kl 10 besöker vi Nyhamns såg och båtbyggeri HB i Nyhamnsläge. Bröderna som äger firman visar oss runt, berättar om sin verksamhet och svarar på våra frågor. Besöket är kostnadsfritt, men vi vill ändå att du anmäler deltagande i förväg. Anmälan till antingen Eva Jönsson, tel 040-46 16 40, e-post evaj.ostragard@minpost.nu eller info@skanskagardar.org, tel 0730-96 12 65. Toppsågade plankgolv. Topp mot rot! I mitten av maj besöker vi ett intressant sågverk i Nyhamnsläge, Nyhamns såg och båtbyggeri HB. Vem önskar inte ett vackert kilsågat plankgolv i kraftig dimension, 32 eller 40 mm med en längd av 8,5 meter! Plankorna varierar kraftigt mellan 470 mm i bredaste änden till ca 150 mm. Virket kommer från tätvuxen fura i Halland. (en del från Vittskövle såg) Efter tips från medlem åkte jag ut på studiebesök för att se ett golv läggas härifrån. Det är Pelle och Ingvar från Pellco entreprenad som skickligt och elegant lägger nytt golv i stugan på stället som kallas Agda av nya ägarinnan. Det ligger vackert inbäddat i naturen något nordväst om Christinehof. Stället var totalt nergånget vid övertagan- Ett av golven i huset Agda. Foto: Tore Persson 3 det för tre år sedan och är nu, med varsam hand, restaurerat. Bara det nya golvet återstår att lägga. Ägarna ville naturligtvis åter ha ett gammeldags kilformat brädgolv. Det gamla var tyvärr totalt förstört. Största längd här blev 6,8 meter. Plankorna innehåller ca 15 % fukt (vanligt köpegolv ca 8%) och lägges löst och får torka 4-6 veckor. Verktygen, enligt Pelle, är inget speciellt : hammare, kofot, cirkel- och sticksåg (+ känsla anser jag). Den lösa fjäderns kant fasas något för att lättare falla in. En klots placeras mot vägg. Plankorna beräknas torka in 2 cm. En bottningslist kommer sen på plats runt om. Tore Persson
En bok om målade golv Målade golv. Byggnadsvård i praktiken V Göran Gudmundsson. Gysinge centrum för byggnadsvård 2006 ISBN 91-631- 8 5 2 1-0 / ISBN 130978-91-631-8521-2 Del fem i serien Byggnadsvård i praktiken handlar om golv, målade golv, som titeln ger en hint om, men också historik, praktiska råd och olika behandlingar. Boken är en utmärkt inspirationskälla med väldigt trevliga bilder, teckningar och akvareller som ger lust att själv försöka sig på ett gammalt golv. Boken är också att betrakta som en handbok när det gäller att rädda gamla golv eller för den delen få ett nylagt golv att passa in i en äldre miljö. Handfasta tips om hur man kan gå tillväga när det gäller reparation och underhåll av trägolv men också hur man t ex kan lägga kilsågade golv. De praktiska anvisningarna som är kortfattade men informativa, i kombination med de utmärkta teckningarna av Pe- ter Wannberg fungerar bra. Det som jag tycker är bäst i boken är just den första delen med historik, skötsel/underhåll och behandlingar. Dessa avsnitt kan man ta till sig i hela landet och i vilken miljö man än befinner sig i. Gamla skånska golv kan ha väldigt mycket nytta av dessa råd. I avsnitten om målade golv är det bra och tydligt upplagt med årtal och tillvägagångssätt. Ett plus för de autentiska bilderna som ligger till grund för de tips på hur man målar olika mönstrade flerfärgsgolv. Det som tyvärr ligger som en skugga över hela bokserien och även denna är känslan av reklamblad för butiken Gysinge centrum för byggnadsvård. Produkter som nämns och som boken hänvisar till är just produkter som kommer ifrån Gysinge. Lite mera ödmjukhet och öppenhet för andra produkter hade gjort boken ännu bättre. Men i det stora hela, om man kan bortse ifrån bristande ödmjukhet, är det en bra bok som rekommenderas. Henrik Nilsson Fredrik och Mia lägger plankgolv Den 13:e juni öppnar vi vårt hus för att visa när vi lägger ett plankgolv. Vi kommer att visa hur mullgrunden ser ut, hur vi sågar till planken samt lägger dem på plats kort sagt hur man lägger ett plankgolv. Vi kommer även att visa hur man förbereder planken och hyvlar dem för hand. Vi håller öppet från 10 till 13 då vi kommer att jobba med golvet och man får naturligtvis stanna efter och fråga mer. Det kommer att finnas enklare fika till försäljning men ta gärna med en picknickkorg och sätt er i trädgården om ni vill det. Anmäl i förväg om ni kommer så vi kan förbereda oss bättre. Kontakta Fredrik Olsson, tel 040-30 46 53, 0707-176030 eller epost fredrik.olsson@brimestone.net Adressen är Everöds ängaväg 18, 29792 Everöd (sök på eniro.se eller gps) Om ni kommer inifrån Everöd så kör man på stora vägen i östlig riktning, i T-korsningen tar man höger, följer vägen genom en kurva och tar nästa avfart till vänster (mot Åhus). Huset finns på höger sida efter 100 m. Ny medlem i nordväst Helena Rääf gav nytt liv åt gamla lanthandeln. I Hallavara fanns en uppskattad lanthandel i många år, som gav liv och rörelse i byn. En viktig mötesplats. Tyvärr hann tiden ikapp och av olika orsaker lades denna ner. Helena Rääf, sen några år delvis skåning i Bjärebygd, föll pladask för denna charmiga by och lanthandel och ville rädda denna på sitt vis. Som ny medlem i föreningen fick hon inspiration och kraft att ge nytt liv i ett gammalt hus på landet. Numera är det en inspirerande inredningsbutik. Helena är glad att vara medlem och blir gärna en kontaktpunkt för medlemmar i nordväst. TP. Foto. Claes Kind 4
Utflykt till Frilandsmuseet i Köpenhamn Lördagen den 23 maj anordnas en bussresa till Frilandsmuseet i Kongens Lyngby strax utanför Köpenhamn. Ett av världens största och äldsta friluftsmuseer med stor representation från gamla Skåneland (Skåne, Halland och Blekinge), Danmark och Nordtyskland. Ca 45 gårdar, hus och kvarnar finns att botanisera bland, timring, stråtak, blyinfattade fönster, golv, uthus, stall, keramikverkstad och trädgård, ett gyllene tillfälle att få oerhört mycket inspiration och kunskap om gamla hus, allt inlindat i en vacker miljö. Vi kommer att åka gemensam buss med möjlighet till upphämtning på tre platser i Skåne. Framme på Frilandsmuseet ges en guidad tur, därefter fri vandring tills bussen åter för oss över sundet hem. Medtag matsäck för dagen, museets parkliknande omgivningar är perfekta till picknick. På området finns även restaurang. Upphämtning / tider: Busstart ifrån Kristianstad, 07.00 Sommarlust, 07.10 Kristianstads järnvägsstation, Höör Järnvägsstation 08.00, Svågertorps / MalmöSyd station 08.50. Frilandsmuseet 09.20, tid för medhavd frukostfika. Frilandsmuseet öppnar 10.00. Avfärd från Frilandsmuseet 16.00. Pris 375 kr för medlemmar, 450 kr för övriga. Avgiften inkluderar resekostnader, guidning och ev. entréavgifter. Anmälan och ytterligare information: Henrik Nilsson, henrik_nilsson@tele2.se eller 0708-697368 senast 4 maj. Anmälan bekräftas genom att avgift betalas in till Skånska Gårdar. Sätt in summan på vårt postgironummer: 82 92 32-8, Skånska Gårdar och texta namn, adress, telefonnummer och Frilandsmuseet på blanketten. Skånes hembygdsförbunds årsbok 2008 Ett provexemplar har nått oss och boken handlar denna gång o m Skånska läkekonster. Medicinhistoria och folkmedicin från forntid till nutid. Pris 150;- för medlemmar + porto. Kan beställas på 046-15 80 70 Etnologer, historiker och andra författare berättar om högt och lågt, förfärligt och fantastiskt! Tp. 5
Trägolv - den finaste möbeln Som ett led i årets golvtema publicerar vi åter en artikel från nummer 2/1994. Det är Anders Bihlar från Siljans sågverk som berättar om trägolv. Tänk på att priserna som han anger i artikeln är 15 år gamla. För drygt hundra år sedan var det fortfarande relativt vanligt med stampade jordgolv i många stugor och torp runt om i vårt land. Dessa har med tiden och ett ökande välstånd efterhand bytts ut mot trägolv. Dessa golv har allteftersom närmat sig en tidpunkt då det är dags för dem att bytas ut eller renoveras. Tack vare att bostäderna var dragiga och väl ventilerade förr höll golven under lång tid, framförallt om de var byggda på torpargrund. Här håller sig många golv friska än idag och det är bara om fuktvandringen i trägolvet hindras som röta kommer underifrån och fukten tvingas uppåt väggarna. Den naturliga ventilationen och golvkylan har gjort att många trägolv klätts med täta material. Drag och ventilation har därigenom försvunnit men trägolven har ruttnat bort i många hus. Använd alltså aldrig täta material som plastlack, plastfärg eller plastbaserad oljefärg för ytbehandling. Som golvtäckning skall man undvika kork-oplast, heltäckande plastmattor eller heltäckningsmattor med heltät sula i hus som ligger direkt på marken. Det kan få ödesdigra följder för golven och de gamla husen. Naturgolv bör behandlas och skötas naturligt! Massiva trägolv som är friska har en lång livslängd jämfört med andra golvmaterial. Sköter man dem rätt och kostar på en omslipning med 20-50 års intervall har man alltid ett modernt och elegant golv i sin bostad! Hur vet jag då om mitt golv är friskt nog att kosta på en renovering? Börja med att ta en titt på husets uppbyggnad och allmänna kondition. Huset bör vara av en typ med väl ventilerad grund, typ torpargrund, och gärna stå lite högt på torra, grova jordarter. Då är förutsättningarna goda för att man har ett torrt, friskt golv. Inomhus ska man titta på själva golvplankens utseende och färg. Flammigt trä som är lite missfärgat svart, blått eller anilinfärgat ska man vara misstänksam mot. Ofta kan gamla fuktskador även synas nedtill i tapeter och väggar om huset är i dålig kondition. Vill man vara på säkra sidan kan man gå till en byggvaruhandel och låna/hyra en fuktkvotsmätare att testa golvet med. Ett friskt, torrt golv håller en fuktkvot på mellan 4-5% på vintern när man eldar på elementen och 12-13% på sommaren när luftfuktigheten stiger. Slipa eller riva upp? Syns inga fel på golvet och fuktkvoten håller sig under 13% kan det mycket väl vara värt att kosta på en renovering av golvet. Man bör tänka på att slipa ganska rejält för att komma under gammal ytbehandling. Lägg märke till att slipar man ett äldre skurgolv går man miste om den hårda yta man har skurat upp genom åren. Skall man göra slipjobbet själv hyr man golvslipmaskiner och köper slippapper. Man måste ha två sorters slipmaskiner; en stor bandslip och en kantslipmaskin som kommer åt hörn och kanter. Hyra ca 400 kr/dag hos Maskinpoolen. Till ett 25 kvm stort rum går det åt ca 5 slippapper à 50 kr/st till den stora maskinen och ca 6 st till kantslipen à 16 kr/st. Summa ca 750 kr för själva slipningen. Lämnar man bort arbetet till en golvslipningsfirma får man räkna med ett pris på 60-80/kvm vilket gör 1500-2000 kr. Är golvet däremot så pass dåligt att ett byte krävs så måste det gamla golvet rivas upp och kastas. Finns friska partier kan dessa sparas för läggning i mindre utrymmen. Kontrollera noga underliggande bjälklag. Finns tecken till mögel eller röta bör dessa delar bytas ut eller slipas rena. Kontrollera fuktkvoten i virket, är den över 15% kan det var bäst att torka ut bjälklaget tills man når en nivå om ca 10% innan man börjar inläggningen. Bjälklaget bör ha ett regelavstånd om 600 mm för att den vanligaste planktjockleken, 25 mm skall passa. Vid längre regelavstånd bör man gå upp på 30 mm tjocklek för att ej få svikt i golvet. Vilket träslag skall jag välja? Dagens köpare har i stort sett bara gran och furu att välja på vid köp av nyproducerat golv. Valet dem emellan är enbart en smaksak beroende på vilket utseende man vill ha. Gran är ett ljusare träslag utan markerad kärnved och har jämfört med furu vanligtvis mindre och friskare (ljusa) kvistar. Genom sin ljusa yta passar det bra i mörka utrymmen men ger p g a sin jämnhet ett livlösare intryck. Det finns färre tillverkare av grangolv än av furugolv. Furugolv får genom sin tydligare ådring och markerade kärnved ett livfullare utseende som brukar föredras av de flesta köpare. Ythårdheten är helt jämförbar mellan träslagen. Vilka krav på golvet? Först och främst skall jag välja golv som är ordentligt nedtorkat. En fuktkvot på ca 8% är idealisk då den ligger mitt emellan de vanliga variationerna sommar - vinter. 6
På det viset minimerar man golvets naturliga krympning och svällning. Ett golv som är nedtorkat till ca 8% och levereras i heltät plastförpackning behöver ej acklimatiseras före läggning, det spikas in direkt från paketet. Välj om möjligt ett golv som är spontat runt om, alltså även kortändarna. Det gör att man kan lägga in golvet i en följd utan att behöva ändkapa för att passa in skarvarna över reglar. På det viset spar man mycket virke och man får skarvarna spridda över hela golvet. Se till att golvet är hyvlat på ett tillfredsställande sätt. Golv i de lägre prisklasserna kan ofta behöva en lättare efterslipning med fint sandpapper för att få en yta som nylonstrumpor tål. Detta problem slipper man till stor del om man kostar på sig ett golv i de högre prisklasserna, då dessa oftast är finhyvlade i modernast tänkbara utrustning som ej kräver någon efterbearbetning. Även vrak kan bli bra Normalt så brukar de flesta tillverkare sortera golven i två eller flera kvalitetsklasser. Det vanligaste är att man utseendesorterar golvet efter antal kvist, storlek på kvist och om det är frisk- eller svartkvist. Sålunda kan en tillverkare ha en första klass sortering med i stort sett enbart frisk kvist till ett relativt högt pris. Nöjer man sig med ett golv med lite fler, större och svartare kvist samt risk för ett och annat smärre kvisturslag så kommer man undan lite billigare. För det mesta är det dock fortfarande fråga om högklassiga varor. Den händige kan även köpa golv av urläggskvalitet, (vrak) dvs golv som inte platsar i den vanliga sorteringen. Är man beredd att använda sågen mycket och plocka ihop mindre bitar så kan man på detta vis få ihop ett hyggligt golv till lågt pris. En del golvtillverkare tillhandahåller golvplank som är koniskt sågade. Dessa kräver lite extra pusslande då man passar ihop varannan planka med topp mot rot. Det normala är dock att man saluför golvplank som är helt jämna och parallella. Vill man ha ett lite annorlunda utseende på golvet kan man istället bryta av golvet med en tvärplanka eller lägga en bård runt rummet. Den roliga fasen När man kommit så pass långt att man fått hem det nya golvet börjar den roliga fasen: inläggningen. Starta läggningen vid den längsta väggen. Använd avståndsklotsar om ca 8 mm mot alla väggar så att det finns en expansionsfog runt om. Klotsarna tas bort när golvet är färdiglagt. Kapa av en ca 3 dm bit golvplank och använd som slagklots för att tätt sammanfoga planken och undvika deformering av kanterna. Använd en tung hammare eller yxa för att slå samman brädorna. Stå på knä på den senast lagda brädan och slå in nästa. Vid traditionell spikning skall spikarna slås in på skrå i fjäderns översida och försänkas med dorn. Brädornas kortsida kan limmas för tätare skarvar, i övrigt skall aldrig spikning och limning kombineras. Till golv som är ca 25 mm tjockt är det lagom med 2,8x75 mm galvaniserad trådspik. Spikas golvet inte direkt på reglar utan på spånskiva eller liknande förlängs spiken med motsvarande. Vid spikning sväller/krymper varje bräda för sig. Under eldningssäsongen (vinter) kan det bli upp till 1 mm stora springor mellan bräderna då dessa torkar ut och krymper en aning. Till sommarhalvåret sväller golvet ut igen varefter luftfuktigheten ökar och golvet blir återigen heltätt. Inte spik och lim ihop! Om underlaget ej går att spika i måste ett flytande, limmat golv läggas. Bräderna limmas med snickarlim på not och fjäder, även i kortändarna. Undvik lim i notbotten. Var noga med att undvika spill på underlaget. Räkna med ca 1 liter lim per 10 kvm golv. Är underlaget ojämnt i ytan kan t ex en ull-lumpmatta e dyl läggas under trägolvet. Använd aldrig spik i kombination med limmade golv, inte ens för fixering! Det resulterar bara i sprickbildning och golvknarr. Vid limning blir all krympning/svällning koncentrerad vid en eller flera väggar, var därför noga med ordentliga urtag på känsliga ställen. Mellan 1-2 cm beroende på rummets storlek och utformning. Springorna döljer man effektivt med lister. Lut + olja eller lut + såpa Som ytbehandling rekommenderas antingen lut + olja eller lut + såpa. Ett lackat golv blir snart ohjälpligt fult och kräver alltid en omslipning för att bli bra igen. Problemet är att när man tvättar golvet kommer smutsvatten ner i de knackmärken som alltid blir och märkena blir gråa, fula ärr i golvet. Snart nog börjar lacken att flagna och golvet ser risigt ut. Lutning Luten fördelas med en nylonborste i ett jämnt lager. Tag 1 kvm åt gången och fortsätt i golvbrädernas längdriktning. Var noga med att röra om luten så att den är väl blandad. Skydda ögon och bar hud mot luten! Låt luten torka över natten, minst 12 timmar, borsta därefter av överflödiga kalkavlagringar och torka rent golvet med en fuktig trasa. Det räcker med att luta golvet en gång. Såpning Sedan golvet torkat vaskas det med en fet såpblandning (1 kg fast såpa till 10 liter kallt vatten). Skura 1 kvm åt gången och använd en lagom styv borste på skaft, det spar både armar och knän. Torka genast efter i brädernas längdriktning med en urvriden skurtrasa. Låt torka och upprepa 2-3 ggr tills golvet är mättat. I fortsättningen skall golvet bara skuras när det är nödvändigt. Fukta golfortsättning på nästa sida 7
Historik och nostalgi kring trägolv Karaktäristiska sågränder efter ramsågning. Foto: Henrik Nilsson Min första upplevelse av ett gammalt trägolv, och med ett precis nystartat intresse för gamla hus, var i Gringelstad utanför Kristianstad. Jag hade fått lov att plocka ner ett mindre korsvirkeshus för att bevara och använda timra, lerklining, fönster med mera. Huset hade genom åren blivit plundrat på spegeldörrar och alla golv på bottenvåningen var borta, men vindsgolvet fanns kvar. Och det golvet kommer jag sällan att glömma. Det ca 6 cm tjocka trägolvet var ospåntat och fastsatt med ca 18 mm trädubb, direkt i bjälkarna. Kan golvet ha varit så gammalt att det var lagt före man började använda spik, eller var det kanske i kombination med att det var ett golv uppe på vinden, och man då hade valt att inte använda smidda spik där det ändå inte skulle komma att synas? Jag tror att huset var från 1700-talet, eventuellt tidigt 1800-tal. Det var en enkel stuga med bostad i ena halvan och stalldel i andra. Rent historiskt när det gäller trägolv så kom de gissningsvis tidigt på 1800-talet till allmogen. I vissa delar av Skåne kanske ännu lite senare, då de stampade lergolven höll sig kvar. Materialet var gran eller fur från topp till rot, det vill säga de var kilsågade och bredare i ena änden, ibland även i ek i de trakter där den var vanligt förekommande. Tjockleken varierade från 3-7 cm, beroende på vilken hållfasthet man eftersträvade och hur långt det var mellan golvbjälkarna. Kärnan låg alltid uppåt, den sida som var mest slittålig, och om plankan slog sig, slog den sig åt rätt håll. Man satte fast planken med tränubb eller handsmidda spik. Senare på 1800-talet användes också spik vars huvud man knep ihop och sedan slog ner i plankan för att de skulle synas så lite som möjligt. Planken blev också smalare och kunde massproduceras i exakta bredder. Man valde ut virke på rot på vintern, sågade det till plank med hjälp av kransågning, och handhyvlade på ovansidan, samt på sidorna. Handhyvlar använde man också för att få spont och not. Undersidan gjordes inget med. Golv i boningsrum gjordes vanligen i 4-5 cm tjocka plankor. De bjälkar vars enda funktion var att bära upp golvet gjordes i 15 x 18 cm tjocklek. För att behålla värmen gjordes en trossbotten på ca 18 cm. Fyllningen bestod av ett 2-6 cm tjockt skikt med mager lera (ex 1 del lera och 5 delar grus) i två varv, som fick torka var för sig, och ovanpå det lade man glödgat kalkgrus, fritt från organiska ämnen. Även sågspån kunde användas. Materialet bars upp av korta plank som låg placerade på lister, spikade utefter bjälkarnas nederkant. Lerans funktion måste ha varit vindtätande och fuktbrytande. Ska man lägga in ett nytt trägolv idag med bredd och tjocklek likt gamla golvplank, är det att rekommendera att spika golvplanken ovanifrån och inte i noten, om man vill undvika att plankorna går sönder när de sväller respektive torkar med årstiderna. Och så är det en utseendefråga också! Det blir ju så otroligt vackert! Spiken bör gå ner 2 tredjedelar av sin längd i bjälken, vilket ger stabilitet åt hela golvkonstruktionen. Eller varför inte prova med tränubb? Vill ni läsa mer om bland annat golv kan ni fördjupa er i Handledning i allmänna byggnadsläran av E.E. Rothstein, som utkom i faksimilutgåva 2003. Första utgåvan kom 1856. Bilden är från Skånes hembygdsförbunds kurs Trä i hus 2005, i Örnaberga, nordöstra Skåne. Eleonore Nilsson Odén fortsättning från föregående sida vet med kallt vatten (varmvatten får träet att bli grått). Blanda 2-3 dl flytande såpa med 10 liter kallt vatten och skura i brädernas längdriktning. Lägg koncentrerad såpa på borsten och skura intensivare på fläckar och kraftigt smutsade partier. Men lägg aldrig såpa på torrt trä, då bildas mörka fläckar! Skölj efter med kallt vatten. Tag upp sköljvattnet omgående med trasa. Se till att smutsen följer med upp och låt inte såpvattnet ligga kvar och torka in, det får träet att gulna på sikt. Med upprepad skurning blir golvet allt tåligare mot smuts. Ett nylagt golv blir snart ljust och får lyster, men det kanske dröjer något år innan man kan tala om ett verkligt skurgolv. Som daglig rengöring räcker vanlig dammsugning. Oljning Oljan ger snabbare en smutsavvisande yta och passar därför bra i t ex kök och hall. Stryk oljan på torrt och rent trä med pensel eller rulle, 3-5 bräder i taget. Fördela oljan till snabbtorkande partier under arbetet. Låt torka ett dygn, upprepa en gång innan golvet tas i bruk. Underhåll oljade golv efter behov. När ytan ser torr och matt ut kan man olja på en vända, kanske en gång om året om golvet trafikeras mycket. Det finns oljor med och utan vitpigment, därigenom kan man välja ljushet på golvet vartefter. Gammal olja kan man ta bort med flytande trärens och därigenom slipper man slipa om golvet om man vill ha en annan ton på träet. Lycka till med er vackra möbel! Anders Bihlar 8